2016‐10‐11
Patienträttigheter: ”Kontaktsjuksköterskans roll”
Cecilia Olsson
Ordförande Sjuksköterskor i cancervård
Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad
Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet
Sexuality in patients treated for hematologic malignancies
- Problems and the need for support from patients’ and nurses’ perspective
Cecilia Olsson (2014)
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31827
1
2016‐10‐11
Innehåll
• Utgångsläge - Cancerstrategin
• Patientlagen 2015
– Patientens rättigheter – Vårdens skyldigheter
• Sjuksköterskeledd cancervård
– Internationell och nationell forskning om kontaktsjuksköterskans funktion
• Slutrapport – Kontaktsjuksköterskor i cancervård
– En studie av befintliga verksamheter i Uppsala-Örebro-regionen
• Vårdprogram kronisk lymfatisk leukemi
– Sjuksköterskor i cancervårds perspektiv
Utgångsläge –
den stora utmaningen!
• Antalet patienter som botas eller
som lever med kronisk sjukdom ökar.
• Behovet av cancerrehabilitering ökar.
• Patienter rapporterar att fysiska,
emotionella och sociala behov inte tillgodoses.
• Fragmentarisk vård med långa
väntetider och bristande kontinuitet.
2
2016‐10‐11
En nationell cancerstrategi för framtiden
(SOU 2009:11)
• Alla cancerpatienter skall ha en fast vårdkontakt på den
vårdande kliniken.
– Öka möjligheterna till delaktighet genom förbättrad information och
kommunikation.
– Öka tryggheten genom gott omhändertagande och kontinuitet.
Patientlagen började gälla 1 januari 2015
Lagen stärker och tydliggör patientens ställning, integritet,
självbestämmande och delaktighet.
cancercentrum.se
3
2016‐10‐11
Patientlagen
Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas
och förtydligas.
• Ett förtydligat krav på landstingen om information till patienterna
– till exempel när det gäller information om vårdens skyldighet
att erbjuda en fast vårdkontakt, och förnyad medicinsk
bedömning.
• Patienten ska få information om: sitt hälsotillstånd, de metoder
som finns för undersökning, vård och behandling, de hjälpmedel
som finns för personer med funktionsnedsättning, vid vilken
tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, det förväntade
vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för
komplikationer och biverkningar, eftervård, och metoder för att
förebygga sjukdom eller skada. (jmf. Min Vårdplan).
Patientlagen
• Samtycke - Det klargörs också att hälso – och sjukvård
som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
• Delaktighet - HSL ska så långt som möjligt utformas och
genomföras i samråd med patienten.
• Fast vårdkontakt – läkare, kontaktsjuksköterska.
Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning
utvidgas.
4
2016‐10‐11
Sjuksköterskeledd cancervård
Kontaktsjuksköterska och sjuksköterskemottagning
• Sjuksköterskans kompetensområde innebär att se patienters
komplexa behov av vård och stöd i relation till sjukdom och
behandling ur ett helhetsperspektiv och i sitt sammanhang.
• Personcentrerad vård
–
–
–
–
Holistiskt perspektiv
Individuellt förhållningssätt
Respekt
Empowerment
(Morgan et al. Jnl Holistic Nurs 30(1), 2012)
Sjuksköterskeledd cancervård
• Sjuksköterskeledd cancervård kan möjliggöra att patienters
behov tillgodoses.
Radwin et al. (2005), Journal of Advanced Nursing, 50(2), 162-169
.… men det ställer krav!
• På en verksamhet byggd på specifik kompetens, holistisk
vård, kontinuitet och tillgänglighet.
de Leeuw & Larsson (2013).Supportive Care in Cancer, 21,2643–2649
de Leeuw et al. (2013). Supportive Care in Cancer, 21, 537-547
Corner. (2003). The Lancet Oncology, 4(10), 631–636
Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing,11(1), 49-59
5
2016‐10‐11
Studier – exempel från Sverige
• Stärkt egenvårdsförmåga och positiv effekt på subjektiva
besvär
– Intervention under strålbehandling, patienter med bröstcancer
Wengström et al. (1999). Acta Oncologica, 38(6), 763-770.
• Upplevelse av trygghet och säkerhet
– Uppföljande besök hos en specialistsjuksköterska efter
bröstcanceroperation
Koinberg et al. (2002). Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), 209-215.
• Trygghet och säkerhet: kunskap, samordning och
kontroll samt omsorg och engagemang
– Intervention före, under och efter avslutad behandling, patienter
med huvud- och halscancer
Larsson et al. (2007). European Journal of Oncology Nursing, 11(1), 49-59.
Studier – internationella exempel
• Positiva resultat avseende patienttillfredsställelse, ökat
välbefinnande och livskvalitet
Wells et al. (2008). Journal of Clinical Nursing, 17, 1428–1439
Moore et al. (2011) European Journal of Oncology Nursing, 10, 364-377.
de Leeuw et al. (2013) Support Care Cancer, 21,537–547.
• Positiva resultat avseende symtomupplevelse/besvär av
symtom
Faithfull et al. (2001). British Journal of Cancer, 85(12), 1853-1864.
• Positiva resultat avseende överlevnad och
patientsäkerhet
Moore et al. (2002). British Medical Journal, 325, 1145-1151.
6
2016‐10‐11
Sammanställningar av litteraturen
• Patienternas behov kan tillgododes ur ett
helhetsperspektiv
Loftus et al. (2001). The development of nurse-led clinics in cancer
care. Journal of Clinical Nursing, 10(2), 215-220.
• Krav ställs på kompetens, handledning och
välfungerande team
Corner. (2003). The role of nurse-led care in cancer management. The
Lancet Oncology, 4, 631-636.
• Patienter är nöjda och mottagningarna är
kostnadseffektiva
Lewis, et al. (2009). Nurse-led vs. conventional physician-led follow-up
for patients with cancer: systematic review. Journal of Advanced
Nursing, 65: 706–723.
• Sjuksköterskeledd vård är:
•
•
Patientsäker inklusive adekvat upptäckt av återfall
Likvärdig avseende hälsorelaterad livskvalitet och
patienttillfredsställelse
• Sjuksköterskeledd vård visar positiva resultat avseende:
•
•
•
•
•
•
Symtomhantering
Bedömning av behov
Livsstilsförändringar
Patientundervisning
Samordning av vården
Kostnadseffektivitet
7
2016‐10‐11
Mer evidens behövs!
• Longitudinella studier som följer patienters symtom,
problem och behov
– Oväntade konsekvenser?
• Longitudinella studier som följer hälsorelaterad
livskvalitet, coping, och rehabiliteringsbehov
• Hälsoekonomi, kostnadseffektivitet
• Instrumentutveckling
• Identifiering av cut-offs som visar på kliniskt relevanta
funktionsförändringar
• Interventionsstudier, utveckling av nya modeller för
uppföljning
Cancer Patient Experience Survey 2014
• Patienter som fått namn på den Clinical Nurse Specialist (CNS) som
är ansvarig för deras vård ger generellt mer positiva (höga) svar.
• Små skillnader, men i trusts med fler CNS/patient var sannolikheten
högre att patienten:
– hade en namngiven kontaktsjuksköterska som är tillgänglig.
– kände att teamet arbetade tillsammans.
– fick tillräckligt emotionellt stöd.
– kände att allt gjordes för att kontrollera biverkningar (endast för
patienter med bröstcancer).
• Men de upplevde inte att de fått tillräcklig information.
Griffiths et al (2013) Journal of Health Services Research and Policy, 18, 39-46.
8
2016‐10‐11
• Stora variationer avseende innehåll och omfattning
• Upplärning och träning skedde i stor omfattning ad hoc
• Formell teoretisk och praktisk utbildning saknades
• Många olika modeller för sjuksköterskeledd cancervård.
• Hinder för att genomföra bedömning av patientens behov ur
ett helhetsperspektiv identifierades.
• Kunskap, färdigheter och tillit till egen kompetens saknades
inom vissa områden av betydelse för uppföljning och
rehabilitering.
9
2016‐10‐11
Kontaktsjuksköterskor i cancervård En studie av befintliga verksamheter i Uppsala-Örebro-regionen
Maria Larsson, docent, Karlstad universitet
Kaisa Bjuresäter, universitetslektor, Karlstad universitet
Rapporten publiceras på www.cancercentrum.se november 2016
Kontaktsjuksköterskan
• Kontaktsjuksköterskans roll för patienter med kronisk
lymfatisk leukemi och deras närstående
– Leva i ovisshet
– Trygghet
– Kontinuitet
– Kompetent
10
2016‐10‐11
Sjuksköterskor i cancervård
Sjuksköterkor i cancervård är positiva till satsningen att alla
cancerpatienter ska ha en egen kontaktsjuksköterska
• viktigt att uppdraget är tydligt beskrivet
• utbildade att möta cancerpatienters komplexa behov
• en nyckelperson i det tvärprofessionella teamet
• står för kontinuitet genom hela vårdkedjan
• Med sin tvärvetenskapliga kompetens i omvårdnad,
medicin och beteendevetenskap gör hon bedömning av
patientens symtom, behov och totala situation.
• symtomlindrar, ger psykosocialt och existentiellt stöd
Kontaktsjuksköterska – vägen framåt
• Helhetsperspektiv – personcentrerat förhållningssätt
– Utgå från patientenens samtliga fysiska och psykosociala behov
• Adekvat teoretisk och praktisk utbildning
– specialistsjuksköterska
• Kunskap om hantering av tidiga och sena biverkningar och
konsekvenser av sjukdom och behandling
• Nära tillgång till medicinsk expertis (övrigt team)
• Kartlägg kontaktsjuksköterskeverksamheten avseende innehåll
omfattning och fokus
• Värdera verksamhetens betydelse och effektivitet
– Formulera syfte och mål samt en strategi för utvärdering av verksamheten
över tid
11
2016‐10‐11
Vårdprogram - kronisk lymfatisk leukemi
•
•
•
•
•
•
Omvårdnad - cancerrehabilitering
Kontaktsjuksköterskan
Patientrepresentation
Teamet
Evidensgrad
Sammansättning av författarna avseende professioner
samt klinisk och akademisk kompetens.
Till sist!
Kontaktsjuksköterskan har stor potential att
förbättra cancervården!
[email protected]
12
