Sjuksköterskemottagningar
för cancerpatienter
Maria Larsson
onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad
Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper
Utgångsläge –
den stora utmaningen!
• Fördubbling av antalet
cancerpatienter fram till 2030…
• Incidens: 66 000
• 5-års prevalens: 184 000
• Total prevalens: 440 000
• Fragmentarisk vård med långa väntetider och bristande
kontinuitet
• Patienter rapporterar att fysiska, emotionella och sociala
behov i stor utsträckning inte tillgodoses
• Behovet av cancerrehabilitering ökar
En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11)
Möjlighet – sjuksköterskemottagningar !
• Omvårdnad innebär att se patienters komplexa behov av vård
och stöd i relation till sjukdom och behandling ur ett
helhetsperspektiv och i sitt sammanhang
• Sjuksköterskeledd cancervård kan möjliggöra att patienters
behov tillgodoses genom att verksamheten bygger på specifik
kompetens, holistisk vård, kontinuitet och tillgänglighet
de Leeuw & Larsson (2013). Nurse-led follow-up care in cancer; what is
known and what is needed. Supportive Care in Cancer, 21:2643–2649.
• … men det ställer krav!
God omvårdnad ur cancerpatienters
perspektiv
• En skicklig sjuksköterska är:
– Teoretiska kunnig
– Teknisk skicklig i grundläggande och specifik omvårdnad
– Engagerad och omsorgsfull
– Kommunikativ och lyhörd
– Relationsinriktad
Kendall (1999), Nursing & Health Sciences, 1,113–123.
Radwin et al. (2005), Journal of Advanced Nursing, 50(2), 162-169.
God vård ur cancerpatienters perspektiv
• God vård kännetecknas av
– Person-centrering
– Kontinuitet
– Tillgänglighet
– Samordning
• Sådan vård ökar välbefinnande och livskvalitet
De Leeuw et al. (2013). Supportive Care in Cancer, 21, 537-547.
Corner. (2003). The Lancet Oncology, 4(10), 631–636.
Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Tidigare forskning
Exempel från Sverige
• Patienter med bröstcancer
– Intervention under strålbehandling stärkte egenvårdsförmågan
och hade positiv effekt på subjektiva besvär
Wengström et al. (1999). Acta Oncologica, 38(6), 763-770.
– Uppföljande besök hos en specialistsjuksköterska efter
operationen innebar att patienterna upplevde trygghet och
säkerhet
Koinberg et al. (2002). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), 209-215.
• Patienter med huvud- och halscancer
– Intervention före, under och efter avslutad behandling
tillfredsställde behov av trygghet och säkerhet, kunskap samt
vård och stöd
Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Tidigare forskning
internationella exempel
• Positiva resultat avseende patienttillfredsställelse, ökat
välbefinnande och livskvalitet
Wells et al. (2008). Journal of Clinical Nursing, 17, 1428–1439
Moore et al. (2011) European Journal of Oncology Nursing, 10, 364-377.
de Leeuw et al. (2013) Support Care Cancer, 21,537–547.
• Positiva resultat avseende symtom upplevelse/besvär av
symtom
Faithfull et al. (2001). British Journal of Cancer, 85(12), 1853-1864.
• Positiva resultat avseende överlevnad och patientsäkerhet
Moore et al. (2002). British Medical Journal, 325, 1145-1151.
Reviews och sammanställningar av
litteraturen
• Patienternas behov kan tillgododes ur ett helhetsperspektiv
Loftus et al. (2001). The development of nurse-led clinics in cancer
care. Journal of Clinical Nursing, 10(2), 215-220.
• Krav ställs på kompetens, handledning och välfungerande
team
Corner. (2003). The role of nurse-led care in cancer management. The
Lancet Oncology, 4, 631-636.
• Patienter är nöjda och mottagningarna är kostnadseffektiva
Lewis, et al. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up
for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced
Nursing, 65: 706–723.
What is known …
Review av litteraturen mellan 2007-2012
• Sjuksköterskeledd vård visar positiva resultat avseende:
–
–
–
–
–
–
Patientsäkerhet inklusive adekvat upptäckt av återfall
Symtomhantering
Hälsorelaterad livskvalitet
Livsstilsförändringar
Patienttillfredsställelse
Kostnadseffektivitet
de Leeuw & Larsson. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer
patients: what is known and what is needed. Support Care Cancer,
21,537–547.
…and what is needed?
• Deskriptiva studier av patienters problem och behov speciellt i
ett långtidsperspektiv
• Longitudinella studier för att studera förändring av symtom,
hälsorelaterad livskvalitet, coping, och rehabiliteringsbehov
över tid
• Instrumentutveckling
• Identifiering av cut-offs som visar på kliniskt relevanta
funktionsförändringar
• Interventionsstudier, utveckling av nya modeller för
uppföljning
de Leeuw & Larsson. (2013). Nurse-led follow-up care for cancer patients: what is known
and what is needed. Support Care Cancer, 21,537–547.
Sjuksköterskemottagning
Kontaktsjuksköterska
• Varje cancer patient skall enligt den nationella cancer
strategin (SOU, 2009) ha en egen Kontaktsjuksköterska.
– Vad är det viktigaste vid utformandet av sådan
verksamhet? Innehåll, funktion, kompetens, organisation
osv.
– Onkologisjuksköterskans roll?
Exempel från en
Sjuksköterskemottagning
för patienter med cancer i
huvud- och halsområdet
Huvud- och halscancer
• Incidens: ca.1300
Total 5-års överlevnad: 50-60 %
(Socialstyrelsen, 2013)
• Intentionen är oftast att bota – aggressiv
och ofta multimodal behandling.
–
–
–
–
Kirurgi
Strålbehandling
Brachyterapi
Cytostatika
Vårdkedjan
•
•
•
•
Komplex vårdkedja
Multidiciplinär vård på olika nivåer
Komplicerad och tidskrävande behandling och rehabilitering
Mycket väntan med oro och ovisshet….
Larsson et al. (2007). Cancer Nursing, 30(4), 324-334.
Wells. (1998). Journal of Advanced Nursing, 28(4), 840-848.
Symtom, biverkningar och konsekvenser
• Tumören kan beroende på lokalisation och storlek orsaka:
– Lokala effekter som obstruktion av luftvägar och matstrupe
• Biverkningar behandlingen – akuta och sena:
– Tugg och sväljsvårigheter, smärta, såriga slemhinnor,
muntorrhet, seg saliv, smakförändringar, svullnad,
Illamående, aptitlöshet, strikturer, stel vävnad
• Dessutom upplever patienter ofta:
– Fatigue, psykologisk och emotionell stress, existentiell kris
• Undernäring förekommer i 80-85 % någon gång under
vårdkedjan
Traditionell vård och omhändertagande –
fokus på att monitorera sjukdomen
• Traditionell diagnosprocess med läkarkontakter
• 3-6 veckor från diagnos till behandling
• Strålbehandling - ”De korta mötenas vård” läkarkontakter
• Efter strålbehandling kontroll (5 år) hos läkare efter 6-8 veckor
därefter var 3:e månad år 1-2, var 6:e månad år 3-4 därefter
en årskontroll
• Ingen planerad kontakt med sjuksköterska efter avslutad
behandling
Modell för sjuksköterskemottagningen –
fokus på patienten
• En trygg, god och säker vård av hög kvalitet
• Komplement till den reguljära vården
• Kontakt etableras före behandlingsstart för att förbereda
patient och närstående
• Kontinuerlig kontakt under behandlingen
• Intensiv kontakt efter avslutad behandling
–
–
–
–
Första veckan 1-3 tillfällen
Första månaden varje vecka
Därefter varannan till var tredje vecka
Individuell planering
Sjuksköterskemottagningen
• Vårdens hörnstenar:
• Individuellt utformad vård
• Kontinuitet och tillgänglighet
• Hög klinisk kompetens
• Samordning med annan vård
• Individuell information, undervisning
• Vårdens fokus:
• Symtomkontroll och symtomhantering
• Nutritionsvård
• Psykosocialt och emotionellt stöd
Organiserad i linje med Primary Nursing
• Individuell och kontinuerlig vård av en
sjuksköterska med kunskap och befogenheter
Primary Nursing
• Grundläggande principer:
– Sjuksköterskan har individuellt ansvar för beslut
rörande omvårdnad av sin patient
– En holistisk och individuellt anpassad vård
– Direkt person-till person kommunikation
– Varje patient har en sjuksköterska som är
operationellt ansvarig för omvårdnadens kvalitet
(Manthey, 1980)
Hierarchical structure
Patienters uppfattningar
A source of safety
and security
Knowledge and
practical advice
Coordination and
control
Commitment and
concern
Horizontal structure
Larsson et al. (2007), European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Viktförlust
Sjuksköterskemottagningen (SM) n=20
(blå)
Traditionell vård (TV) n=18 (grön)
Medel viktförlust
TV fler patienter med
avancerad sjukdom och
högre dos. Jämförbara
övrig demografi och
medicinska data.
Ingen skillnad mellan
grupperna avseende
HRQoL.
Slut RT
SM högre frekvens
ätproblem, fler
nutritionsinterventioner
färre inläggningar på
grund av malnutrition.
Fortsatt forskning – SiV-projektet (2010-2014)
Sjuksköterskemottagningar I samVerkan
Longitudinell enkätstudie – 6 datainsamlingstillfällen under 1 år
• Sjuksköterskemottagning (n=76) – patienter från Värmland och
Närke
• Jämförelsegrupp (n=65) – patienter från Sörmland, Dalarna,
Gästrikland och Västmanland
Intervjustudier – patienter och närstående, tre tillfällen under 1 år
– ”…det viktiga är att ha en sjusköterska som känner mig”
– ”…att ha en sjuksköterska som ger trygghet och ordnar allt
praktiskt underlättar och avlastar mig som anhörig”
Larsson, Bjuresäter, Langius, Nordström, Wilde-Larsson, Blomberg
Karlstads universitet, Karolinska institutet, Örebro universitet
TACK!!!
[email protected]
