Vad är arbete?

Vad är arbete?
5 maj 2014
Mikael Stigendal
Professor i Sociologi
Malmö Högskola
Städer
Professor i Sociologi
Samhällsperspektiv
Kommissionär i
Malmökommissionen
Sammanhållning
Urbana Studier,
Malmö Högskola
Interaktiv forskning
www.mikaelstigendal.se
1986-94
1995-98
1998-99
2002-03
2000-04
2004-06
2006-07
2006-08
2008-11
1
Vad är arbete?
”Arbetet är först och främst ett samspel mellan människan
och naturen, en process vari människan genom sin egen
verksamhet förmedlar, reglerar och kontrollerar sitt
förhållande till naturen. … Hon sätter de naturkrafter i
rörelse, som hennes kropp är utrustad med, armar och
ben, hand och hjärna, för att tillägna sig naturmaterialet i
en för henne själv användbar form. Genom denna rörelse
påverkar hon den yttre naturen och förändrar densamma
men förändrar samtidigt sin egen natur.” (s 153)
”Arbete: Människor har olika kunskaper
och färdigheter. Vissa är duktiga på olika
sorters arbete, har särskilda
yrkeskunskaper eller andra egenskaper
som kan utnyttjas i jobbet.” (s 33)
Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i
form av varor eller tjänster. En människas resurser för att utföra
arbete kallas arbetskraft. Ur ekonomiskt perspektiv skiljer man mellan
förvärvsarbete och obetalt arbete. Till det obetalda arbetet kan man
beroende på hur generös man vill vara med definitionen av arbete,
bland annat räkna ideellt arbete, hushållsarbete och studier.
Begreppet arbete
– klassisk definition
 Arbete förändrar den yttre naturen men samtidigt också den inre naturen vi gör oss genom arbetet till dem vi blir
 Arbete sker i både kropp och tanke: Föremål, medel och resultat
 Begreppet arbete ingick i den politiska ekonomin
“Thus it was pioneered by polymaths who regarded political economy as the integrated study of economic organization and
wealth creation, good government and good governance, and moral economy (including language, culture and ethical issues).
They examined how wealth was produced and distributed, and explored the close connection between these processes and the
eventual formation of civil society and the modern state. Exemplars include John Locke, Adam Smith, Adam Ferguson, John
Millar, Montesquieu and Hegel.” (Sum & Jessop, 2013: 16)
 Arbete är konkret och resulterar i bruksvärde
 Varuproducerande arbete är dessutom abstrakt och resulterar i bytesvärde
Värdet av dessa varor och tjänster
Värdet av dessa varor och tjänster
Produktion av varor & tjänster
Produktion av varor & tjänster
2
Lönearbete och kapitalism
Vinst
Värdet av dessa varor och tjänster
Produktion av varor & tjänster
Värdet av denna arbetskraft
Produktion av arbetskraft
 Lönearbetaren producerar ett bytesvärde …
 … men betalas för värdet av sin arbetskraft …
 … vilket möjliggör en vinst för kapitalisten …
 … som är helt rättfärdig!
 Lönearbetaren underordnas formellt …
 … men även reellt vilket leder till objektivering
Typer av förvärvsarbete
 Vinstdrivet lönearbete
 Behovsdrivet lönearbete
 Egenföretagande
3
Arbetets betydelse i
industrisamhället

Identitet genom att göra, vilket ansågs vara moraliskt förädlande

Livslånga anställningar – rutiner, kontinuitet

Lönearbete som en enhetliggörande grund för inflytande:

Intern disciplinering genom arbetsliv och kollektiv

Kärnfamilj och hemarbete:

Allt starkare fackföreningar
Hemmafrukontraktet (1930-60-talet) byggde på ”en (dold) historisk kompromiss
mellan kvinnor och samhälle/stat, där männen, familjeförsörjarna, med staten som ekonomisk understödjare i stort sett gavs
politiken och arbetsmarknaden, medan kvinnorna, husmödrar och mödrar, lockades att föda flera barn som de skulle få bidrag och
hjälp med (och status för) i sina nya, moderna hem”. (Hirdman, 1990)
Löneökningar och välfärd istället för makt över produktionen: Decemberkompromissen
1906 mellan LO och SAF – Saltsjöbadsavtalet 1938

Nya möjligheter uppstod för vissa medan andra blev sjuka

Social degradering genom arbetslöshet

Arbete allt mer synonymt med förvärvsarbete

Den förlorade mänskliga värdigheten återupprättades genom lönekamp

Överföring av motivation och frihetssträvan till konsumtionssfär
4
Arbetets betydelse i
konsumtionssamhället

Identitet genom att ha och inte genom arbetets att göra

Kontinuitet har ersatts av tillfälliga anställningar och rastlös konsumtion

Arbete har blivit synonymt med ett förvärvsarbete …
 … som splittrar mer än enhetliggör
 … och syftar till att kunna konsumera

I egenskap av konsumenter …
 … är vi alla individualiserade …
 … men därmed också mera maktlösa …
 … även om något annat synes vara …
 … genom konsumtionens tecken på grandiositet

Makt har blivit en fråga om att kunna välja sin konsumtion

Extern disciplinering genom repressiv myndighetsutövning

Social degradering genom konsumtionslöshet
Återupptäckten av ett
bredare arbetsbegrepp
 ”aktivitet som utförs eller i princip skulle kunna utföras
mot ersättning i pengar”
 ”sådan aktivitet som otvetydigt inom vår kultur och vårt
samhälle definieras som (produktivt) arbete”
 ”sådan aktivitet som utgör en förutsättning för att arbetet
i penningekonomin och lönearbetet …. skall fungera.”
5
Ekonomins fyra sektorer
 Gult
(i stort sett det privata näringslivet)
 Blått
(den offentliga sektorn)
Vinstdrivet
Egenföretagande
Behovsdrivet
 Vitt
(hushåll och andra sammanslutningar)
 Svart
(olagligheter av olika slag)
Arbete: Omfattning
Hemarbete: ”Det innefattar större delen av alla de sysslor som har att göra med skötsel och omsorg om hem och
familj. Här ingår hushållsarbete (matlagning, städning och tvätt), underhållsarbete (reparationer och underhåll av
hus, hem, fordon, trädgårdsarbete och annat), omsorg om barn och andra samt inköp av varor och tjänster.” (s 15)
6
Arbete: Omfattning

Kvinnor och män i åldersgruppen 20–64 år arbetar i genomsnitt ungefär 8 timmar om dagen om man
summerar betald förvärvsarbetstid med obetald hemarbetstid. Män arbetar några minuter mer än kvinnor.

Den totala arbetstiden för både kvinnor och män i åldersgruppen 20–64 år har minskat med 30–40 minuter
per dygn jämfört med början av nittiotalet.

Kvinnor ägnar mer tid åt obetalt hemarbete än män även om skillnaden minskat med tiden. Jämfört med
början av nittiotalet har kvinnor i åldersgruppen 20–64 år minskat sitt hemarbetande med i genomsnitt mer
än en timme per dygn.

Av kvinnors totala arbete består 46 procent av obetalt hemarbete. 1990/91 stod hemarbetet för 55 procent.
Mäns obetalda hemarbete står för 36 procent av det totala arbetet. En ökning med ungefär 3 %-enheter.
Tillväxt i EU-länder 2012 (BNP)
5,6
5,0
3,7
3,0
1,9
1,0
0,8
0,7
0,9
0,9
0,7
0,7
0,2
0,0
-0,4
-1,0
-0,8
-1,2
-1,2
-1,6
-2,4
-3,0
-3,2
-5,0
-7,0
-6,4
BNP: ”… sammanlagda värdet av de varor och tjänster för slutlig
användning som har producerats i ett land för marknaden och för den
offentliga sektorn under en period, vanligen ett år”. (NE)
7
Levnadsundersökningarna
 Malmö 1995-97
 Intervjuer: 3.700 Malmöbor
 Intervjuare: 100 praktiker
 Fosie 2006
 Intervjuer: 546 Fosiebor
 Intervjuare: 18 praktiker
Levnadsförhållanden
Fler hade det ganska eller mycket bra
”Hur vill Du själv värdera Dina levnadsförhållanden?” (%)
100%
90%
15
29
80%
70%
60%
Mycket bra
50
Ganska bra
50%
Varken eller
51
40%
Ganska dåligt
Mycket dåligt
30%
22
20%
10%
0%
11
15
2
3
1
1996
2006
8
Levnadsförhållandena i Fosie
2006 i jämförelse med 1996
 Fosieborna hade det totalt sett bättre, men …
 … mycket arbete erkändes inte
(utbildnings-, omsorgs- och föreningsarbete)
 … 35 % av samtliga sade sig ha fullbordat en högre utbildning i
annat land än den som har godkänts i Sverige
 … myndigheters problemdefinitioner stigmatiserade
Symbolfosie?
Verklighetsfosie?
9
Levnadsundersökningar
 Samarbete mellan praktiker & forskare
 Konstruktiva problematiseringar och utmaningar
 Tillvaratagande av kunskaper, engagemang & motivation
 Användning & spridning av forskarkunskaper
 Gemensamt kunskapande – interaktiv forskning
 Ett lärande och utvecklande arbete
 Intresse för resultaten
 Grundläggande för fortsatt utvecklingsarbete
Övergripande
rekommendationer
 Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna
skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen
mer jämlika (vad)
 Förändra processerna genom att skapa
kunskapsallianser och demokratisera styrningen (hur)
10
Vad är arbete?

Arbete är inte detsamma som vilket görande som helst

Arbete är människans målinriktade och nödvändiga görande

Ett och samma görande kan således vara både arbete och icke-arbete

Mycket arbete sker utanför förvärvsarbetet …
 … ofta med stor betydelse för samhället …
 … men det erkänns inte!
“For example, many of the services people received from other family members in the past are now purchased on the market.
This shift translates into a rise in income as measured in the national accounts and may give a false impression of a change in
living standards, while it merely reflects a shift from non-market to market provision of services. Many services that
households produce for themselves are not recognized in official income and production measures, yet they constitute an
important aspect of economic activity.” (Stiglitz-kommissionen, 2009: 14)

Endast förvärvsarbetet erkänns genom t ex BNP, a-kassevillkor, pensionspoäng

Om arbete ska vara synonymt med förvärvsarbete måste alla få förvärvsarbeta …
 … annars förvägras de rätten att göra sig till människor …
 … eller så gör de sig till en annan typ av människa genom grått eller svart arbete
Ungdomsarbetslöshet (2012)
60
55,3
53,2
50
40
35,3
28,1
30
26,5
23,7
22,8
20
10
19,5
8,1
21
9,5
0
Eurostat, 2012
11
Ungdomsarbetslöshet (2012)
60
55,3
53,2
50
40
35,3
28,1
30
26,5
23,7
22,8
19,5
20
10
20,6
Rate
21
Ratio
16,1
9,7
8,5
6,1
10,1
8,1
12,4
9,5
6,6
4,1
12,4
8,9
0
Unemployment rates: Unemployed as a share of the labour force (employed & unemployed persons) in the corresponding age bracket
Youth unemployment ratio: Young unemployed (aged 15-24) as a share of the total population in the same age bracket
Eurostat, 2012
NEETs
25
22,6
19,8
19,1
20
17,4
18,5
16,2
14,3
15
12,9
11,5
10,9
10
11,9
11,6
10,6
2011
8,9
8,3
6,9
5
12,2
7,5
7,5 7,5
2007
3,8 3,5
0
Young people (15-24) not in employment, education or training (NEET)
Eurostat, 2012
12
Year
Discretionary
learning
Lean
Taylorism
Simple
Total
2000
42,5
23,0
14,8
19,7
100
2005
40,5
26,0
15,2
18,3
100
2010
34,9
28,0
18,0
19,1
100
Holm and Lorenz ”A Decline in the Quality of Jobs?”, EMAEE 2013, presented at the International HELIX Conference,
June 2013, by Bengt-Åke Lundvall
Arbete
– ett avslutande försök till definition
Arbete är en målinriktad verksamhet som grundar sig på en
yttre nödvändighet och genom vilken människan förändrar
naturen men då samtidigt också förändrar sig själv.
13
14