Föreläsning 2
Familjen som ekonomisk enhet
Traditionell teori har ofta bortsett från hushållens interna kopplingar.
Samma preferenser eller endast familjeöverhuvudets preferenser räknas
Hushållsproduktion
Becker
Hushållet kombinerar
Varor (goods)
+
Tid = nyttigheter (Commodities)
Ex. diskmedel + diskborste + tid = ren disk
Bok + tid = läsupplevelse
Varor köpes med hjälp av inkomst
Mer tid för marknadsarbete ger mindre tid
Ekonomiska fördelar av familjebildning
Anledningar till familjebildning
Neoklassiska modellen
Specialisering
Genom att samarbeta och specialisera sig på det man är (relativt) bra på kan vinster göras.
j.f.r. med handelsteori
Individer får nytta genom (produkter från) hemarbete och varor köpt genom inkomst från
marknadsarbete
Exempel 1 absoluta fördelar
Typ av arbete
Individ 1
Individ 2
Marknadsarbete
100
50
Hemarbete
50
100
Ursprungsläge utan samarbete
Typ av arbete
Individ 1
Individ 2
Marknadsarbete
6 x 100 = 600
7 x 50 = 350
Hemarbete
2 x 50 = 100
1 x 100 = 100
∑ = 700
∑ = 450
Totalt: 1150
Med samarbete
Typ av arbete
Individ 1
Individ 2
Marknadsarbete
8 x 100 = 800
5 x 50 = 250
Hemarbete
0 x 50 = 0
3 x 100 = 300
∑ = 800
∑ = 550
Totalt: 1350
Vinst uppstår vid samarbete
Exempel 2 relativa fördelar
Typ av arbete
Individ 1
Individ 2
Marknadsarbete
100
150
Hemarbete
50
150
Typ av arbete
Individ 1
Individ 2
Marknadsarbete
6 x 100 = 600
7 x 150 = 1050
Hemarbete
2 x 50 = 100
1 x 150 = 150
∑ = 700
∑ = 1200
Marknadsarbete
8 x 100 = 800
6 x 150 = 900
Hemarbete
0 x 50 = 0
2 x 150 = 300
∑ = 800
∑ = 1200
Utan samarbete
Totalt: 1900
Vid samarbete
Totalt: 2000
Vinst uppstår vid samarbete även här
Notera att den mest produktiva personen går ner i tid för markandsarbete
Förklaring: komparativa fördelar individ 2 är bättre på båda områden men är ”mer bra” på
hemarbete.
Diskussionsfråga: Har kvinnor komparativa fördelar för hemarbete
Tänkbara förklaringar:
Svaga på markandsarbete (diskriminering, möjligheter på arbetsmarknaden, olika
utbildningsbakgrund, värdering av arbete)
Starka på hemarbete (uppfostran, biologi?)
Skillnaderna kan förstärkas över tiden vid specialisering
Sammanfattning: Familj bildas för att komma åt specialiseringsvinster och arbetet delas
upp enligt principen om komparativa fördelar
Kvinnors ökade förvärvsarbete kan då förklaras med att männens relativa fördelar vad gäller
marknadsarbete har minskat. (bättre möjligheter på arbetsmarknaden, (sämre på hemarbete?),
män bättre på hemarbte?)
Övriga ekonomiska fördelar av familjebildning
Skalfördelar
Fallande styckkostnader både i produktion (lika lång tid att laga måltid för två som att laga till
en person, inte dubbelt så lång tid att städa om man är två) och inköp.
Positiva externa effekter
En persons konsumtion ger positiva effekter även för någon annan. Gemensam semester kan
vara bättre än semester ensam. Se film tillsammans. Uppleva nytta av annans nytta.
Riskdelning
Två inkomster minskar risken att stå utan inkomst vid oförutsedda händelser. (arbetslöshet,
sjukdom, handikapp, ta hand om barnen vid dödsfall)
Familjespecifikt kapital
Kunskaper och annat som endast är bra om familjen består. Investeringar i tid och energi ger
fördelar.
Lär känna varandra. Vad gillar den andre? Utveckla gemensamma intressen.
Barn kan vara en sådan investering, ger stor gemensam nytta men kan eventuellt försvåra ny
familjebildning.
Kollektiva nyttigheter
Nyttigheter där den enes konsumtion inte utesluter andras konsumtion. När den väl
produceras kan den konsumeras av många (alla i familjen) Exempel TV, konst, utsikt
Kan också vara förknippat med positiva externa effekter.
Institutionella fördelar
Äktenskap (formaliserad familjebildning)
Skattefördelar
Arvsfördelar
Sociala konventioner (kostnad av att vara singel)
Nackdelar av specialisering
Fullständig specialisering kanske ej effektiv p.g.a.
Arbetsdelning
En individ har ej komparativ fördel för allt hemarbete (matlagning, städning, reparationer,
barnomsorg, ….)
(kan dock vara bra om den som ändå är hemma mest gör även andra saker) finns dock saker
att göra utanför hemmet
En del saker kan vara bättre att göra tillsammans
Nytta (onytta av arbetet) fallande nytta av roliga saker och ökad onytta av att göra tråkiga
saker. Den som är mest produktiv kan tycka det är tråkigt att göra aktiviteten.
Nyttan kanske inte maximeras av total specialisering
Varierande fördelar över tiden
Relativa fördelen förmodligen störst när barnen är små
Men kunskaper blir gamla och total specialisering kan kosta i minskade inkomstmöjligheter
senare.
Kan därför vara lönsamt på lång sikt att dela även om det på kort sikt skulle löna sig att
specialisera sig.
Kostnader av beroende
Sämre möjligheter vid:
Dödsfall, arbetslöshet, sjukdom, separation
Den som varit hemma har sämre möjlighet till marknadsarbete
Den som marknadsarbetat är sämre på hemarbete (förmodligen mindre allvarligt då tjänster
kan köpas)
Känsla av att vara behövd, göra en insats
Svårt att bryta negativa förhållanden
j.f.r. DN debatt angående kostnader för jämställdhet
Våld
Den som tjänar mindre får mindre inflytande över konsumtionen och andra beslut
Förhandlingsmakt kopplat till inkomst
Män styr stora beslut och beslut kring arbetsutbud (Sverige?)
Transaktionskostnader och förhandlingar
Familjen ses som kontrakt för att minska transaktionskostnader ”regler för umgänge” sociala
konventioner
Beslut inom familjen
Förhandlingspositioner och hotpunkter
Separationshot
Vem förlorar mest separation?
Inkomst, status, kontakt med barnen, ……
Den som tjänar minst?
Skillnaden kan förvärras av specialisering
Sociala nätverk (män-kvinnor)
