LPP – Människokroppen
Syfte och innehåll
Genom undervisningen kommer du att få möjlighet att utveckla din förmåga att:
använda kunskaper i biologi för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör
hälsa
genomföra systematiska undersökningar i biologi
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska samband i människokroppen
Centralt innehåll:
Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och
samverkan.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.
Begrepp:
Celler, organ, organsystem
Skelett, muskler, leder
Hjärta, blod, blodomlopp, förmak, kammare, klaffar, röda blodkroppar, vita blodkroppar,
blodplätt, plasma, artär, ven, kapillärer
Lungor, luftrör, luftstrupe
Matspjälkningsapparaten, svalg, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, lever,
njurar, urinblåsa
Hjärnan, nervsystemet, stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nervtrådar,
nervceller, reflexer
Så här kommer vi att arbeta
Din lärare kommer att ha gemensamma genomgångar och diskussioner med hela klassen.
Du kommer att få genomföra och dokumentera olika undersökningar.
Bedömning
Underlag för bedömning:
Genomförandet av laborationerna, muntliga diskussioner, skriftliga förhör.
Det som bedöms är:
Hur väl du väl du har tillägnat dig och kan beskriva de olika begreppen och hur alla
funktioner i kroppen hänger ihop.
Veta att kroppen är
uppbyggd av celler.
Veta att kroppen är
uppbyggd av celler och
att celler som har
liknande uppgifter
samarbetar och bildar ett
organ.
Ge exempel på olika
typer av celler och
förklara hur de arbetar
tillsammans i olika
organ och
system/apparater.
Veta att huden består av
tre lager.
Veta att huden har
färgpigment.
Veta att hudens tre lager
kallas överhud, läderhud
och underhud.
Veta att huden har
färgpigment.
Kort kunna berätta om
skelettets tre
huvudfunktioner.
Kunna berätta om
skelettets tre
huvudfunktioner och ge
exempel.
Kunna peka ut och
namnge de
största/viktigaste benen i
kroppen.
På kroppen kunna peka
ut en vridled, en kulled
och en gångjärnsled.
Veta att hudens tre lager
kallas överhud, läderhud
och underhud.
Kunna förklara hudens
olika funktioner
(underhudsfett,
talgkörtlar, svettkörtlar).
Kunna förklara
pigmentens funktion.
Kunna berätta om
skelettets tre
huvudfunktioner och ge
exempel.
Kunna peka ut och
namnge flera viktiga ben
i kroppen.
Celler
Huden
Skelettet
Veta att vi har olika
typer av leder i kroppen.
Lederna
Musklerna
Veta att vi har olika
typer av muskler i
kroppen – sådana som vi
kan styra och sådana
som vi inte kan styra
med viljan.
Kunna förklara
skillnaden mellan
skelettmuskler
(=tvärstrimmig
muskulatur) och glatta
muskler samt kunna ge
exempel på de olika
muskeltyperna.
Förklara varför
musklerna arbetar
tillsammans.
På kroppen kunna peka
ut en vridled, en kulled
och en gångjärnsled.
Kunna beskriva
skillnaden mellan hur
man kan röra de olika
typerna av leder.
Kunna förklara
skillnaden mellan
skelettmuskler
(=tvärstrimmig
muskulatur) och glatta
muskler samt kunna ge
exempel på de olika
muskeltyperna.
Kunna förklara hur
musklerna arbetar två
och två.
Veta att hjärtat är en
muskel som vi inte kan
styra med viljan.
Kunna hjärtats olika
delar (vänster och höger
förmak, vänster och
höger kammare, klaffar)
Veta att hjärtat är en
muskel som vi inte kan
styra med viljan.
Kunna hjärtats olika
delar (vänster och höger
förmak, vänster och
höger kammare, klaffar).
Förklara blodets väg
genom hjärtat.
Kunna blodets
beståndsdelar. (Röda
och vita blodkroppar,
blodplättar, blodplasma)
Blodådrornas namn.
Blodet och
(vener, artärer,
blodomloppet
kapillärer)
Veta att blodets
cirkulation håller oss
varma.
Kunna blodets
beståndsdelar och deras
funktion. (Röda och vita
blodkroppar, blodplättar,
blodplasma)
Blodådrornas namn och
funktion (vener, artärer,
kapillärer)
Veta att blodets
cirkulation håller oss
varma.
Kunna namnge och peka
ut andningsvägarnas
delar.
Veta att vi andas in syre
och att vi andas ut
koldioxid samt att
gasutbytet till blodet
sker i lungorna.
Hjärtat
Andningen
Matspjälkningen
Hjärnan och
nervsystemet
Kunna namnge och peka
ut andningsvägarnas
viktigaste delar (näshåla,
luftstrupe, luftrör,
lungor).
Veta att vi andas för att
kroppen behöver syre.
Kunna namnge och peka
ut matspjälkningens
viktigaste delar
(matstrupe, magsäck,
tunntarm, tjocktarm,
ändtarm, lever, njurar).
Veta att vi äter för att
kroppen behöver näring.
Kunna namnge och peka
ut matspjälkningsapparatens delar.
Veta vad som händer
med maten i magsäcken
och i tunn- och
tjocktarmen.
Kunna berätta om levern
och njurarnas funktion.
Kunna namnge och peka
ut centrala
nervsystemets
huvuddelar (stora
hjärnan, lillhjärnan,
hjärnstammen,
ryggmärgen, nerverna).
Kunna namnge och peka
ut centrala
nervsystemets
huvuddelar (stora
hjärnan, lillhjärnan,
hjärnstammen,
ryggmärgen, nerverna).
Kunna berätta om de
olika delarnas funktion.
Veta att hjärtat är en
muskel som vi inte kan
styra med viljan.
Kunna hjärtats olika
delar (vänster och höger
förmak, vänster och
höger kammare, klaffar).
Förklara blodets väg
genom hjärtat samt ”lilla
och stora kretsloppet”.
Kunna namnge och peka
ut andningsvägarnas
delar.
Kunna förklara hur
gasutbytet sker i
lungblåsorna och hur
andningen hänger ihop
med blodet och
blodomloppet.
Kunna namnge och peka
ut matspjälkningsapparatens delar.
Kunna förklara
funktionen hos
matspjälkningsapparatens olika delar
samt hur detta hänger
ihop med blodet och
blodomloppet.
Kunna namnge och peka
ut centrala
nervsystemets
huvuddelar (stora
hjärnan, lillhjärnan,
hjärnstammen,
ryggmärgen, nerverna).
Kunna berätta om de
olika delarnas funktion.
Kunna förklara hur en
reflexrörelse fungerar.
