Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Skolområde Simrislund
Fritids F-3
Vi utvecklar rötter och vingar, som rotar och lyfter oss.
Nyfikenheten är vår drivkraft.
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen är Fritidshem F-3 (Bojen, Fyren, Ankaret och
Briggen)
Ansvariga för planen
Rektor är ytterst ansvarig för att planen årligen upprättas, följs och utvärderas. Rektor
ansvarar också för att all personal som rör sig på skolan (inkl. måltidspersonal, lokalvårdare
och vaktmästare) får del av planen.
Värdegrundsgruppen som består av rektor, specialpedagog, socionomer, kurator, lärare och
fritidspedagoger, ansvarar för att planen tas med i diskussioner på arbetslagsträffar. Socionom
ansvarar för att elevrådet och fritidsrådet blir delaktiga i upprättandet av planen.
Vår vision inom Skolområde Simrislund, fritidshemmen för åk F-3 är att alla ska
 Känna sig trygga i styrd och fri lek.
 Känna trygghet och säkerhet i vem/vilka de ska vända sig till om de känner sig kränkta
eller illa behandlade på något sätt.
 Få lyckas och våga misslyckas.
 Bli lyssnade på och vara delaktiga i det som berör dem.
 Känna sig sedda och bekräftade.
 Vara delaktiga och medverkande i främjande och förebyggande insatser mot
kränkande behandling.
 Känna sig trygga och säkra på att vuxna på fritidshemmet motverkar, utreder och
åtgärdar kränkande behandling samt är stöd och hjälp vid konflikter.
Föräldrar och vårdnadshavare till barn och elever inom Skolområde Simrislund ska också
känna till och vara trygga i var de kan vända sig om de får kännedom om att deras eller någon
annans barn blir utsatt för kränkande behandling. Ett gott samarbete med föräldrar och
vårdnadshavare är främjande för barnens och elevernas trygghet och trivsel.
Vid behov används tolk eller modersmålslärare för att även elever med annat modersmål än
svenska ska få samma möjlighet att uttrycka sig.
Planen gäller från 2016-10-11
Planen gäller till 2017-06-12
1
Elevernas delaktighet
Klassråd, elevråd och fritidsråd är särskilt till för att eleverna ska få möjlighet att vara
delaktiga i beslut som rör dem. Vid ett fritidsrådstillfälle varje termin går vi igenom planen
och barnen är med och tycker och tänker till om resultaten från trygghet- och trivselenkäten
och är med och föreslår främjande och förebyggande åtgärder.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Diskussioner pågår i värdegrundsgruppen och i arbetslagen om hur vi kan involvera och
informera föräldrarna i/om värdegrundsarbetet som sker på fritidshemmen. Anteckningar från
fritidsråden läggs alltid ut på bloggen där föräldrar har möjlighet att läsa och kommentera.
Personalens delaktighet och förankring av planen
Vid minst två arbetslagsträffar per termin, där all fritidspersonal deltar, diskuteras frågor kring
värdegrund och planen. På höstterminen skrivs planen gemensamt utifrån resultat och
analyser från enkäten som barnen svarar på i slutet av vårterminen.
VFU-studenter och lärlingar får information om planen av sin handledare under första veckan
av sin praktik. Långtidsvikarier får skriftlig information om planen i samband med annan
information.
Barn och Elever:
Alla barn och elever får del av planen genom en lättläst version i samband med läsårets första
vecka. Planen finns synlig och lättillgänglig i alla klassrum för att kunna användas och
hänvisa till vid diskussioner och samtal om värdegrund och likabehandling.
Under läsåret 2016-2017 fortsätter vi att ge alla elever utbildning i barnets rättigheter enligt
barnkonventionen. Även här förankras planen.
Vårdnadshavare:
Vid läsårsstart får vårdnadshavare den lättlästa versionen av planen tilldelad på föräldramöte
eller hemskickad. Vid föräldramöte/öppet hus informeras föräldrar om värdegrundsarbetet
och den fullständiga versionen av planen.
Vi uppmuntrar också vårdnadshavare att följa våra olika bloggar. Varje fritidsavdelning har
sin egen blogg. Där informerar vi om lovdagar, avvikande tider, vad barnen gör i
verksamheten och bilder på aktiviteter. På kommunens hemsida finns också länkar till skolan
och till den fullständiga versionen av Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
2
Utvärdering
De främjande och förebyggande insatser som gjordes under förra året har slagit väl ut och
trots att barngrupperna blivit större så har vi en hög andel barn som trivs och är trygga på
fritids (se sammanställning av enkät nedan). Barnen har själva föreslagit vissa åtgärder som
nu har blivit självklara i verksamheten, t ex fem tysta minuter i matsalen för att få ett lugn vid
mellanmålet. Värdegrundsarbetet fortsätter och verksamheten är flexibel för att möta barnen
utifrån deras behov.
Kartläggning
Barnen får varje år på vårterminen fylla i en enkät med frågor om trivsel och trygghet. Där har
de också möjlighet att lämna förslag på aktiviteter och material som de önskar till fritids.
Under utvecklingssamtalen varje termin svarar också barnen på frågor kring trivsel på fritids
och föräldrarna erbjuds att fritidspersonal kan delta i utvecklingssamtalen. Alla avdelningar
har eget fritidsråd då barnens tankar, idéer och förslag fångas upp. En gång i månaden har vi
gemensamt fritidsråd med representanter från alla avdelningar.
Sammanställning av fritidsenkät 2016
87 barn har svarat på enkäten. Med fördelningen Briggen 16 st, Bojen, 16 st, Fyren 24 st,
Ankaret 22 st och 4-6 9 st. Elever i fsk och år 1 har genomfört enkäten med vuxenstöd som
läst och förklarat frågorna. Elever i åk 2 och uppåt har läst frågorna själv men haft möjlighet
att få förklaringar och förtydligande av vuxen.
Gemensamt för alla avdelningar är att det är en stor majoritet av barnen som tycker mycket
om att vara på fritids. På en skala mellan 1 och 5, där 1 är sämst och 5 är bäst svarar 71 barn
(ca 82% av de svarande) 4 och 5 på skalan. 12 barn svarar 3, och 4 barn svarar 2.
På frågan om man har någon att leka med/vara med på fritids svarar majoriteten “alltid” eller
“oftast” (38 respektive 36 barn). Övriga 10 svarar “ibland” och några av dem kommenterar
det med att “jag är kvar länge och då har många av mina kompisar gått hem”.
På frågan om barnen uppfattar någon i fritidsgruppen som ensam eller utanför svarar 70 st
“nej” och 17 st “ja”. Av de 17 som svarat “ja” är 9 st från en avdelning.
För att se hur barnen upplever trygghet och förtroende för personalen ställdes frågan om det
finns någon vuxen de litar på och kan prata med när de är ledsna eller behöver hjälp. 75 st
svarar att de “alltid” eller “för det mesta” har en vuxen att vända sig till. 9 st svarar “ibland”
och 3 st svarar “aldrig”.
En stor majoritet av barnen är nöjda med hur de fasta aktiviteterna ser ut på fritids (idrott,
utedagar och dator/Ipad-tider). Förändringar som föreslås är främst mer idrott och några vill
ha mer utedag. Några elever har hemspråk när deras avdelning går på utedag och de uttrycker
att de inte vill missa utedagen. Andra förslag är att dela upp idrotten i andra grupper än vad
3
det är nu. Någon föreslår mindre Ipad-tid och en annan vill att fredagspicknicken ska vara
oftare.
Barnens delaktighet och möjligheten att påverka sin vardag, planering och undervisning inom
fritidshemmet är viktigt för att barnen ska kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och
ta ansvar. Barnen uttrycker genom enkäten att de kan påverka vad de ska leka, både inomhus
och utomhus och vem eller vilka de leker med. Majoriteten tycker också att de kan påverka
gemensamma aktiviteter och lekar på avdelningen. En mindre andel anger att de kan påverka
hur inomhusmiljön ser ut på avdelningarna. Många förslag har också kommit fram om vad de
vill göra mer eller mindre av på fritids. Mer gympa och mer utedagar är det många som vill,
men några som också vill tvärtom. Några önskar mer lek och aktiviteter tillsammans med
andra avdelningar. Det finns önskan om nya leksaker och hjälp att prova nya saker.
I årets enkät ville personalen ta reda på mer om vad barnen tycker om öppning och stängning
som sker gemensamt på Ankaret. Svaren är blandade positiva och negativa. Många barn från
Bojen och Fyren uttrycker att de inte känner igen sig på Ankaret, att de inte alltid känner de
andra barnen som är där eller att de inte hittar var saker finns eller vad man kan göra där. Det
finns också positiva kommentarer som att man får träffa kompisar från andra avdelningar,
träffa nya kompisar, och att det är lugnt och skönt på tidig morgon och sen eftermiddag. Barn
från Briggen och Ankaret skriver att det kan bli hög ljudnivå och stökigt när alla kommer över
på eftermiddagarna. De skriver också att det kan vara tråkigt om inte kompisarna är kvar och
att det blir en väntan på att bli hämtad. Men det finns också de som skriver att det är lugnt på
morgonen och roligt att träffa andra barn.
Barnen fick också möjlighet att skriva om det var något särskilt de ville säga om fritids som är
viktigt att personalen vet om. Där kom fram förslag om ommöblering, nya leksaker, att
personalen ska komma ihåg löften, lyssna mer på barnen och ge mer stöd i konfliktlösning.
Någon vill ha hjälp att komma in i leken och några vill bara tala om hur mycket de gillar
fritids!
Analys och förslag till åtgärder
Resultaten från enkäten är överlag mycket positiva. Kunde varit önskvärt att ha fler svar från
några avdelningar, men vi har ändå fått en bra spridning. Det ger en god överblick över vad
barnen tycker om fritids. Dock finns det en del saker vi behöver förändra, förbättra och bli
mer uppmärksamma på. Resultaten visar att tilliten till personalen är god och tryggheten på
den egna avdelningen är stor. Det finns några barn som svarar med en lägre siffra på skalan
och i och med att enkäten inte är anonym har vi möjlighet att följa upp svaret med barnet, dels
vid utvecklingssamtal men också i vardagen.
Värdegrundsarbetet är ständigt pågående och barnen har också möjlighet genom sina
utvecklingssamtal och via fritidsrådet som är fyra gånger per termin att uttrycka åsikter,
synpunkter och komma med förslag om verksamheten på fritids. Avdelningarna har också
egna fritidsråd där de tar upp den värdegrundsbaserade “månadens fråga” samt annat som rör
den egna avdelningen.
Vissa frågor var formulerade på ett sätt som var svårt för de yngre barnen att förstå utan ett
förtydligande med exempel från vuxen. T ex behöver frågan kring möjligheten att påverka
formuleras om så det blir mer tydligt vad de kan påverka och kanske även i vilken grad.
I frågan om öppning/stängning skulle det också ha funnits ett svarsalternativ för dem som
aldrig är på fritids dessa tider.
4
Barnen har många bra förslag och idéer till förändringar och förbättringar som personalen
skulle kunna ta i beaktande och åtgärda på ett enkelt sätt. Det är alltid svårt att tillmötesgå alla
barns egna önskemål kring t ex leksaker eller aktiviteter, men genom att ge tydliga
förklaringar till varför en aktivitet görs så ökar förståelsen och känslan av att förstå sitt
sammanhang.
Se nedan under främjande och förebyggande insatser vad vi jobbar med för att fortsätta ha
trygga barn som trivs på fritids! Insatserna är dels tänkta utifrån enkäten men också utifrån
vad personalen själva ser behövs förändras och förbättras i verksamheten.
Årets plan ska utvärderas senast 2017-06-12
Nätkränkningar
Ett aktivt och medvetet främjande och förebyggande värdegrundsarbete motverkar alla former
av kränkningar och trakasserier, oavsett var de äger rum. I skolan behöver vi dock vara
medvetna och uppmärksamma på att våra elever genom användande av sociala medier,
onlinespel och telefon (sms och mms) kan bli utsatta och utsätta andra för kränkningar och
trakasserier och att vi har samma skyldighet att anmäla och utreda dessa kränkningar om vi
får kännedom om dem i skolan. För barnen och eleverna är inte Internet en annan värld, det är
en integrerad del av deras vardag och de har även tillgång till Internet under skoltid, via sina
chromebooks, Ipads eller smartphones.
Personalens utvärdering
Personalen är med och analyserar resultaten av enkäterna och efter det skrivs planen. Ständiga
diskussioner pågår också kring detta i samband med planeringsmöten och arbetslagsmöten.
Främjande insatser
Många av de främjande insatserna på fritids görs i tvärgrupper för att barnen ska lära känna
varandra och skapa goda relationer. Detta görs till exempel vid idrott och utedagar. Detta
främjar alla diskrimineringsgrunder då det förs samtal, genomförs aktiviteter och
samarbetslekar i grupperna. Om man lär känna varandra får man en större förståelse för
varandras behov och sätt att vara och det skapas en mer jämlik atmosfär.
Personalen är alltid delaktig i aktiviteterna vilket också främjar relationerna och tryggheten
och gör att de kan fånga upp signaler hos barnen kring trivsel och trygghet. Personal och barn
skapar gemensamma förhållningssätt och regler.
Alla avdelningar har fysisk aktivitet i idrottshallen en gång i veckan och idrottshallen bokas
extra under lov och k-dagar. (En önskan från barnen att ha mer idrott på fritids). Fysisk
aktivitet främjar inom många områden.
Flera tillfällen i veckan planeras gemensamma aktiviteter som är både grupp- och
individstärkande, som t ex samarbetsövningar och tillitsövningar.
5
För att främja en trivsam matsituation har alla avdelningar 5 tysta minuter vid mellanmålet.
Detta bidrar till en lägre volym i samtalen under resten av tiden. En avdelning har också börjat
med värdar och värdinnor vid mellanmålet.
Förebyggande åtgärder
Vi hjälper barnen att välja aktiviteter och fördela sig i lokalerna för att alla ska kunna göra
meningsfulla saker och minska på konfliktsituationer kring lekmaterial. Det bidrar också till
en lägre ljudvolym när barnen är fördelade i olika lokaler.
Rutiner för akuta situationer
I 2 kap. 7 § i Diskrimineringslagen (2008:567) står det att om en utbildningsanordnare får
kännedom om att ett barn eller en elev [...] anser sig [...] ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de
uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra trakasserier i framtiden. Motsvarande skyldigheter för kränkande behandling
återfinns i 6 kap. 10 § Skollagen (2010:800).
All personal som arbetar på eller gör praktik/lärlingsutbildning inom skolområde Simrislund
är skyldig att följa gällande lagar. Det är aldrig acceptabelt att en elev blir utsatt för någon
form av kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering.
Vi ser till barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Det handlar såväl om
det enskilda barnet som om en större grupp av barn.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
 Rastvärdsschema som är fast under hela läsåret.
 Hälsosamtal hos skolsköterska i förskoleklass och år 4
 Vid varje utvecklingssamtal gör eleven en skattning och frågor om trivsel och trygghet
ställs.
 Alla elever gör en trivsel- och trygghetsenkät digitalt varje hösttermin.
 Alla barn på fritids får möjlighet att göra en enkät digitalt varje vårtermin.
Barn, elever och personal kan vända sig till mentor eller annan vuxen i skolan som de känner
förtroende för. Alla som arbetar i skolan och på fritidshemmet har samma ansvar. Mentor blir
dock alltid informerad om händelsen.
6
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Så snart personal som arbetar eller praktiserar i skolan (gäller alltså även vikarier, lärlingar
och lärarstudenter) ser/hör, blir uppmärksammad på eller får kännedom om att en elev känner
sig kränkt eller trakasserad har denne en skyldighet att agera utifrån följande rutiner:






Direkt tillsägelse (om det är möjligt)
Meddela rektor att det skett en kränkning och vilka som är inblandade. Rektor anmäler
händelsen vidare till huvudman (Barn- och utbildningsförvaltningen) och ger berörd
personal i uppdrag att starta en utredning om kränkande behandling.
Starta utredning om kränkande behandling, vilket innebär: Enskilda samtal med de
elever som är inblandade. Skriftligt dokumentera händelsen och elevernas utsagor i
blanketter "Anmälan om kränkande behandling". Kontakta vårdnadshavare till elever
som varit inblandade och vid behov ha möte med vårdnadshavare och elev.
Lämna dokumentationen till rektor som lämnar vidare till huvudman.
Ha uppföljning i form av enskilda samtal med inblandade elever efter ca en till två
veckor efter händelsen. Utöver detta kan man ha en gemensam uppföljning med alla
som varit inblandade om det anses lämpligt.
När uppföljningen är gjord lämnas dokumentationen till rektor. I de fall ärendet anses
avslutat arkiveras dokumentationen. Om ärendet inte anses avslutat tas det upp i
arbetslaget eller stödteam för vidare åtgärder.
Vid behov bokas tolk för föräldrar och/eller elever med annat modersmål än svenska vid
enskilda samtal eller möten. Om det är möjligt tas modersmålslärare eller skolans egen
personal som har samma modersmål, med i mötet istället för tolk.
En utredning om kränkande behandling är sekretessbelagd och skall alltid sekretessprövas av
rektor om annan än skolpersonal efterfrågar den.
Den som startat eller fått i uppdrag av rektor att starta en utredning om kränkande behandling
ansvarar också för dokumentation av händelsen. Blanketten "anmälan om kränkande
behandling" utgör den huvudsakliga dokumentationen. Om det finns annan dokumentation
såsom mötesanteckningar, brev, e-post, utdrag från chattkonversationer, sms, mms,
fotografier, teckningar eller annat så ska detta bifogas blanketten och lämnas till rektor.
Skolpersonal har också rätt att titta på sitehistorik i elevernas chromebooks i fall där det anses
nödvändigt.
En kort anteckning görs också i inblandade elevers digitala elevakt i PMO. Detta görs av
rektor, biträdande rektor, specialpedagoger, kurator, socionom eller skolsköterska.
7
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
 Rektor ansvarar för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal.
 Rektor har yttersta ansvar för att upprätthålla rutiner och se till att personal får
kännedom om rutinerna.
 Det är sedan var och ens ansvar hos dem som arbetar/praktiserar på skolan att handla
utifrån dessa rutiner.
8