Projektet Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare

advertisement
Kuntoutussäätiö
Projektet Arbetsoförmåga och
dödlighet bland sjöfarare
Slutrapport 30.9.2015
Stiftelsen för rehabilitering
Forskning och utveckling
Hanna Rinne, Riikka Shemeikka, Aurora Saares, Timo Ilomäki,
Erja Poutiainen, Veijo Notkola
26.10.2015
1
Kuntoutussäätiö
Innehåll
1.
2.
2.1
2.2
3.
3.1
3.2
4.
4.1
4.2
5.
Inledning
Tidigare forskning
Undersökningar som bygger på registerdata
Enkätundersökningar
Material och metoder
Material
Metoder
Registerundersökning
Arbetsoförmåga
Dödlighet
Sammanfattning och slutsatser
Källor
Bilagor
Bilaga1 Sammanfattningar av tidigare enkätundersökningar
26.10.2015
2
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
1 Inledning
•
Undersökningen har som mål att ta fram information om
invalidpensioneringen och dödligheten bland finländska sjöfarare.
•
I tidigare inhemska och internationella undersökningar har det
konstaterats att dödligheten, incidensen av vissa sjukdomar och
invalidpensionsfrekvensen är större bland sjöfarare än den övriga
löntagarbefolkningen.
•
Information produceras genom att
• sammanställa tidigare inhemsk och internationell forskning på området
• intervjua sakkunniga
• analysera det forskningsmaterial som bildats ur registermaterialet
26.10.2015
3
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Forskningsfrågor
1.
Hur allmänt går sjöfarare i invalidpension?
• Hur vanligt är det att sjöfarare i olika yrkesgrupper går i invalidpension jämfört
med den övriga befolkningen och motsvarande yrkesgrupper i land?
• I vilken ålder går de i invalidpension?
• Vilka är de allmännaste orsakerna till invalidpensionering i olika yrkesgrupper
bland sjöfararna?
2. På vilken nivå ligger dödligheten bland sjöfararna?
• På vilken nivå ligger dödligheten inom olika yrkesgrupper bland sjöfararna?
• Vilka är de vanligaste dödsorsakerna och skiljer de sig från hela befolkningens?
• Hur skiljer sig dödligheten från dödligheten bland hela befolkningen och bland
personer i motsvarande yrken i land?
26.10.2015
4
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Lagen om sjömanspensioner
•
•
•
•
•
•
Lagen om sjömanspensioner (SjPL) gäller personer som utför i lagen om
sjöarbetsavtal (756/2011) avsett arbete huvudsakligen i utrikes sjöfart.
Idag har sjöfarare rätt att gå i pension redan före 63–68 års ålder. De som hör till
befälet kan gå i pension tidigast vid 60 och de som hör till manskapet vid 55 års
ålder.
Pensionsskyddet enligt SjPL och finansieringen av det ändras successivt från och
med år 2016 till att motsvara lagen om pension för arbetstagare (ArPL). Efter en
övergångstid avskaffas de sänkta pensionsåldrarna för sjöfarare och
pensionsåldern blir densamma som inom övriga branscher.
Arbetstagarnas arbetspensionsförsäkringsavgift sänks till samma nivå som inom
arbetspensionssystemet i övrigt och arbetsgivarnas avgift höjs.
Arbetsgivarna sporras till att ta hand om arbetstagarnas arbetsförmåga: ett lågt
antal nya invalidpensioner minskar arbetsgivarens försäkringsavgift.
Lagarna träder i kraft i början av år 2016, ändringarna av pensionsåldern i början
av år 2025.
(Pensionsskyddscentralen 2014; SHM 2015)
26.10.2015
5
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Hälsokraven i fartygsarbete
•
Sjöfarare ska visa att de uppfyller hälsokraven i lagstadgade
läkarundersökningar med två års mellanrum
• Läkarundersökningen ska säkerställa att personen klarar av sitt arbete
ombord utan att äventyra andras säkerhet och utan att hans eller hennes
egen hälsa riskeras på grund av tjänstgöringen.
• Det grundläggande kravet är förmåga att klara av medeltungt fysiskt
arbete, god kroppskontroll och balans
(SHM 2005)
26.10.2015
6
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Hälsoriskerna i fartygsarbete
•
•
•
•
•
•
Arbetet på fartyg är både fysiskt och psykiskt påfrestande
I arbetsmiljön på fartyg finns många hälsorisker: buller, vibration,
strålning, omväxlande väderlek och klimat samt hälsoskadliga eller
farliga ämnen.
Risken för olycksfall är hög: bl.a. risken att snubbla, halka eller falla och
risken att skada sig på konstruktioner och apparater
Den psykiska belastningen ökar av bl.a. stress, skiftarbete och
sömnbrist, ensamhet och bortavaro från familjen
Bland sjöfarare har det dessutom observerats hälsorisker förknippade
med levnadsvanor, såsom alkohol och tobak, och övervikt
Risken att insjukna i vissa sjukdomar, t.ex. vissa cancrar, är också högre
bland sjöfarare. En del av orsakerna hänför sig till arbetsförhållandena
medan en del hänför sig till levnadsvanorna. (Carter 2011: SHM 2005.)
26.10.2015
7
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
2 Tidigare forskning
2.1 Undersökningar som grundar sig på registerdata
Dödlighet
26.10.2015
8
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland lotsar i Finland 1956-1985, män
Yrkesaktiva år 1956
Nya i yrket åren 1956‐1985
Döda
SMR
(95 % KI)
Döda
SMR
(95 % KI)
Samtliga dödsfall
211
71
(61‐81)
51
116
(84‐148)
Cirkulationsorganens
sjukdomar
120
78
(64‐92)
24
128
(77‐179)
Ischemiska hjärtsjukdomar
89
95
(75‐115)
14
104
(50‐158)
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referenspopulation män inom Åbo och Björneborgs län och landskapet Åland
Saarni H, Niemi L, Koskela RS, Pentti J, Kuusela A (1996): Mortality among Finnish sea pilots 1956–85:
a retrospective cohort study. Occup Med 46(4): 281–284.
26.10.2015
9
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjömän i Finland 1971-1975, män i åldern 15-64
år
Dödsorsak
Självmord
Våld
Sjukdomar
Samtliga
orsaker
Samtliga 1971‐1975
190
146
84
118
Samtliga 1971‐1977
218
Befäl 1971‐1977
108
Manskap 1971‐1977
267
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referenspopulation yrkesaktiva män och hela
befolkningen (SMR=100)
Källa: Leivonniemi Anitta (1982): Merimiesten itsemurhat. Työterveyslaitoksen tutkimuksia 189. Helsinki.
26.10.2015
10
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjömän i Finland 1971-1980, män i åldern 20-64
år
Dödsorsak
Sjöbefäl
Däcks‐ och maskinmanskap
1971‐1975
1976‐1980
1971‐1975
1976‐1980
Sjukdomar
95
92
109
131
‐Tumörer
97
123
115
67
‐Blodcirkulation
98
63
92
151
Våld
117
70
224
214
‐Trafikolyckor
119
99
229
212
‐Självmord
150
‐
158
122
Samtliga orsaker
100
87
151
159
Personår
19 458 18 448 27 110 19 076
Döda
140
87
156
106
Dödlighet
(per 10 000 på)
62
47
58
56
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referenspopulation yrkesaktiva män (SMR=100)
Källa: Marin, Ritva (1986): Ammattikuolleisuus 1971-80. Tutkimuksia Nro 129. Tilastokeskus, Helsinki.
26.10.2015
11
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland befäl i Finland 1971-1991, män i åldern 20-64
år
Dödsorsak
Sjöbefäl
Fartygschefer, styrmän, lotsar
Maskinbefäl
SMR
(95 % KI)
SMR
(95 % KI)
SMR
(95 % KI)
Sjukdomar
92
(86‐99)
88 (80‐97)
99 (88‐111)
‐Tumörer
97 (84‐111)
87
(87‐104)
113 (91‐139)
‐Blodcirkulation
92 (83‐101)
92 (81‐103)
92 (78‐107)
‐Andningsorgan
61 (40‐89)
41 (20‐73)
95 (53‐157)
‐Övriga sjukdomar
102 (80‐128)
100
(73‐134)
105 (69‐153)
Olycksfall och våld
91 (74‐111)
90
(69‐115)
93 (65‐129)
‐Självmord
105 (74‐145)
110 (71‐163)
95 (49‐167)
‐ Olycksfall och våld, övrigt
84 (64‐108)
80
(56‐110)
92 (59‐138)
Samtliga orsaker
92
(86‐99)
89 (81‐97)
98 (81‐97)
Personår
67000
43000
24000
Döda
838
511
327
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referenspopulation yrkesaktiva män (SMR=100)
Källa: Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus
ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki.
26.10.2015
12
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland manskap i Finland 1971-1991, män i åldern 20-64
år
Dödsorsak
Däcks‐ och
maskinmanskap
Däcksmanskap, förare av mindre fartyg
Maskinmanskap
SMR
(95 % KI)
SMR
(95 % KI)
SMR
(95 % KI)
Sjukdomar
128 (118‐139)
122 (110‐135)
139 (121‐169)
‐Tumörer
134 (114‐156)
141 (116‐170)
120 (88‐159)
‐Blodcirkulation
115 (103‐129)
101 (87‐117)
144 (120‐171)
‐Andningsorgan
137 (92‐197)
107 (60‐176)
197 (108‐332)
‐Övriga sjukdomar
179 (143‐221)
198 (152‐254)
140 (87‐212)
Olycksfall och våld
198 (170‐228)
210 (176‐248)
173 (130‐226)
‐Självmord
116 (82‐160)
100 (63‐152)
150 (86‐244)
‐Olycksfall och våld, övrigt
240 (203‐282)
267 (220‐321)
185 (131‐255)
Samtliga orsaker
140
(130‐150)
137
(126‐159)
145
(128‐164)
Personår
62 000
42 000
20 000
Döda
766
501
265
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referenspopulation yrkesaktiva män (SMR=100)
Källa: Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus
ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki.
26.10.2015
13
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjömän i Finland 1991-1995, män i åldern 20-64
år
Personår
Döda
(antal)
Dödlighet/ 100 000 på
CMI
95 % KI
Förväntad
återstående
livslängd för 25‐åring
Sjöbefälsarbete
14 000
46
310
81
(58‐113)
49,7
Kaptener och
styrmän
7 000
28
325
85
(56‐129)
49,5
Maskinbefäl
7 000
18
278
73
(43‐123)
50,2
Däcks‐ och
maskinmanskap
10 000
52
521
136
(102‐183)
47,7
Däcksmanskap
och förare av mindre fartyg
8 000
40
555
145
(103‐206)
47,0
Maskinmanskap
2 000
12
480
126
(71‐222)
48,9
Dödlighetsindex efter yrkesgrupp (CMI)
Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (CMI=100)
På=personår
Källa: Notkola Veijo, Savela Soili (1998): Ammattiryhmittäinen kuolleisuus Suomessa 1991-1995. Työterveyslaitos,
Tilastokeskus, Helsinki.
26.10.2015
14
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjömän i Finland 1996-2000, män i åldern 20-64
år
Personår
Döda
antal
Dödlighet/
100 000 på
CMI
95 % KI
Förväntad
återstående
livslängd för 25‐åring
Sjöbefäl
13
49
330,3
128
(95‐172)
50,8
Kaptener och
styrmän
7
29
359,5
139
(94‐208)
50,4
Maskinbefäl
6
20
293,8
114
(72‐180)
51,3
Däcks‐ och
maskinmanskap
9
37
362,7
141
(101‐195)
50,9
Däcksmanskap
och förare av mindre fartyg
7
31
392,1
152
(106‐217)
50,5
Maskinmanskap
2
6
258,9
100
(45‐224)
52,5
Dödlighetsindex efter yrkesgrupp (CMI)
Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (CMI=100)
på=personår
Källa: Pensola Tiina, Ahonen Hilkka, Notkola Veijo (2004): Ammatit ja kuolleisuus. Työllisten ja työttömien
ammattiryhmittäinen kuolleisuus 1996-2000. Kuntoutussäätiö, Tilastokeskus, Helsinki.
26.10.2015
15
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland chefer på fartyg i Finland 2001-2007,
män i åldern 20-64 år
Dödsorsak
Döda
antal
Dödlighet/ 100 000 på
SMR
95 % KI
Sjukdomar
41
238
107
(77‐145)
‐Tumörer
20
112
133
(81‐205)
‐Blodcirkulation
14
86
93
(51‐156)
Olycksfall och våld
7
49
65
(26‐134)
‐Självmord
‐
15
54
(7‐195)
‐Olycksfall, övriga
‐
20
56
(12‐165)
Alkohol (även bidragande)
11
67
83
(42‐149)
Samtliga orsaker
48
287
98
(72‐130)
Sannolikheten att en 25-åring uppnår 65 års ålder: 0,88
Genomsnittlig förväntad förlust av livstid bland 25-64-åringar i månader: 16
Maskinchefer och maskinmästare, styrmän och chefer för mindre fartyg, hamntrafikledare (13 800 personår)
Dödlighetsindex efter yrkesgrupp (CMI)
Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (CMI=100)
på=personår
Källa: Pensola Tiina, Shemeikka Riikka, Kesseli Katja, Laihiala Tuomo, Rinne Hanna, Notkola Veijo (2012): Palkansaaja,
yrittäjä, työtön. Kuolleisuus Suomessa 2001–2007. Kuntoutussäätiö tutkimuksia 84. Kuntoutussäätiö, Helsinki.
26.10.2015
16
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland chefer på fartyg* mm. i Finland 1996-2007, män
Chefer på fartyg mm.
Samtliga yrkesaktiva män
Samtliga
Samtliga
Alkohol‐
relaterade
Alkohol‐
relaterade
Sannolikheten för en 25‐
åring att leva till 65
0,82
0,85
Förlorade månader i åldern
25‐65
23
5
21
6
Döda, antal
122
24
31 991
8 479
Personår
23 651
9 461 684
Maskinchefer och maskinmästare, styrmän och chefer för mindre fartyg, hamntrafikledare
Källa: Pensola Tiina, Shemeikka Riikka, Kesseli Katja, Laihiala Tuomo, Rinne Hanna, Notkola Veijo (2012):
Palkansaaja, yrittäjä, työtön. Kuolleisuus Suomessa 2001–2007. Kuntoutussäätiö tutkimuksia 84.
Kuntoutussäätiö, Helsinki.
26.10.2015
17
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Alkoholrelaterade sjukhusbesök och dödlighet bland däcks- och
maskinmanskap mm. i Finland 2001-2004, män i åldern 20-64 år
Däcks‐ och maskinmanskap
Dödlighet/sjuklighet
HR (95 % lv)
HR (åldersstandardiserade)
3,4
HR (ålders‐ och
utbildningsstandardiserade)
2,5 (1,6‐3,8)
Döda/insjuknade
21
Personår
1 177
Däcks- och maskinmanskap m.fl. arbetstagare inom vattentrafik
Proportionella hasarder, hazard ratio (HR)
Referenspopulation sakkunniga (HR=1,0)
Källa: Kaila-Kangas Leena, Koskinen Ari, Pensola Tiina, Mäkelä Pia, Leino-Arjas Päivi (2015): Alcoholinduced morbidity and mortality by occupation: a population-based follw-up study of working Finns.
European Journal of Public Health. doi:10.1093/eurpub/ckv145
26.10.2015
18
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Tidigare forskning: Invalidpensioner
26.10.2015
19
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare i Finland
1968-1971, män och kvinnor som fyllt 40 år
Sammanlagt
Antal
Invalid‐
pensionerade
antal
SDR
Sjöbefäl
5700
185
133
Manskap
3920
85
137
5260
47
38
Män
Kvinnor
Manskap
Indirekt åldersstandardiserad relativ invalidpensionsfrekvens (SDR)
Referenspopulation samtliga löntagare (SDR=100)
Källa: Oksa Niilo (1981): Merenkulkijoiden terveydenhuoltojärjestelmä ja sairastavuus
työkyvyttömyystilastojen perusteella. Pro gradu, Helsingin yliopisto, Helsinki.
26.10.2015
20
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionsfrekvens bland sjömän i Finland 1986-1990,
män i ålder 25-54 år
Personår
Antal
SDR
95 % KI
Sjöbefäl
14 000
111
99
(81‐119)
Kaptener och styrmän
9 000
70
94
(73‐119)
Maskinbefäl
5 000
41
109
(78‐147)
Däcks‐ och
maskinmanskap
11 000
138
183
(154‐216)
Däcksmanskap och förare
av mindre fartyg
8 000
106
184
(150‐222)
Maskinmanskap
3 000
32
182
(124‐257)
Indirekt åldersstandardiserad relativ invalidpensionsfrekvens (SDR)
Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (SDR=100)
Källa: Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus
ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki.
26.10.2015
21
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionsfrekvens bland däcks- och maskinmanskap i
Finland 1997-2006, män och kvinnor 30-64 år
Diagnos
Män
Kvinnor
Frekvens/
10 000
STI
95 % KI
Frekvens/
10 000
STI
95 % KI
Rörelseorganen
40
109
(27‐191)
63
192
(93‐291)
Psykiska störningar
31
92
(35‐149)
80
236
(131‐342)
‐depression
10
60
(27‐93)
36
165
(16‐314)
Samtliga orsaker
167
145
(95‐196)
186
199
(94‐304)
Antal nya
invalidpensioner
50
11
Personår (på)
2719
458
Däcks- och maskinmanskap och övriga arbetstagare inom sjötrafiken
Relativt invalidpensionsfrekvensindex (STI)
Referensgrupp de arbetspensionsförsäkrade (STI=100)
Källa: Pensola Tiina, Gould Raija, Polvinen Anu (2010): Ammatit ja työkyvyttömyyseläkkeet. Masennukseen, muihin
mielenterveyden häiriöihin sekä tuki- ja liikuntaelinten sairauksiin perustuvat eläkkeet. Sosiaali- ja terveysministeriön
selvityksiä 2010:16, Helsinki,
26.10.2015
22
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Avslag på invalidpensionsansökningar(%)
APL/ArPL- och SjPL-försäkrade 1997-2014
40
35
30
25
20
15
10
5
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
SjPL
APL/ArPL
Källa: Sjömanspensionskassan
26.10.2015
23
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Tidigare forskning: Sjuklighet
26.10.2015
24
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Anlitandet av sjukhustjänster bland sjömän i Finland år 1996,
män i åldern 25-64 år
Antal
vårdperioder
SRR
(95 % KI)
Kaptener och styrmän
100
90
(71‐113)
Skeppare
32
66
(47‐94)
Lotsar
98
121
(93‐159)
Maskinbefäl
141
89
(75‐106)
Däcksmanskap och förare av mindre fartyg
201
98
(85‐113)
Maskinmanskap
42
76
(55‐104)
Standardiserat relativt anlitande av sjukhustjänster (SRR)
Referensgrupp män som ingår i arbetskraften
Källa: Kaila-Kangas Leena, Notkola Veijo, Mutanen Pertti, Keskimäki Ilmo, Leino-Arjas Päivi (1999):
Sairaalapalvelujen käyttö ammattiryhmittäin Suomessa vuonna 1996. Työterveyslaitos, Stakes, Tilastokeskus,
Helsinki.
26.10.2015
25
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Cancerincidens bland sjöfarare i Finland 1967-1992
bland män
• Män som arbetat som sjöfarare åren 1960-1980
• De som insjuknat i cancer jämfördes med dem som inte insjuknat
• Cancrar som studerats: bukspottkörtelcancer, lugcancer,
mesoteliom, hjärtumörer och cancer i det centrala nervsystemet,
lymfkörtel/benmärgscancer och leukemi
• Sannolikheten för följande cancrar ökade med antalet
sjöarbetsår:
• Lungcancer och mesoteliom bland maskinmanskapet
• Lungcancer bland däcksbefäl och –manskap på isbrytare
• Leukemi och lymfkörtelcancer bland däcksbefäl
och -manskap på tankfartyg
Lähde: Saarni H, Pentti J, Pukkala E (2002): Cancer at sea: a case-control study among male Finnish
seafarers. Occup Environ Med 59:613-619.
26.10.2015
26
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Vanligaste cancrar bland finländska sjömän Finland och i Norden 1971–2005, män i åldern 30-64
år
Mörkare pelare: SIR bland sjöfarare
signifikant högre än i hela
befolkningen
1742
18266
Samtliga maligna tumörer
Prostata
418
3613
Lungor
353
3583
108
1478
Urinblåsa, ‐rör, ‐ledare
91
1397
Tjocktarm
90
Magsäck
1075
83
Njurar
628
67
885
Ändtarm
Standardiserad relativ incidens (SIR)
Referenspopulation hela
befolkningen på området
59
580
Bukspottkörtel
0,0
0,2
0,4
0,6
Finland
Källa: Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million
people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790
26.10.2015
27
0,8
1,0
1,2
Norden
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
1,4
1,6
1,8
SIR
Kuntoutussäätiö
Cancrar som var vanligare bland nordiska sjömän än bland den övriga befolkningen åren
1971-2005 i Finland och i Norden, män i åldern 30-64 år
3,0
Standardiserad relativ incidens (SIR)
Referenspopulation hela befolkningen på
området
2,5
Mörkare pelare: SIR bland sjöfarare signifikant högre
än i hela befolkningen
SIR
2,0
Finland
Norden
1,5
1,0
0,5
0,0
Källa: Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million
people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790
26.10.2015
28
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Cancrar som var allmännare bland finländska sjömän än den övriga befolkningen i Finland och
Norden åren 1971-2005, män i åldern 30-64 år
SIR
3,0
2,5
Standardiserad relativ incidens (SIR)
Referenspopulation hela befolkningen på
området
2,0
Mörkare pelare: SIR bland sjöfarare signifikant
högre än i hela befolkningen
1,5
1,0
0,5
0,0
Mesotelceller
(N=143)
Testikel (N=90)
Matstrupe
(N=332)
Finland
Njurar (N=628)
Norge
Sverige
Urinblåsa, ‐rör, ‐ Lungor (N=3583) Prostata (N=3613) Samtliga maligna
ledare (N=1478)
tumörer
(N=18266)
Danmark
Norden
Källa: Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790
26.10.2015
29
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Tidigare forskning: Dödlighet och sjuklighet bland
sjöfarare i Sverige och Danmark
26.10.2015
30
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighet, förtidspensionering och psykiatriska sjukdomar
i Sverige 1970-1989/1992, män födda 1949-1951
HR
(95 % KI)
HR*
(95 % KI)
Dödlighet
2,7
(2,0‐7,8)
1,9
(1,0‐3,8)
Våldsrelaterad dödlighet
4,0
(2,0‐7,8)
2,5
(1,3‐5,1)
Förtidspension
4,7
(2,8‐7,0)
3,5
(2,2‐5,5)
Psykiatrisk diagnos (exkl. alkoholorsaker)
4,4
(2,4‐8,2)
3,6
(2,0‐6,8)
Psykiatrisk diagnos (alkoholorsaker)
5,5
(3,0‐10,1)
2,4
(1,3‐4,6)
Proportionella hasarder, hazard ratios (HR)
Referenspopulation personer som arbetar i yrken som inte kräver utbildning (HR = 1,0)
*Standardiserats enligt bl.a. levnadsförhållanden i barndomen och ungdomen, hälsa, alkohol- och drogbruk, psykiatrisk sjukdom
år 1970
•
•
•
De som blir sjömän har en högre dödlighets- och sjukdomsrisk
Selektion till yrket förklarade dock endast en del av den överstora dödligheten och
sjukligheten bland manskap
Yrket i sig är också en hälsorisk
Källa: Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Nilsson Raph, Allebeck Peter (1997): Health-Related Selection to Seafaring
Occupations and Its Effects on Morbidity and Mortality. American Journal of Industrial Meidicne 31:662-668
26.10.2015
31
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Sjömäns alkoholrelaterade sjukhusbesök i Sverige,
män
Antal
SRR
(95 % KI)
36
3,3
(2,0‐5,4)
Sjöman år 1985 och 1990
52
3,5
(2,2‐5,4)
Sjöman endast år 1990
6
1,5
(0,5‐4,5)
Uppföljning 1981‐1983 födda 1903‐1940
Sjöman år 1960 och 1970
Uppföljning 1991‐1994 födda 1926‐1960
Åldersstandardiserad riskkvot (SRR)
Referensgrupp män som arbetat i samma yrke båda åren (SRR=100)
Källa: Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Romelsjö Anders, Alfredsson Lars (1997): Alcoholism in Social
Classes and Occupations in Sweden. International Journa of Epidemiology 26(3): 584-591
Hemmingsson Tomas, Ringbäck Weitoft Gunilla (2001): Alcohol-related hospital utilization and mortality in
different occupations in Sweden in 1991-1995. Scand J Work Environ Health 27(6):412-419
26.10.2015
32
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighet bland sjöfarare i Danmark 1986-1993, män
Befäl
Antal
Däcks‐ och
maskinmanskap
SMR
(95 % KI)
Ekonomipersonal
Antal
SMR
(95 % KI)
Antal
SMR
(95 % KI)
Samtliga orsaker
264
101
(89‐114)
339
201
(182‐226)
121
156
(130‐187)
Sjukdomar
188
88
(76‐101)
197
160
(139‐184)
54
105
(79‐137)
Tumörer
72
102
(80‐129)
69
172
(134‐218)
17
103
(60‐166)
Hjärtsjukdomar
61
97
(74‐125)
37
109
(77‐150)
10
75
(36‐139)
Matsmältning
11
76
(38‐135)
20
229
(140‐354)
10
265
(127‐488)
Sjukdomar i hjärnans kärl
6
56
(19‐121)
12
201
(104‐351)
<5
‐
‐
Alkohol
7
169
(68‐348)
13
508
(270‐868)
<5
‐
‐
Övr. sjukdomar o. symtom
11
75
(37‐133)
19
214
(129‐335)
<5
‐
‐
Övriga sjukdomar
20
55
(33‐84)
27
118
(78‐171)
9
84
(39‐160)
Olycksfall och våld
67
160
(124‐203)
133
331
(277‐392)
64
270
(208‐344)
Olycksfall
46
210
(154‐280)
96
407
(330‐497)
41
283
(203‐384)
Självmord
21
105
(65‐161)
37
223
(157‐307)
23
249
(158‐373)
Okänd
9
189
(91‐376)
9
243
(111‐461)
<5
‐
‐
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Ref.grupp yrkesaktiva män (SMR=100)
Källa: Hansen Henrik L, Pedersen Gyda (1996): Influence of Occupational Accidents and Deaths Related to Lifestyle on Mortality
among Merchant Seafarers. International
Journal of Epidemiology
25(6):1237-1243.
26.10.2015
33
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Ddölighet bland sjöfarare i Danmark 1986-1993, män
Aktiva
Befäl
Som slutat
Antal
SMR
(95 % KI)
Antal
SMR
(95 % KI)
Samtliga orsaker
123
73
(61‐87)
141
153
(129‐180)
Sjukdomar
75
56
(44‐70)
113
142
(117‐171)
Olycksfall
34
215
(149‐301)
12
195
(101‐341)
Självmord
10
69
(33‐127)
11
204
(102‐364)
Samtliga orsaker
127
133
(111‐159)
212
296
(257‐338)
Sjukdomar
67
98
(76‐124)
130
238
(199‐283)
Olycksfall
42
293
(211‐396)
54
582
(437‐760)
Självmord
16
156
(89‐254)
21
331
(204‐506)
Samtliga orsaker
42
122
(88‐165)
79
184
(146‐230)
Sjukdomar
13
57
(30‐98)
41
142
(102‐193)
Olycksfall
20
306
(187‐474)
21
262
(162‐401)
Självmord
7
165
(65‐342)
16
319
(182‐519)
Maskin‐ och däcksmanskap
Ekonomipersonal
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referensgrupp samtliga män (SMR=100)
Källa: Hansen Henrik L, Pedersen Gyda (1996): Influence of Occupational Accidents and Deaths Related to Lifestyle on Mortality
among Merchant Seafarers. International Journal of Epidemiology 25(6):1237-1243.
26.10.2015
34
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighet bland sjöfarare i Danmark 1986-1993, kvinnor
Antal
SMR
(95 % KI)
Restaurangpersonal
33
107
(74‐150)
Kökspersonal
6
88
(32‐191)
Däcks‐ och maskinpersonal
11
282
(21‐296)
Samtliga sjöfarare
50
120
(89‐158)
Sjukdomar
31
96
(65‐136)
Tumörer
14
86
(47‐145)
Hjärta och cirkulationsorgan
7
197
(79‐406)
Hjärninfarkt
<5
‐
‐
Övriga sjukdomar
7
67
(27‐137)
Olycksfall och våld
18
206
(122‐326)
Olycksfall
9
184
(84‐349)
Självmord
9
235
(107‐445)
Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR)
Referensgrupp samtliga män (SMR=100)
Lähde: Hansen Henrik L, Jensen Janne (1998): Female seafarers adopt high risk lifestyle of male seafarers.
Occup Environ Med 55:49-51
26.10.2015
35
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
2.2 Enkätundersökningar
26.10.2015
36
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Finska enkätundersökningar om sjöfararnas
arbetsförhållanden 1971-2014
 Karisalmi, Seppo 1971: ’Merenkulkijoiden ammatissapysyvyyteen vaikuttavista tekijöistä’. Sosiaalipolitiikan pro gradu tutkielma. Helsingin yliopisto.
 Elo, Anna-Liisa 1979: Merenkulkijoiden työ ja terveys. Työterveyslaitoksen tutkimuksia. Helsinki.
 Saarni, Heikki & Niemi, Leena 1989: Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys. Osa 1. Kyselytutkimus. Turun
aluetyöterveyslaitos. Turku.
 Saarni H, Niemi L & Hartiala J & Pentti J 1990: Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys. Osa 2. Terveydentila. Turun
aluetyöterveyslaitos. Turku.
 Soini S, Laine M, Tamminen-Peter L, Pentti J & Saarni H 1992: Työn kuormittavuus lastialuksella. Työanalyysi- ja
kyselytutkimus lastialuksilla. Työministeriö.
 Laine M, Niemi L, Saarni H, Pentti J 1999: Merenkulkijoiden terveys, työ- ja toimintakyky. Merialan työkykyhanke.
Työterveyslaitos. Turku.
 Kahveci E, McDaid M, Berger C, Feng TQ, Xiuyin S, Zhao M, Ty N 2003: Työmuotoina laivakuraattorityö ja etsivä
sosiaalityö. Tiivistelmäraportti. Kansainvälinen merenkulun tutkimuskeskus SIRC.
 TrimMare-projektet:
 Niemi, Leena 2004: Merenkulkijoiden kyselyn tuloksia ja heidän toiveensa hyvinvoinnin edistämiseksi (PowerPoint).
Turun aluetyöterveyslaitos.
 Paulaharju, Marina 2009: Kehon Ikä – Pilottihankkeen tuloksia ja mahdollinen jatko (PowerPoint 27.2.2009).
Merimieseläkekassa.
 Ilosalo, Elina & Kärkkäinen, Sanna 2009: Merenkulkijoiden työhyvinvointi. Satakunnan ammattikorkeakoulu.
 Juntunen, Juhani & Rytkönen, Helena 2010: Työhyvinvointi laivatyössä. Työeläkeyhtiö Etera.
 Stay Onboard -projektet:
 Haavisto S, Kallunki V, Kirvesniemi T, Korpivaara L, Lehtonen O, Oravasaari T & Pekkola J 2014: Suomalaisten
merenkulkijoiden pysyminen ja lähteminen merityöstä. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu KyAMK
 Haavisto S, Korpivaara L, Oravasaari T, Pekkola J 2014: Suomen merenkulkualan tukiorganisaatioiden toiminta
merenkulkijoiden työhyvinvoinnin ylläpidossa. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu KyAMK.
26.10.2015
37
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Material och upplägg varierar – svarsaktiviteten har
minskat

I enkätundersökningarna (1971-2014) har man främst utrett belastningsfaktorer i sjöarbete och sjöfararnas
hälsotillstånd.

De tidigaste undersökningarna var utredningar, senare mera olika slags projekt och interventioner i samband
med dem – interventionernas effekter har upplevts som positiva

Stödorganisationernas verksamhet inom branschen har också undersökts (Kahveci m.fl. 2003; Haavisto m.fl.
2014 ). T.ex. Sjömanskyrkans verksamhet var mycket uppskattad och endast 6 % av svararna ansåg att det inte
fanns något behov av en skeppskurator

Olika stora urval [n=81…2539], olika populationer (alla sjöfarare, lotsar, vissa åldersgrupper, kvinnor) och
forskningsupplägg gör att resultaten inte kan jämföras exakt, men det går att dra riktgivande slutsatser:

Deltagaraktiviteten (t.ex. svarsprocent vid enkäter) har minskat:
 66 % i en pro gradu-avhandling år1971 – 60 % i Institutets för arbetshygien undersökning 1979 – ca 49 % i
Arbetsministeriets rapport år 1992
 Den inledande enkäten för projektet TrimMare postades med tidningen Albatrossen (2/2003). 339 sjöfarare sände in
blanketten. Svarsprocenten i en enkät i samband med fortsättningsprojektet år 2009 var 7,3, fast blanketten skickades
till utvalda rederier
 …å andra sidan var svarprocenten i enkäten i projektet STAY ONBOARD (år 2014) åter bättre, 39 %
26.10.2015
38
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Svagare självskattad hälsa, men planer på att gå i land
har inte blivit allmännare

Elo m.fl.1979: 57 % ansåg sitt hälsotillstånd vara gott jämfört med jämnårigas, 6 % dåligt; 76 % ansåg sin arbetsförmåga vara
god och 3 % dålig

Saarni m.fl.1989: 69 % av lotsarna upplevde sin arbetsförmåga vara ganska god eller mycket god och 4 % ansåg sin
arbetsförmåga vara dålig i förhållande till arbetsuppgifterna

Laine m.fl.1999: 75 % ansåg sitt hälsotillstånd vara gott och 20 % rimligt, hälften bedömde att deras arbetsförmåga var
nästan som bäst eller som bäst, medan 5 % bedömde sin arbetsförmåga som svag (bedömningarna av hälsotillståndet blev
bättre under ett projekt för främjande av arbetsförmågan)

I den inledande enkäten för TrimMare år 2003 ansåg 62 % sin hälsa vara ganska god eller mycket god

2013 bedömde 46 % (mer än hälften endast i åldersgruppen under 35 år) att deras hälsotillstånd var gott eller mycket gott

I samband med det uppskattade 50,2 % sin arbetsförmåga till 9-10/10 (god eller mycket god) på en skala 1-10, men t.ex.
10,3 % av åldersgruppen 56-65 år uppskattade sin arbetsförmåga till 0-5.

Frågor om arbetstillfredsställelse har funnits endast i en del av de tidigare undersökningarna, t.ex. år 1999 var 71 % av
arbetstagarna nöjda med sitt arbete. År 2010 var 70 % av (de kvinnliga) arbetstagarna och 80 % av arbetsledningen nöjda
med sitt arbete.

År 1971 var 70 % av befälet och 50 % av manskapet villiga att gå i land

År 2010 hade 42 % av arbetstagarna och 2/3 av arbetsledningen åtminstone ibland funderat på att byta yrke eller jobb

 Det verkar inte ha skett stora förändringar i viljan att lämna arbetet på sjön
26.10.2015
39
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Belastningsfaktorerna i arbetet fortfarande av samma typ
– fler upplever stress

Skadliga faktorer i arbetsmiljön är buller och vibrationer, lösningsmedel i reparations- och städarbete,
problem med rörelseorganen på grund av ensidiga rörelser. Maskinpersonalen upplever mer
belastning, i synnerhet på sjön, däckspersonalen i hamn. Maskinmanskapet upplevde flera
belastningsfaktorer, däcksmanskapet led av kyla, fukt, luftföroreningar. Arbetstakten upplevdes som
snabb (44 %, jfr 13 % långsam), i synnerhet bland däcksbefäl, stuertar och catering. (Elo 1979)

Största belastningsfaktorer i lotsars arbete var ansvar och ojämn arbetstakt, brådska, oklarhet om
arbetsuppgifterna och arbetstakt som var bunden till andra. Psykiskt tungt arbete enligt 20 %, 7 %
uppgav att de arbetade på gränsen för vad de tålde. 8 % upplevde arbetet som fysiskt tungt. (Saarni m.fl.
1989)

Soini m.fl. 1992: Enligt profilanalyser kommer de fysiska belastningsfaktorerna inte upp till en skadlig
nivå på lastfartyg. Informationsbelastningen översteg 50 %:s nivå i nästan alla yrkesgruppers arbete.
(Soini m.fl. 1992)

Juntunen 2010: Belastningsfaktorer i arbetet är tunga arbetsfaser, luftkvalitet, buller och
temperaturförhållanden. Brådska och arbetsmängd medförde mest belastning. (Juntunen 2010)

Upplevd stress har antagligen ökat: mycket stress upplevde år 1979 14 % av sjöfararna och år 1989
endast 1,2 % av lotsarna. År 2003 upplevde 22 % av svararna mycket stress. I Stay Onboard-enkäten
(2013) uppgav ~ 22 % att de återhämtade sig mycket eller ganska dåligt från den psykiska belastningen
i arbetet (ca 14 % från den fysiska).
26.10.2015
40
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Levnadsvanorna har förändrats på samma sätt som bland
finländarna i allmänhet





År 1979 drack 29 % av sjöfararna alkohol minst en gång i veckan så att ” det litet känns i huvudet”,
medan 4 % aldrig drack alkohol.
År 1989 uppgav 4/5 av lotsarna (=80 %) att de inte alls drack alkohol under arbetsveckor och 6 % att de
inte drack alkohol överhuvudtaget
År 1999 drack 37 % ingen alkohol under arbetsveckor (58 % av däcks- och maskinpersonalen)
År 2003 drack 40 % under arbetsveckor (=> 60 % drack inte under arbetsveckor), 18 % drack ingen
alkohol
År 2010 drack den dryg fjärdedel av (de kvinnliga) arbetstagarna och en knapp fjärdedel av
arbetsledningen alkohol varje vecka (ett litet urval)
 Hur allmänt alkoholbruket är varierar mellan olika undersökningar/olika arbetsuppgifter,
andelen helnyktra har ökat

Övervikt hos 70 % år 2012 -- hos ca hälften år 1999
 Övervikten har ökat liksom i befolkningen i genomsnitt


år 1999 rökte 53 % inte alls, 10 % ibland och 38 % regelbundet
år 2003 rökte 6/7 (=86 %) inte alls
 Rökningen har minskat, liksom i hela befolkningen
26.10.2015
41
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
3 Material och metoder
3.1 Material
26.10.2015
42
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Material: Intervjuer med sakkunniga
Den information som fåtts genom intervjuerna med sakkunniga har använts vid
planeringen av undersökningens olika delar och tolkningen av resultaten av
registermaterialet.
Sakkunniga som intervjuats:
 SPK:s tidigare överläkare Juhani Juntunen 2.3.2015
 Gruppintervju med sakkunniga på SPK 17.3.2015 (sakkunniga: chefsjurist
Ove Herrlin, aktuarie Kimmo Karppinen, överläkare Mikael Ojala och
administrations- och informationschef Marina Paulaharju)
 Överläkare Päivi Miilunpalo, tidigare överläkaren Heikki Saarni och
specialsakkunnig Susanna Visuri vid Arbetshälsoinstitutet i Åbo25.3.2015
Dessutom:
• Kommentarer av rederiernas och förbundens representanter och andra
sakkunniga till undersökningsresultaten på SPK:s styrelseseminarium
26.8.2015.
• Kommentarer av internationella och nationella experter som forskar i
sjöfararnas hälsa från ISMH-konferensen i Bergen
26.10.2015
43
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionsmaterialet
Registerdatabaserat tvärsnittsmaterial från år 2000
 Undersökningspopulation: alla löntagare i åldern 25–54 år som omfattades av SjPLförsäkringen år 2000 (exkl. avlidna år 2000) ur Sjömanspensionskassans (SPK)
medlemsregister
 Referenspopulation: Löntagare i åldern 25–54 år i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
31.12.2000 (exkl. dem som har en SjPL-anställning i sin arbetshistoria)
Uppföljning av invalidpensionering 2001-2013
Uppföljning enligt orsaken till invalidpensioneringen 2001–2013; diagnos (ICD-10), primär
orsak
Från uppföljningen utelämnas de som
 varit invalidpensionerade inom två år före uppföljningens början
 fått någon annan pension före uppföljningens början
Uppföljningen upphör när
 uppföljningstiden går ut
 personen flyttar ut ur landet
 personen avlider
 personen går i annan än invalidpension
 personen fyller 55 år

26.10.2015
44
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighetsmaterialet
Registerdatabaserat tvärsnittsmaterial från år 2000
 Undersökningspopulation: alla löntagare i åldern 25–54 år som omfattades av SjPLförsäkringen år 2000 (exkl. avlidna år 2000) ur Sjömanspensionskassans (SPK)
medlemsregister
 Referenspopulation: Löntagare i åldern 25–54 år i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
31.12.2000 (exkl. dem som har en SjPL-anställning i sin arbetshistoria)
Dödlighetsuppföljning 2001-2013

Uppföljning efter dödsorsak 2001–2013: dödsorsaksklassificering (ICD-10), huvudsaklig
dödsorsak, i fråga om diabetes och alkohol även bidragande orsaker
Uppföljningen upphör när
 uppföljningstiden går ut
 personen flyttar ut ur landet
 personen avlider
I materialet har det kombinerats data från flera olika register
 Sjömanspensionskassan (SPK)
 Statistikcentralen (SC)
 Pensionsskyddscentralen (PSC)
26.10.2015
45
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Variabler
Sjömanspensionskassan
 Sjöfartsyrke enligt SPK:s yrkesklassificering (om personen har avlöningsdagar i
flera olika yrken beaktas det yrke som flest avlöningsdagar hänför sig till år
2000).
 Fartygstyp (om personen har avlöningsdagar på flera olika fartygstyper, beaktas
den fartygstyp som flest avlöningsdagar hänför sig till år 2000).
Pensionsskyddscentralen
 SjPL-historia: avlöningsdagar i sjöarbete
 Pensionsfall: pensionsslag, begynnelse- och avslutningsdatum, orsak till
arbetsoförmågan (ICD-10)
Statistikcentralen





Kön
Ålder 31.12.2000, i 5-årsålderklasser
Dödsdag, dödsorsak (ICD-10) 2001-2013
Yrke 31.12.2000 eller retroaktivt 31.12.1995 (yrkesklassificeringen 2001)
Ingående i sysselsättningsstatistiken under uppföljningstiden
26.10.2015
46
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Klassificering av dödsorsakerna
Dödsorsak
ICD‐10
Samtliga sjukdomar
A00‐R99
Tumörer
C00‐D48
Lungcancer
C32‐C34
Cirkulationsorganens sjukdomar
I00‐I425, I427‐I99
Ischemiska hjärtsjukdomar
I20‐I25
Sjukdomar i hjärnans kärl
I60‐I69
Andningsorganens sjukdomar
J00‐J64, J66‐J99
Diabetes (inkl. bidragande)
E10‐E14
Alkoholrelaterade sjukdomar
F10, G312, G4051, G621, I426, K292, K70, K852, K860, K8600
Övriga sjukdomar
Olycksfall och våld
V01‐Y89
Självmord
X60‐X84, Y87.0
Oavsiktlig alkoholförgiftning
X45
Annat olycksfall eller övergrepp
Dödsorsak
ICD‐10
Alla alkoholrelaterade orsaker
F10, G312, G4051, G621, I426, K292, K70, K852, K860, (inkl. bidragande)
K8600, X45
Andra än alkoholrelaterade
26.10.2015
47
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionsmaterialet:
Sjöfarare och övriga löntagare efter ålder(%)
år 2000, män och kvinnor i åldern 25-54 år
Ålder
Sjöfarare
Övriga löntagare
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
25‐29
16
15
15
12
30‐34
15
18
17
15
35‐39
18
20
18
17
40‐44
16
15
17
18
45‐49
17
16
17
19
50‐54
18
17
16
19
Sammanlagt %
100
100
100
100
Sammanlagt N
5 014
2 483
757 607
755 501
26.10.2015
48
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionsmaterialet:
Sjöfarare efter yrkesgrupp och fartygstyp(%)
år 2000, män och kvinnor i åldern 25-54
Yrkesgrupp
Män
Kvinnor
Däcksbefäl
18
1
Däcksmanskap
19
Maskinbefäl
Män
Kvinnor
Torrlastfartyg
26
6
1
Tankfartyg
9
2
13
‐
Passagerarfartyg
52
88
Maskinmanskap
11
1
Isbrytare
3
3
Restaurangpersonal
12
39
Annan
2
‐
Hotellpersonal
2
17
Okänd
8
2
Försäljningspersonal
6
9
Sammanlagt %
100
100
Kökspersonal
14
28
Sammanlagt N
5014
2483
Övriga
5
4
Sammanlagt %
100
100
Sammanlagt N
5014
2483
26.10.2015
49
Fartygstyp
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionsmaterialet:
Sjöfararna enligt antal sjöarbetsår före uppföljningen(%) år
2000, män och kvinnor i åldern 25-54 år
Sjöarbetsår
Män
Kvinnor
0‐2
11
14
2‐5
12
14
5‐15
27
42
15‐25
24
22
25+
26
8
Sammanlagt %
100
100
Sammanlagt N
5014
2483
26.10.2015
50
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighetsmaterialet:
Sjöfarare och övriga löntagare efter ålder(%)
år 2000, män och kvinnor i åldern 25-64 år
Ålder
Sjöfarare
Övriga löntagare
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
25‐29
14
13
13
11
30‐34
14
16
15
13
35‐39
16
17
16
15
40‐44
14
13
15
16
45‐49
16
14
15
16
50‐54
16
15
15
17
55‐59
9
9
8
10
60‐64
1
4
2
3
Sammanlagt %
100
100
100
100
Sammanlagt N
5 584
2 861
853 315
866 786
26.10.2015
51
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighetsmaterialet:
Sjöfarare efter yrkesgrupp(%) år 2000,
män och kvinnor i åldern 25-64 år
Yrkesgrupp
Män
Kvinnor
Däcksbefäl
19
1
Däcksmanskap
18
1
Maskinbefäl
14
‐
Maskinmanskap
11
1
Restaurangpersonal
12
36
Hotellpersonal
2
18
Försäljningspersonal
6
9
Kökspersonal
13
30
Övriga
4
3
Sammanlagt %
100
100
Sammanlagt N
5 584
2 861
26.10.2015
52
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighetsmaterialet:
Sjöfarare efter fartygstyp(%) år 2000,
män och kvinnor i åldern 25-64 år
Fartygstyp
Män
Kvinnor
Torrlastfartyg
27
5
Tankfartyg
10
2
Passagerarfartyg
50
89
Isbrytare
3
3
Annan
2
‐
Okänd
8
2
Sammanlagt %
100
100
Sammanlagt N
5 584
2 861
26.10.2015
53
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödlighetsmaterialet:
Sjöfararna enligt antalet sjöarbetsår före uppföljningen
(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-64
Sjöarbetsår
Män
Kvinnor
0‐2
10
12
2‐5
11
13
5‐15
25
40
15‐25
23
23
25+
31
12
Sammanlagt %
100
100
Sammanlagt N
5 584
2 861
26.10.2015
54
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Metoder
•
•
•
•
•
•
Åldersstandardiserad invalidpensionsfrekvens per 10 000 personår
(IP/10 000)
Åldersstandardiserat dödstal (SDR per 10 000 personår)
Relativt invalidpensionsfrekvensindex (STI) beskriver
invalidpensionsfrekvensen i undersökningspopulationen i förhållande till
invalidpensionsfrekvensen bland alla löntagare av samma kön
Standardiserad dödskvot (SMR): beskriver undersökningspopulationens
dödlighet i förhållande till dödligheten bland alla löntagare av samma
kön.
Cox proportionella hasardmodell (HR)
Konfidensintervall 95 % (95 % KI)
Analyserna gjordes med statistikprogramvaran Stata 14
26.10.2015
55
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
4 Resultat
4.1 Invalidpensioneringar
26.10.2015
56
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare och andra löntagare
år 2001-2013, män och kvinnor i åldern 25-54 år
Personår
IP
IPF/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % KI
(145‐177)
Män
Sjöfarare
Övriga löntagare
47 568
379
82
(74‐90)
160
7 460 571
36 855
51
(51‐52)
100
23 878
254
117
(102‐131)
219
7 208 551
38 424
52
(51‐52)
100
Kvinnor
Sjöfarare
Övriga löntagare
(194‐248)
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invaldpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
57
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare i åldern 25-54 år 20012013: Män efter ålder
Ålder
Personår
IP
IP/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % lv
25‐29
9 886
24
24
(16‐36)
141
(94‐210)
30‐34
9 650
35
36
(26‐51)
142
(102‐198)
35‐39
10 969
69
63
(50‐80)
162
(128‐205)
40‐44
8 937
92
103
(84‐126)
155
(126‐190)
45‐49
6 010
95
158
(129‐193)
152
(124‐186)
50‐54
2 122
64
302
(236‐385)
209
(164‐267)
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invaldpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
58
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare i åldern 25-54 år 20012013 : Kvinnor efter ålder
Ålder
Personår
(på)
IP antal
IP/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % KI
25‐29
4 521
8
18
(9‐35)
98
(49‐196)
30‐34
5 534
27
49
(33‐71)
176
(121‐257)
35‐39
6 160
39
63
(46‐87)
156
(114‐213)
40‐44
4 072
56
138
(106‐179)
202
(156‐263)
45‐49
2 616
79
302
(242‐376)
298
(239‐372)
50‐54
9 78
45
460
(343‐616)
344
(257‐461)
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
59
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: män i
åldern 25-54 år
Yrkesgrupp
Personår
(på)
IP
antal
IP/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % KI
Däcksbefäl
8610
54
67
(49‐85)
130
(100‐170)
Däcksmanskap
8991
86
103
(81‐125)
200
(162‐247)
Maskinbefäl
5153
34
48
(31‐64)
101
(72‐142)
Maskinmanskap
4889
57
105
(78‐133)
211
(163‐274)
Restaurang
6134
50
90
(65‐116)
170
(129‐224)
Försäljning och hotell
4371
22
59
(33‐85)
116
(76‐176)
Kök och övrigt
9420
76
88
(68‐109)
175
(139‐219)
47 568
379
82
(74‐90)
160
(145‐177)
7 460 571
36 855
51
(51‐52)
100
Samtliga sjöfarare
Övriga löntagare
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
60
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: kvinnor i
åldern 25-54 år efter yrkesgrupp
Yrkesgrupp
Personår
(på)
IP antal
IPF
/10 000
95 % KI
STI
95 % KI
Restaurang
9836
102
121
(97‐145)
221
(182‐269)
Hotell
4030
43
108
(76‐140)
207
(153‐279)
Försäljning
2141
20
97
(53‐140)
196
(126‐304)
Kök och övrigt
7027
88
127
(100‐154)
250
(203‐308)
844
<5
23 878
254
117
(102‐131)
219
(194‐248)
7 208 551
38 424
52
(51‐52)
Däck och maskin
Samtliga sjöfarare
Övriga löntagare
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
61
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: män i
åldern 25-54 år efter fartygstyp
Fartygstyp
Torrlastfartyg
Personår
IP
IP/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % KI
11 745
97
80
(64‐96)
159
(130‐193)
3 682
43
102
(70‐134)
198
(147‐267)
26 222
186
79
(67‐90)
152
(132‐175)
Isbrytare
1 238
13
84
(37‐131)
164
(95‐282)
Annan / okänd
4 682
40
89
(61‐116)
169
(124‐230)
47 568
379
82
(74‐90)
160
(145‐177)
7 460 571
36 855
51
(51‐52)
Tankfartyg
Passagerarfartyg
Samtliga sjöfarare
Övriga löntagare
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
62
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: kvinnor i
åldern 25-54 år efter fartygstyp
Fartygstyp
Passagerarfartyg
Annan / okänd
Samtliga sjöfarare
Övriga löntagare
Personår
(på)
IP
antal
IP/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % KI
21 108
229
120
(105‐136)
224
(197‐255)
2 408
19
83
(45‐122)
162
(103‐253)
23 878
254
117
(102‐131)
219
(194‐248)
7 208 551
38 424
52
(51‐52)
100
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
63
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare i åldern 25-54 år 20012013: män och kvinnor efter antalet sjöarbetsår
Sjöarbetsår
Män
Kvinnor
Personår
IP
STI
95 % KI
Personår
IP
STI
95 % KI
0‐2
6 762
18
98
(62‐156)
3 762
20 149
(96‐232)
2‐5
7 282
32 155
(110‐219)
3 907
24 173
(116‐259)
5‐15
15 231
84 140
(113‐173)
10 753
93 189
(155‐232)
15‐25
11 925
129 179
(151‐213)
4 697
81 262
(211‐326)
6 367
116 176
(147‐211)
761
36 419
(302‐581)
47 568
379 160
(145‐177)
23 878
254 219
(194‐248)
25+
Samtliga
sjöfarare
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
64
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: män i
åldern 25-54 efter huvuddiagnos
Diagnos (ICD‐10)
Tumörer (C00‐D49)
Psykiska störningar (F00‐F99)
•
Depression (F32‐F33)
Nervsystem (G00‐G99)
Cirkulationsorganen (I00‐I99)
Andningsorganen (J00‐J99)
Rörelseorganen (M00‐M99)
Skador, förgiftningar (S00‐T99)
Övriga orsaker
Samtliga orsaker
IP
antal
18
101
57
33
31
8
99
46
43
379
IP/
10 000 på
4
22
12
7
7
2
22
10
9
82
95 % KI
(2‐6)
(18‐26)
(9‐16)
(5‐10)
(4‐9)
(1‐3)
(17‐26)
(7‐13)
(7‐12)
(74‐90)
STI
127
151
157
176
142
224
138
215
233
160
95 % KI
(80‐201)
(124‐184)
(121‐204)
(125‐248)
(100‐202)
(112‐449)
(113‐168)
(161‐287)
(173‐314)
(145‐177)
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
på = personår
26.10.2015
65
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: kvinnor
i åldern 25-54 år efter huvuddiagnos
Diagnos (ICD‐10)
Tumörer (C00‐D49)
Psykiska störningar (F00‐F99)
•
Depression (F32‐F33)
Nervsystemet (G00‐G99)
Cirkulationsorganen (I00‐I99)
Andningsorganen (J00‐J99)
Rörelseorganen (M00‐M99)
Skador, förgiftningar (S00‐T99)
Övriga orsaker
Samtliga orsaker
IP
IP/
antal 10 000 på
18
9
70
32
95 % KI
(5‐13)
(24‐40)
STI
175
161
95 % KI
(110‐278)
(127‐203)
46
21
(15‐27)
166
(124‐222)
17
10
<5
109
11
16
254
7
4
(4‐11)
(2‐7)
178
200
(110‐286)
(108‐371)
51
5
7
117
(41‐61)
(2‐8)
(4‐11)
(102‐131)
317
229
230
219
(262‐382)
(127‐413)
(141‐375)
(194‐248)
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
på = personår
26.10.2015
66
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: män i
åldern 25-54 efter huvuddiagnos
IP antal
IP/
10 000 på
95 % KI
STI
95 % KI
22
17
49
15
11
33
(9‐22)
(6‐17)
(23‐42)
107
73
157
(71‐163)
(45‐118)
(119‐208)
37
39
67
27
28
48
(19‐36)
(19‐37)
(37‐60)
189
183
230
(137‐261)
(134‐250)
(181‐292)
Psykiska störningar (F00‐F99)
42
24
(16‐31)
158
(116‐213)
Rörelseorganen (M00‐M99)
43
25
(17‐32)
157
(117‐212)
Övriga orsaker
63
35
(26‐43)
166
(130‐213)
Diagnos (ICD‐10)
Befäl
Psykiska störningar (F00‐F99)
Rörelseorganen (M00‐M99)
Övriga orsaker
Manskap
Psykiska störningar (F00‐F99)
Rörelseorganen (M00‐M99)
Övriga orsaker
Ekonomipersonal
IP = invalidpension
IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
på = personår
26.10.2015
67
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och
maskinbefäl jämfört med sakkunnigyrken i land, män i åldern 25-54 år
Referenspopulation (STI=100)
Däcksbefäl
Maskinbefäl
Yrke (kod)
STI
(95 % KI)
STI
(95 % KI)
Experter (3)
207
(151‐285)
164
(117‐229)
Experter inom
naturvetenskaper och teknik
(31)
219
(159‐301)
169
(121‐237)
Sjö‐, flyg‐ och hamntrafikbefäl
och ‐ledare (314)
137
(100‐189)
96
(68‐134)
Personår
6686
5153
38
34
Nya invalidpensionstagare
(antal)
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
26.10.2015
68
Arbetsoförmåga och dödlighet bland
sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och
maskinmanskap jämfört med arbetstagaryrken i land, män i
åldern 25-54 år
Yrke (kod 2001)
Däcksmanskap
Maskin‐
manskap
Referenspopulation (STI=100)
STI
(95 % KI)
STI
(95 % KI)
Arbetare (4‐9)
149
(121‐185)
157
(121‐204)
Process‐ och transportarbetare (8)
147
(119‐182)
155
(119‐201)
Byggnadsarbetare (712, 713) 134
(108‐165)
141
(109‐182)
Gruv‐ och stenbrytningsarbetare
(711)
123
(99‐152)
126
(97‐164)
Övriga arbetstagare (9)
125
(101‐155)
133
(102‐172)
Personår
8991
4889
86
57
Nya invalidpensionstagare, antal
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
Övriga arbetstagare = övrig servicepersonal (bl.a. gatu- och hemförsäljare, sjukhusbiträden, städare,
fastighetspersonal, bud, vaktmästare) medhjälpare inom jord- och skogsbruk och inom industri och
Arbetsoförmåga och dödlighet bland
byggverksamhet, godshanterare, lagerarbetare
26.10.2015
69
sjömän
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: ekonomipersonal i
proportion till motsvarande yrken i land, män i åldern 25-54 år
Referenspopulation (SMR=100)
Restaurang‐ och storhushållschefer (51211)
Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122)
Serveringspersonal (5123)
Övervakare och väktare (5169)
Köksbiträden (91323)
Godshanterare, lagerarbetare (9330)
IP antal
9
49
44
6
10
10
STI
142
182
167
89
95
169
(95 % KI)
(74‐274)
(137‐240)
(124‐224)
(40‐198)
(51‐177)
(91‐315)
IP = invalidpension
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
Arbetsoförmåga och dödlighet
bland sjömän
26.10.2015
70
Kuntoutussäätiö
Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: ekonomipersonal i
proportion till motsvarande yrken i land, kvinnor i åldern 25-54
år
Referenspopulation (SMR=100)
Restaurang‐ och storhushållschefer
(51211)
Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122
Serveringspersonal (5123)
Försäljare och varudemonstratörer (5220)
Städare (91322)
Köksbiträden (91323)
IP antal
5
STI
99
(95 % KI)
(41‐238)
23
103
18
39
51
127
179
187
138
205
(84‐191)
(148‐217)
(118‐297)
(100‐188)
(156‐270)
IP = invalidpension
STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex
Arbetsoförmåga och dödlighet
bland sjömän
26.10.2015
71
Kuntoutussäätiö
4.2 Dödlighet
26.10.2015
72
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfarare och övriga löntagare i
Finland 2001-2013, män och kvinnor i åldern 25-64 år
Personår
(på)
Döda
SDR/
10 000 på
95 % KI
SMR
95 % KI
(117‐145)
Män
Sjöfarare
Övriga löntagare
70 177
341
51
(45‐56)
130
10 833 493
40 711
39
(39‐40)
100
36 300
86
24
(19‐29)
127
11 121 752
21 535
19
(18‐19)
100
Kvinnor
Sjöfarare
Övriga löntagare
(103‐157)
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
73
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfarare i Finland 2001-2013:
män och kvinnor i åldern 25-64 år efter ålder
Ålder
Personår
(på)
Döda
SDR/
10 000 på
95 % KI
SMR
95 % KI
Män
25‐34
19 879
26
13
(9‐19)
130
(89‐191)
35‐44
21 484
86
40
(32‐49)
174
(141‐215)
45‐54
22 158
155
70
(60‐82)
123
(105‐144)
55‐64
6 657
74
111
(89‐140)
112
(89‐141)
25‐34
10 293
7
7
(3‐14)
153
(73‐321)
35‐44
11 029
14
13
(8‐21)
117
(69‐198)
45‐54
10 417
36
35
(25‐48)
130
(94‐181)
55‐64
4 561
29
64
(44‐91)
124
(86‐178)
Kvinnor
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
74
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: män i åldern
25-64 år efter yrkesgrupp
Yrkesgrupp
Personår
(på)
Döda
SDR/
10 000 på
95 % KI
SMR
95 % KI
Däcksbefäl
13 164
51
39
(28‐50)
98
(74‐129)
Däcksmanskap
12 912
71
61
(46‐76)
156
(124‐197)
Maskinbefäl
10 103
63
48
(35‐60)
123
(96‐157)
Maskinmanskap
7 839
63
77
(57‐97)
195
(152‐250)
Restaurangpersonal
8 128
30
60
(35‐85)
117
(82‐168)
Försäljnings‐ och
hotellpersonal
5 516
12
31
(13‐49)
77
(44‐135)
Kökspersonal &
övriga
12 515
51
47
(34‐61)
131
(99‐172)
Samtliga sjöfarare
70 177
341
51
(45‐56)
130
(117‐145)
10 833 493
40 711
39
(39‐40)
100
Övriga löntagare
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
75
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: kvinnor i åldern
25-64 år efter yrkesgrupp
Yrkesgrupp
Restaurangpersonal
Personår
(på)
Döda
SDR/
10 000 på
95 % KI
SMR
95 % på
13 249
25
21
(12‐29)
121
(82‐180)
Hotellpersonal
6 637
12
14
(6‐22)
86
(49‐151)
Försäljningspersonal
3 262
7
24
(6‐42)
117
(56‐246)
12 000
41
31
(22‐41)
163
(120‐221)
1 152
<5
‐
‐
‐
‐
Samtliga sjöfarare
36 300
86
24
(19‐29)
127
(103‐157)
Övriga löntagare
11 121 752
21 535
19
(18‐19)
100
Kökspersonal och
övriga
Däcks‐ och
maskinpersonal
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
76
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
män i åldern 25-64 år efter fartygstyp
Fartygstyp
Torrlastfartyg
Personår
(på)
Döda
SDR/
10 000 på
95 % KI
SMR
95 % KI
18 691
102
54
(43‐64)
133
(110‐162)
6 643
50
65
(46‐84)
162
(123‐213)
35 554
130
44
(37‐52)
112
(94‐133)
Isbrytare
2 210
12
61
(16‐107)
112
(64‐198)
Annan / okänd
7 081
47
68
(49‐88)
175
(131‐233)
Samtliga sjöfarare
70 177
341
51
(45‐56)
130
(117‐145)
Övriga löntagare
10 833 493
40 711
39
(39‐40)
100
Tankfartyg
Passagerarfartyg
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
77
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
kvinnor i åldern 25-64 år efter fartygstyp
Fartygstyp
Passagerarfartyg
Annan / okänd
Samtliga sjöfarare
Övriga löntagare
Personår
(på)
Döda
SDR/
95 % på
10 000 på
SMR
95 % på
32 119
78
24
(19‐30)
130
(104‐162)
3 615
5
14
(2‐26)
79
(33‐190)
36 300
86
24
(19‐29)
127
(103‐157)
11 121 752
21 535
19
(18‐19)
100
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
78
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: män och kvinnor i
åldern 25-64 år efter sjöarbetsår
Sjöarbetsår
Män
Personår
Döda
Kvinnor
SMR
95 % KI
Personår
Döda
SMR
95 % KI
0‐2
7 293
12
103
(58‐181)
4 349
6
143
(64‐319)
2‐5
7 926
19
147
(94‐230)
4 626
8
166
(83‐333)
5‐15
17 801
60
144
(112‐185)
14 683
34
144
(103‐202)
15‐25
15 828
91
167
(136‐204)
8 395
22
111
(73‐168)
25+
21 330
159
113
(97‐132)
4 246
16
106
(65‐173)
Samtliga
sjöfarare
70 177
341
130
(117‐145)
36 300
86
127
(103‐157)
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
79
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
män i åldern 25-64 år efter dödsorsak
Dödsorsak
Samtliga sjukdomar
Tumörer
Lungcancer
Cirkulationsorganens sjukdomar
Ischemiska hjärtsjukdomar
Sjukdomar i hjärnans kärl
Andningsorganens sjukdomar
Diabetes (inkl. bidragande)
Alkoholrelaterade sjukdomar
Övriga sjukdomar
Olycksfall och våld
Självmord
Oavsiktlig alkoholförgiftning
Övrigt olycksfall eller våld
Uppgift saknas
Samtliga dödsfall
Döda
262
102
28
87
53
10
13
17
47
12
71
20
15
36
8
341
SDR
39
15
4
13
8
1
2
2
7
2
10
3
2
5
95 % KI
(34‐44)
(12‐18)
(3‐6)
(10‐16)
(6‐11)
(1‐2)
(1‐3)
(1‐4)
(5‐9)
(1‐3)
(8‐13)
(2‐4)
(1‐3)
(4‐7)
SMR
127
128
148
114
117
85
239
97
176
76
133
105
178
139
95 % KI
(112‐143)
(105‐155)
(103‐215)
(92‐140)
(89‐153)
(46‐158)
(139‐412)
(60‐156)
(132‐235)
(43‐133)
(106‐168)
(68‐163)
(107‐295)
(100‐193)
51
(45‐56)
130
(117‐145)
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
80
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
kvinnor i åldern 25-64 år efter dödsorsak
Dödsorsak
Samtliga sjukdomar
Tumörer
Lungcancer
Cirkulationsorganens sjukdomar
Ischemiska hjärtsjukdomar
Sjukdomar i hjärnans kärl
Andningsorganens sjukdomar
Diabetes (inkl. bidragande)
Alkoholrelaterade sjukdomar
Övriga sjukdomar
Olycksfall och våld
Självmord
Oavsiktlig alkoholförgiftning
Övrigt olycksfall eller våld
Uppgift saknas
Samtliga dödsfall
Döda SDR 95 % KI SMR
95 % KI
75 21 (16‐26) 126 (101‐158)
45 13 (9‐16) 120 (90‐161)
16
4
(2‐6) 346 (212‐564)
8
2
(1‐4)
75 (37‐149)
<5
<5
<5
<5
10
3
(1‐4) 275 (148‐511)
9
3
(1‐4) 152 (79‐293)
9
2
(1‐4) 117 (61‐225)
<5
<5
5
1
(0‐3) 132 (55‐318)
2
86 19 (18‐19) 127 (103‐157)
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
81
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
alkoholrelaterade dödsfall, män och kvinnor i åldern 2564 år
Döda
SDR 95 % KI SMR
95 % KI
Samtliga alkoholrelaterade (inkl. bidragande)
116
17 (14‐20) 159
(133‐191)
Andra än alkoholrelaterade
225
34 (29‐38) 119
(105‐136)
Samtliga dödsfall
341
51 (45‐56) 130
(117‐145)
Samtliga alkoholrelaterade (inkl. bidragande)
21
6
272
(177‐417)
Andra än alkoholrelaterade
65
18 (14‐23) 109
(85‐139)
Samtliga dödsfall
86
19 (18‐19) 127
(103‐157)
Män
Kvinnor
(3‐8)
SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
82
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfarare efter yrkesgrupp, män i åldern
25-64 år (N=5584), Cox proportionella hasardmodell (HR)
Yrkesgrupp
Modell 1: Ålder
HR
Modell 2:
M1+sjöarbetsår
95 % KI
HR
95 % KI
1,00
M3
M2+farrtygstyp
HR
95 % KI
Däcksbefäl
1,00
Däcksmanskap
1,63
(1,13‐2,34)
1,65
(1,15‐2,37)
1,74
(1,21‐2,51)
Maskinbefäl
1,30
(0,90‐1,89)
1,28
(0,88‐1,86)
1,29
(0,89‐1,87)
Maskinmanskap
2,02
(1,40‐2,93)
1,99
(1,37‐2,88)
2,22
(1,52‐3,24)
Restaurangpersonal
1,18
(0,75‐1,85)
1,14
(0,72‐1,80)
1,50
(0,91‐2,48)
Sälj‐ och hotellpersonal
0,75
(0,40‐1,40)
0,73
(0,39‐1,37)
0,95
(0,49‐1,84)
Kökspersonal & övriga
1,31
(0,89‐1,94)
1,31
(0,88‐1,94)
1,56
(1,04‐2,35)
26.10.2015
83
1,00
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och
maskinbefäl jämfört med sakkunnigyrken i land,
män i åldern 25-64 år
Yrke (kod)
Däcksbefäl
Maskinbefäl
Referenspopulation (SMR=100)
SMR
(95 % KI)
SMR
(95 % KI)
Experter (3)
112
(79‐158)
147
(115‐188)
Experter inom naturvetenskaper
och teknik (31)
115
(81‐163)
150
(117‐192)
Sjö‐, flyg‐ och hamntrafikbefäl och
‐ledare (314)
123
(87‐174)
147
(115‐188)
Personår
9 590
10 103
32
63
Döda
SMR = standardiserad dödlighetskvot
26.10.2015
84
Arbetsoförmåga och dödlighet bland
sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfarare 2001-2013:
däcks- och maskinmanskap jämfört med arbetstagaryrken i land, män i
åldern 25-64 år
Yrke (kod 2001)
Däcksmanskap
Maskin‐
manskap
Referenspopulation (SMR=100)
SMR
(95 % lv)
SMR
(95 % lv)
Arbetare (4‐9) 131
(104‐166)
164
(128‐210)
Process‐ och transportarbetare (8)
129
(102‐163)
161
(125‐206)
Byggnadsarbetare (712, 713) 125
(99‐157)
158
(123‐202)
Gruv‐ och stenbrytningsarbetare
(711)
114
(90‐144)
146
(114‐187)
Övriga arbetstagare (9)
111
(88‐140)
140
(109‐179)
Personår
12 912
7 839
71
63
Döda
SMR = standardiserad dödlighetskvot
Övriga arbetstagare = övrig servicepersonal (bl.a. gatu- och hemförsäljare, sjukhusbiträden, städare,
fastighetspersonal, bud, vaktmästare) medhjälpare inom jord- och skogsbruk och inom industri och
byggverksamhet, godshanterare, lagerarbetare
26.10.2015
85
Arbetsoförmåga och dödlighet bland
sjömän
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
ekonomipersonal jämfört med motsvarande yrken i land,
män i åldern 25-64 år
Referenspopulation (SMR=100) (kod)
Restaurang‐ och storhushållschefer (51211)
Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122)
Serveringspersonal (5123)
Övervakare och väktare (5169)
Köksbiträden (91323)
Döda
5
33
25
6
8
SMR
66
136
93
128
108
(95 % KI)
(27‐157)
(97‐191)
(63‐138)
(58‐285)
(54‐217)
SMR = standardiserad dödlighetskvot
Arbetsoförmåga och dödlighet
bland sjömän
26.10.2015
86
Kuntoutussäätiö
Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013:
ekonomipersonal jämfört med motsvarande yrken i land,
kvinnor i åldern 25-64 år
Referenspopulation (SMR=100) (kod)
Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122)
Serveringspersonal (5123)
Försäljare och varudemonstratörer
(5220)
Städare (91322)
Köksbiträden (91323)
Döda
6
24
7
SMR
78
84
138
(95 % KI)
(35‐173)
(56‐126)
(66‐290)
10
29
65
183
(35‐120)
(127‐263)
SMR = standardiserad dödlighetskvot
Arbetsoförmåga och dödlighet
bland sjömän
26.10.2015
87
Kuntoutussäätiö
5 Sammanfattning och slutsatser
26.10.2015
88
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Sammanfattning: Invalidpensioneringarna bland sjöfarare
•
Invalidpensionsfrekvensen bland manliga sjöfarare var 1,6-faldig och bland
kvinnliga sjöfarare mer än dubbel jämfört med övriga löntagare.
•
Bland män var invalidpensionsfrekvensen högre bland sjöfarare än övriga
löntagare, bortsett från maskinbefäl och försäljnings- och hotellpersonal.
•
Bland kvinnliga sjöfarare var invalidpensionering allmännare än i övriga
löntagare i alla yrkesgrupper, i synnerhet bland kökspersonalen.
•
Invalidpensionering är allmännare i äldre åldersgrupper och bland dem som
arbetat längre på sjön.
•
Invalidpensionering är allmännast bland dem som arbetar på tankfartyg.
26.10.2015
89
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Sammanfattning: Invalidpensioneringarna bland sjöfarare
•
•
•
•
Diagnosen som ligger till grund för invalidpensionen är oftast psykiska
sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar eller rörelseorganens
sjukdomar.
Bland sjöfarare av båda könen är i synnerhet skador och förgiftningar
allmännare diagnoser för invalidpension än bland övriga löntagare, bland
män också andningsorganens sjukdomar och bland kvinnor rörelseorganens
sjukdomar.
Bland män i sjömansyrken var invalidpensioneringar allmännare än bland
dem som arbetade i uppgifter på motsvarande nivå i land.
I ekonomiavdelningens yrken var invalidpensioneringar vanligare än i
motsvarande yrken i land hos kockar bland männen, hos försäljare, städare
och köksbiträden bland kvinnorna och hos servitörer av båda könen.
26.10.2015
90
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Sammanfattning: Dödligheten bland sjöfarare
•
Dödligheten bland sjöfarare var 1,3-faldig jämfört med övriga löntagare
bland både män och kvinnor.
•
Bland män var dödligheten bland maskinmanskap nästan dubbel jämfört
med övriga löntagarmän.
•
Bland män på både däcks- och maskinavdelningen var manskapets
dödlighet högre än befälets.
•
Maskinpersonalens dödlighet är högre än däckspersonalens.
•
Bland kvinnor är dödligheten högst bland dem som arbetar i köket och lägst
bland hotellpersonalen.
•
Bland män är dödligheten högst bland dem som arbetar på fraktfartyg.
•
Antalet sjöarbetsår och fartygstyp förklarade inte dödlighetsskillnaderna
mellan olika yrkesgrupper bland män.
26.10.2015
91
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Sammanfattning: Dödligheten bland sjöfarare
•
Alkoholrelaterade dödsfall och dödlighet i lungcancer är allmännare
bland sjöfarare än bland övriga löntagare, bland männen också
dödligheten i andningsorganens sjukdomar.
•
Bland män inom maskinbefäl och maskinmanskap är dödligheten
högre än bland dem som arbetar uppgifter av motsvarande nivå i land.
•
I ekonomiavdelningens yrken är dödligheten på samma nivå som i
motsvarande yrken i land bortsett från den höga dödligheten bland
kvinnor som arbetar som köksbiträden.
26.10.2015
92
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Slutsatser
 Överensstämmande med tidigare finska undersökningsresultat är
dödligheten bland manskap fortfarande högre än dödligheten bland
befäl och övriga löntagare.
 Invalidpensionering är ännu allmännare än dödlighet bland
sjöfararna jämfört med övriga löntagare.
 I synnerhet bland maskinmanskap och män som arbetar på
fraktfartyg och kvinnor som arbeta i kök är dödlighet och
invalidpensionering allmänna.
 Skillnaderna till motsvarande yrken i land är stora i synnerhet i fråga
om invalidpensionering. Skillnader fanns dock inte i allam
yrkesgrupper.
26.10.2015
93
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Slutsatser
 Att invalidpensioneringar är allmännare bland sjöfarare än övriga
löntagare kan vara en följd av de fysiska och psykiska
belastningsfaktorerna i arbetet, som konstaterats i tidigare
undersökningar, men också av olika praxis vid beviljande av
invalidpension.
 Det kan också hända att hälsan förbättras eller slutar försämras när
personen blir invalidpensionerad, vilket har en minskande inverkan på
dödligheten. All arbetsoförmåga är inte heller dödlig.
 Man bör dryfta om uppgifterna ändå, trots samma yrkesbeteckning, är
helt jämförbara och om arbetet på sjön är mera krävande.
 Orsakerna till den högre dödligheten och invalidpensionsfrekvensen
bland sjöfarare hänför sig både till arbetsförhållandena och
levnadsvanorna. Det är möjligt att påverka båda.
 Trots att alkoholbruket minskat är alkoholrelaterade orsaker fortfarande
allmänna dödsorsaker bland sjöfarare. Bland kvinnor förklarades den
högre dödligheten bland sjöfarare än andra nästan helt av
alkoholdödligheten. Tobaksrelaterade dödsorsaker är också allmänna
bland sjöfarare.
26.10.2015
94
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Rekommendationer
 Uppmärksamhet bör fästas i synnerhet på maskinmanskapet, män
som arbetar på fraktfartyg och kvinnor som arbetar i kök.
 Levnadsvanorna kan påverkas med frivilliga livsstilsprojekt, men det
är också viktigt att ingripa i strukturer och ändra praxis.
Uppmärksamhet bör fästar bl.a. vid alkoholbruk och rökning
ombord, inklusive passiv rökning.
 Tidigt ingripande och utveckling av företagshälsovården är viktiga,
liksom det är viktigt att få befälet och rederierna att engagera sig.
 Systemet för partiell arbetsförmåga skulle kunna utvecklas också i
fråga om sjöfarare.
26.10.2015
95
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Behov av fortsatt forskning
 Man skulle kunna utreda noggrannare i vilken utsträckning
sjöfararnas höga dödlighet och sjuklighet beror på andra
sociodemografiksa och socioekonomiska bakgrundsfaktorer, t.ex.
utbildningsskillnader.
 Närmare information behövs också om hur stor del av den höga
dödligheten som hänför sig till levnadsvanorna, såsom alkoholbruk
och rökning.
 Sambandet mellan sjöfararnas hela yrkebana och dödligheten och
arbetsoförmågan behöver också redas ut närmare:
 Är sannolikheten för dödlighet och invalidpensionering densamma bland dem som stannat kvar i
yrket och dem som blivit arbetslösa?
 Är skillnaderna i dödlighet desamma bland dem som gått i pensioner och dem som ännu arbetar?
 Skiljer sig dödligheten bland de invalidpensionerade från dödligheten bland övriga löntagare?
26.10.2015
96
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Källor (1/4)
Carter Tim (2011): Mapping the knowledge base for maritime health: 3 illness and injury in seafarers. Int Marit Health
(62):4, 224 -235.
Elo Anna-Liisa (1979): Merenkulkijoiden työ ja terveys. Työterveyslaitoksen tutkimuksia, Helsinki.
ETK (2014): Merimieseläkelain soveltamisala. Työeläkelakipalvelu. [viitattu 15.9.2014]
http://www.tyoelakelakipalvelu.fi/telp-publishing/vepa/document.faces?document_id=300403
Haavisto Sanna, Kallunki Valdemar, Kirvesniemi Tiina, Korpivaara Liisa, Lehtonen Olli, Oravasaari Tomi , Pekkola Juhani
(2014): STAY ONBOARD Suomalaisten merenkulkijoiden pysyminen ja lähteminen merityöstä. Kymenlaakson
ammattikorkeakoulu KyAMK.
Haavisto Sanna, Korpivaara Liisa, Oravasaari Tomi, Pekkola Juhani (2014): Suomen merenkulkualan
tukiorganisaatioiden toiminta merenkulkijoiden työhyvinvoinnin ylläpidossa. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu
KyAMK.
Hansen Henrik L, Pedersen Gyda (1996): Influence of Occupational Accidents and Deaths Related to Lifestyle on
Mortality among Merchant Seafarers. International Journal of Epidemiology 25(6):1237-1243
Hansen Henrik L, Jensen Janne (1998): Female seafarers adopt high risk lifestyle of male seafarers. Occup Environ Med
55:49-51
Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Nilsson Raph, Allebeck Peter (1997): Health-Related Selection to Seafaring
Occupations and Its Effects on Morbidity and Mortality. American Jornal of Industrial Meidicne 31:662-668
Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Romelsjö Anders, Alfredsson Lars (1997): Alcoholism in Social Classes and
Occupations in Sweden. International Journa of Epidemiology 26(3): 584-591
26.10.2015
97
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Källor (2/4)
Hemmingsson Tomas, Ringbäck Weitoft Gunilla (2001): Alcohol-related hospital utilization and mortality in different
occupations in Sweden in 1991-1995. Scand J Work Environ Health 27(6):412-419
Ilosalo Elina, Kärkkäinen Sanna (2009): Merenkulkijoiden työhyvinvointi. Satakunnan ammattikorkeakoulu.
Juntunen Juhani & Rytkönen Helena (2010): Työhyvinvointi laivatyössä. Työeläkeyhtiö Etera.
Kahveci Erol, McDaid Mike, Berger Catherine, Feng Tong Quing, Xiuyin Shi, Zhao Mingua, Ty Nonoy (2003):
Työmuotoina laivakuraattorityö ja etsivä sosiaalityö. Tiivistelmäraportti. Kansainvälinen merenkulun
tutkimuskeskus SIRC.
Kaila-Kangas Leena, Notkola Veijo, Mutanen Pertti, Keskimäki Ilmo, Leino-Arjas Päivi (1999): Sairaalapalvelujen käyttö
ammattiryhmittäin Suomessa vuonna 1996. Työterveyslaitos, Stakes, Tilastokeskus, Helsinki.
Kaila-Kangas Leena, Koskinen Ari, Pensola Tiina, Mäkelä Pia, Leino-Arjas Päivi (2015): Alcohol-induced morbidity and
mortality by occupation: a population-based follw-up study of working Finns. European Journal of Public Health.
doi:10.1093/eurpub/ckv145
Karisalmi Seppo (1971): Merenkulkijoiden ammatissapysyvyyteen vaikuttavista tekijöistä. Sosiaalipolitiikan pro gradu tutkielma. Helsingin yliopisto.
Marin Ritva (1986): Ammattikuolleisuus 1971-80. Tutkimuksia Nro 129. Tilastokeskus, Helsinki.
MEK (2014):Vuosikertomus 2013. Tiivistelmä. Merimieseläkekassa.
http://www.merimieselakekassa.fi/fi/Etusivu/Yleista/Julkaisut/Julkaisut/MEK_vuosikatsaus_2013.pdf
Laine M, Niemi Leena, Saarni Heikki, Pentti J (1999): Merenkulkijoiden terveys, työ- ja toimintakyky. Merialan
työkykyhanke. Työterveyslaitos, Turku.
26.10.2015
98
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Källor (3/4)
Leivonniemi Anitta (1982): Merimiesten itsemurhat. Työterveyslaitoksen tutkimuksia 189. Helsinki.
Niemi Leena (2004): Merenkulkijoiden kyselyn tuloksia ja heidän toiveensa hyvinvoinnin edistämiseksi. (PowerPoint –
esitys). Turun aluetyöterveyslaitos.
Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus ammattiryhmittäisestä
kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki.
Notkola Veijo, Savela Soili (1998): Ammattiryhmittäinen kuolleisuus Suomessa 1991-1995. Työterveyslaitos,
Tilastokeskus, Helsinki.
Oksa Niilo (1981): Merenkulkijoiden työterveydenhoitojärjestelmä ja sairastavuus työkyvyttömyystilastojen perusteella
arvioituna. Pro gradu –tutkielma. Sosiaalipolitiikan laitos, Helsingin yliopisto.
Paulaharju, Marina (2009): Kehon Ikä – Pilottihankkeen tuloksia ja mahdollinen jatko (PowerPoint-esitys 27.2.2009).
Merimieseläkekassa.
Pensola Tiina, Ahonen Hilkka, Notkola Veijo (2004): Ammatit ja kuolleisuus. Työllisten ja työttömien
ammattiryhmittäinen kuolleisuus 1996-2000. Kuntoutussäätiö, Tilastokeskus, Helsinki.
Pensola Tiina, Shemeikka Riikka, Kesseli Katja, Laihiala Tuomo, Rinne Hanna, Notkola Veijo (2012): Palkansaaja, yrittäjä,
työtön. Kuolleisuus Suomessa 2001–2007. Kuntoutussäätiö tutkimuksia 84. Kuntoutussäätiö, Helsinki.
Pensola Tiina, Gould Raija, Polvinen Anu (2010): Ammatit ja työkyvyttömyyseläkkeet. Masennukseen, muihin
mielenterveyden häiriöihin sekä tuki- ja liikuntaelinten sairauksiin perustuvat eläkkeet. Sosiaali- ja
terveysministeriön selvityksiä 2010:16, Helsinki.
26.10.2015
99
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Källor (4/4)
Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million people in five Nordic countries. Acta Oncologica
(48): 646-790.
Saarni Heikki, Niemi Leena (1989): Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys, osa 1: kyselytutkimus. Turun
aluetyöterveyslaitos.
Saarni Heikki, Niemi Leena, Hartiala Jaakko & Pentti Jaana (1990): Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys, osa 2:
terveydentila. Turun aluetyöterveyslaitos.
Saarni H, Niemi L, Koskela RS, Pentti J, Kuusela A (1996): Mortality among Finnish sea pilots 1956–85: a retrospective
cohort study. Occup Med 46(4): 281–284.
Saarni H, Pentti J, Pukkala E (2002): Cancer at sea: a case-control study among male Finnish seafarers. Occup Environ
Med 59(9): 613–619.
Soini S, Laine M, Tamminen-Peter L, Pentti J & Saarni H (1992): Työn kuormittavuus lastialuksella. Työanalyysi- ja
kyselytutkimus lastialuksilla. Työministeriö.
STM (2005): Merimiehen lääkärintarkastusohjeet. Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita 2005:3, Helsinki. Viitattu
11.8.2015. http://www.julkari.fi/handle/10024/111106
STM (2015): Merimiesten eläketurva yhtenäiseksi muiden työeläkkeiden kanssa. Verkkoartikkeli 19.3.2015. Sosiaali- ja
terveysministeriö. Viitattu 11.8.2015. http://stm.fi/artikkeli/-/asset_publisher/merimiesten-elaketurvayhtenaiseksi-muiden-tyoelakkeiden-kans-1
26.10.2015
100
Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän
Kuntoutussäätiö
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards