Kuntoutussäätiö Projektet Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Slutrapport 30.9.2015 Stiftelsen för rehabilitering Forskning och utveckling Hanna Rinne, Riikka Shemeikka, Aurora Saares, Timo Ilomäki, Erja Poutiainen, Veijo Notkola 26.10.2015 1 Kuntoutussäätiö Innehåll 1. 2. 2.1 2.2 3. 3.1 3.2 4. 4.1 4.2 5. Inledning Tidigare forskning Undersökningar som bygger på registerdata Enkätundersökningar Material och metoder Material Metoder Registerundersökning Arbetsoförmåga Dödlighet Sammanfattning och slutsatser Källor Bilagor Bilaga1 Sammanfattningar av tidigare enkätundersökningar 26.10.2015 2 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö 1 Inledning • Undersökningen har som mål att ta fram information om invalidpensioneringen och dödligheten bland finländska sjöfarare. • I tidigare inhemska och internationella undersökningar har det konstaterats att dödligheten, incidensen av vissa sjukdomar och invalidpensionsfrekvensen är större bland sjöfarare än den övriga löntagarbefolkningen. • Information produceras genom att • sammanställa tidigare inhemsk och internationell forskning på området • intervjua sakkunniga • analysera det forskningsmaterial som bildats ur registermaterialet 26.10.2015 3 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Forskningsfrågor 1. Hur allmänt går sjöfarare i invalidpension? • Hur vanligt är det att sjöfarare i olika yrkesgrupper går i invalidpension jämfört med den övriga befolkningen och motsvarande yrkesgrupper i land? • I vilken ålder går de i invalidpension? • Vilka är de allmännaste orsakerna till invalidpensionering i olika yrkesgrupper bland sjöfararna? 2. På vilken nivå ligger dödligheten bland sjöfararna? • På vilken nivå ligger dödligheten inom olika yrkesgrupper bland sjöfararna? • Vilka är de vanligaste dödsorsakerna och skiljer de sig från hela befolkningens? • Hur skiljer sig dödligheten från dödligheten bland hela befolkningen och bland personer i motsvarande yrken i land? 26.10.2015 4 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Lagen om sjömanspensioner • • • • • • Lagen om sjömanspensioner (SjPL) gäller personer som utför i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) avsett arbete huvudsakligen i utrikes sjöfart. Idag har sjöfarare rätt att gå i pension redan före 63–68 års ålder. De som hör till befälet kan gå i pension tidigast vid 60 och de som hör till manskapet vid 55 års ålder. Pensionsskyddet enligt SjPL och finansieringen av det ändras successivt från och med år 2016 till att motsvara lagen om pension för arbetstagare (ArPL). Efter en övergångstid avskaffas de sänkta pensionsåldrarna för sjöfarare och pensionsåldern blir densamma som inom övriga branscher. Arbetstagarnas arbetspensionsförsäkringsavgift sänks till samma nivå som inom arbetspensionssystemet i övrigt och arbetsgivarnas avgift höjs. Arbetsgivarna sporras till att ta hand om arbetstagarnas arbetsförmåga: ett lågt antal nya invalidpensioner minskar arbetsgivarens försäkringsavgift. Lagarna träder i kraft i början av år 2016, ändringarna av pensionsåldern i början av år 2025. (Pensionsskyddscentralen 2014; SHM 2015) 26.10.2015 5 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Hälsokraven i fartygsarbete • Sjöfarare ska visa att de uppfyller hälsokraven i lagstadgade läkarundersökningar med två års mellanrum • Läkarundersökningen ska säkerställa att personen klarar av sitt arbete ombord utan att äventyra andras säkerhet och utan att hans eller hennes egen hälsa riskeras på grund av tjänstgöringen. • Det grundläggande kravet är förmåga att klara av medeltungt fysiskt arbete, god kroppskontroll och balans (SHM 2005) 26.10.2015 6 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Hälsoriskerna i fartygsarbete • • • • • • Arbetet på fartyg är både fysiskt och psykiskt påfrestande I arbetsmiljön på fartyg finns många hälsorisker: buller, vibration, strålning, omväxlande väderlek och klimat samt hälsoskadliga eller farliga ämnen. Risken för olycksfall är hög: bl.a. risken att snubbla, halka eller falla och risken att skada sig på konstruktioner och apparater Den psykiska belastningen ökar av bl.a. stress, skiftarbete och sömnbrist, ensamhet och bortavaro från familjen Bland sjöfarare har det dessutom observerats hälsorisker förknippade med levnadsvanor, såsom alkohol och tobak, och övervikt Risken att insjukna i vissa sjukdomar, t.ex. vissa cancrar, är också högre bland sjöfarare. En del av orsakerna hänför sig till arbetsförhållandena medan en del hänför sig till levnadsvanorna. (Carter 2011: SHM 2005.) 26.10.2015 7 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö 2 Tidigare forskning 2.1 Undersökningar som grundar sig på registerdata Dödlighet 26.10.2015 8 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Dödligheten bland lotsar i Finland 1956-1985, män Yrkesaktiva år 1956 Nya i yrket åren 1956‐1985 Döda SMR (95 % KI) Döda SMR (95 % KI) Samtliga dödsfall 211 71 (61‐81) 51 116 (84‐148) Cirkulationsorganens sjukdomar 120 78 (64‐92) 24 128 (77‐179) Ischemiska hjärtsjukdomar 89 95 (75‐115) 14 104 (50‐158) Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referenspopulation män inom Åbo och Björneborgs län och landskapet Åland Saarni H, Niemi L, Koskela RS, Pentti J, Kuusela A (1996): Mortality among Finnish sea pilots 1956–85: a retrospective cohort study. Occup Med 46(4): 281–284. 26.10.2015 9 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjömän i Finland 1971-1975, män i åldern 15-64 år Dödsorsak Självmord Våld Sjukdomar Samtliga orsaker Samtliga 1971‐1975 190 146 84 118 Samtliga 1971‐1977 218 Befäl 1971‐1977 108 Manskap 1971‐1977 267 Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referenspopulation yrkesaktiva män och hela befolkningen (SMR=100) Källa: Leivonniemi Anitta (1982): Merimiesten itsemurhat. Työterveyslaitoksen tutkimuksia 189. Helsinki. 26.10.2015 10 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjöfarare Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjömän i Finland 1971-1980, män i åldern 20-64 år Dödsorsak Sjöbefäl Däcks‐ och maskinmanskap 1971‐1975 1976‐1980 1971‐1975 1976‐1980 Sjukdomar 95 92 109 131 ‐Tumörer 97 123 115 67 ‐Blodcirkulation 98 63 92 151 Våld 117 70 224 214 ‐Trafikolyckor 119 99 229 212 ‐Självmord 150 ‐ 158 122 Samtliga orsaker 100 87 151 159 Personår 19 458 18 448 27 110 19 076 Döda 140 87 156 106 Dödlighet (per 10 000 på) 62 47 58 56 Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referenspopulation yrkesaktiva män (SMR=100) Källa: Marin, Ritva (1986): Ammattikuolleisuus 1971-80. Tutkimuksia Nro 129. Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 11 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland befäl i Finland 1971-1991, män i åldern 20-64 år Dödsorsak Sjöbefäl Fartygschefer, styrmän, lotsar Maskinbefäl SMR (95 % KI) SMR (95 % KI) SMR (95 % KI) Sjukdomar 92 (86‐99) 88 (80‐97) 99 (88‐111) ‐Tumörer 97 (84‐111) 87 (87‐104) 113 (91‐139) ‐Blodcirkulation 92 (83‐101) 92 (81‐103) 92 (78‐107) ‐Andningsorgan 61 (40‐89) 41 (20‐73) 95 (53‐157) ‐Övriga sjukdomar 102 (80‐128) 100 (73‐134) 105 (69‐153) Olycksfall och våld 91 (74‐111) 90 (69‐115) 93 (65‐129) ‐Självmord 105 (74‐145) 110 (71‐163) 95 (49‐167) ‐ Olycksfall och våld, övrigt 84 (64‐108) 80 (56‐110) 92 (59‐138) Samtliga orsaker 92 (86‐99) 89 (81‐97) 98 (81‐97) Personår 67000 43000 24000 Döda 838 511 327 Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referenspopulation yrkesaktiva män (SMR=100) Källa: Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 12 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland manskap i Finland 1971-1991, män i åldern 20-64 år Dödsorsak Däcks‐ och maskinmanskap Däcksmanskap, förare av mindre fartyg Maskinmanskap SMR (95 % KI) SMR (95 % KI) SMR (95 % KI) Sjukdomar 128 (118‐139) 122 (110‐135) 139 (121‐169) ‐Tumörer 134 (114‐156) 141 (116‐170) 120 (88‐159) ‐Blodcirkulation 115 (103‐129) 101 (87‐117) 144 (120‐171) ‐Andningsorgan 137 (92‐197) 107 (60‐176) 197 (108‐332) ‐Övriga sjukdomar 179 (143‐221) 198 (152‐254) 140 (87‐212) Olycksfall och våld 198 (170‐228) 210 (176‐248) 173 (130‐226) ‐Självmord 116 (82‐160) 100 (63‐152) 150 (86‐244) ‐Olycksfall och våld, övrigt 240 (203‐282) 267 (220‐321) 185 (131‐255) Samtliga orsaker 140 (130‐150) 137 (126‐159) 145 (128‐164) Personår 62 000 42 000 20 000 Döda 766 501 265 Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referenspopulation yrkesaktiva män (SMR=100) Källa: Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 13 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjömän i Finland 1991-1995, män i åldern 20-64 år Personår Döda (antal) Dödlighet/ 100 000 på CMI 95 % KI Förväntad återstående livslängd för 25‐åring Sjöbefälsarbete 14 000 46 310 81 (58‐113) 49,7 Kaptener och styrmän 7 000 28 325 85 (56‐129) 49,5 Maskinbefäl 7 000 18 278 73 (43‐123) 50,2 Däcks‐ och maskinmanskap 10 000 52 521 136 (102‐183) 47,7 Däcksmanskap och förare av mindre fartyg 8 000 40 555 145 (103‐206) 47,0 Maskinmanskap 2 000 12 480 126 (71‐222) 48,9 Dödlighetsindex efter yrkesgrupp (CMI) Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (CMI=100) På=personår Källa: Notkola Veijo, Savela Soili (1998): Ammattiryhmittäinen kuolleisuus Suomessa 1991-1995. Työterveyslaitos, Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 14 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjömän i Finland 1996-2000, män i åldern 20-64 år Personår Döda antal Dödlighet/ 100 000 på CMI 95 % KI Förväntad återstående livslängd för 25‐åring Sjöbefäl 13 49 330,3 128 (95‐172) 50,8 Kaptener och styrmän 7 29 359,5 139 (94‐208) 50,4 Maskinbefäl 6 20 293,8 114 (72‐180) 51,3 Däcks‐ och maskinmanskap 9 37 362,7 141 (101‐195) 50,9 Däcksmanskap och förare av mindre fartyg 7 31 392,1 152 (106‐217) 50,5 Maskinmanskap 2 6 258,9 100 (45‐224) 52,5 Dödlighetsindex efter yrkesgrupp (CMI) Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (CMI=100) på=personår Källa: Pensola Tiina, Ahonen Hilkka, Notkola Veijo (2004): Ammatit ja kuolleisuus. Työllisten ja työttömien ammattiryhmittäinen kuolleisuus 1996-2000. Kuntoutussäätiö, Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 15 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland chefer på fartyg i Finland 2001-2007, män i åldern 20-64 år Dödsorsak Döda antal Dödlighet/ 100 000 på SMR 95 % KI Sjukdomar 41 238 107 (77‐145) ‐Tumörer 20 112 133 (81‐205) ‐Blodcirkulation 14 86 93 (51‐156) Olycksfall och våld 7 49 65 (26‐134) ‐Självmord ‐ 15 54 (7‐195) ‐Olycksfall, övriga ‐ 20 56 (12‐165) Alkohol (även bidragande) 11 67 83 (42‐149) Samtliga orsaker 48 287 98 (72‐130) Sannolikheten att en 25-åring uppnår 65 års ålder: 0,88 Genomsnittlig förväntad förlust av livstid bland 25-64-åringar i månader: 16 Maskinchefer och maskinmästare, styrmän och chefer för mindre fartyg, hamntrafikledare (13 800 personår) Dödlighetsindex efter yrkesgrupp (CMI) Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (CMI=100) på=personår Källa: Pensola Tiina, Shemeikka Riikka, Kesseli Katja, Laihiala Tuomo, Rinne Hanna, Notkola Veijo (2012): Palkansaaja, yrittäjä, työtön. Kuolleisuus Suomessa 2001–2007. Kuntoutussäätiö tutkimuksia 84. Kuntoutussäätiö, Helsinki. 26.10.2015 16 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland chefer på fartyg* mm. i Finland 1996-2007, män Chefer på fartyg mm. Samtliga yrkesaktiva män Samtliga Samtliga Alkohol‐ relaterade Alkohol‐ relaterade Sannolikheten för en 25‐ åring att leva till 65 0,82 0,85 Förlorade månader i åldern 25‐65 23 5 21 6 Döda, antal 122 24 31 991 8 479 Personår 23 651 9 461 684 Maskinchefer och maskinmästare, styrmän och chefer för mindre fartyg, hamntrafikledare Källa: Pensola Tiina, Shemeikka Riikka, Kesseli Katja, Laihiala Tuomo, Rinne Hanna, Notkola Veijo (2012): Palkansaaja, yrittäjä, työtön. Kuolleisuus Suomessa 2001–2007. Kuntoutussäätiö tutkimuksia 84. Kuntoutussäätiö, Helsinki. 26.10.2015 17 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Alkoholrelaterade sjukhusbesök och dödlighet bland däcks- och maskinmanskap mm. i Finland 2001-2004, män i åldern 20-64 år Däcks‐ och maskinmanskap Dödlighet/sjuklighet HR (95 % lv) HR (åldersstandardiserade) 3,4 HR (ålders‐ och utbildningsstandardiserade) 2,5 (1,6‐3,8) Döda/insjuknade 21 Personår 1 177 Däcks- och maskinmanskap m.fl. arbetstagare inom vattentrafik Proportionella hasarder, hazard ratio (HR) Referenspopulation sakkunniga (HR=1,0) Källa: Kaila-Kangas Leena, Koskinen Ari, Pensola Tiina, Mäkelä Pia, Leino-Arjas Päivi (2015): Alcoholinduced morbidity and mortality by occupation: a population-based follw-up study of working Finns. European Journal of Public Health. doi:10.1093/eurpub/ckv145 26.10.2015 18 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Tidigare forskning: Invalidpensioner 26.10.2015 19 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare i Finland 1968-1971, män och kvinnor som fyllt 40 år Sammanlagt Antal Invalid‐ pensionerade antal SDR Sjöbefäl 5700 185 133 Manskap 3920 85 137 5260 47 38 Män Kvinnor Manskap Indirekt åldersstandardiserad relativ invalidpensionsfrekvens (SDR) Referenspopulation samtliga löntagare (SDR=100) Källa: Oksa Niilo (1981): Merenkulkijoiden terveydenhuoltojärjestelmä ja sairastavuus työkyvyttömyystilastojen perusteella. Pro gradu, Helsingin yliopisto, Helsinki. 26.10.2015 20 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionsfrekvens bland sjömän i Finland 1986-1990, män i ålder 25-54 år Personår Antal SDR 95 % KI Sjöbefäl 14 000 111 99 (81‐119) Kaptener och styrmän 9 000 70 94 (73‐119) Maskinbefäl 5 000 41 109 (78‐147) Däcks‐ och maskinmanskap 11 000 138 183 (154‐216) Däcksmanskap och förare av mindre fartyg 8 000 106 184 (150‐222) Maskinmanskap 3 000 32 182 (124‐257) Indirekt åldersstandardiserad relativ invalidpensionsfrekvens (SDR) Referensgrupp män som ingår i arbetskraften (SDR=100) Källa: Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 21 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionsfrekvens bland däcks- och maskinmanskap i Finland 1997-2006, män och kvinnor 30-64 år Diagnos Män Kvinnor Frekvens/ 10 000 STI 95 % KI Frekvens/ 10 000 STI 95 % KI Rörelseorganen 40 109 (27‐191) 63 192 (93‐291) Psykiska störningar 31 92 (35‐149) 80 236 (131‐342) ‐depression 10 60 (27‐93) 36 165 (16‐314) Samtliga orsaker 167 145 (95‐196) 186 199 (94‐304) Antal nya invalidpensioner 50 11 Personår (på) 2719 458 Däcks- och maskinmanskap och övriga arbetstagare inom sjötrafiken Relativt invalidpensionsfrekvensindex (STI) Referensgrupp de arbetspensionsförsäkrade (STI=100) Källa: Pensola Tiina, Gould Raija, Polvinen Anu (2010): Ammatit ja työkyvyttömyyseläkkeet. Masennukseen, muihin mielenterveyden häiriöihin sekä tuki- ja liikuntaelinten sairauksiin perustuvat eläkkeet. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2010:16, Helsinki, 26.10.2015 22 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Avslag på invalidpensionsansökningar(%) APL/ArPL- och SjPL-försäkrade 1997-2014 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 SjPL APL/ArPL Källa: Sjömanspensionskassan 26.10.2015 23 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Tidigare forskning: Sjuklighet 26.10.2015 24 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Anlitandet av sjukhustjänster bland sjömän i Finland år 1996, män i åldern 25-64 år Antal vårdperioder SRR (95 % KI) Kaptener och styrmän 100 90 (71‐113) Skeppare 32 66 (47‐94) Lotsar 98 121 (93‐159) Maskinbefäl 141 89 (75‐106) Däcksmanskap och förare av mindre fartyg 201 98 (85‐113) Maskinmanskap 42 76 (55‐104) Standardiserat relativt anlitande av sjukhustjänster (SRR) Referensgrupp män som ingår i arbetskraften Källa: Kaila-Kangas Leena, Notkola Veijo, Mutanen Pertti, Keskimäki Ilmo, Leino-Arjas Päivi (1999): Sairaalapalvelujen käyttö ammattiryhmittäin Suomessa vuonna 1996. Työterveyslaitos, Stakes, Tilastokeskus, Helsinki. 26.10.2015 25 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Cancerincidens bland sjöfarare i Finland 1967-1992 bland män • Män som arbetat som sjöfarare åren 1960-1980 • De som insjuknat i cancer jämfördes med dem som inte insjuknat • Cancrar som studerats: bukspottkörtelcancer, lugcancer, mesoteliom, hjärtumörer och cancer i det centrala nervsystemet, lymfkörtel/benmärgscancer och leukemi • Sannolikheten för följande cancrar ökade med antalet sjöarbetsår: • Lungcancer och mesoteliom bland maskinmanskapet • Lungcancer bland däcksbefäl och –manskap på isbrytare • Leukemi och lymfkörtelcancer bland däcksbefäl och -manskap på tankfartyg Lähde: Saarni H, Pentti J, Pukkala E (2002): Cancer at sea: a case-control study among male Finnish seafarers. Occup Environ Med 59:613-619. 26.10.2015 26 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Vanligaste cancrar bland finländska sjömän Finland och i Norden 1971–2005, män i åldern 30-64 år Mörkare pelare: SIR bland sjöfarare signifikant högre än i hela befolkningen 1742 18266 Samtliga maligna tumörer Prostata 418 3613 Lungor 353 3583 108 1478 Urinblåsa, ‐rör, ‐ledare 91 1397 Tjocktarm 90 Magsäck 1075 83 Njurar 628 67 885 Ändtarm Standardiserad relativ incidens (SIR) Referenspopulation hela befolkningen på området 59 580 Bukspottkörtel 0,0 0,2 0,4 0,6 Finland Källa: Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790 26.10.2015 27 0,8 1,0 1,2 Norden Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän 1,4 1,6 1,8 SIR Kuntoutussäätiö Cancrar som var vanligare bland nordiska sjömän än bland den övriga befolkningen åren 1971-2005 i Finland och i Norden, män i åldern 30-64 år 3,0 Standardiserad relativ incidens (SIR) Referenspopulation hela befolkningen på området 2,5 Mörkare pelare: SIR bland sjöfarare signifikant högre än i hela befolkningen SIR 2,0 Finland Norden 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790 26.10.2015 28 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Cancrar som var allmännare bland finländska sjömän än den övriga befolkningen i Finland och Norden åren 1971-2005, män i åldern 30-64 år SIR 3,0 2,5 Standardiserad relativ incidens (SIR) Referenspopulation hela befolkningen på området 2,0 Mörkare pelare: SIR bland sjöfarare signifikant högre än i hela befolkningen 1,5 1,0 0,5 0,0 Mesotelceller (N=143) Testikel (N=90) Matstrupe (N=332) Finland Njurar (N=628) Norge Sverige Urinblåsa, ‐rör, ‐ Lungor (N=3583) Prostata (N=3613) Samtliga maligna ledare (N=1478) tumörer (N=18266) Danmark Norden Källa: Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790 26.10.2015 29 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Tidigare forskning: Dödlighet och sjuklighet bland sjöfarare i Sverige och Danmark 26.10.2015 30 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighet, förtidspensionering och psykiatriska sjukdomar i Sverige 1970-1989/1992, män födda 1949-1951 HR (95 % KI) HR* (95 % KI) Dödlighet 2,7 (2,0‐7,8) 1,9 (1,0‐3,8) Våldsrelaterad dödlighet 4,0 (2,0‐7,8) 2,5 (1,3‐5,1) Förtidspension 4,7 (2,8‐7,0) 3,5 (2,2‐5,5) Psykiatrisk diagnos (exkl. alkoholorsaker) 4,4 (2,4‐8,2) 3,6 (2,0‐6,8) Psykiatrisk diagnos (alkoholorsaker) 5,5 (3,0‐10,1) 2,4 (1,3‐4,6) Proportionella hasarder, hazard ratios (HR) Referenspopulation personer som arbetar i yrken som inte kräver utbildning (HR = 1,0) *Standardiserats enligt bl.a. levnadsförhållanden i barndomen och ungdomen, hälsa, alkohol- och drogbruk, psykiatrisk sjukdom år 1970 • • • De som blir sjömän har en högre dödlighets- och sjukdomsrisk Selektion till yrket förklarade dock endast en del av den överstora dödligheten och sjukligheten bland manskap Yrket i sig är också en hälsorisk Källa: Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Nilsson Raph, Allebeck Peter (1997): Health-Related Selection to Seafaring Occupations and Its Effects on Morbidity and Mortality. American Journal of Industrial Meidicne 31:662-668 26.10.2015 31 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Sjömäns alkoholrelaterade sjukhusbesök i Sverige, män Antal SRR (95 % KI) 36 3,3 (2,0‐5,4) Sjöman år 1985 och 1990 52 3,5 (2,2‐5,4) Sjöman endast år 1990 6 1,5 (0,5‐4,5) Uppföljning 1981‐1983 födda 1903‐1940 Sjöman år 1960 och 1970 Uppföljning 1991‐1994 födda 1926‐1960 Åldersstandardiserad riskkvot (SRR) Referensgrupp män som arbetat i samma yrke båda åren (SRR=100) Källa: Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Romelsjö Anders, Alfredsson Lars (1997): Alcoholism in Social Classes and Occupations in Sweden. International Journa of Epidemiology 26(3): 584-591 Hemmingsson Tomas, Ringbäck Weitoft Gunilla (2001): Alcohol-related hospital utilization and mortality in different occupations in Sweden in 1991-1995. Scand J Work Environ Health 27(6):412-419 26.10.2015 32 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighet bland sjöfarare i Danmark 1986-1993, män Befäl Antal Däcks‐ och maskinmanskap SMR (95 % KI) Ekonomipersonal Antal SMR (95 % KI) Antal SMR (95 % KI) Samtliga orsaker 264 101 (89‐114) 339 201 (182‐226) 121 156 (130‐187) Sjukdomar 188 88 (76‐101) 197 160 (139‐184) 54 105 (79‐137) Tumörer 72 102 (80‐129) 69 172 (134‐218) 17 103 (60‐166) Hjärtsjukdomar 61 97 (74‐125) 37 109 (77‐150) 10 75 (36‐139) Matsmältning 11 76 (38‐135) 20 229 (140‐354) 10 265 (127‐488) Sjukdomar i hjärnans kärl 6 56 (19‐121) 12 201 (104‐351) <5 ‐ ‐ Alkohol 7 169 (68‐348) 13 508 (270‐868) <5 ‐ ‐ Övr. sjukdomar o. symtom 11 75 (37‐133) 19 214 (129‐335) <5 ‐ ‐ Övriga sjukdomar 20 55 (33‐84) 27 118 (78‐171) 9 84 (39‐160) Olycksfall och våld 67 160 (124‐203) 133 331 (277‐392) 64 270 (208‐344) Olycksfall 46 210 (154‐280) 96 407 (330‐497) 41 283 (203‐384) Självmord 21 105 (65‐161) 37 223 (157‐307) 23 249 (158‐373) Okänd 9 189 (91‐376) 9 243 (111‐461) <5 ‐ ‐ Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Ref.grupp yrkesaktiva män (SMR=100) Källa: Hansen Henrik L, Pedersen Gyda (1996): Influence of Occupational Accidents and Deaths Related to Lifestyle on Mortality among Merchant Seafarers. International Journal of Epidemiology 25(6):1237-1243. 26.10.2015 33 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Ddölighet bland sjöfarare i Danmark 1986-1993, män Aktiva Befäl Som slutat Antal SMR (95 % KI) Antal SMR (95 % KI) Samtliga orsaker 123 73 (61‐87) 141 153 (129‐180) Sjukdomar 75 56 (44‐70) 113 142 (117‐171) Olycksfall 34 215 (149‐301) 12 195 (101‐341) Självmord 10 69 (33‐127) 11 204 (102‐364) Samtliga orsaker 127 133 (111‐159) 212 296 (257‐338) Sjukdomar 67 98 (76‐124) 130 238 (199‐283) Olycksfall 42 293 (211‐396) 54 582 (437‐760) Självmord 16 156 (89‐254) 21 331 (204‐506) Samtliga orsaker 42 122 (88‐165) 79 184 (146‐230) Sjukdomar 13 57 (30‐98) 41 142 (102‐193) Olycksfall 20 306 (187‐474) 21 262 (162‐401) Självmord 7 165 (65‐342) 16 319 (182‐519) Maskin‐ och däcksmanskap Ekonomipersonal Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referensgrupp samtliga män (SMR=100) Källa: Hansen Henrik L, Pedersen Gyda (1996): Influence of Occupational Accidents and Deaths Related to Lifestyle on Mortality among Merchant Seafarers. International Journal of Epidemiology 25(6):1237-1243. 26.10.2015 34 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighet bland sjöfarare i Danmark 1986-1993, kvinnor Antal SMR (95 % KI) Restaurangpersonal 33 107 (74‐150) Kökspersonal 6 88 (32‐191) Däcks‐ och maskinpersonal 11 282 (21‐296) Samtliga sjöfarare 50 120 (89‐158) Sjukdomar 31 96 (65‐136) Tumörer 14 86 (47‐145) Hjärta och cirkulationsorgan 7 197 (79‐406) Hjärninfarkt <5 ‐ ‐ Övriga sjukdomar 7 67 (27‐137) Olycksfall och våld 18 206 (122‐326) Olycksfall 9 184 (84‐349) Självmord 9 235 (107‐445) Åldersstandardiserad dödlighetskvot (SMR) Referensgrupp samtliga män (SMR=100) Lähde: Hansen Henrik L, Jensen Janne (1998): Female seafarers adopt high risk lifestyle of male seafarers. Occup Environ Med 55:49-51 26.10.2015 35 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö 2.2 Enkätundersökningar 26.10.2015 36 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Finska enkätundersökningar om sjöfararnas arbetsförhållanden 1971-2014 Karisalmi, Seppo 1971: ’Merenkulkijoiden ammatissapysyvyyteen vaikuttavista tekijöistä’. Sosiaalipolitiikan pro gradu tutkielma. Helsingin yliopisto. Elo, Anna-Liisa 1979: Merenkulkijoiden työ ja terveys. Työterveyslaitoksen tutkimuksia. Helsinki. Saarni, Heikki & Niemi, Leena 1989: Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys. Osa 1. Kyselytutkimus. Turun aluetyöterveyslaitos. Turku. Saarni H, Niemi L & Hartiala J & Pentti J 1990: Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys. Osa 2. Terveydentila. Turun aluetyöterveyslaitos. Turku. Soini S, Laine M, Tamminen-Peter L, Pentti J & Saarni H 1992: Työn kuormittavuus lastialuksella. Työanalyysi- ja kyselytutkimus lastialuksilla. Työministeriö. Laine M, Niemi L, Saarni H, Pentti J 1999: Merenkulkijoiden terveys, työ- ja toimintakyky. Merialan työkykyhanke. Työterveyslaitos. Turku. Kahveci E, McDaid M, Berger C, Feng TQ, Xiuyin S, Zhao M, Ty N 2003: Työmuotoina laivakuraattorityö ja etsivä sosiaalityö. Tiivistelmäraportti. Kansainvälinen merenkulun tutkimuskeskus SIRC. TrimMare-projektet: Niemi, Leena 2004: Merenkulkijoiden kyselyn tuloksia ja heidän toiveensa hyvinvoinnin edistämiseksi (PowerPoint). Turun aluetyöterveyslaitos. Paulaharju, Marina 2009: Kehon Ikä – Pilottihankkeen tuloksia ja mahdollinen jatko (PowerPoint 27.2.2009). Merimieseläkekassa. Ilosalo, Elina & Kärkkäinen, Sanna 2009: Merenkulkijoiden työhyvinvointi. Satakunnan ammattikorkeakoulu. Juntunen, Juhani & Rytkönen, Helena 2010: Työhyvinvointi laivatyössä. Työeläkeyhtiö Etera. Stay Onboard -projektet: Haavisto S, Kallunki V, Kirvesniemi T, Korpivaara L, Lehtonen O, Oravasaari T & Pekkola J 2014: Suomalaisten merenkulkijoiden pysyminen ja lähteminen merityöstä. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu KyAMK Haavisto S, Korpivaara L, Oravasaari T, Pekkola J 2014: Suomen merenkulkualan tukiorganisaatioiden toiminta merenkulkijoiden työhyvinvoinnin ylläpidossa. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu KyAMK. 26.10.2015 37 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Material och upplägg varierar – svarsaktiviteten har minskat I enkätundersökningarna (1971-2014) har man främst utrett belastningsfaktorer i sjöarbete och sjöfararnas hälsotillstånd. De tidigaste undersökningarna var utredningar, senare mera olika slags projekt och interventioner i samband med dem – interventionernas effekter har upplevts som positiva Stödorganisationernas verksamhet inom branschen har också undersökts (Kahveci m.fl. 2003; Haavisto m.fl. 2014 ). T.ex. Sjömanskyrkans verksamhet var mycket uppskattad och endast 6 % av svararna ansåg att det inte fanns något behov av en skeppskurator Olika stora urval [n=81…2539], olika populationer (alla sjöfarare, lotsar, vissa åldersgrupper, kvinnor) och forskningsupplägg gör att resultaten inte kan jämföras exakt, men det går att dra riktgivande slutsatser: Deltagaraktiviteten (t.ex. svarsprocent vid enkäter) har minskat: 66 % i en pro gradu-avhandling år1971 – 60 % i Institutets för arbetshygien undersökning 1979 – ca 49 % i Arbetsministeriets rapport år 1992 Den inledande enkäten för projektet TrimMare postades med tidningen Albatrossen (2/2003). 339 sjöfarare sände in blanketten. Svarsprocenten i en enkät i samband med fortsättningsprojektet år 2009 var 7,3, fast blanketten skickades till utvalda rederier …å andra sidan var svarprocenten i enkäten i projektet STAY ONBOARD (år 2014) åter bättre, 39 % 26.10.2015 38 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Svagare självskattad hälsa, men planer på att gå i land har inte blivit allmännare Elo m.fl.1979: 57 % ansåg sitt hälsotillstånd vara gott jämfört med jämnårigas, 6 % dåligt; 76 % ansåg sin arbetsförmåga vara god och 3 % dålig Saarni m.fl.1989: 69 % av lotsarna upplevde sin arbetsförmåga vara ganska god eller mycket god och 4 % ansåg sin arbetsförmåga vara dålig i förhållande till arbetsuppgifterna Laine m.fl.1999: 75 % ansåg sitt hälsotillstånd vara gott och 20 % rimligt, hälften bedömde att deras arbetsförmåga var nästan som bäst eller som bäst, medan 5 % bedömde sin arbetsförmåga som svag (bedömningarna av hälsotillståndet blev bättre under ett projekt för främjande av arbetsförmågan) I den inledande enkäten för TrimMare år 2003 ansåg 62 % sin hälsa vara ganska god eller mycket god 2013 bedömde 46 % (mer än hälften endast i åldersgruppen under 35 år) att deras hälsotillstånd var gott eller mycket gott I samband med det uppskattade 50,2 % sin arbetsförmåga till 9-10/10 (god eller mycket god) på en skala 1-10, men t.ex. 10,3 % av åldersgruppen 56-65 år uppskattade sin arbetsförmåga till 0-5. Frågor om arbetstillfredsställelse har funnits endast i en del av de tidigare undersökningarna, t.ex. år 1999 var 71 % av arbetstagarna nöjda med sitt arbete. År 2010 var 70 % av (de kvinnliga) arbetstagarna och 80 % av arbetsledningen nöjda med sitt arbete. År 1971 var 70 % av befälet och 50 % av manskapet villiga att gå i land År 2010 hade 42 % av arbetstagarna och 2/3 av arbetsledningen åtminstone ibland funderat på att byta yrke eller jobb Det verkar inte ha skett stora förändringar i viljan att lämna arbetet på sjön 26.10.2015 39 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Belastningsfaktorerna i arbetet fortfarande av samma typ – fler upplever stress Skadliga faktorer i arbetsmiljön är buller och vibrationer, lösningsmedel i reparations- och städarbete, problem med rörelseorganen på grund av ensidiga rörelser. Maskinpersonalen upplever mer belastning, i synnerhet på sjön, däckspersonalen i hamn. Maskinmanskapet upplevde flera belastningsfaktorer, däcksmanskapet led av kyla, fukt, luftföroreningar. Arbetstakten upplevdes som snabb (44 %, jfr 13 % långsam), i synnerhet bland däcksbefäl, stuertar och catering. (Elo 1979) Största belastningsfaktorer i lotsars arbete var ansvar och ojämn arbetstakt, brådska, oklarhet om arbetsuppgifterna och arbetstakt som var bunden till andra. Psykiskt tungt arbete enligt 20 %, 7 % uppgav att de arbetade på gränsen för vad de tålde. 8 % upplevde arbetet som fysiskt tungt. (Saarni m.fl. 1989) Soini m.fl. 1992: Enligt profilanalyser kommer de fysiska belastningsfaktorerna inte upp till en skadlig nivå på lastfartyg. Informationsbelastningen översteg 50 %:s nivå i nästan alla yrkesgruppers arbete. (Soini m.fl. 1992) Juntunen 2010: Belastningsfaktorer i arbetet är tunga arbetsfaser, luftkvalitet, buller och temperaturförhållanden. Brådska och arbetsmängd medförde mest belastning. (Juntunen 2010) Upplevd stress har antagligen ökat: mycket stress upplevde år 1979 14 % av sjöfararna och år 1989 endast 1,2 % av lotsarna. År 2003 upplevde 22 % av svararna mycket stress. I Stay Onboard-enkäten (2013) uppgav ~ 22 % att de återhämtade sig mycket eller ganska dåligt från den psykiska belastningen i arbetet (ca 14 % från den fysiska). 26.10.2015 40 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Levnadsvanorna har förändrats på samma sätt som bland finländarna i allmänhet År 1979 drack 29 % av sjöfararna alkohol minst en gång i veckan så att ” det litet känns i huvudet”, medan 4 % aldrig drack alkohol. År 1989 uppgav 4/5 av lotsarna (=80 %) att de inte alls drack alkohol under arbetsveckor och 6 % att de inte drack alkohol överhuvudtaget År 1999 drack 37 % ingen alkohol under arbetsveckor (58 % av däcks- och maskinpersonalen) År 2003 drack 40 % under arbetsveckor (=> 60 % drack inte under arbetsveckor), 18 % drack ingen alkohol År 2010 drack den dryg fjärdedel av (de kvinnliga) arbetstagarna och en knapp fjärdedel av arbetsledningen alkohol varje vecka (ett litet urval) Hur allmänt alkoholbruket är varierar mellan olika undersökningar/olika arbetsuppgifter, andelen helnyktra har ökat Övervikt hos 70 % år 2012 -- hos ca hälften år 1999 Övervikten har ökat liksom i befolkningen i genomsnitt år 1999 rökte 53 % inte alls, 10 % ibland och 38 % regelbundet år 2003 rökte 6/7 (=86 %) inte alls Rökningen har minskat, liksom i hela befolkningen 26.10.2015 41 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö 3 Material och metoder 3.1 Material 26.10.2015 42 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Material: Intervjuer med sakkunniga Den information som fåtts genom intervjuerna med sakkunniga har använts vid planeringen av undersökningens olika delar och tolkningen av resultaten av registermaterialet. Sakkunniga som intervjuats: SPK:s tidigare överläkare Juhani Juntunen 2.3.2015 Gruppintervju med sakkunniga på SPK 17.3.2015 (sakkunniga: chefsjurist Ove Herrlin, aktuarie Kimmo Karppinen, överläkare Mikael Ojala och administrations- och informationschef Marina Paulaharju) Överläkare Päivi Miilunpalo, tidigare överläkaren Heikki Saarni och specialsakkunnig Susanna Visuri vid Arbetshälsoinstitutet i Åbo25.3.2015 Dessutom: • Kommentarer av rederiernas och förbundens representanter och andra sakkunniga till undersökningsresultaten på SPK:s styrelseseminarium 26.8.2015. • Kommentarer av internationella och nationella experter som forskar i sjöfararnas hälsa från ISMH-konferensen i Bergen 26.10.2015 43 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionsmaterialet Registerdatabaserat tvärsnittsmaterial från år 2000 Undersökningspopulation: alla löntagare i åldern 25–54 år som omfattades av SjPLförsäkringen år 2000 (exkl. avlidna år 2000) ur Sjömanspensionskassans (SPK) medlemsregister Referenspopulation: Löntagare i åldern 25–54 år i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik 31.12.2000 (exkl. dem som har en SjPL-anställning i sin arbetshistoria) Uppföljning av invalidpensionering 2001-2013 Uppföljning enligt orsaken till invalidpensioneringen 2001–2013; diagnos (ICD-10), primär orsak Från uppföljningen utelämnas de som varit invalidpensionerade inom två år före uppföljningens början fått någon annan pension före uppföljningens början Uppföljningen upphör när uppföljningstiden går ut personen flyttar ut ur landet personen avlider personen går i annan än invalidpension personen fyller 55 år 26.10.2015 44 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighetsmaterialet Registerdatabaserat tvärsnittsmaterial från år 2000 Undersökningspopulation: alla löntagare i åldern 25–54 år som omfattades av SjPLförsäkringen år 2000 (exkl. avlidna år 2000) ur Sjömanspensionskassans (SPK) medlemsregister Referenspopulation: Löntagare i åldern 25–54 år i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik 31.12.2000 (exkl. dem som har en SjPL-anställning i sin arbetshistoria) Dödlighetsuppföljning 2001-2013 Uppföljning efter dödsorsak 2001–2013: dödsorsaksklassificering (ICD-10), huvudsaklig dödsorsak, i fråga om diabetes och alkohol även bidragande orsaker Uppföljningen upphör när uppföljningstiden går ut personen flyttar ut ur landet personen avlider I materialet har det kombinerats data från flera olika register Sjömanspensionskassan (SPK) Statistikcentralen (SC) Pensionsskyddscentralen (PSC) 26.10.2015 45 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Variabler Sjömanspensionskassan Sjöfartsyrke enligt SPK:s yrkesklassificering (om personen har avlöningsdagar i flera olika yrken beaktas det yrke som flest avlöningsdagar hänför sig till år 2000). Fartygstyp (om personen har avlöningsdagar på flera olika fartygstyper, beaktas den fartygstyp som flest avlöningsdagar hänför sig till år 2000). Pensionsskyddscentralen SjPL-historia: avlöningsdagar i sjöarbete Pensionsfall: pensionsslag, begynnelse- och avslutningsdatum, orsak till arbetsoförmågan (ICD-10) Statistikcentralen Kön Ålder 31.12.2000, i 5-årsålderklasser Dödsdag, dödsorsak (ICD-10) 2001-2013 Yrke 31.12.2000 eller retroaktivt 31.12.1995 (yrkesklassificeringen 2001) Ingående i sysselsättningsstatistiken under uppföljningstiden 26.10.2015 46 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Klassificering av dödsorsakerna Dödsorsak ICD‐10 Samtliga sjukdomar A00‐R99 Tumörer C00‐D48 Lungcancer C32‐C34 Cirkulationsorganens sjukdomar I00‐I425, I427‐I99 Ischemiska hjärtsjukdomar I20‐I25 Sjukdomar i hjärnans kärl I60‐I69 Andningsorganens sjukdomar J00‐J64, J66‐J99 Diabetes (inkl. bidragande) E10‐E14 Alkoholrelaterade sjukdomar F10, G312, G4051, G621, I426, K292, K70, K852, K860, K8600 Övriga sjukdomar Olycksfall och våld V01‐Y89 Självmord X60‐X84, Y87.0 Oavsiktlig alkoholförgiftning X45 Annat olycksfall eller övergrepp Dödsorsak ICD‐10 Alla alkoholrelaterade orsaker F10, G312, G4051, G621, I426, K292, K70, K852, K860, (inkl. bidragande) K8600, X45 Andra än alkoholrelaterade 26.10.2015 47 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionsmaterialet: Sjöfarare och övriga löntagare efter ålder(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-54 år Ålder Sjöfarare Övriga löntagare Män Kvinnor Män Kvinnor 25‐29 16 15 15 12 30‐34 15 18 17 15 35‐39 18 20 18 17 40‐44 16 15 17 18 45‐49 17 16 17 19 50‐54 18 17 16 19 Sammanlagt % 100 100 100 100 Sammanlagt N 5 014 2 483 757 607 755 501 26.10.2015 48 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionsmaterialet: Sjöfarare efter yrkesgrupp och fartygstyp(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-54 Yrkesgrupp Män Kvinnor Däcksbefäl 18 1 Däcksmanskap 19 Maskinbefäl Män Kvinnor Torrlastfartyg 26 6 1 Tankfartyg 9 2 13 ‐ Passagerarfartyg 52 88 Maskinmanskap 11 1 Isbrytare 3 3 Restaurangpersonal 12 39 Annan 2 ‐ Hotellpersonal 2 17 Okänd 8 2 Försäljningspersonal 6 9 Sammanlagt % 100 100 Kökspersonal 14 28 Sammanlagt N 5014 2483 Övriga 5 4 Sammanlagt % 100 100 Sammanlagt N 5014 2483 26.10.2015 49 Fartygstyp Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionsmaterialet: Sjöfararna enligt antal sjöarbetsår före uppföljningen(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-54 år Sjöarbetsår Män Kvinnor 0‐2 11 14 2‐5 12 14 5‐15 27 42 15‐25 24 22 25+ 26 8 Sammanlagt % 100 100 Sammanlagt N 5014 2483 26.10.2015 50 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighetsmaterialet: Sjöfarare och övriga löntagare efter ålder(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-64 år Ålder Sjöfarare Övriga löntagare Män Kvinnor Män Kvinnor 25‐29 14 13 13 11 30‐34 14 16 15 13 35‐39 16 17 16 15 40‐44 14 13 15 16 45‐49 16 14 15 16 50‐54 16 15 15 17 55‐59 9 9 8 10 60‐64 1 4 2 3 Sammanlagt % 100 100 100 100 Sammanlagt N 5 584 2 861 853 315 866 786 26.10.2015 51 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighetsmaterialet: Sjöfarare efter yrkesgrupp(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-64 år Yrkesgrupp Män Kvinnor Däcksbefäl 19 1 Däcksmanskap 18 1 Maskinbefäl 14 ‐ Maskinmanskap 11 1 Restaurangpersonal 12 36 Hotellpersonal 2 18 Försäljningspersonal 6 9 Kökspersonal 13 30 Övriga 4 3 Sammanlagt % 100 100 Sammanlagt N 5 584 2 861 26.10.2015 52 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighetsmaterialet: Sjöfarare efter fartygstyp(%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-64 år Fartygstyp Män Kvinnor Torrlastfartyg 27 5 Tankfartyg 10 2 Passagerarfartyg 50 89 Isbrytare 3 3 Annan 2 ‐ Okänd 8 2 Sammanlagt % 100 100 Sammanlagt N 5 584 2 861 26.10.2015 53 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödlighetsmaterialet: Sjöfararna enligt antalet sjöarbetsår före uppföljningen (%) år 2000, män och kvinnor i åldern 25-64 Sjöarbetsår Män Kvinnor 0‐2 10 12 2‐5 11 13 5‐15 25 40 15‐25 23 23 25+ 31 12 Sammanlagt % 100 100 Sammanlagt N 5 584 2 861 26.10.2015 54 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Metoder • • • • • • Åldersstandardiserad invalidpensionsfrekvens per 10 000 personår (IP/10 000) Åldersstandardiserat dödstal (SDR per 10 000 personår) Relativt invalidpensionsfrekvensindex (STI) beskriver invalidpensionsfrekvensen i undersökningspopulationen i förhållande till invalidpensionsfrekvensen bland alla löntagare av samma kön Standardiserad dödskvot (SMR): beskriver undersökningspopulationens dödlighet i förhållande till dödligheten bland alla löntagare av samma kön. Cox proportionella hasardmodell (HR) Konfidensintervall 95 % (95 % KI) Analyserna gjordes med statistikprogramvaran Stata 14 26.10.2015 55 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö 4 Resultat 4.1 Invalidpensioneringar 26.10.2015 56 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare och andra löntagare år 2001-2013, män och kvinnor i åldern 25-54 år Personår IP IPF/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % KI (145‐177) Män Sjöfarare Övriga löntagare 47 568 379 82 (74‐90) 160 7 460 571 36 855 51 (51‐52) 100 23 878 254 117 (102‐131) 219 7 208 551 38 424 52 (51‐52) 100 Kvinnor Sjöfarare Övriga löntagare (194‐248) IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invaldpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 57 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare i åldern 25-54 år 20012013: Män efter ålder Ålder Personår IP IP/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % lv 25‐29 9 886 24 24 (16‐36) 141 (94‐210) 30‐34 9 650 35 36 (26‐51) 142 (102‐198) 35‐39 10 969 69 63 (50‐80) 162 (128‐205) 40‐44 8 937 92 103 (84‐126) 155 (126‐190) 45‐49 6 010 95 158 (129‐193) 152 (124‐186) 50‐54 2 122 64 302 (236‐385) 209 (164‐267) IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invaldpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 58 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare i åldern 25-54 år 20012013 : Kvinnor efter ålder Ålder Personår (på) IP antal IP/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % KI 25‐29 4 521 8 18 (9‐35) 98 (49‐196) 30‐34 5 534 27 49 (33‐71) 176 (121‐257) 35‐39 6 160 39 63 (46‐87) 156 (114‐213) 40‐44 4 072 56 138 (106‐179) 202 (156‐263) 45‐49 2 616 79 302 (242‐376) 298 (239‐372) 50‐54 9 78 45 460 (343‐616) 344 (257‐461) IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 59 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: män i åldern 25-54 år Yrkesgrupp Personår (på) IP antal IP/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % KI Däcksbefäl 8610 54 67 (49‐85) 130 (100‐170) Däcksmanskap 8991 86 103 (81‐125) 200 (162‐247) Maskinbefäl 5153 34 48 (31‐64) 101 (72‐142) Maskinmanskap 4889 57 105 (78‐133) 211 (163‐274) Restaurang 6134 50 90 (65‐116) 170 (129‐224) Försäljning och hotell 4371 22 59 (33‐85) 116 (76‐176) Kök och övrigt 9420 76 88 (68‐109) 175 (139‐219) 47 568 379 82 (74‐90) 160 (145‐177) 7 460 571 36 855 51 (51‐52) 100 Samtliga sjöfarare Övriga löntagare IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 60 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: kvinnor i åldern 25-54 år efter yrkesgrupp Yrkesgrupp Personår (på) IP antal IPF /10 000 95 % KI STI 95 % KI Restaurang 9836 102 121 (97‐145) 221 (182‐269) Hotell 4030 43 108 (76‐140) 207 (153‐279) Försäljning 2141 20 97 (53‐140) 196 (126‐304) Kök och övrigt 7027 88 127 (100‐154) 250 (203‐308) 844 <5 23 878 254 117 (102‐131) 219 (194‐248) 7 208 551 38 424 52 (51‐52) Däck och maskin Samtliga sjöfarare Övriga löntagare IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 61 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: män i åldern 25-54 år efter fartygstyp Fartygstyp Torrlastfartyg Personår IP IP/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % KI 11 745 97 80 (64‐96) 159 (130‐193) 3 682 43 102 (70‐134) 198 (147‐267) 26 222 186 79 (67‐90) 152 (132‐175) Isbrytare 1 238 13 84 (37‐131) 164 (95‐282) Annan / okänd 4 682 40 89 (61‐116) 169 (124‐230) 47 568 379 82 (74‐90) 160 (145‐177) 7 460 571 36 855 51 (51‐52) Tankfartyg Passagerarfartyg Samtliga sjöfarare Övriga löntagare IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 62 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: kvinnor i åldern 25-54 år efter fartygstyp Fartygstyp Passagerarfartyg Annan / okänd Samtliga sjöfarare Övriga löntagare Personår (på) IP antal IP/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % KI 21 108 229 120 (105‐136) 224 (197‐255) 2 408 19 83 (45‐122) 162 (103‐253) 23 878 254 117 (102‐131) 219 (194‐248) 7 208 551 38 424 52 (51‐52) 100 IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 63 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare i åldern 25-54 år 20012013: män och kvinnor efter antalet sjöarbetsår Sjöarbetsår Män Kvinnor Personår IP STI 95 % KI Personår IP STI 95 % KI 0‐2 6 762 18 98 (62‐156) 3 762 20 149 (96‐232) 2‐5 7 282 32 155 (110‐219) 3 907 24 173 (116‐259) 5‐15 15 231 84 140 (113‐173) 10 753 93 189 (155‐232) 15‐25 11 925 129 179 (151‐213) 4 697 81 262 (211‐326) 6 367 116 176 (147‐211) 761 36 419 (302‐581) 47 568 379 160 (145‐177) 23 878 254 219 (194‐248) 25+ Samtliga sjöfarare IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 64 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: män i åldern 25-54 efter huvuddiagnos Diagnos (ICD‐10) Tumörer (C00‐D49) Psykiska störningar (F00‐F99) • Depression (F32‐F33) Nervsystem (G00‐G99) Cirkulationsorganen (I00‐I99) Andningsorganen (J00‐J99) Rörelseorganen (M00‐M99) Skador, förgiftningar (S00‐T99) Övriga orsaker Samtliga orsaker IP antal 18 101 57 33 31 8 99 46 43 379 IP/ 10 000 på 4 22 12 7 7 2 22 10 9 82 95 % KI (2‐6) (18‐26) (9‐16) (5‐10) (4‐9) (1‐3) (17‐26) (7‐13) (7‐12) (74‐90) STI 127 151 157 176 142 224 138 215 233 160 95 % KI (80‐201) (124‐184) (121‐204) (125‐248) (100‐202) (112‐449) (113‐168) (161‐287) (173‐314) (145‐177) IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex på = personår 26.10.2015 65 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: kvinnor i åldern 25-54 år efter huvuddiagnos Diagnos (ICD‐10) Tumörer (C00‐D49) Psykiska störningar (F00‐F99) • Depression (F32‐F33) Nervsystemet (G00‐G99) Cirkulationsorganen (I00‐I99) Andningsorganen (J00‐J99) Rörelseorganen (M00‐M99) Skador, förgiftningar (S00‐T99) Övriga orsaker Samtliga orsaker IP IP/ antal 10 000 på 18 9 70 32 95 % KI (5‐13) (24‐40) STI 175 161 95 % KI (110‐278) (127‐203) 46 21 (15‐27) 166 (124‐222) 17 10 <5 109 11 16 254 7 4 (4‐11) (2‐7) 178 200 (110‐286) (108‐371) 51 5 7 117 (41‐61) (2‐8) (4‐11) (102‐131) 317 229 230 219 (262‐382) (127‐413) (141‐375) (194‐248) IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex på = personår 26.10.2015 66 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: män i åldern 25-54 efter huvuddiagnos IP antal IP/ 10 000 på 95 % KI STI 95 % KI 22 17 49 15 11 33 (9‐22) (6‐17) (23‐42) 107 73 157 (71‐163) (45‐118) (119‐208) 37 39 67 27 28 48 (19‐36) (19‐37) (37‐60) 189 183 230 (137‐261) (134‐250) (181‐292) Psykiska störningar (F00‐F99) 42 24 (16‐31) 158 (116‐213) Rörelseorganen (M00‐M99) 43 25 (17‐32) 157 (117‐212) Övriga orsaker 63 35 (26‐43) 166 (130‐213) Diagnos (ICD‐10) Befäl Psykiska störningar (F00‐F99) Rörelseorganen (M00‐M99) Övriga orsaker Manskap Psykiska störningar (F00‐F99) Rörelseorganen (M00‐M99) Övriga orsaker Ekonomipersonal IP = invalidpension IPF = åldersstandardiserat frekvenstal för invalidpensioner STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex på = personår 26.10.2015 67 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och maskinbefäl jämfört med sakkunnigyrken i land, män i åldern 25-54 år Referenspopulation (STI=100) Däcksbefäl Maskinbefäl Yrke (kod) STI (95 % KI) STI (95 % KI) Experter (3) 207 (151‐285) 164 (117‐229) Experter inom naturvetenskaper och teknik (31) 219 (159‐301) 169 (121‐237) Sjö‐, flyg‐ och hamntrafikbefäl och ‐ledare (314) 137 (100‐189) 96 (68‐134) Personår 6686 5153 38 34 Nya invalidpensionstagare (antal) STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex 26.10.2015 68 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensioneringar bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och maskinmanskap jämfört med arbetstagaryrken i land, män i åldern 25-54 år Yrke (kod 2001) Däcksmanskap Maskin‐ manskap Referenspopulation (STI=100) STI (95 % KI) STI (95 % KI) Arbetare (4‐9) 149 (121‐185) 157 (121‐204) Process‐ och transportarbetare (8) 147 (119‐182) 155 (119‐201) Byggnadsarbetare (712, 713) 134 (108‐165) 141 (109‐182) Gruv‐ och stenbrytningsarbetare (711) 123 (99‐152) 126 (97‐164) Övriga arbetstagare (9) 125 (101‐155) 133 (102‐172) Personår 8991 4889 86 57 Nya invalidpensionstagare, antal STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex Övriga arbetstagare = övrig servicepersonal (bl.a. gatu- och hemförsäljare, sjukhusbiträden, städare, fastighetspersonal, bud, vaktmästare) medhjälpare inom jord- och skogsbruk och inom industri och Arbetsoförmåga och dödlighet bland byggverksamhet, godshanterare, lagerarbetare 26.10.2015 69 sjömän Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: ekonomipersonal i proportion till motsvarande yrken i land, män i åldern 25-54 år Referenspopulation (SMR=100) Restaurang‐ och storhushållschefer (51211) Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122) Serveringspersonal (5123) Övervakare och väktare (5169) Köksbiträden (91323) Godshanterare, lagerarbetare (9330) IP antal 9 49 44 6 10 10 STI 142 182 167 89 95 169 (95 % KI) (74‐274) (137‐240) (124‐224) (40‐198) (51‐177) (91‐315) IP = invalidpension STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän 26.10.2015 70 Kuntoutussäätiö Invalidpensionering bland sjöfarare 2001-2013: ekonomipersonal i proportion till motsvarande yrken i land, kvinnor i åldern 25-54 år Referenspopulation (SMR=100) Restaurang‐ och storhushållschefer (51211) Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122 Serveringspersonal (5123) Försäljare och varudemonstratörer (5220) Städare (91322) Köksbiträden (91323) IP antal 5 STI 99 (95 % KI) (41‐238) 23 103 18 39 51 127 179 187 138 205 (84‐191) (148‐217) (118‐297) (100‐188) (156‐270) IP = invalidpension STI = relativt invalidpensionsfrekvensindex Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän 26.10.2015 71 Kuntoutussäätiö 4.2 Dödlighet 26.10.2015 72 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfarare och övriga löntagare i Finland 2001-2013, män och kvinnor i åldern 25-64 år Personår (på) Döda SDR/ 10 000 på 95 % KI SMR 95 % KI (117‐145) Män Sjöfarare Övriga löntagare 70 177 341 51 (45‐56) 130 10 833 493 40 711 39 (39‐40) 100 36 300 86 24 (19‐29) 127 11 121 752 21 535 19 (18‐19) 100 Kvinnor Sjöfarare Övriga löntagare (103‐157) SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 73 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfarare i Finland 2001-2013: män och kvinnor i åldern 25-64 år efter ålder Ålder Personår (på) Döda SDR/ 10 000 på 95 % KI SMR 95 % KI Män 25‐34 19 879 26 13 (9‐19) 130 (89‐191) 35‐44 21 484 86 40 (32‐49) 174 (141‐215) 45‐54 22 158 155 70 (60‐82) 123 (105‐144) 55‐64 6 657 74 111 (89‐140) 112 (89‐141) 25‐34 10 293 7 7 (3‐14) 153 (73‐321) 35‐44 11 029 14 13 (8‐21) 117 (69‐198) 45‐54 10 417 36 35 (25‐48) 130 (94‐181) 55‐64 4 561 29 64 (44‐91) 124 (86‐178) Kvinnor SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 74 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: män i åldern 25-64 år efter yrkesgrupp Yrkesgrupp Personår (på) Döda SDR/ 10 000 på 95 % KI SMR 95 % KI Däcksbefäl 13 164 51 39 (28‐50) 98 (74‐129) Däcksmanskap 12 912 71 61 (46‐76) 156 (124‐197) Maskinbefäl 10 103 63 48 (35‐60) 123 (96‐157) Maskinmanskap 7 839 63 77 (57‐97) 195 (152‐250) Restaurangpersonal 8 128 30 60 (35‐85) 117 (82‐168) Försäljnings‐ och hotellpersonal 5 516 12 31 (13‐49) 77 (44‐135) Kökspersonal & övriga 12 515 51 47 (34‐61) 131 (99‐172) Samtliga sjöfarare 70 177 341 51 (45‐56) 130 (117‐145) 10 833 493 40 711 39 (39‐40) 100 Övriga löntagare SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 75 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: kvinnor i åldern 25-64 år efter yrkesgrupp Yrkesgrupp Restaurangpersonal Personår (på) Döda SDR/ 10 000 på 95 % KI SMR 95 % på 13 249 25 21 (12‐29) 121 (82‐180) Hotellpersonal 6 637 12 14 (6‐22) 86 (49‐151) Försäljningspersonal 3 262 7 24 (6‐42) 117 (56‐246) 12 000 41 31 (22‐41) 163 (120‐221) 1 152 <5 ‐ ‐ ‐ ‐ Samtliga sjöfarare 36 300 86 24 (19‐29) 127 (103‐157) Övriga löntagare 11 121 752 21 535 19 (18‐19) 100 Kökspersonal och övriga Däcks‐ och maskinpersonal SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 76 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: män i åldern 25-64 år efter fartygstyp Fartygstyp Torrlastfartyg Personår (på) Döda SDR/ 10 000 på 95 % KI SMR 95 % KI 18 691 102 54 (43‐64) 133 (110‐162) 6 643 50 65 (46‐84) 162 (123‐213) 35 554 130 44 (37‐52) 112 (94‐133) Isbrytare 2 210 12 61 (16‐107) 112 (64‐198) Annan / okänd 7 081 47 68 (49‐88) 175 (131‐233) Samtliga sjöfarare 70 177 341 51 (45‐56) 130 (117‐145) Övriga löntagare 10 833 493 40 711 39 (39‐40) 100 Tankfartyg Passagerarfartyg SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 77 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: kvinnor i åldern 25-64 år efter fartygstyp Fartygstyp Passagerarfartyg Annan / okänd Samtliga sjöfarare Övriga löntagare Personår (på) Döda SDR/ 95 % på 10 000 på SMR 95 % på 32 119 78 24 (19‐30) 130 (104‐162) 3 615 5 14 (2‐26) 79 (33‐190) 36 300 86 24 (19‐29) 127 (103‐157) 11 121 752 21 535 19 (18‐19) 100 SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 78 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: män och kvinnor i åldern 25-64 år efter sjöarbetsår Sjöarbetsår Män Personår Döda Kvinnor SMR 95 % KI Personår Döda SMR 95 % KI 0‐2 7 293 12 103 (58‐181) 4 349 6 143 (64‐319) 2‐5 7 926 19 147 (94‐230) 4 626 8 166 (83‐333) 5‐15 17 801 60 144 (112‐185) 14 683 34 144 (103‐202) 15‐25 15 828 91 167 (136‐204) 8 395 22 111 (73‐168) 25+ 21 330 159 113 (97‐132) 4 246 16 106 (65‐173) Samtliga sjöfarare 70 177 341 130 (117‐145) 36 300 86 127 (103‐157) SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 79 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: män i åldern 25-64 år efter dödsorsak Dödsorsak Samtliga sjukdomar Tumörer Lungcancer Cirkulationsorganens sjukdomar Ischemiska hjärtsjukdomar Sjukdomar i hjärnans kärl Andningsorganens sjukdomar Diabetes (inkl. bidragande) Alkoholrelaterade sjukdomar Övriga sjukdomar Olycksfall och våld Självmord Oavsiktlig alkoholförgiftning Övrigt olycksfall eller våld Uppgift saknas Samtliga dödsfall Döda 262 102 28 87 53 10 13 17 47 12 71 20 15 36 8 341 SDR 39 15 4 13 8 1 2 2 7 2 10 3 2 5 95 % KI (34‐44) (12‐18) (3‐6) (10‐16) (6‐11) (1‐2) (1‐3) (1‐4) (5‐9) (1‐3) (8‐13) (2‐4) (1‐3) (4‐7) SMR 127 128 148 114 117 85 239 97 176 76 133 105 178 139 95 % KI (112‐143) (105‐155) (103‐215) (92‐140) (89‐153) (46‐158) (139‐412) (60‐156) (132‐235) (43‐133) (106‐168) (68‐163) (107‐295) (100‐193) 51 (45‐56) 130 (117‐145) SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 80 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: kvinnor i åldern 25-64 år efter dödsorsak Dödsorsak Samtliga sjukdomar Tumörer Lungcancer Cirkulationsorganens sjukdomar Ischemiska hjärtsjukdomar Sjukdomar i hjärnans kärl Andningsorganens sjukdomar Diabetes (inkl. bidragande) Alkoholrelaterade sjukdomar Övriga sjukdomar Olycksfall och våld Självmord Oavsiktlig alkoholförgiftning Övrigt olycksfall eller våld Uppgift saknas Samtliga dödsfall Döda SDR 95 % KI SMR 95 % KI 75 21 (16‐26) 126 (101‐158) 45 13 (9‐16) 120 (90‐161) 16 4 (2‐6) 346 (212‐564) 8 2 (1‐4) 75 (37‐149) <5 <5 <5 <5 10 3 (1‐4) 275 (148‐511) 9 3 (1‐4) 152 (79‐293) 9 2 (1‐4) 117 (61‐225) <5 <5 5 1 (0‐3) 132 (55‐318) 2 86 19 (18‐19) 127 (103‐157) SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 81 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: alkoholrelaterade dödsfall, män och kvinnor i åldern 2564 år Döda SDR 95 % KI SMR 95 % KI Samtliga alkoholrelaterade (inkl. bidragande) 116 17 (14‐20) 159 (133‐191) Andra än alkoholrelaterade 225 34 (29‐38) 119 (105‐136) Samtliga dödsfall 341 51 (45‐56) 130 (117‐145) Samtliga alkoholrelaterade (inkl. bidragande) 21 6 272 (177‐417) Andra än alkoholrelaterade 65 18 (14‐23) 109 (85‐139) Samtliga dödsfall 86 19 (18‐19) 127 (103‐157) Män Kvinnor (3‐8) SDR = åldersstandardiserat dödlighetstal SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 82 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfarare efter yrkesgrupp, män i åldern 25-64 år (N=5584), Cox proportionella hasardmodell (HR) Yrkesgrupp Modell 1: Ålder HR Modell 2: M1+sjöarbetsår 95 % KI HR 95 % KI 1,00 M3 M2+farrtygstyp HR 95 % KI Däcksbefäl 1,00 Däcksmanskap 1,63 (1,13‐2,34) 1,65 (1,15‐2,37) 1,74 (1,21‐2,51) Maskinbefäl 1,30 (0,90‐1,89) 1,28 (0,88‐1,86) 1,29 (0,89‐1,87) Maskinmanskap 2,02 (1,40‐2,93) 1,99 (1,37‐2,88) 2,22 (1,52‐3,24) Restaurangpersonal 1,18 (0,75‐1,85) 1,14 (0,72‐1,80) 1,50 (0,91‐2,48) Sälj‐ och hotellpersonal 0,75 (0,40‐1,40) 0,73 (0,39‐1,37) 0,95 (0,49‐1,84) Kökspersonal & övriga 1,31 (0,89‐1,94) 1,31 (0,88‐1,94) 1,56 (1,04‐2,35) 26.10.2015 83 1,00 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och maskinbefäl jämfört med sakkunnigyrken i land, män i åldern 25-64 år Yrke (kod) Däcksbefäl Maskinbefäl Referenspopulation (SMR=100) SMR (95 % KI) SMR (95 % KI) Experter (3) 112 (79‐158) 147 (115‐188) Experter inom naturvetenskaper och teknik (31) 115 (81‐163) 150 (117‐192) Sjö‐, flyg‐ och hamntrafikbefäl och ‐ledare (314) 123 (87‐174) 147 (115‐188) Personår 9 590 10 103 32 63 Döda SMR = standardiserad dödlighetskvot 26.10.2015 84 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfarare 2001-2013: däcks- och maskinmanskap jämfört med arbetstagaryrken i land, män i åldern 25-64 år Yrke (kod 2001) Däcksmanskap Maskin‐ manskap Referenspopulation (SMR=100) SMR (95 % lv) SMR (95 % lv) Arbetare (4‐9) 131 (104‐166) 164 (128‐210) Process‐ och transportarbetare (8) 129 (102‐163) 161 (125‐206) Byggnadsarbetare (712, 713) 125 (99‐157) 158 (123‐202) Gruv‐ och stenbrytningsarbetare (711) 114 (90‐144) 146 (114‐187) Övriga arbetstagare (9) 111 (88‐140) 140 (109‐179) Personår 12 912 7 839 71 63 Döda SMR = standardiserad dödlighetskvot Övriga arbetstagare = övrig servicepersonal (bl.a. gatu- och hemförsäljare, sjukhusbiträden, städare, fastighetspersonal, bud, vaktmästare) medhjälpare inom jord- och skogsbruk och inom industri och byggverksamhet, godshanterare, lagerarbetare 26.10.2015 85 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: ekonomipersonal jämfört med motsvarande yrken i land, män i åldern 25-64 år Referenspopulation (SMR=100) (kod) Restaurang‐ och storhushållschefer (51211) Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122) Serveringspersonal (5123) Övervakare och väktare (5169) Köksbiträden (91323) Döda 5 33 25 6 8 SMR 66 136 93 128 108 (95 % KI) (27‐157) (97‐191) (63‐138) (58‐285) (54‐217) SMR = standardiserad dödlighetskvot Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän 26.10.2015 86 Kuntoutussäätiö Dödligheten bland sjöfararna 2001-2013: ekonomipersonal jämfört med motsvarande yrken i land, kvinnor i åldern 25-64 år Referenspopulation (SMR=100) (kod) Kockar, kokerskor, kallskänkor (5122) Serveringspersonal (5123) Försäljare och varudemonstratörer (5220) Städare (91322) Köksbiträden (91323) Döda 6 24 7 SMR 78 84 138 (95 % KI) (35‐173) (56‐126) (66‐290) 10 29 65 183 (35‐120) (127‐263) SMR = standardiserad dödlighetskvot Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän 26.10.2015 87 Kuntoutussäätiö 5 Sammanfattning och slutsatser 26.10.2015 88 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Sammanfattning: Invalidpensioneringarna bland sjöfarare • Invalidpensionsfrekvensen bland manliga sjöfarare var 1,6-faldig och bland kvinnliga sjöfarare mer än dubbel jämfört med övriga löntagare. • Bland män var invalidpensionsfrekvensen högre bland sjöfarare än övriga löntagare, bortsett från maskinbefäl och försäljnings- och hotellpersonal. • Bland kvinnliga sjöfarare var invalidpensionering allmännare än i övriga löntagare i alla yrkesgrupper, i synnerhet bland kökspersonalen. • Invalidpensionering är allmännare i äldre åldersgrupper och bland dem som arbetat längre på sjön. • Invalidpensionering är allmännast bland dem som arbetar på tankfartyg. 26.10.2015 89 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Sammanfattning: Invalidpensioneringarna bland sjöfarare • • • • Diagnosen som ligger till grund för invalidpensionen är oftast psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar eller rörelseorganens sjukdomar. Bland sjöfarare av båda könen är i synnerhet skador och förgiftningar allmännare diagnoser för invalidpension än bland övriga löntagare, bland män också andningsorganens sjukdomar och bland kvinnor rörelseorganens sjukdomar. Bland män i sjömansyrken var invalidpensioneringar allmännare än bland dem som arbetade i uppgifter på motsvarande nivå i land. I ekonomiavdelningens yrken var invalidpensioneringar vanligare än i motsvarande yrken i land hos kockar bland männen, hos försäljare, städare och köksbiträden bland kvinnorna och hos servitörer av båda könen. 26.10.2015 90 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Sammanfattning: Dödligheten bland sjöfarare • Dödligheten bland sjöfarare var 1,3-faldig jämfört med övriga löntagare bland både män och kvinnor. • Bland män var dödligheten bland maskinmanskap nästan dubbel jämfört med övriga löntagarmän. • Bland män på både däcks- och maskinavdelningen var manskapets dödlighet högre än befälets. • Maskinpersonalens dödlighet är högre än däckspersonalens. • Bland kvinnor är dödligheten högst bland dem som arbetar i köket och lägst bland hotellpersonalen. • Bland män är dödligheten högst bland dem som arbetar på fraktfartyg. • Antalet sjöarbetsår och fartygstyp förklarade inte dödlighetsskillnaderna mellan olika yrkesgrupper bland män. 26.10.2015 91 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Sammanfattning: Dödligheten bland sjöfarare • Alkoholrelaterade dödsfall och dödlighet i lungcancer är allmännare bland sjöfarare än bland övriga löntagare, bland männen också dödligheten i andningsorganens sjukdomar. • Bland män inom maskinbefäl och maskinmanskap är dödligheten högre än bland dem som arbetar uppgifter av motsvarande nivå i land. • I ekonomiavdelningens yrken är dödligheten på samma nivå som i motsvarande yrken i land bortsett från den höga dödligheten bland kvinnor som arbetar som köksbiträden. 26.10.2015 92 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Slutsatser Överensstämmande med tidigare finska undersökningsresultat är dödligheten bland manskap fortfarande högre än dödligheten bland befäl och övriga löntagare. Invalidpensionering är ännu allmännare än dödlighet bland sjöfararna jämfört med övriga löntagare. I synnerhet bland maskinmanskap och män som arbetar på fraktfartyg och kvinnor som arbeta i kök är dödlighet och invalidpensionering allmänna. Skillnaderna till motsvarande yrken i land är stora i synnerhet i fråga om invalidpensionering. Skillnader fanns dock inte i allam yrkesgrupper. 26.10.2015 93 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Slutsatser Att invalidpensioneringar är allmännare bland sjöfarare än övriga löntagare kan vara en följd av de fysiska och psykiska belastningsfaktorerna i arbetet, som konstaterats i tidigare undersökningar, men också av olika praxis vid beviljande av invalidpension. Det kan också hända att hälsan förbättras eller slutar försämras när personen blir invalidpensionerad, vilket har en minskande inverkan på dödligheten. All arbetsoförmåga är inte heller dödlig. Man bör dryfta om uppgifterna ändå, trots samma yrkesbeteckning, är helt jämförbara och om arbetet på sjön är mera krävande. Orsakerna till den högre dödligheten och invalidpensionsfrekvensen bland sjöfarare hänför sig både till arbetsförhållandena och levnadsvanorna. Det är möjligt att påverka båda. Trots att alkoholbruket minskat är alkoholrelaterade orsaker fortfarande allmänna dödsorsaker bland sjöfarare. Bland kvinnor förklarades den högre dödligheten bland sjöfarare än andra nästan helt av alkoholdödligheten. Tobaksrelaterade dödsorsaker är också allmänna bland sjöfarare. 26.10.2015 94 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Rekommendationer Uppmärksamhet bör fästas i synnerhet på maskinmanskapet, män som arbetar på fraktfartyg och kvinnor som arbetar i kök. Levnadsvanorna kan påverkas med frivilliga livsstilsprojekt, men det är också viktigt att ingripa i strukturer och ändra praxis. Uppmärksamhet bör fästar bl.a. vid alkoholbruk och rökning ombord, inklusive passiv rökning. Tidigt ingripande och utveckling av företagshälsovården är viktiga, liksom det är viktigt att få befälet och rederierna att engagera sig. Systemet för partiell arbetsförmåga skulle kunna utvecklas också i fråga om sjöfarare. 26.10.2015 95 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Behov av fortsatt forskning Man skulle kunna utreda noggrannare i vilken utsträckning sjöfararnas höga dödlighet och sjuklighet beror på andra sociodemografiksa och socioekonomiska bakgrundsfaktorer, t.ex. utbildningsskillnader. Närmare information behövs också om hur stor del av den höga dödligheten som hänför sig till levnadsvanorna, såsom alkoholbruk och rökning. Sambandet mellan sjöfararnas hela yrkebana och dödligheten och arbetsoförmågan behöver också redas ut närmare: Är sannolikheten för dödlighet och invalidpensionering densamma bland dem som stannat kvar i yrket och dem som blivit arbetslösa? Är skillnaderna i dödlighet desamma bland dem som gått i pensioner och dem som ännu arbetar? Skiljer sig dödligheten bland de invalidpensionerade från dödligheten bland övriga löntagare? 26.10.2015 96 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Källor (1/4) Carter Tim (2011): Mapping the knowledge base for maritime health: 3 illness and injury in seafarers. Int Marit Health (62):4, 224 -235. Elo Anna-Liisa (1979): Merenkulkijoiden työ ja terveys. Työterveyslaitoksen tutkimuksia, Helsinki. ETK (2014): Merimieseläkelain soveltamisala. Työeläkelakipalvelu. [viitattu 15.9.2014] http://www.tyoelakelakipalvelu.fi/telp-publishing/vepa/document.faces?document_id=300403 Haavisto Sanna, Kallunki Valdemar, Kirvesniemi Tiina, Korpivaara Liisa, Lehtonen Olli, Oravasaari Tomi , Pekkola Juhani (2014): STAY ONBOARD Suomalaisten merenkulkijoiden pysyminen ja lähteminen merityöstä. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu KyAMK. Haavisto Sanna, Korpivaara Liisa, Oravasaari Tomi, Pekkola Juhani (2014): Suomen merenkulkualan tukiorganisaatioiden toiminta merenkulkijoiden työhyvinvoinnin ylläpidossa. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu KyAMK. Hansen Henrik L, Pedersen Gyda (1996): Influence of Occupational Accidents and Deaths Related to Lifestyle on Mortality among Merchant Seafarers. International Journal of Epidemiology 25(6):1237-1243 Hansen Henrik L, Jensen Janne (1998): Female seafarers adopt high risk lifestyle of male seafarers. Occup Environ Med 55:49-51 Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Nilsson Raph, Allebeck Peter (1997): Health-Related Selection to Seafaring Occupations and Its Effects on Morbidity and Mortality. American Jornal of Industrial Meidicne 31:662-668 Hemmingsson Tomas, Lundberg Ingvar, Romelsjö Anders, Alfredsson Lars (1997): Alcoholism in Social Classes and Occupations in Sweden. International Journa of Epidemiology 26(3): 584-591 26.10.2015 97 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Källor (2/4) Hemmingsson Tomas, Ringbäck Weitoft Gunilla (2001): Alcohol-related hospital utilization and mortality in different occupations in Sweden in 1991-1995. Scand J Work Environ Health 27(6):412-419 Ilosalo Elina, Kärkkäinen Sanna (2009): Merenkulkijoiden työhyvinvointi. Satakunnan ammattikorkeakoulu. Juntunen Juhani & Rytkönen Helena (2010): Työhyvinvointi laivatyössä. Työeläkeyhtiö Etera. Kahveci Erol, McDaid Mike, Berger Catherine, Feng Tong Quing, Xiuyin Shi, Zhao Mingua, Ty Nonoy (2003): Työmuotoina laivakuraattorityö ja etsivä sosiaalityö. Tiivistelmäraportti. Kansainvälinen merenkulun tutkimuskeskus SIRC. Kaila-Kangas Leena, Notkola Veijo, Mutanen Pertti, Keskimäki Ilmo, Leino-Arjas Päivi (1999): Sairaalapalvelujen käyttö ammattiryhmittäin Suomessa vuonna 1996. Työterveyslaitos, Stakes, Tilastokeskus, Helsinki. Kaila-Kangas Leena, Koskinen Ari, Pensola Tiina, Mäkelä Pia, Leino-Arjas Päivi (2015): Alcohol-induced morbidity and mortality by occupation: a population-based follw-up study of working Finns. European Journal of Public Health. doi:10.1093/eurpub/ckv145 Karisalmi Seppo (1971): Merenkulkijoiden ammatissapysyvyyteen vaikuttavista tekijöistä. Sosiaalipolitiikan pro gradu tutkielma. Helsingin yliopisto. Marin Ritva (1986): Ammattikuolleisuus 1971-80. Tutkimuksia Nro 129. Tilastokeskus, Helsinki. MEK (2014):Vuosikertomus 2013. Tiivistelmä. Merimieseläkekassa. http://www.merimieselakekassa.fi/fi/Etusivu/Yleista/Julkaisut/Julkaisut/MEK_vuosikatsaus_2013.pdf Laine M, Niemi Leena, Saarni Heikki, Pentti J (1999): Merenkulkijoiden terveys, työ- ja toimintakyky. Merialan työkykyhanke. Työterveyslaitos, Turku. 26.10.2015 98 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Källor (3/4) Leivonniemi Anitta (1982): Merimiesten itsemurhat. Työterveyslaitoksen tutkimuksia 189. Helsinki. Niemi Leena (2004): Merenkulkijoiden kyselyn tuloksia ja heidän toiveensa hyvinvoinnin edistämiseksi. (PowerPoint – esitys). Turun aluetyöterveyslaitos. Notkola Veijo, Pajunen Airi, Leino-Arjas Päivi (1995): Telineet, tehdas vai toimisto – tutkimus ammattiryhmittäisestä kuolleisuudesta ja työkyvyttömyydestä. SVT Terveys 1995:4. Tilastokeskus, Helsinki. Notkola Veijo, Savela Soili (1998): Ammattiryhmittäinen kuolleisuus Suomessa 1991-1995. Työterveyslaitos, Tilastokeskus, Helsinki. Oksa Niilo (1981): Merenkulkijoiden työterveydenhoitojärjestelmä ja sairastavuus työkyvyttömyystilastojen perusteella arvioituna. Pro gradu –tutkielma. Sosiaalipolitiikan laitos, Helsingin yliopisto. Paulaharju, Marina (2009): Kehon Ikä – Pilottihankkeen tuloksia ja mahdollinen jatko (PowerPoint-esitys 27.2.2009). Merimieseläkekassa. Pensola Tiina, Ahonen Hilkka, Notkola Veijo (2004): Ammatit ja kuolleisuus. Työllisten ja työttömien ammattiryhmittäinen kuolleisuus 1996-2000. Kuntoutussäätiö, Tilastokeskus, Helsinki. Pensola Tiina, Shemeikka Riikka, Kesseli Katja, Laihiala Tuomo, Rinne Hanna, Notkola Veijo (2012): Palkansaaja, yrittäjä, työtön. Kuolleisuus Suomessa 2001–2007. Kuntoutussäätiö tutkimuksia 84. Kuntoutussäätiö, Helsinki. Pensola Tiina, Gould Raija, Polvinen Anu (2010): Ammatit ja työkyvyttömyyseläkkeet. Masennukseen, muihin mielenterveyden häiriöihin sekä tuki- ja liikuntaelinten sairauksiin perustuvat eläkkeet. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2010:16, Helsinki. 26.10.2015 99 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö Källor (4/4) Pukkala ym. (2009): Occupation and cancer – follow-up of 15 million people in five Nordic countries. Acta Oncologica (48): 646-790. Saarni Heikki, Niemi Leena (1989): Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys, osa 1: kyselytutkimus. Turun aluetyöterveyslaitos. Saarni Heikki, Niemi Leena, Hartiala Jaakko & Pentti Jaana (1990): Luotsien työolot, terveydentila ja viihtyvyys, osa 2: terveydentila. Turun aluetyöterveyslaitos. Saarni H, Niemi L, Koskela RS, Pentti J, Kuusela A (1996): Mortality among Finnish sea pilots 1956–85: a retrospective cohort study. Occup Med 46(4): 281–284. Saarni H, Pentti J, Pukkala E (2002): Cancer at sea: a case-control study among male Finnish seafarers. Occup Environ Med 59(9): 613–619. Soini S, Laine M, Tamminen-Peter L, Pentti J & Saarni H (1992): Työn kuormittavuus lastialuksella. Työanalyysi- ja kyselytutkimus lastialuksilla. Työministeriö. STM (2005): Merimiehen lääkärintarkastusohjeet. Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita 2005:3, Helsinki. Viitattu 11.8.2015. http://www.julkari.fi/handle/10024/111106 STM (2015): Merimiesten eläketurva yhtenäiseksi muiden työeläkkeiden kanssa. Verkkoartikkeli 19.3.2015. Sosiaali- ja terveysministeriö. Viitattu 11.8.2015. http://stm.fi/artikkeli/-/asset_publisher/merimiesten-elaketurvayhtenaiseksi-muiden-tyoelakkeiden-kans-1 26.10.2015 100 Arbetsoförmåga och dödlighet bland sjömän Kuntoutussäätiö