Programbeskrivning studiehandbok.presentationsversion

5
PROGRAMBESKRIVNING UTBILDNINGSPROGRAMMET I
HÄLSOFRÄMJANDE
Läsår 2006/2007
Omfattning:
90p / deltidsstudier 2-3 år
Allmän presentation av programmet:
Utbildningsprogrammet är ett mastersprogram som leder till högre
yrkeshögskolexamen.
Utgångspunkten är förståelse för och kunskap om den vuxna
människans hälsa och välfärd i olikartade livssituationer och
kontexter inom hälsofrämjande verksamhetsområden.
Lärandet fokuserar på
• strategier och evidensbaserad praxis för att befrämja hälsa
och välfärd på individ-, grupp- och populationsnivå och stöds
av ett aktivt forsknings- och utvecklingssamarbete med
arbetslivet
• undervisningsmetoder som tränar förmågan att förändra och
utveckla, dvs innovativ verksamhet med proaktiv ansats
inom hälsofrämjande verksamhet
Programmet förverkligas i samverkan med pågående
forskningsarbetet inom Arcada och utgör därmed en integrerad del
av högskolans kunskapsutveckling. Examensarbetet inriktas på
utvecklingsfrågor som förankras i specifika intresseområden i
arbetslivet.
Programmet riktar sig till barnmorskor, ergoterapeuter,
fysioterapeuter, geronomer, hälsovårdare, idrottsinstruktörer,
sjukskötare och socionomer.
5
Allmänna kompetenser
Kommunikativ kompetens
Efter avslutad utbildning kan studenten skapa en professionell
dialog med klienter och patienter i olika sociokulturella kontexter
och krävande situationer inom olika arenor för hälsofrämjande
verksamhet. Studenten kan leda förändringsprocesser och
multiprofessionella team. Hon eller han kan kommunicera och
utnyttja evidensbaserad kunskap samt förmedla forskningsresultat
både muntligt och skriftligt på svenska, finska och engelska och
utnyttjar informationsteknologi mångsidigt i sin yrkesutövning.
Etisk kompetens
Efter avslutad utbildning grundar studenten sina beslut och
handlingar på yrkesetiska principer inom hälsofrämjande
verksamhet. Studenten tar ansvar för att utveckla sitt
yrkesområde och deltar i samhällsdebatten i enlighet med
värdegrunden inom social- och hälsovård.
Utvecklingskompetens
Efter avslutad utbildning kan studenten söka, använda och kritiskt
värdera kunskap, har förmåga att prioritera och göra beslut
och kan argumentera för dessa med vetenskapliga argument.
Studenten kan avgränsa centrala problemområden, både för att
utveckla arbetsmetoder och generell kunskapsutveckling inom
hälsofrämjande verksamhet. Hon eller han är visionär i sitt
yrkesutövande och inser betydelsen av och utvecklar sin
yrkeskompetens och självkännedom kontinuerligt.
Samhälls- och organisations kompetens
5
Efter avslutad utbildning har studenten en ingående uppfattning
om branschen, dess ställning i arbetslivet och betydelse i
samhället samt förutsättningar att följa och specificera utvecklingen
inom forsknings- och yrkespraxis.
Studenten kan utveckla, producera, koordinera och leda
service och tjänster som gagnar funktions- och
arbetsförmåga, välfärd och hälsa på individ- grupp- och
samhällsnivå inom både offentliga och privata hälsofrämjande
arenor.
Hon eller han känner till hur olika typer av organisationer och deras
ledningsstrategier fungerar och kan utifrån detta göra beslut,
planera, organisera och utveckla verksamheten i praktiska och
krävande situationer.
Studenten känner till och kan utnyttja lagstiftning som berör
arbetslivet och yrkesverksamhet inom offentlig och privat
hälsofrämjande verksamhet.
HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHET SOM
KOMPETENSOMRÅDE
5
Efter avslutad utbildning behärskar studenten
tillvägagångssätt i den hälsofrämjande och förebyggande
verksamheten med betoning på den vuxna människans hälsa
och välbefinnande på mikro-, meso- och makronivå.
Studenten kan utgående från etiska och vetenskapliga
kriterier samt hälsopolitisk prioritering välja, planera och
förverkliga hälsofrämjande stratgeier inom olika
verksamhetsområden inom den sociala, hälsovårds- och
idrottsbranschen.
5
Studiegång
Utbildningsprogrammet är FoU-drivet och har därigenom en personlig
studieplan och kompetensutveckling för varje enskild student. Studenterna
genomför en så stor del av sina studier som möjligt integrerat med de FoUansatser som bedrivs av de forskande lärare som är anknutna till
utbildningsprogrammet.
Studenten identifierar i början av studierna det fält inom vilket den egna
individuella kompetensutvecklingen skall äga rum. Detta val av
kompetensområde görs inom ramen för pågående eller planerade FoU-projekt
inom hälsofrämjande eller därmed nära besläktade discipliner som bedrivs vid
Arcada.
Mellan två och fem studenter knyts till en enskild lärarmentor som fungerar
som personlig handledare för de enskilda studenterna och grupphandledare för
hela gruppen genom studietiden. Mentorskapet är tematiskt inriktat inom ramen
för mentorns expertis och FoU-projekt. Studenterna deltar i projekten som
assistenter och senare med begränsade men självständiga insatser då det gäller
examensarbetet som görs under mentorns handledning.
Mentorn fungerar som examinator för alla de studiehelheter ("kurser") som på ett
motiverat sätt kan knytas till FoU-temat i gruppen. Detta betyder att en
betydande del av prestationerna inom kategorierna "Hälsofrämjande ledarskap",
"Metodik" och "Hälsofrämjande verksamhet" kan bli långt individualiserade
samtidigt som de också blir tematiserade kring mentorns expertisområde.
Som samlande forum för samtliga studenter och mentorer fungerar
"forskarseminarierna" som pågår hela studietiden. På dessa seminarier
presenteras forskningsteman av mentorer och längre hunna studenter och
detaljfrågor samt de olika faserna i studenternas individuella examensarbeten.
Seminarierna fungerar enligt respondent-opponent-principen så att samtliga
deltagare får fungera i dessa roller på en nivå som gagnar deltagaren.
Forskningen bedrivs i huvudsak enligt Mode 2 principen dvs. forskningen utgår
från människan behov och den är förflyttad till kontexten för applikation. Aktörer
från olika kunskapsområden inom hälsofrämjande är inblandade och forskningen
är tvärdisciplinär till sin natur. Förhållandet mellan samhället och vetenskapen är
reflektiv och inte oberoende av uppdragsgivaren. Följderna och nyttan av
forskningen måste vara med i verksamheten. Att forskningen bedrivs enligt
principerna för modus 2 forskning hindrar inte att den kvantitativa och kvalitativa
forskningsmetodikens grundprinciper tillämpas i forskningsverksamheten och i
undervisningen av högre yrkeshögskoleexamen.