del 2 ÅR - Livsmedelsverket

Årsredovisning 2010
Innehåll
Viktiga händelser under året
GD har ordet
1
Resultatredovisning
2
Ekonomisk översikt
Omvärldsförändringar som påverkar
livsmedelsområdet
Maten är säker
Livsmedelshanteringen är redlig
Matvanorna är bra
Livsmedelsverket uppfattas som
trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt
Livsmedelsverket är en av Sveriges
bästa arbetsplatser
Bruka utan att förbruka
Landsgodkännanden vid livsmedelsexport
Insatser för att underlätta för mindre slakterier
Insatser enligt klimat- och miljöpropositionen
Särskilda uppgifter
Regeringsuppdrag
Avgiftsfinansierad verksamhet
Noter till resultatredovisningen
Finansiell redovisning
Tilläggsupplysningar
Resultaträkning
Balansräkning
Anslagsredovisning
Noter
Sammanställning över väsentliga uppgifter
2
4
7
25
31
39
43
47
49
51
52
55
58
61
62
 EU:s stora översyn av den svenska livsmedelskedjan (General Audit) genomfördes.
 EU:s granskning av 1 200 hälsopåståenden på livsmedel visade att det bara fanns grund för ett fåtal
av dessa påståenden.
 Livsmedelsverket tog fram råd om bra mat i
äldreomsorgen.
 Livsmedelsverkets stora matvaneundersökning,
Riksmaten 2010, drog igång. Den ska ge kunskap
om hur de vuxna svenskarna äter och resultaten
är viktiga för framtida kostråd.
 Livsmedelsverket fick rätt i domstol när det gäller
att det inte ska vara tillåtet med ”utan”-märkning, exempelvis ”utan onödiga tillsatser”, eftersom det vilseleder konsumenten.
63
 Livsmedelsverkets notifiering av förslaget till
miljösmarta matval drogs tillbaka av regeringen.
63
65
66
67
68
70
 Dricksvattenburet utbrott av parasiten Cryptosporidium i Östersund i december medförde
stora kostnader för såväl enskilda och företag
som för samhället. Livsmedelsverket bistod
med expertkunskaper.
 Kostråd för gravida och ammande startade på
Facebook.
GD har ordet
Viktigt att kunna lita på maten
Svenskarna är trygga när det gäller maten. Det säger de på direkt fråga från oss på Livsmedelsverket
eller när EU gör liknande undersökningar.
Nio av tio konsumenter i Sverige litar på att maten är mycket eller ganska säker. Fler än åtta av tio
litar på Livsmedelsverket och på våra råd och rekommendationer. Inom EU utmärker sig svenskarna genom att vara bland dem som har högst förtroende
både för nationella och europeiska livsmedelsmyndigheter. De vill också i högre grad än andra EU-medborgare att vi ska göra ännu mer för säker mat och
för att informera om hälsosamma matvanor.
Vi ser siffrorna som en bekräftelse på att svenska
folket tycker att vi arbetar med rätt saker. Och vi
tycker att det finns grund för deras tillit.
Livsmedelsverket tog under 2010 flera fajter som
ytterst handlade om att konsumenten ska kunna lita
på maten. Den som köper en vara ska genom att läsa på paketet kunna vara säker på att den innehåller
det som står i ingrediensförteckningen – varken mer
eller mindre.
Även när det gäller GMO-fritt kött har vi tagit
debatten om att det vilseleder att påstå att visst kött
i butiken är GMO-fritt. Det finns inget kött i Sverige
som är genmodifierat och genom att märka köttet
på det viset lurar man konsumenten att tro det.
Livsmedelsverket deltar aktivt i EU:s arbete med
att lägga fast vad en producent får påstå och inte
påstå om en matvaras positiva effekt på hälsan. Det
måste finnas vetenskaplig grund för ett påstående,
allt annat är felaktigt eller vilseledande. Årets genomgång av över 1 200 hälsopåståenden visade att
det bara finns grund för ett fåtal av de påståenden
som används eller företagen vill använda.
En förutsättning för att svenska konsumenter ska
kunna lita på maten är väl fungerade kontroll. Under året har EU:s revision granskat den svenska livs-
Resultatredovisning 2010
medelskontrollen. Genomgångar av det här slaget
är ovärderliga för att utveckla kontrollen. Så här
långt visar granskningen att kontrollen har blivit
bättre, men vi fick kritik på några punkter. Nu arbetar vi intensivt för att ännu bättre leva upp till EU:s
krav, bland annat genom att på olika sätt utveckla
kompetensen i livsmedelskontrollen. Under året har
vi lagt grunden för det kompetensförsörjningsprojekt
som vi kör igång skarpt 2011, då vi erbjuder både
verktyg och utbildning för kommunernas och länsstyrelsernas inspektörer.
Svenska konsumenter är vetgiriga och mattrenden håller i sig. Det ger oss goda förutsättningar att
nå ut med våra kostråd om bra matvanor. Och vi
prövar nya sätt. Vår Facebook-sida om kostråd för
gravida och ammande har varit framgångsrik. På
drygt en månad fick vi 350 ”vänner” och det kommer många frågor och inlägg.
Äldremat och skolmat har länge varit heta frågor. Vi har tagit fram råd om bra mat i äldreomsorgen och de ska spridas våren 2011. Vi hoppas också
att landets skolledare ska ta ökat ansvar för bra skolmat med hjälp av de verktyg vi erbjuder.
Avslutningsvis vill jag tacka alla mina medarbetare för det kompetenta och engagerade arbete de har
lagt ner under året för att konsumenterna ska må bra
av maten.
Inger Andersson, generaldirektör
1
Resultatredovisning
I resultatredovisningen presenteras Livsmedelsverkets verksamhetsmässiga resultat för 2010. Livsmedelsverkets uppdrag
utgår från förordningarna med instruktion för Livsmedelsverket SFS 2007:1043 och 2009:1426 samt riksdagens beslut om
Livsmedelsverkets verksamhet för budgetåret 2010 (prop.
2009/10:1, utg.omr. 23, bet. 2009/10:MJU2, rskr. 2009/10:130).
Livsmedelsverket har som förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor till uppgift att i konsumenternas intresse arbeta för
säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och bra matvanor.
Härmed intygas att årsredovisningen ger en rättvisande bild av
verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning för år 2010.
Uppsala den 18 februari 2011
Generaldirektör Inger Andersson
Ekonomisk översikt
Livsmedelsverkets kostnader; fördelning per verksamhetsmål
2008
8%
2009
10 %
82 %
8%
2010
10 %
Livsmedelshanteringen
är redlig
Matvanorna
11 %
är bra
8%
82 %
Maten
är säker
81 %
Livsmedelsverkets kostnader och intäkter (tkr)
2008
Kostnader
2009
2010
Anslag
2008
179 997
Verksamhetsmål
Kostnader
Intäkter
2009
189 567
2010
190 402
Intäkter utöver anslag
Maten är säker
Livsmedelshanteringen är redlig
Matvanorna är bra
330 196
40 121
30 106
356 181
45 151
34 416
355 713
47 859
33 308
189 118
26 246
4 515
200 076
28 686
7 808
214 408
35 540
4 820
Summa
400 423
435 748
436 880
219 879
236 570
254 768
Summa kostnader/intäkter
Årets kapitalförändring
400 423
-546
435 748
-9 612
436 880
8 290
399 877
426 137
445 170
2
Ekonomisk översikt
Resultatredovisning 2010
Ekonomisk analys
Livsmedelsverket omsätter cirka 440 miljoner kronor och verksamheten finansieras till 43 procent av anslag, 46 procent av avgifter och 11
procent av bidrag. Årets kapitalförändring uppgår till 8,3 miljoner kronor och avser till största del den avgiftsfinansierade verksamheten. Av
anslagsredovisningen framgår att 192 miljoner kronor har förbrukats
av disponibla anslagsmedel om 205,5 miljoner kronor, vilket innebär
ett anslagssparande på 13,4 miljoner kronor.
Anslagssparande
Pris- och löneuppräkningen av anslaget 2010 var 6,3 miljoner kronor
och därmed betydligt större än de 0,3 miljoner, som anslaget räknas
upp med 2011. För att utjämna kostnaderna mellan åren budgeterades
ett överskott 2010 om 2,5 miljoner kronor i den anslagsfinansierade
verksamheten. Överskottet skulle bland annat täcka kostnader i samband med omorganisationen 2011. Flera omständigheter gjorde dock
att anslagssparandet blev betydligt större. Främst berodde detta på att
särskilda medel för arbetet med livsmedelskedjans klimatpåverkan inte
har hunnit förbrukas (2,7 mnkr) och att lönekostnaderna har blivit lägre
än planerat (3,3 mnkr), delvis beroende på att ett par personer slutade
och inte ersattes under året. Driftsättningen av flera större IT-investeringar har skjutits framåt i tiden, vilket har lett till att avskrivningskostnaderna har blivit lägre (2,5 mnkr).
Anslag
Personalkostnaderna 2010 var högre än 2009, men något lägre än den
avtalsmässiga löneutvecklingen. Detta beror bland annat på att lönekostnaderna i immateriella utvecklingsprojekt har redovisats som investeringskostnader och att personer som slutade under året inte ersattes fullt ut. Övriga driftskostnader var något lägre än 2009. Avskrivningskostnaderna har minskat betydligt. De höga kostnaderna 2009 berodde
på att arbetet med utvecklingen av ett system för analysdata (LIMS)
avbröts och kostnaderna belastade anslaget.
Avgifter
Inom den avgiftsfinansierade verksamheten fanns vid årets början ett
ackumulerat överskott på 7,4 miljoner kronor. Resultatet 2010 uppgår
till 8,5 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner bättre än 2009. Förändringen berör främst resultatområdet köttkontroll. Ökningen beror främst
på högre intäkter, eftersom antalet köttanläggningar har ökat, och lägre
kostnader för kompetensförsörjning. Avskrivningskostnaderna var dessutom ovanligt höga 2009 (avveckling av LIMS, se ovan).
Bidrag
Under 2010 ökade omsättningen av den bidragsfinansierade verksamheten med 9,6 miljoner kronor eller 26 procent. Bidragsintäkterna från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Naturvårdsverket
ökade mest.
Resultatredovisning 2010
Ekonomisk översikt
3
Omvärldsförändringar som
påverkar livsmedelsområdet
Ett flertal förändringar i omvärlden påverkar Livsmedelsverkets möjligheter att nå sina mål. Här presenteras några av de viktigaste för 2010.
Vällevnadssjukdomar och livsstil
Västvärldens vällevnadssjukdomar, som övervikt och fetma, har ökat
under lång tid och är i dag ett stort problem. Problemet ökar på grund
av vår livsstil, men bilden kompliceras av att det finns starka samband
mellan övervikt och fetma och låg socioekonomisk tillhörighet.
Intresset för hälsa, kost och motion ökar konstant. Många vill leva
sunt, naturligt och miljövänligt. Man efterfrågar allt mer ”naturliga”
och närproducerade livsmedel och är misstänksam mot tillsatser och
industriellt framställda livsmedel. Den svenska allmänhetens engagemang för djurskyddsfrågor växer.
Tilltron till myndigheterna utmanas
Mätningar inom EU visar att allmänheten i Sverige har stort förtroende för sina livsmedelsmyndigheter jämfört med många andra länder.
Samtidigt minskar tron på auktoriteter och många föredrar i dag individuella i stället för kollektiva lösningar på olika samhällsproblem. Även
Internet och sociala mediers ökade betydelse innebär nya utmaningar
för myndigheter att kommunicera och nå ut med sin information.
Sverige folkmängd växer och befolkningen blir äldre
Sveriges folkmängd är nu omkring 9,4 miljoner personer. Den stora
ökningen beror på fortsatt stort antal födda och många invandrare.
Det faktum att vi lever allt längre medför att antalet äldre ökar. 2009
var 1,6 miljoner (18 procent) personer i Sverige äldre än 65 år. Den
äldre delen av befolkningen ökar både i antal och andel av befolkningen, en ökning som kommer att fortsätta under lång tid.
Livsmedelsbranschen förändras
Livsmedelshandeln blir mer global samtidigt som fler mindre livsmedelsföretag etablerar sig på lokala marknader. Utvecklingen av nya livsmedelsprodukter, produktionssätt och förpackningar går fort och gör det
svårt för konsumenten att göra medvetna val. Försäljningen av livsmedel via Internet ökar, men är ännu inget reellt hot mot den relativt
stabila näringsstruktur som finns inom försäljnings- och distributionsleden för vanliga livsmedel. Internet innebär ökad, och många gånger
oacceptabel, internationell handel med bland annat kosttillskott. Sju
av tio kosttillskott som säljs bryter mot lagstiftningen, till exempel när
det gäller rättvisande ingrediensförteckning.
4
Omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsområdet
Resultatredovisning 2010
Nya vetenskapsområden
Det sker i dag forskning om nanoteknik, men sannolikt har bara få
produkter nått marknaden. Osäkerheten om nanoteknikens effekter på
människan är stor. Ett annat område, där mer forskning krävs, är hur
människan påverkas av samtidig exponering för flera kemiska ämnen.
Bekämpningsmedel, tillsatser, persistenta organiska miljögifter, förpackningsmaterial och naturliga gifter är områden där samverkanseffekter
diskuteras.
Det vetenskapliga arbetet inom EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, utvecklas positivt och nutritionsområdet inkluderas alltmer.
Dock är den höga arbetsbelastningen inom Efsa ett problem, vilket gör
att många frågor som är viktiga för konsumenten skjuts på framtiden.
Ökning av allvarliga tillbud inom dricksvattenförsörjningen
Under 2010 förekom flera allvarliga tillbud inom landets dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverkets utrustning för nödvattenförsörjning användes vid fem dricksvattenkriser under året.
Miljö- och klimatförändringar
Produktionen av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas
totala utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. Maten påverkar också
miljön på andra sätt, till exempel genom bruk av växtskyddsmedel,
förändrad markanvändning, utfiskning och övergödning. Under året
har fortsatt höga halter av miljögifter uppmätts i Östersjöfisk. Debatten om olika livsmedels miljöpåverkan är fortsatt livlig och konsumenterna vill ha råd om miljöriktiga matval. Intresset är också stort när
det gäller frågor om matsvinn. Klimatförändringen kan på sikt komma
att leda till att förekomsten ökar av sjukdomsframkallande mikroorganismer inom den svenska primärproduktionen av livsmedel.
Livsmedelskontrollen kritiseras och utvecklas
EU skärper successivt kraven på livsmedelskontrollen i medlemsländerna. Under 2010 granskades den svenska livsmedelskedjan för första
gången i en stor EU-revision. Granskningen visade att Sverige står sig
väl i internationell jämförelse, men också att det finns brister. Livsmedelskontrollen har utvecklats positivt sedan den nya livsmedelslagstiftningen trädde i kraft 2006, men Sverige behöver bland annat förbättra
ledningen av kontrollen på nationell nivå och både öka antalet inspektörer och deras kompetens. Det finns även en fortsatt och förstärkt kritik från livsmedelsföretag om att livsmedelskontrollen inte är likvärdig
och att den inte är anpassad till mindre företag.
Resultatredovisning 2010
Omvärldsförändringar som påverkar livsmedelsområdet
5
Vill du äta hälsosamt?
Ät mycket frukt och grönt
– gärna 500 gram per dag!
6
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet ”Maten är säker” har uppnåtts. En undersökning visar att nio av tio svenska konsumenter upplever att maten i Sverige är
mycket eller ganska säker. Ny livsmedelslagstiftning infördes 2006 och kontrollen
har sedan dess stadigt utvecklats i positiv riktning både vad gäller resurser, kvalitet
och kompetens. Däremot skulle takten i utvecklingen kunna vara något högre.
Begränsande faktorer är bristen på utbildade livsmedelsinspektörer och otillräckliga resurser hos länsstyrelserna för deras uppgifter. Under 2010 har Food and Veterinary Office (FVO) genomfört en så kallad General Audit. Tio områden inom
livsmedelskedjan har blivit reviderade och resultaten visar att livsmedelskontrollen
i många avseenden fungerar tillfredsställande, men skulle kunna vara mer riskbaserad och effektiv.
I Riksprojekt 2009 har Livsmedelsverket och Sveriges kommuner tillsammans
undersökt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i färska kryddor och
bladgrönsaker från Asien. I fyra procent av proverna fanns salmonella, vilket medförde att Livsmedelverket rekommenderade importföretag att salmonella ska
ingå som en identifierad fara i deras egenkontroll.
Antalet personer som matförgiftas, inklusive via vatten, i Sverige uppskattas till
minst 500 000 per år. Antalet matförgiftningar och andel av befolkningen som varje
år drabbas av matförgiftningar i Sverige har inte förändrats nämnvärt jämfört med
den uppskattning som gjordes i en liknande undersökning 1994.
Verksamhetsbeskrivning
En viktig grund för Livsmedelsverkets arbete för säkra livsmedel, såväl under normala förhållanden som i kris, är att följa riskanalysens
principer, som består av stegen riskvärdering, riskhantering och riskkommunikation. Principerna för riskanalys på livsmedelsområdet har
tagits fram inom Codex Alimentarius och anammats av EU.
Efsa – The European Food
Safety Authority
Efsa är EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och arbetar med
riskvärderingar på uppdrag av
främst EU-kommissionen. Efsa:s
vetenskapliga arbete utförs av
experter från medlemsländerna.
FVO – Food and Veterinary
Office
FVO är EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågor och följer upp medlemsländernas kontroll i livsmedelskedjan.
Codex Alimentarius
Codex Alimentarius är ett regelverk för livsmedel med syfte att
skydda konsumenternas hälsa
och garantera redlighet i internationell handel. Arbetet sker
inom Joint FAO/WHO Food
Standards Programme.
Codexkommissionen är det
högsta beslutande organet och
är sammansatt av representanter för medlemsländerna.
Steg 1: Riskvärdering
Riskvärdering är ett vetenskapligt förfarande som består av olika moment – bestämma och beskriva faror, bedöma hur mycket den svenska
konsumenten får i sig via livsmedel och beskriva risken. I egenskap av
nationellt kompetenscentrum för livsmedelsrelaterad riskvärdering och
analys av livsmedel utför Livsmedelsverket årligen ett stort antal riskvärderingar, analyser av ämnen i livsmedel och metodutveckling inom
områdena kemi och mikrobiologi. Riskvärderingsarbetet baseras dels
på befintliga data, dels på egna kartläggande studier. Livsmedelsver-
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
7
Maten är säker; kostnader (tkr)
Maten är säker, kostnader och intäkter (tkr)
400 000 -
Intäkter utöver anslag
Kostnader1
1
300 000 -
Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%)
Antal årsarbetskrafter
200 000 -
1
2008
2009
2010
189 118
330 196
200 077
356 181
214 408
355 713
82,5
398
81,7
399
81,4
396
Fr o m årsredovisningen 2009 redovisas kostnader och intäkter, inklusive transfereringar.
100 000 -
0-
2008 2009 2010
ket bidrar även till riskkaraktärisering av exempelvis akrylamid och
persistenta organiska miljögifter. Detta arbete används sedan av Efsa,
vars riskvärderingar är underlag för lagstiftning inom EU. Livsmedelsverket bidrar även i detta arbete genom att ha experter i olika paneler och arbetsgrupper inom Efsa och vara nationell kontaktpunkt för
Efsa. Livsmedelsverket bidrar även med experter i WHO/FAO-expertgrupper som tar fram underlag för riskvärdering.
Steg 2: Riskhantering
När riskvärderingen är gjord är frågan hur ett eventuellt problem ska
hanteras. Behövs till exempel nya regler, kontrollinsatser, råd eller information? I dag är livsmedelslagstiftningen i stort sett gemensam inom
hela EU och arbetet är ofta samordnat inom EU. Lagstiftningen för att
uppnå säkra livsmedel täcker hela livsmedelskedjan och omfattar såväl regler för hygien och kontroll som gränsvärden för högsta tillåtna
halter av vissa ämnen i livsmedel. I EU-arbetet deltar Livsmedelsverket i rådet och kommissionen. Livsmedelsverket deltar i arbetet inom
Codex Alimentarius och är också svensk kontaktpunkt.
Utgångspunkten för livsmedelskontrollen är att den ska vara riskbaserad. Den nationella kontrollplanen omfattar kontrollen i hela livsmedelskedjan och samordnas av Livsmedelsverket. Med informationen i
kontrollplanen som grund bedömer EU genom sitt revisionsorgan Food
and Veterinary Office, FVO, hur den svenska livsmedelskontrollen uppfyller lagstiftningens krav. I Sverige finns cirka 78 900 livsmedelsanläggningar och uppskattningsvis 80 000 primärproducenter. Den löpande livsmedelskontrollen utförs framför allt av kommunerna. Länsstyrelserna ansvarar för att stödja och följa upp kommunernas livsmedelskontroll inom länet, men ansvarar också sedan 2009 för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Livsmedelsverket har det övergripande
ansvaret för livsmedelskontrollen i hela landet. Verket ansvarar för
kontrollen av cirka 700 anläggningar, inklusive slakterier. Vid Livsmedelsverkets gränskontrollstationer kontrolleras livsmedel som förs in
till Sverige från länder utanför EU. Genom stickprov kontrollerar Livsmedelsverket att rester av bland annat veterinärmedicinska läkemedel
och bekämpningsmedel inte överskrider gällande gränsvärden. Stickprovskontrollen kräver ständigt nya analysmetoder för att vara effektiv. En viktig uppgift är därför att ta fram nya metoder som både är
billigare och omfattar fler substanser. Livsmedelsverket är nationellt
referenslaboratorium inom 24 områden. Uppgiften innebär att sam-
8
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
ordna verksamheten inom kompetensområdet och stödja andra myndigheter och livsmedelslaboratorier i landet för att säkra analysernas
kvalitet.
Steg 3: Riskkommunikation
Riskkommunikation är en viktig del i riskanalysen och omfattar både
extern och intern kommunikation. I riskkommunikation ingår även att
om möjligt inhämta information och synpunkter från berörda parter
innan beslut fattas. Se även sidorna 39–40.
Indikatorer
Undersökning av om konsumenterna tycker att maten är säker
En hög andel, nio av tio konsumenter, anser att maten är mycket eller
ganska säker i Sverige. Det visade den undersökning som Livsmedelsverket lät Synovate göra i november. Drygt 1 000 personer telefonintervjuades. Det är ungefär samma resultat som föregående år. Män är
något tryggare än kvinnor och yngre är tryggare än äldre.
Rapportering från kontrollmyndigheterna 2009
om livsmedelskontrollen
Varje år sammanställer Livsmedelsverket hur livsmedelskontrollen bedrivs i Sverige. Sammanställningen bygger på de uppgifter som kontrollmyndigheterna har lämnat till Livsmedelsverket om 2009 års kontroll. Med utgångspunkt i 2009 års rapportering bedömer verket att
variationerna fortfarande är stora när det gäller hur livsmedelskontrollen
sköts i olika delar av landet. Exempelvis är det stora skillnader i hur
myndigheterna använder sig av sanktioner när de upptäcker brister
hos ett livsmedelsföretag. Liksom tidigare år behövs mer kontrollpersonal.
Alla livsmedelsanläggningar är indelade i riskklasser som grundas
på hur känslig företagets verksamhet är. I primärproduktionen har i
huvudsak företag i prioritetsklass 2 kontrollerats. Endast en mindre
andel av företagen i prioritetsklass 1 har kontrollerats. Urvalet av kontrollobjekt har främst styrts av kontrollen av tvärvillkor inom systemet
för jordbrukarstöd i stället för av Livsmedelsverkets modell för riskbaserad kontroll.
Positivt är att andelen besökta anläggningar i leden efter primärproduktionen ökade från 50 procent 2008 till 57 procent 2009. Av företagen i riskklass 1 besöktes 93 procent under 2009, vilket är en ökning
med 8 procentenheter sedan 2008. I riskklass 2 ökade besöksfrekvensen
med 11 procentenheter till 80 procent. Livsmedelsverket anser att det
är ytterst allvarligt att inte alla företag i de högsta riskklasserna besöks
varje år.
Rapportering från kontrollmyndigheterna 2009
om dricksvattenkontrollen
Den årliga rapporteringen av dricksvattenkontrollen i Sverige görs för
att man ska få en samlad bild av hur kontrollen bedrivs. Sammanställ-
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
9
ningen bygger på uppgifter från kontrollmyndigheterna om 2009 års
kontroll. Rapporteringen omfattar 2 283 allmänna och 2 132 övriga
dricksvattenanläggningar från 268 kommunala kontrollmyndigheter.
Den genomsnittliga kontrolltiden för dricksvattenanläggningarna är
fortfarande låg, men har ökat något under 2009 till 4,0 timmar per anläggning och år. Men det är långt kvar till de 16 timmar som behövs
för att kontrollera en normalstor anläggning. Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men
det finns undantag, främst vid mindre anläggningar. Det finns anledning för många dricksvattenproducenter att se över hur effektiva de befintliga säkerhetsbarriärerna är.
Avvikelser i kontrollpunkter för säker mat
Sedan 2005 har en indikator för säker mat följts upp årligen som ett
mått på livsmedelssäkerheten i landet. Indikatorn har utgjorts av andelen allvarliga avvikelser av det totala antalet av de viktigaste kontrollpunkterna från kommunernas datorbaserade kontroller i detaljhandeln
(restauranger och andra storhushåll och butiker).
Från och med 2010 har ett nytt rapporteringssystem införts, vilket
bland annat innebär att rapporteringsformuläret för kontrollresultat
ändrats. Begreppet allvarlig avvikelse finns inte längre kvar, utan kontrollresultat rapporteras numera som endast som avvikelse eller utan
avvikelse. En ny indikator för säker mat har därför tagits fram. Den
utgörs av andelen avvikelser för ett urval av de viktigaste rapporteringspunkterna, ungefär motsvarande de som tidigare kunde resultera i allvarlig avvikelse.
Under 2010 rapporterades flest avvikelser inom kontrollområdena
HACCP-baserade förfaranden, temperatur och utbildning, medan det
var ovanligare med avvikelser för personlig hygien och information
om hälsorisker.
Antal rapporterande kommuner
Antal kontrollpunkter
Antal avvikelser
Andel avvikelser (%)
2006
2007
2008
2009
2010
22
16 005
1 647
10
42
29 672
4 083
14
30
81 705
9 215
11
27
84 321
7 672
9
134
65 909
6 757
10
Den årliga mätperioden startar första november och slutar 31 oktober.
Rapportering av matförgiftningar 2009
Kommunernas rapportering av matförgiftningar 2009 sammanställdes
och rapporterades vidare till Efsa. Från totalt 61 kommuner rapporterades 220 utbrott och 99 enstaka fall. Det totala antalet insjuknade var
knappt 3 000, vilket var den högsta siffran sedan rapporteringen startade 1992. En starkt bidragande orsak till ökningen var att Stockholms
miljöförvaltning har infört en e-tjänst som gör det lättare att anmäla
matförgiftningar som gäller livsmedelsföretag inom Stockholms stad.
10
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
Regelarbete
Tillsatser och aromer
I och med en omfattande ändring av tillsatsdirektivet har EU godkänt
ett femtiotal nya tillsatser under året för användning i livsmedel. Parlamentets beslut att inte godkänna användningen av trombin/fibrinogen (populärt kallat köttklister) i köttvaror har dock lett till att alla
godkännanden måste göras om. Kommissionen har beslutat om ett program för att alla godkända livsmedelstillsatser ska genomgå en ny
riskvärdering. Samtliga tillsatser ska vara omprövade senast 2018.
Sverige fick igenom krav på att även miljöskäl ska kunna beaktas när
man godkänner tillsatser, aromer eller enzymer. Den nya tillsatslistan
innehåller även reducering av användningen av tillsatser som innehåller aluminium.
Omfattande arbete har gjorts för att färdigställa en lista över godkända aromsubstanser. Listan omfattar omkring 2 600 substanser som
ska utvärderas av Efsa till och med 2014. En uttömmande förteckning
över primära substanser till rökaromer är nästan färdig för omröstning. Sverige har arbetat för att så långt möjligt skapa förutsättningar
för att utnyttja processer som använder sig av återskapad rök och sålunda undvika traditionell rökning.
Nappflaskor
Som en följd av flera nationella beslut om begränsningar av bisfenol A
i material i kontakt med livsmedel och ett utlåtande från Efsa har lämpliga åtgärder diskuterats i en kommissionsarbetsgrupp. Slutligen antog
kommissionen ett direktiv om förbud mot bisfenol A i nappflaskor av
plast.
Akrylamid
Kommissionen har beslutat om att förlänga övervakningen av akrylamidhalten i livsmedel under de kommande tre åren. En ny rekommendation för bevakning av riktvärde för akrylamidhalt i livsmedel
har tagits fram och diskussioner med industrin har inletts om hur den
ska tillämpas. Syftet är att få en klar bild av och begränsa förekomsten
av akrylamid.
Allergenmärkning
För vin finns ett tillfälligt undantag från kravet att ange allergener, det
vill säga ämnen som kan ge allergiska reaktioner. Sulfit och svaveldioxid är i dag de enda tillsatser som måste anges på vinförpackningar.
Vinindustrin har fått ytterligare tid till juni 2012 att visa att vissa ingredienser i vin som bland annat används som klarningsmedel inte ger
allergiska reaktioner. Det gäller ägg och äggprodukter, som lysozym
och albumin, liksom mjölk och kasein. Det beror på att det inte är
troligt att de finns i halter som kan ge reaktioner. Vin är undantaget
från kravet på ingrediensförteckning, men är inte permanent undantaget från kravet att ange allergener.
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
11
Riskbaserad köttkontroll
Inom rådet har en diskussion om moderniseringen av köttkontrollen
förts under året, utifrån de rådsslutsatser som togs fram under det svenska
ordförandeskapet. För att skapa allianser och kunna driva arbetet vidare har en informell grupp med Sverige och några andra medlemsstater skapats. Arbete mot en mer riskbaserad köttkontroll har påbörjats i
form av en serie möten med intressenter från bransch och myndigheter.
Dessutom har Efsa fått ett riskvärderingsuppdrag. Några resultat i form
av nya regler förväntas först om några år, men kan då även inbegripa
regelförenklingar.
Småskalig verksamhet
För hägnat vilt införs en möjlighet att göra undantag från ett krav som
innebär att en veterinär måste vara på plats medan slakt och avblodning
pågår och intyga att det har gått korrekt till. När det gäller frilevande
vilt görs några viktiga förtydliganden i fråga om det intyg som ska
medfölja det skjutna viltet. Intyget behöver inte var fäst på djurkroppen
och kan omfatta fler än ett djur.
Antibiotikaresistens
Inom Codex Alimentarius har man tagit fram en internationell standard för att rätt kunna bedöma risken för att antibiotikaresistens sprids
med livsmedel i internationell handel. Den antas 2011.
Vägledningar
Livsmedelsverket har utarbetat eller reviderat tio vägledningar under
2010. Vägledningen om offentlig kontroll innebär bland annat utförligare beskrivning av kontrollmetoder, riktlinjer för kontrollplaner och
den årliga rapporteringen av kontrollen. Andra vägledningar som har
tagits fram under året är om mjölk, honung, primärproduktion, Nyckelhålet, kontroll i butik, dricksvatten, export respektive riskklassificering
av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen.
Kommissionens vägledande dokument till en förordning om bland
annat livsmedelsäkerhet (178/2002) har reviderats. Ett helt nytt avsnitt
har tillkommit med exempel på när livsmedel ska bedömas som inte
säkra. Texten om spårbarhet har ändrats så att det tydligare framgår
att intern spårbarhet inom företaget inte är något krav. Dessutom har
texten om tillbakadraganden av icke säkra livsmedel förtydligats.
Vägledande dokument till förordningarna om offentlig kontroll 852/
2004 och 853/2004 har reviderats. Där klargörs bland annat att ren
betraktas som hägnat vilt.
Branschriktlinjer
Nationella branschriktlinjer är branschens egna beskrivningar av hur
företagen kan uppfylla livsmedelslagstiftningens krav, men är frivilliga att följa. Branschriktlinjer kan bedömas av Livsmedelsverket och
publiceras på verkets webbplats. Under året har verket publicerat fyra
nya riktlinjer, nämligen Säker honung, biodlarnas riktlinjer för hantering av honung, och branschriktlinjer för vendingbranschen (livsmedelsautomater). Vidare en om hygienisk produktion av mjölkprodukter och
12
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
en om riktlinjer för att undvika fusariumtoxiner i spannmål. Branschriktlinjerna om säker mat i din butik har reviderats. Totalt är ett tjugotal nationella branschriktlinjer publicerade på Livsmedelsverkets webbplats.
Livsmedelsverkets kontroll
Anläggningar under Livsmedelsverkets kontroll
Livsmedelsverket har följt upp kontrollrapporterna från inspektion/revision av de anläggningar som har verket som kontrollmyndighet under perioden april till december 2010. I 568 kontrollrapporter har resultat från 1930 kontrollområden rapporterats, varav 69 procent var
utan avvikelser och 31 procent med avvikelser. Den främsta anledningen till att avvikelse rapporterats var att företagets rutiner och utformning av lokalerna inte varit ändamålsenliga (63 procent), att rutiner inte följdes (21 procent) och att rutiner saknades (16 procent). Kontrollområden där många brister iakttagits var lokaler och utrustning, rengöring, information och HACCP.
Köttanläggningar
Under 2010 fokuserade Livsmedelsverket på att utveckla sin kontrollverksamhet till att bli mer likvärdig, ändamålsenlig och effektiv. I denna
strävan har verktyg för att beräkna kontrolltid tagits fram. Vidare har
Livsmedelsverket fokuserat på att utveckla kompetensen hos den egna
kontrollpersonalen inom områdena köttbedömning, grundläggande revisionsteknik och revision av företags kritiska kontrollpunkter i produktionen (HACCP). Utbildningsinsatser har genomförts inom dessa
områden. Ett viktigt sätt att öka kompetensen och skapa en god grund
för utveckling och standardisering av offentlig kontroll är att arbeta
med gemensamma kontrollprojekt.
Resultat från ett gemensamt kontrollprojekt med Jordbruksverket
inom området djurskydd sammanställdes och visar generellt ett gott
djurskyddsläge vid svenska slakterier. Överbeläggningen i stallar f ö r
nötkreatur och får, liksom hård drivning av grisar och får, förekommer
dock i liten omfattning. Bedövningsresultaten har varit goda för samtliga djurslag. God bedövningskvalitet är mycket viktig för att säkerställa att djur inte lider när slakten påbörjas. Resultaten visar att insatser
krävs vid flera företag som slaktar nötkreatur, för att minska förekomsten av hård drivning. Projektet har ökat kunskaperna om djurs välbefinnande vid slakterier.
Ett kontrollprojekt med syfte att kontrollera att företagen rensar
bort de sjukliga förändringar på slaktkroppen som Livsmedelsverkets
personal markerat för rensning genomfördes på 22 slakterier. Inga avvikelser noterades på 14 av anläggningar. En klar majoritet av avvikelserna (74 procent) gällde otillräcklig rensning av brösthinnor med pleurit
(brösthinneinflammation).
Produktiviteten inom köttkontrollen för hela perioden 2008–2010
är negativ, men beror på stora satsningar på kompetensutveckling och
utbildning av tillsynstekniker under 2008 och 2009. Under 2010 minskade dessa satsningar, vilket också produktivitetsutvecklingen visar.
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
13
40 -
Köttkontroll, besiktningsverksamhet
30 -
Kostnader, löpande pris (öre/kg besiktigat slaktkött)
Livsmedelsverkets prisindex
Kostnader, fastprisberäknade (öre/kg besiktigat kött)
Produktivitetsutveckling (%, basår 2008)
20 -
2008
2009
2010
26,43
0,9428
28,03
0,0
28,88
0,9889
29,20
-4,0
27,39
1,000
27,39
2,4
10 -
0-
2008
2009
2010
Köttkontroll; kostnad per kilo
besiktigat slaktkött (öre), fastprisberäknat med basår 2010
Om kostnaderna för kompetensförsörjning exkluderas skulle köttkontrollen ha en positiv produktivitetsutveckling med drygt en procent
under denna period. Detta trots att det inom slakterinäringen pågår en
strukturförändring som innebär en ökning av slakten vid flera små och
medelstora slakterier och en ökning av antalet små och medelstora
slakterier och vilthanteringsanläggningar. Vid utgången av 2010 hade
Livsmedelsverket kontrollansvar för drygt 100 fler köttanläggningar
än vid utgången av 2008 och 40 fler än 2009. Detta innebär att kostnaden per kontrolltimme ökar, eftersom restid och tid för inställelse ökar.
Övriga livsmedelsanläggningar
Under året hade Livsmedelsverkets kontroll av övriga anläggningar
(bland annat mejerier, äggpackerier, större rikstäckande livsmedelsindustrier och fiskanläggningar) olika teman inom ramen för den planerade kontrollen. Dessa teman har varit märkning på modersmjölksersättningar och kosttillskott, rutiner för hantering av animaliska biprodukter och Listeria monocytogenes.
Förutom EU-förordningarna och de övergripande märkningsföreskrifterna finns det speciallagstiftning för modersmjölksersättning och kosttillskott. Livsmedelsverket har under året granskat märkningsuppgifter
i denna produktgrupp. Brister har bland annat hittats i hur hälsopåståenden används för vissa av produkterna och ingrediensförteckningens
läsbarhet.
På anläggningar som hanterar mjölk, fisk och ägg har kartlagts hur
väl företagen uppfyller kraven vid hantering och förvaring av animaliska biprodukter. Livsmedelsverket har noterat brister, framför allt vad
gäller dokumentation som ska medfölja vid transport.
Som en del av Riksprojekt 2010 om Listeria monocytogenes har utökad provtagning skett vid några av Livsmedelsverkets kontrollobjekt.
Dessutom har en fördjupad kontroll av företagets egna rutiner i kontrollen av listeria genomförts. Det har visat sig vara problem med bakterien i kallrökt och gravad fisk. För att minska problemet arbetar fiskbranschen redan med att revidera sin branschriktlinje när det gäller
märkning med bäst före-dag. Hållbarhetstiden rekommenderas till högst
21 dagar. Livsmedelsverket har deltagit i möte med Svensk dagligvaruhandel och fiskbranschen för att informera om hur viktig denna åtgärd är. Hela projektet rapporteras 2011.
Under året har beslut fattats om två förelägganden. Det ena gäller
brister i viktklassificering av ägg. Det andra gällde en anläggning som
hade allvarliga brister i grundläggande utbildning av personal i livsmedelshygien och rutiner för att skilja hantering av livsmedel och foder
på ett hygieniskt tillfredsställande sätt.
14
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
Gränskontroll
Antalet kontroller ökade kraftigt 2010. Hos de avvisade sändningarna
av animaliskt ursprung var framför allt brister i dokumentation eller
identitetsmärkning orsak till avvisning. Merparten av de sändningar
som avvisades av icke animaliska livsmedel avvisades på grund av
fynd av aflatoxin eller bekämpningsmedelsrester.
Livsmedelsverket anordnade också, med anledning av de nya reglerna om importkontroll av vegetabilier, ett nordiskt seminarium för
att diskutera tillämpningen av de nya reglerna.
Gränskontrollen är helt avgiftsfinansierad. Eftersom avgifterna för
gränskontrollen inte har höjts sedan förstatligandet 2001 tog verket under hösten 2010 fram ett förslag till nya avgiftsföreskrifter. Dessa träder i kraft den 1 januari 2011.
Antalet analyser ökade 2010, eftersom kontrollen av icke animaliska livsmedel har förstärkts och importen har ökat. Kostnaderna för
kontrollen har inte ökat i samma omfattning, vilket har lett till en
positiv produktivitetsutveckling.
Gränskontroll av livsmedel
Antal kontroller
Kostnader, löpande pris (tkr)
Livsmedlesverkets prisindex
Kostnader, fastprisberäknade (tkr)
Kostnad per kontroll (kr)
Produktionsutveckling (%, basår 2008)
2008
2009
2010
5 197
6 751
0,9428
7 161
1 380
0,0
5 274
7 107
0,9889
7 186
1 360
1,1
6 112
7 710
1,0000
7 710
1 260
9,2
1 500 1 000 500 0-
2008
2009
2010
Gränskontroll; kostnad per kontroll (kr), fastprisberäknat med
basår 2010
Nationella provtagningsprogram
Rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel
Provtagningen har i stort sett följt planen. Villkor för saluhållande har
utfärdats för 32 partier representerande tio olika varor. I den uppföljande
kontrollen stoppades två partier om sammanlagt 1,9 ton. I fyra fall har
Livsmedelsverket rapporterat till berörd kommun och länsstyrelse om
misstänkt otillåten användning av bekämpningsmedel. Sex RASFFnotifieringar har gjorts, där funna halter bedömdes kunna utgöra hälsofara. Den 25 januari 2010 infördes strängare offentlig bekämpningsmedelskontroll av vissa vegetabilier. Kontrollen innebär att ett antal
produkter från vissa utpekade länder kontrolleras vid EU-gränsen. Inom
ramen för denna kontroll avvisades tio partier.
Rester av främmande ämnen i animaliska livsmedel
Provtagningen har följt planen. Förhöjda halter konstaterades i fyra av
45 prov för ochratoxin i svinnjure (gränsvärde saknas). Överskridandena är ett fall av koccidiostatika i kyckling, ett av kloramfenikol i
svin, ett av fenylbutazon i häst och ett fall av överskridande av PCB:er
i ägg. I fallen med kloramfenikol och fenylbutazon rör det sig om förbjudna medel och dessa fall har åtalsanmälts.
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
15
Nationella provtagningsprogram, stickprov och överskridanden/pos. prov
2008
2009
2010
35 312
40 810
40 843
Rester av bekämpningsmedel i vegetabilier
Antal prov
Antal överskridanden
1 536
80
1 606
93
1 626
128
Läkemedelsrester och andra främmande ämnen i animalier
Antal prov
Antal överskridanden
5 406
3
5 641
4
5 466
4
127
3
82
4
78
4
27 870
19
29 755
14
30 383
18
Dioxin
Antal prov2
Antal överskridanden
69
1
80
3
81
1
PAH i rökta livsmedel
Antal prov
Antal överskridanden
30
0
39
2
31
2
Toxin i musslor
Antal prov
Antal överskridanden3
1 327
52
1 359
64
1 240
87
Kostnad (tkr)
Främmande ämnen i vegetabilier1
Antal prov
Antal överskridanden
Salmonella
Antal prov
Antal positiva prov
t.ex. aflatoxin, mykotoxin, nitrat, bly, och kadmium. Under 2008 togs ett antal prover för analys av kadmium,
för att ge underlag till verkets regelarbete, eftersom gränsvärde saknades.
varav 12 prov från 2010 ännu inte analyserats
3
Det finns ingen enkel förklaring till ökningen av antalet överskridanden. Många faktorer samverkar.
1
2
Ledning och samordning av lokala och regionala kontrollmyndigheter
Livsteck.net
Livsteck.net är verkets webbplats för den kommunala och regionala
kontrollen. Antalet aktiva, registrerade användare uppgick under året
till 1 194 och antalet besök på livsteck.net var 8 140. Arbetet har under
året mest inneburit löpande uppgifter med nyheter, RASFF och viss
uppdatering av material. ”Frågelådan” har uppdaterats med nytt material och verket har också prioriterat ”mötesplatsen”, där olika projekt har sina egna digitala arenor och diskussionen på olika ämnesområden kan ske mellan inspektörer med verket som moderator.
Rådgivning via telefon och e-post
Verket ger särskilt stöd till kommunala och regionala kontrollmyndigheter via e-post och telefon. Stödinsatserna har ökat jämfört med föregåen-
Stöd till lokal och regional livsmedelskontroll
Livsteck.net, besök/dag
Frågor via telefon och e-post
Länsmöten
Revision av lokal och regional kontroll
Normerande kontroller
- varav dricksvatten
RASSF-ärenden
16
Maten är säker
2008
2009
2010
205
1 924
21
0
26
20
75
212
1 790
39
1
29
20
120
239
2 076
36
8
33
20
120
Resultatredovisning 2010
den år. Totalt togs 2 076 frågor från inspektörer emot under året jämfört med 1 790 under 2009. De flesta frågorna handlar om kontroll,
märkning och begreppet ”livsmedelsföretagare”.
Länsmöten
Livsmedelsverket deltog i 36 länsmöten under året. Samtliga län hade
möte någon gång under året med representanter från Livsmedelsverket. Verket har på länsmötena bland annat fört ut information om nya
vägledningar, den nya rapporteringsproceduren, RASFF, nationell samordning om dricksvatten och GMO.
Livsmedelsverkets revision av regional och lokal kontroll
Livsmedelsverkets revisioner av länsstyrelser och av den kommunala
kontrollen av animalieanläggningar ingår som delar i verkets revision
av kontrollmyndigheter i livsmedelskedjan enligt kontrollförordningen
(EG) nr 882/2004. Revisionerna utfördes enligt kommissionsvägledning
2006/677/EG och relevanta delar av Livsmedelsverkets vägledningar
och instruktioner.
Årets åtta revisioner visar att bara två granskade länsstyrelser har
genomfört revision av kommunal verksamhet med tillräcklig frekvens
under hela perioden 2007–2010. Sex av åtta reviderade länsstyrelser
bedömdes ha tillräckliga resurser för att genomföra revision av samtliga lokala myndigheter inom en femårsperiod. Vanliga avvikelser och
iakttagelser i övrigt har varit:
• avsaknad av revisionsplan som säkerställer att samtliga lokala myndigheter revideras under en femårsperiod,
• avsaknad av systematisk och dokumenterad kompetensförsörjning
baserad på behovsinventering och
• avsaknad av, eller ofullständiga, dokumenterade rutiner för att genomföra revisionsprocessen.
Under året genomfördes 13 normerande kontroller inom områdena
köttprodukter, mjölk och fisk. Kontrollen i de reviderade kommunerna
uppfyllde huvudsakligen målen i kontrollförordningen. Brister fanns
främst inom områdena:
• resurser för offentlig kontroll
• myndighetens kompetensförsörjning inom sakområdet
• verksamhetsplan som säkerställer regelbuden kontroll med tillräcklig frekvens
• kontroll av HACCP och mikrobiologiska kriterier
RASFF
Under året har Livsmedelsverket notifierat kommissionen vid ett 60-tal
tillfällen om hälsofarliga varor i Sverige. Verket har under året handlagt 120 ärenden, vilket är lika många som 2009. De största grupperna
av ärenden som hanteras handlar om fynd av salmonella i kött, otillåten GMO i risprodukter från Kina, pesticider i frukt och grönt och om
material i kontakt med livsmedel. De senare har ökat kraftigt i antal
och utgör nu runt 20 procent av Sveriges ärenden mot tidigare års 3–6
procent. Antalet notifieringar där bristen kopplas till märkningen av
en produkt (exempelvis allergener eller innehållet i kosttillskott) har
Resultatredovisning 2010
Normerande kontroll
Normerande kontroller är
inspektioner av anläggningar
som står under kommunal
tillsyn. De genomförs av Livsmedelsverket och berörd
kommun tillsammans och syftet
är att följa upp hur den kommunala kontrollen bedrivs, att
stödja lokala kontrollmyndigheter och därigenom göra
kontrollen mer likvärdig.
RASSF
Rapid Alert System for Food
and Feed. EU har ett system för
varning om hälsovådliga livsmedel. Systemet är ett särskilt
förfarande, s.k. notifiering, för
kontrollmyndigheterna för att
informera varandra om hälsofarliga livsmedel på marknaden.
Informationen sprids via europeiska kommissionen till ett
nätverk av kontrollmyndigheter.
Maten är säker
17
också ökat. Negativt är att kommunerna inte notifierar fynd av livsmedelsburen fara i någon större utsträckning och att de i många fall
har svårt att hantera inkomna ärenden, främst sådana som rör lämpliga åtgärder och kontroll av spårbarhet.
Kompetensförsörjningsprojektet
Arbetet med att utveckla en strategi för kompetensförsörjningen inom
livsmedelskontrollen intensifierades under året. Projektet har resulterat
i en rapport med underlag och förslag till hur Livsmedelsverket ska utveckla kompetensen i kontrollen med avseende på kommunikativ kompetens. Förslaget innebär i korthet att Livsmedelsverket, inom ramen
för sitt uppdrag att leda och samordna kontrollen, utvecklar ett nytt
verktyg för kontrollen – det professionella samtalet. Vidare har en förteckning över strategiska hinder tagits fram. Det rör sig bland annat
om att tydligare identifiera olika begrepp som flexibilitet, ändamålsenlig kontroll och att klargöra vad myndighetsrollen ställer för särskilda krav på livsmedelskontrollen. Därutöver har ett nytt verktyg,
Kontrollhandbok för butik, i stort sett färdigställts. Den har utvecklats
i dialog med övriga kontrollmyndigheter och livsmedelsbranschen.
En kurs riktad till regionala och lokala chefer har hållits i planering
av livsmedelskontrollen. Kursen har inneburit att frågan om kompetens och kompetensförsörjning har aktualiserats.
Nätverket Livssamverkan i Sverige
På initiativ av kommunerna har ett samverkansprojekt, Livssamverkan
i Sverige, inletts inom livsmedelskontrollen mellan ett antal kommuner, Livsmedelsverket och Sveriges kommuner och landsting. Samverkan kommer att handla om lednings- och strategifrågor. Målet med
samarbetet är att livsmedelskontrollen ska fungera lika bra och likvärdigt i hela landet. Underlag som olika kommuner tar fram, och som
skulle kunna vara gemensamt för flera kommuner, görs tillgängligt för
att underlätta arbetet i respektive kommun.
Primärproduktion
Livsmedelskontrollen i primärproduktionen har utvecklats under året
och regelbundna möten om strategier för och genomförande av kontrollen har hållits med länsstyrelserna. En grundläggande tvådagarsutbildning för länsstyrelserna om kontroll av foder och livsmedel i
primärproduktionen har genomförts. Även en fortsättningskurs om kontroll av livsmedel respektive om foder i praktiken med fokus på fallstudier och praktikfall har genomförts vid två tillfällen. Målgrupper
för båda kurserna var länsveterinärer, handläggare och kontrollpersonal
vid länsstyrelserna. Vidare har en grundkurs för tvärvillkorsrådgivare
genomförts. Samtliga kurser genomfördes i samarbete med Jordbruksverket. Totalt deltog cirka 50 personer i de olika kurserna.
Dricksvattenkontroll
Sedan den 1 januari 2010 har Livsmedelsverket ansvar för nationell
samordning av dricksvattenfrågor, i synnerhet med avseende på klimatförändringar och krisberedskapsplanering. En utförligare redovisning
av detta arbete finns på sidan 52.
18
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
Under 2010 genomförde Livsmedelsverket normerande kontroll i
20 kommuner med avseende på dricksvatten och på en kommun avseende naturligt mineralvatten. Resultatet visar att det finns brister i den
planerade och systematiska kontrollen inom dricksvattenområdet och
inom området naturligt mineralvatten.
För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricksvattenkontroll har Livsmedelsverket informerat om regler och kontroll
av dricksvatten vid möten i fyra län med totalt cirka 60 kommunala
inspektörer. En grundläggande utbildning om dricksvattenföreskrifterna
och kontroll av vattenverk genomfördes i mars för 50 kommunala inspektörer. I samarbete med Sveriges kommuner och landsting genomförde Livsmedelsverket en utbildning om offentlig kontroll och kontrollmetodik av dricksvattenanläggningar. Totalt deltog cirka 50 kommunala inspektörer. I samarbete med Svenskt vatten AB medverkade Livsmedelsverket vid en tvådagarsutbildning, ”Utbildning i dricksvattenhygien”, som riktade sig till personal som arbetar vid dricksvattenanläggningar.
Under maj månad arrangerade Livsmedelsverket ett tvådagarsmöte
med ett trettiotal experter på regler och kontroll av dricksvatten i nätverket Endware (European Network of Drinking Water Regulators). Se
även sidan 52.
Krisberedskap
Krisportalen: Livsmedelsverket har sedan 2009 arbetat med att utveckla
Krisportalen på livsteck.net som är en samordnande informationskanal för smittskydd och krishantering vid händelser inom livsmedelsområdet. Här finns också information om kontaktuppgifter till Livsmedelsverket. Under 2010 låg fokus på att skapa struktur och färdigställa
utkast till material och underlag. Vidare inrättades en ”utbrottstelefon”, som är bemannad under vardagar klockan 8–16 i syfte att ge
stöd till lokala och regionala myndigheter vid livsmedelsrelaterade utbrott.
Livsmedelsområdet: Inom livsmedelsområdet har Livsmedelsverket haft
tre möten om säkerhetsfrågor för den tvärsektoriella samverkansgruppen
för säkerhet och beredskap. För att utveckla förmågan att hantera radiakhändelser inom livsmedelskedjan utarbetades 2010 ett förslag till
plan för snabb information till livsmedelsföretag vid en radiakolycka i
samverkan med Jordbruksverket. För att öka säkerheten och krisberedskapsförmågan hos livsmedelsföretag har en övningshandbok utarbetats och ytterligare arbetshäften till Säkerhetshandboken kommer att
kunna tillhandahållas branschen. Andra insatser på livsmedelsområdet
är tre regionala övningar för att öka krishanteringsförmågan regionalt
och lokalt. Varje övning genomfördes som en samverkansövning om
smitta i livsmedel och varje övning har inbegripit livsmedelsföretag
och kontrollmyndigheter med flera aktörer inom två län.
Mikrobiologisk diagnostik i livsmedel: Sedan några år har Livsmedelsverket identifierat brister vad gäller mikrobiologiska analyser av
livsmedel i samband med sjukdomsutbrott. Med hjälp av medel från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har Livsmedelsverket
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
19
förbättrat och utökat sin mikrobiologiska diagnostik i livsmedel. Under året har verket utfört analyser i samband med 25 livsmedelsburna
utbrott. Analyserna gjordes i samarbete med den aktuella kommunen
och ibland Smittskyddsinstitutet. I de flesta utbrotten misstänktes norovirus (som orsakar vinterkräksjuka) i hallon och vid analyserna användes en ny metod som Livsmedelsverket har utvecklat. Målet med analyserna är att snabbt kunna identifiera smittkällan så att inte fler smittas,
men också att utreda hur livsmedlet blev smittat.
Dricksvattenområdet: För att öka krisberedskapsförmågan på dricksvattenområdet gjorde Livsmedelsverket under året ett stort antal insatser. Fyra fördjupande tredagarsutbildningar arrangerades om krishantering vid vattenburen smitta respektive för olyckor vid vattentäkter.
Tvåhundra deltagare från nästan hälften av landets kommuner deltog.
Vidare övade 36 kommuner med skräddarsydda dricksvattenscenarier.
På regional nivå genomförde Livsmedelsverket inspirationsdagar för
krisberedskap och risk- och sårbarhetsanalys och en kommun- och länsöverskridande övning runt en gemensam vattentäkt.
Livsmedelsverket besökte under året, tillsammans med respektive
kommunal kontrollmyndighet, 65 kommunala VA-producenter och tillhandahållare av dricksvatten för att diskutera redan vidtagna och planerade åtgärder för att säkra vattenverk och distributionsanläggningar
för dricksvatten vad gäller sabotage och annan skadegörelse.
Vaka, Nationell vattenkatastrofgrupp, har under året genomfört en
stor nödvattenförsörjningsövning tillsammans med Göteborg Vatten och
som resultat av övningen tagit fram en strategisk och operativ checklista för nödvattenförsörjning. Vaka har under året stöttat 19 kommuner i kris. Orsaken var i flera fall stora och allvarliga läckor, översvämning av vattenverk och två stora vattenburna smittor. Livsmedelsverket har utökat förråden av nödvattenförsörjningsutrustning med ytterligare två depåer. Totalt fanns vid årets slut 27 förråd, som gör det
möjligt att försörja minst 350 000 personer med nödbehovet av dricksvatten (tre liter/person/dag). Utrustning har varit på plats hos nödställda
kommuner vid fem dricksvattenkriser under året. Under året har också
utbildning i att använda nödvattenutrustning genomförts vid två tillfällen för ett nittiotal tekniker från kommuner inom främst Norrvattens
och Stockholm Vattens distributionsområden. Arbete pågår också, i
samverkan med Stockholm Vatten, för att se över vilken annan utrustning och andra nödlösningar som står till buds för nödvattenförsörjning.
Tre kommuner har haft allvarliga kriser i dricksvattenförsörjningen
på grund av den kalla vintern, Göteborg, Öckerö och Karlstad. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick i början av 2010 ett regeringsuppdrag att analysera och utvärdera krisberedskapen under vintern 2010. Livsmedelsverket bidrog i den rapporten med uppgifter om
den kalla vinterns konsekvenser för dricksvattenförsörjningen.
Östersund drabbades i november av ett vattenburet utbrott orsakat
av Cryptosporidium och fick stöd av Vaka på plats under 1,5 vecka,
telefonsupport och hjälp med utrustning för nödvattenförsörjning.
För att skapa möjlighet till samarbete över nationsgränserna genomfördes ett möte med norska myndigheter och organisationer.
20
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
EU:s stora översyn av kontrollen i den svenska livsmedelskedjan
Sveriges offentliga kontroll i livsmedelskedjan har under hela 2010
reviderats av EU-kommissionens livsmedels- och veterinärbyrå (FVO).
Revisionen omfattade dels hur det övergripande systemet fungerar, dels
tio olika kontrollområden. Processen kallas General Audit och det är
första gången en så omfattande revision har gjorts i Sverige. Syftet är
att se hur den offentliga kontrollen uppfyller kraven i EU:s lagstiftning
och att kontrollen sker i enlighet med Sveriges fleråriga kontrollplan
för livsmedelskedjan. Översynen avslutas under 2011.
Livsmedelsverkets kostnader för General Audit uppgick under 2010
till 3,1 miljoner kronor.
Översynen omfattar kontrollen i hela livsmedelskedjan, det vill säga
livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Den omfattar
både det arbete som utförs vid centrala myndigheter, främst Livsmedelsverket och Jordbruksverket, och hur kommuner och länsstyrelser
sköter sin del av kontrollen. Livsmedelsverket har samordnat revisionerna, utom i de fall där Jordbruksverket är ensam ansvarig myndighet. Varje revision omfattar ett kontrollområde och utmynnar i en rapport med rekommendationer.
FVO fann brister i fråga om samordning, utbildning, genomförande
av kontrollen, uppföljning, omfattningen av revision av kontrollen,
liksom i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. FVO har
även uppmärksammat att den legala grunden är otydlig för Livsmedelsverkets och länsstyrelsernas behörighet att utföra revisioner av andra
kontrollmyndigheter. FVO anser, trots bristerna, att förbättringar har
åstadkommits inom livsmedelskontrollen. FVO har accepterat Sveriges förslag till åtgärder för importkontroll respektive livsmedelshygien
när det gäller icke animaliska livsmedel.
FVO konstaterade att kontrollpersonalen inte har tillräcklig kompetens för kontroll av bland annat spårbarhet, HACCP, märkning, provtagning och dokumentation. Livsmedelsverket har därefter presenterat
ett antal förslag till förbättring av kompetensförsörjningen i den offentliga kontrollen (se sidan 17). Livsmedelsverket har under året utbildat
sin gränskontrollpersonal med anledning av FVO:s rekommendationer
och informerat länsstyrelserna om hur de bör följa upp överskridanden
av läkemedelsrester i livsmedel.
Ett flertal brister i hur kontrollen genomförs noterades och FVO ansåg att detta kan leda till att den inte är likvärdig. För att åtgärda detta
arbetar Livsmedelsverket med att utveckla kontrollhandböcker och uppdatera vägledningar.
FVO ansåg inte att tillräckligt regelbunden riskbaserad kontroll utförs inom vissa områden. Med anledning av detta har verkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning
av kontrolltid uppdaterats. Även Livsmedelsverkets och Jordbruksverkets gemensamma vägledning om riskklassificering av livsmedels- och
foderföretag i primärproduktionen har uppdaterats.
Man konstaterade också att det brister i hur åtgärder som har vidtagits mot företag följs upp. Livsmedelsverkets egen uppföljning kommer
att förbättras med hjälp av ett nytt IT-stöd och verket kommer även att
följa upp de lokala myndigheternas åtgärder med anledning av kritiken.
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
21
Kritik riktades även mot att revision av kontrollmyndigheterna enbart görs inom kontrollen av animaliska livsmedel. Livsmedelsverket
har därför infört revision av kontrollen av vissa icke animaliska livsmedel i sina revisionsplaner.
FVO var också kritisk till att information saknades i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan och att det därför inte var möjligt
att revidera mot hela planen. En större omarbetning av planen planeras 2011.
Medverkan i Efsa:s arbete
Livsmedelsverkets arbete i Efsa:s paneler och arbetsgrupper har genererat 32 yttranden inom områdena GMO, växtskyddsmedel, tillsatser i
foder, aromämnen och material i kontakt med livsmedel. En av Livsmedelsverkets medarbetare leder Efsa:s arbete med att ta fram ett nytt
gemensamt EU-system för klassificering av livsmedel. Systemet är avsett för att rapportera både livsmedelskonsumtion och halter av kemiska ämnen och mikrobiologiska organismer.
Riskvärderingar
För arbetet med att uppdatera Livsmedelsverkets råd för spädbarn och
småbarn har riskvärderingsunderlag för följande ämnen och livsmedel
tagits fram: aflatoxiner, ämnen som bildas i samband med upphettning, tillsatser, sötningsmedel, nya livsmedel, GMO, potatis, oxalsyra
i rabarber, lakrits, lektiner, nitrat och nitrit, vitaminer och mineraler,
koffein, kryddor, vatten, cyanogena ämnen, material i kontakt med
livsmedel, pesticider i frukt och grönt och spannmål, arsenik i ris, mangan
i modersmjölksersättning, livsmedelsallergier och probiotika.
Mykotoxiner
Det finns tydliga kopplingar mellan klimatförändringar och utvecklingen av mykotoxinbildande mögelsvampar i grödor, främst spannmål. Livsmedelsverket har tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges
lantbruksuniversitet byggt upp en samverkansfunktion med målet att
uppnå en väl fungerande nationell plan och samverkan för att förhindra utbrott av mykotoxikoser hos människor och djur från 2011 och
framåt. 2010 kartlades förekomsten av mykotoxiner och mykotoxinbildande mögelsvampar i spannmål och utvecklades nya metoder för
analys av mögel och mykotoxiner. Metoderna ska vara ändamålsenliga och snabba vid en krissituation. Vidare fortsatte Livsmedelsverket
arbetet med att identifiera och validera prognosmodeller byggda på
väderförhållanden för mögel och mykotoxiner i spannmål.
Riksprojekt 2009
Rapporten från Riksprojektet 2009 ”Salmonella, Campylobacter och
E. coli i färska kryddor och bladgrönsaker från Sydostasien” publicerades under våren 2010. E. coli påvisades i 33 procent och salmonella
i fyra procent av de knappt 500 proverna av importerade bladgrönsaker från Sydostasien. Detta är lägre förekomst av salmonella än i
tidigare undersökningar gjorda i Norge. En tänkbar förklaring är att
22
Maten är säker
Resultatredovisning 2010
myndigheterna i Thailand, varifrån 90 procent av proverna kom, har
infört hårdare krav på salmonellakontroll av partier avsedda för export till bland annat Sverige och Norge. Vilken betydelse förekomsten
av salmonella i färska kryddor och bladgrönsaker har för smittspridningen i Sverige är svårt att bedöma. De varianter av salmonella som
man fann i studien, och som rapporteras ha orsakat sjukdomsfall hos
människor under 2009, förekommer även i andra typer av livsmedel.
Vegetabiliska livsmedel från Asien behöver alltså inte vara smittkällan
i dessa fall. Förekomsten är dock så pass hög att Livsmedelsverket rekommenderar importföretag att ha med salmonella som en fara i sin
egenkontroll. Campylobacter kunde bara påvisas i ett av proven och
liksom tidigare bedöms vegetabilier vara en mycket begränsad smittkälla för campylobakterios.
Utveckling av analysmetoder
Med simultan multielementteknik är det möjligt att med hög precision
bestämma extremt låga koncentrationer av grundämnen. Den är dessutom utmärkt för att skanna stora material för att upptäcka ovanligheter eller för att användas vid homogenitetstester. En sådan metod för
analys av arsenik, bly och kadmium i livsmedel har ackrediterats.
Två nya metoder för analys av allergenerna äggviteprotein och senap i livsmedel har ackrediterats.
Med hjälp av ny analysutrustning har en bred och enkel analysmetod utvecklats för att användas i krissituationer när okända och potentiellt giftiga ämnen snabbt behöver identifieras.
En kemisk analysmetod har utvecklats som ersätter en tidigare biologisk metod för att bestämma vissa algtoxiner i musslor. Metoden är
nu ackrediterad.
Som stöd till kontrollprogrammet för bekämpningsmedel har de
multimetoder som används vid kontroll av frukt, grönsaker och spannmål effektiviserats och analystiden förkortats. Nya metoder för analys
av bekämpningsmedel i animaliska livsmedel inklusive honung har utvecklats. För samtliga livsmedel har antalet analyserbara bekämpningsmedel utökats, i vissa fall med 100 nya ämnen.
Fem metoder för detektion av otillåtna GMO-sorter av majs, potatis och ris har satts upp och validerats. I samarbete med EU:s referenslaboratorium för genmodifierade livsmedel och foder har Livsmedelsverket deltagit i en valideringsstudie av en detektionsmetod för en genmodifierad bakterie.
Behovet av analysmetoder för dricksvatten har inventerats i samarbete med branschorganisationen Svenskt vatten, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet. Livsmedelsverket har kartlagt och utvecklat analyser för klimatrelaterade smittor och gifter.
Den analysmetod för akrylamid som har utvecklats på Livsmedelsverket har föreslagits som CEN-metod. En utvidgad variant av metoden för kaffe har utvecklats i samarbete mellan EU:s Joint Research
Center och Livsmedelsverket och har avprövats av nio olika laboratorier med godkänt resultat.
Resultatredovisning 2010
Maten är säker
23
Vill du äta hälsosamt?
Välj i första hand fullkorn när du äter
bröd, flingor, gryn, pasta och ris!
24
Resultatredovisning 2010
Livsmedelshanteringen är redlig
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet ”livsmedelshanteringen är redlig” inte har
uppnåtts. Lagstiftningen inom området är mycket svåröverskådlig och komplicerad
och skapar osäkerhet hos såväl konsumenter som företag. Den vägledning om
användningen av närings- och hälsopåståenden på livsmedel som togs fram 2009
underlättar dock företagens tillämpning av reglerna. Livsmedelsverket bedömer
att kontrollen av tillsatser är eftersatt i Sverige.
Verksamhetsbeskrivning
Det är viktigt att man som konsument vet vilket livsmedel man köper.
Livsmedelsverkets arbete med redlig hantering syftar till att varje livsmedel ska vara vad det utges för att vara, så att konsumenten inte blir
vilseledd eller lurad. Det kan gälla näringsinnehåll, sammansättning,
produktinnehåll, vikt och volym, ursprung, produktionssätt (till exempel genmodifierade eller ekologiska livsmedel) eller hur livsmedlet exponeras i butiken. EU har gemensam lagstiftning för hur livsmedel
ska märkas och Livsmedelsverket deltar i rådets arbetsgrupper, liksom
i kommissionens arbetsgrupper och kommittéer. Utifrån lagstiftningen
har Livsmedelsverket utvecklat vägledningar till kontrollmyndigheter
och information till företag. Genom olika kartläggande undersökningar
tar verket reda på om det finns brister i redligheten och resultaten används som underlag för riktad, offentlig kontroll.
Det har inte varit möjligt att skilja ut kostnader för enskilda prestationer. Orsaken är att många insatser inverkar på flera mål och att
arbetet bedrivs med ett helhetsperspektiv.
Redlig hantering; kostnader (tkr)
50 000 40 000 30 000 20 000 -
Livsmedelshanteringen är redlig, kostnader och intäkter (tkr)
Intäkter utöver anslag
Kostnader1
1
Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%)
Antal årsarbetskrafter
1
10 000 -
2008
2009
2010
26 246
40 121
28 686
45 151
35 540
47 859
10,0
52
10,4
53
11,0
62
0-
2008 2009 2010
Fr o m årsredovisningen 2009 redovisas intäkter och kostnader inklusive transfereringar.
Resultatredovisning 2010
Livsmedelshanteringen är redlig
25
Indikatorer
Avvikelser i kontrollpunkter för redlighet
Sedan 2007 följs en indikator för redlig hantering av livsmedel. Den
utgörs av avvikelser i rapporteringspunkter rörande redlighet från kommunernas datorbaserade kontroller i detaljhandeln (restauranger och
andra storhushåll och butiker). En rapporteringspunkt kan till exempel
vara utebliven allergimärkning, att produkterna felaktigt anges som
laktos- eller glutenfria eller avse märkning som kan vilseleda konsumenten. Antalet rapporterade kontroller av olika rapporteringspunkter
2010 varierar mellan 2 400 och 6 400. Andelen avvikelser av det totala antalet rapporteringspunkter för redlighet var åtta procent. Motsvarande andelar varierade under perioden 2007 till 2009 mellan tre och
åtta procent. Den flesta avvikelserna rörde brister i dokumentation.
Regelarbete
Generella märkningsregler
Förhandlingar i ministerrådet om förslag till ny informationsförordning
har pågått under året. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgrupp sedan våren 2008. Nytt i förslaget är särskilda regler för skyldigheter
när det gäller märkning och annan information, krav på minsta stilstorlek för obligatoriska uppgifter, krav på vad som måste anges vid
distansförsäljning, till exempel i kataloger och på Internet, utökad obligatorisk ursprungsmärkning av kött från gris, får, get och fjäderfä, obligatorisk näringsvärdesdeklaration för icke färdigförpackade livsmedel
och att information om allergener måste kunna lämnas i till exempel
den manuella disken och på restaurang. När den nya förordningen kan
antas beror på när enighet kan nås med Europaparlamentet.
Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel har ändrats. Ändringarna har gjorts till följd av ändringar i
EU:s så kallade märkningsdirektiv och rör främst hur enzymer, aromer
och rökaromer ska anges i ingrediensförteckningen.
Codex Alimentarius olika kommittéer har bland annat antagit en
lista över vilka näringsämnen som ska anges i näringsvärdesdeklarationen. Dessa är energivärde, protein, tillgängliga kolhydrater, fett,
mättat fett och totala sockerarter. Principer och kriterier för läsbarhet
av näringsvärdesdeklarationen har antagits. Frågor som rör den globala strategin om kost, fysisk aktivitet och hälsa tar stort utrymme, liksom frågor om ekologisk produktion. Sverige deltar i en arbetsgrupp
som ser över vägledningen om ekologisk produktion.
Särskilda märkningsregler
Smärre ändringar i märkningsförordningen för vin beslutades under
våren. Ett mer omfattande förslag till ändringar i samma förordning
om att införa ett elektroniskt register istället för en bilaga med skyddade beteckningar diskuteras för närvarande.
Ändringar i förordningen om vin och vintillverkning har beslutats.
Ändringen innehåller tre nya metoder för vinframställning och högre
gränser för sulfit i vissa specificerade viner med geografisk beteckning.
26
Livsmedelshanteringen är redlig
Resultatredovisning 2010
Sedan i maj 2010 kan svenska vinproducenter ansöka hos Livsmedelsverket om att märka vin av druvor som skördats i Sverige med årgång
och druvsort. Tidigare var sådan märkning endast tillåten på vin med
skyddad geografisk beteckning eller med skyddad ursprungsbeteckning.
Med anledning av ändringar i EU:s vinlagstiftning har Livsmedelsverkets föreskrifter ändrats.
Ändringar har gjorts i Livsmedelsverkets föreskrifter om juice och
nektar. Ändringarna har gjorts till följd av ändringar i EU-direktiv om
fruktjuice och innebär främst att ett kvalitetskrav för fruktjuice från
koncentrat införs, liksom ett lägsta tillåtna brixtal (anger sockerhalten)
för ett antal fruktsorter och att märkningsuppgiften ”(delvis) framställd
av koncentrat” förkortas till ”(delvis) från koncentrat”.
Genmodifierade organismer
Rådet godkände under året sex olika genmodifierade majssorter. Kommissionen har föreslagit att medlemsstaterna själva ska kunna besluta
om odling av GMO, vilket medförde diskussion bland medlemsländerna
under hösten. Några medlemsstater står väldigt långt ifrån varandra.
Den planerade omröstningen om godkännande av förordningen om
riktlinjer för riskvärdering av GMO har skjutits upp.
Kontroll av redligheten inom livsmedelshanteringen
Granskning av märkning
I en granskning har Livsmedelsverket bedömt obligatoriska märkningsuppgifter på livsmedelsförpackningar, som läsbarhet, språk, beteckning, ingrediensförteckning, mängddeklaration, datummärkning, ursprung och konsumentkontakt. Sju olika livsmedelsgrupper valdes utifrån försäljningsvolym. Granskningen visade att majoriteten av förpackningarna följer de märkningskrav som ställs i livsmedelslagstiftningen. Det finns dock en del brister när det gäller hur ingredienser i
sammansatta livsmedel anges, liksom hur tillsatser anges i ingrediensförteckningen.
Märkning med ”utan ...”
Livsmedelsverket agerade under året rättsligt i några fall som rör så
kallad ”utan”-märkning. Verket förelade Findus Sverige AB att sluta
med märkning som ”utan onödiga tillsatser”, ”utan smakförstärkare”
och ”utan konserveringsmedel”. Skälet är den grundläggande uppfattningen att det är vilseledande att deklarera vad produkten inte innehåller och därmed ge sken av att andra produkter innehåller just detta, till
exempel onödiga tillsatser, när de i själva verket inte gör det. Det är
mer konsumentvänligt att ange vad produkten faktiskt innehåller och
låta konsumenten välja utifrån det. Det är också vad lagstiftningen
säger. Findus överklagade verkets föreläggande, men Förvaltningsrätten
i Uppsala gav verket rätt.
Även företaget Gunnar Dafgårds AB märkning med ”utan ...” har
uppmärksammats av verket. I detta fall blev det aldrig något formellt
föreläggande. Det räckte med en dialog med företaget för att märkningen skulle ändras.
Resultatredovisning 2010
Livsmedelshanteringen är redlig
27
Även märkningen ”Äkta vara” har diskuterats. Livsmedelsverket
har där hävdat mot Föreningen Äkta vara att märkningen ”Äkta vara,
mat utan tillsatser”, är vilseledande om man inte förklarar i märkningen vad ”äkta” innebär. Produkter med märkningen finns dock fortfarande kvar i handeln.
Tendensen är att märkning med uppgiften ”utan” har tonats ned
och att ursprung, lokalproducerat, närproducerat och liknande i stället
har kommit i fokus.
Ärenden om ekologiska livsmedel
Antalet ansökningar till Livsmedelsverket om importtillstånd och dispens att använda konventionella ingredienser i ekologiska livsmedel,
liksom antalet företagsfrågor om dessa ökar. Under 2010 kom närmare
200 sådana ansökningar in. Under året hanterades nio sanktionsärenden,
som alla, efter diskussion med företagen, ledde till korrigerande åtgärder. Några formella beslut har därför inte behövt fattas.
Livsmedelstillsatser
Verket får allt fler frågor som handlar om företag som ersätter livsmedelstillsatser med andra ingredienser, som citronsaft istället för citronsyra, men även med olika växtextrakt. Kontrollen av tillsatser i
maten med avseende på mängd, användningsområde och renhet är
eftersatt i Sverige och ett omfattande stödmaterial har därför tagits
fram till landets kommuner. Kontrollplanen för tillsatser har också uppdaterats. En informations- och diskussionsdag om lagstiftningen på
tillsatsområdet har hållits med livsmedelsbranschen.
Genmodifierade organismer
Livsmedelsverket genomförde 2010 ett GMO-projekt i samarbete med
tre kommuner, där sju företag kontrollerades med avseende på icke
godkända GMO. Provtagningen genomfördes i livsmedelsföretag som
har råvaror eller produkter som innehåller ris eller linfrön. Totalt togs
åtta prover av linfrö och åtta av ris ut för analys. Inget GMO påträffades i linfröproverna. I risprodukterna innehöll ett prov spår av det icke
godkända genmodifierade riset Bt63 och tre prov det icke godkända
GM-riset KeFeng6. De produkter som innehöll GMO återkallades.
Ett RASFF kom som gällde risnudlar från Kina och alla berörda
partier i Sverige återkallades. Ytterligare tre RASFF om risnudlar innehållande GM-riset Bt63 kom. I de fall där risnudlar fortfarande fanns
kvar återkallades och destruerades partierna. Ett fjärde RASFF från
Norge gällde förekomst av Bt63 i en rismix som blandas hos ett svenskt
företag. Fyra prover togs ut från råvarorna och inget GMO påvisades.
Kosttillskott, energidrycker och läkemedelsliknande produkter
Vissa produkter befinner sig i gränslandet mellan läkemedel, som Läkemedelsverket har kontrollansvar för, och livsmedel, där Livsmedelsverket och landets kommunala kontrollmyndigheter har kontrollansvaret. Inom ramen för ett särskilt projekt om hälsokostpreparat har
Livsmedelverket försökt hitta ett ändamålsenligt arbetssätt för att, tillsammans med berörda centrala och lokala myndigheter, kunna kon-
28
Livsmedelshanteringen är redlig
Resultatredovisning 2010
trollera produkter som marknadsförs som livsmedel, men som vid närmare granskning är läkemedel. Projektet omfattar också metoder för
kontroll av märkning och marknadsföring av produkter som är livsmedel, men som säljs via Internet och med tveksam märkning. Projektet har involverat såväl Läkemedelsverket som Konsumentverket och
ett antal kommunala kontrollmyndigheter. Inom projektet har man också
behandlat och lämnat förslag till skärpning av regelverket för märkning av kosttillskott. Ett av syftena är att ge Livsmedelsverket möjlighet att begära in nödvändiga uppgifter från företaget om ingredienser
som underlag för riskvärdering. Ett annat är krav är att det latinska
namnet på ingående växtingredienser ska anges för att underlätta identifikation av ämnen. På grund av ökande problem med energidrycker
och andra livsmedel med höga halter koffein pågår diskussion om behovet av gränsvärden för koffein i livsmedel.
Inom området närings- och hälsopåståenden är intresset från företagare och allmänhet fortfarande stort när det gäller lagstiftningens krav.
Vilka påståenden får man egentligen göra om ett livsmedel? Två informationsmöten med livsmedelsbranschen hölls under året för att reda ut
vad som gäller.
Övrigt
En vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och
beräkning av kontrolltid togs fram under året. I den lyfts bland annat
behovet av mer tid för kontroll av märkning fram.
Återkommande diskussioner har förts med branschen om märkningskraven för livsmedel som har rökts i återskapad rök, efter att Livsmedelsverket i april 2010 informerat om att rökarom ska anges i ingrediensförteckningen, oavsett hur aromen har tillförts.
Inom området livsmedel för särskilda näringsändamål får verket
fortfarande många frågor från företagare om vilka krav som gäller för
sammansättning och märkning.
En informationsdag om material i kontakt med livsmedel har hållits för medlemmar i branschorganisationen Livsmedelsföretagen (Li),
där Livsmedelsverket gav en översikt av lagstiftningen och de inbjudna
fick möjlighet att diskutera olika frågor.
Resultatredovisning 2010
Livsmedelshanteringen är redlig
29
Vill du äta hälsosamt?
Ät fisk ofta – gärna 2–3 gånger i veckan!
30
Resultatredovisning 2010
Matvanorna är bra
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet ”matvanorna är bra” inte har uppnåtts. Det
finns fortsatt stora behov av och möjligheter till förbättring av matvanorna i
Sverige. Livsmedelsverkets kostindex från 2010 visar inga stora skillnader jämfört
med tidigare kostindexmätningar (2005, 2006, 2008).Tendensen från 2008 att fler
väljer fetare matfett på bröd förstärks.
De största hälsoproblemen förknippade med livsmedel beror på dåliga matvanor i kombination med för litet fysisk aktivitet. Grupper med lägre utbildning har
sämre matvanor och drabbas i större utsträckning av de stora folksjukdomarna
hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, cancer och fetma. Ökningen av fetma tycks dock
ha avstannat hos både barn och vuxna, men ligger fortfarande på ohälsosamt höga
nivåer. Det behövs strukturella och långsiktiga insatser för att nå alla grupper i
samhället.
Verksamhetsbeskrivning
Livsmedelsverket arbetar för att förbättra matvanorna hos befolkningen
i Sverige, särskilt barns och ungdomars förutsättningar att göra medvetna val av hälsosam mat. Då är märkningen på livsmedel och kunskap om hur uppgifterna kan användas bra verktyg. Livsmedelsverkets
nyckelhålsmärkning är betydelsefull vid valet av livsmedel i butik och
på restaurang. Hur Nyckelhålet får användas regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter. Viktiga delar i arbetet för bra matvanor är de nordiska och svenska näringsrekommendationerna, livsmedelsdatabasen och
de nationella matvaneundersökningarna, som är underlag för råd om
bra matvanor. Råden kommuniceras via verkets webbplats, trycksaker, kurser och genom massmedierna. Livsmedelsverket stödjer dem
som arbetar med mat och måltider på olika nivåer i samhället, till
exempel barnmorskor, dietister och kostchefer i kommunerna. Arbetet
med bra matvanor kräver att den vetenskapliga utvecklingen följs och
kommenteras öppet och transparent. Livsmedelsverket deltar även i
EU- och WHO-arbetet i dessa frågor.
Det har inte varit möjligt att skilja ut kostnader för enskilda prestationer. Orsaken är att många insatser inverkar på flera mål och att
arbetet bedrivs med ett helhetsperspektiv.
Resultatredovisning 2010
Matvanorna är bra
31
Matvanorna är bra ;
kostnader (tkr)
Matvanorna är bra, kostnader och intäkter (tkr)
40 000 -
Intäkter utöver anslag1
Kostnader1
30 000 -
Andel av Livsmedelsverkets kostnader (%)
Antal årsarbetskrafter
20 000 -
1
2008
2009
2010
4 515
30 106
7 808
34 416
4 820
33 308
7,5
35
7,9
31
7,6
30
Fr o m årsredovisningen 2009 redovisas intäkter utöver anslag och kostnader inklusive transfereringar.
10 000 -
0-
2008 2009 2010
Indikatorer
Kostindex
Kostindex bygger på frågor om konsumtion av vissa livsmedel, bland
annat frukt och grönsaker, fisk, godis, läsk och typ av matfett på bröd
och i matlagning. Svaren speglar hur väl kosten följer Livsmedelsverkets kostråd. Undersökningen genomförs som telefonintervjuer vartannat år och den senaste gjordes i november 2010. Frågorna ställdes till
drygt 1 000 personer i åldern 16–80 år. Deltagarprocenten 2010 var 37
procent, vilket är lägre än i de tidigare undersökningarna, där cirka 50
procent deltog. Detta gör att osäkerheten i resultaten från 2010 års
undersökning blir större.
Resultaten visar att knappt en av tio äter frukt och grönsaker minst
fem gånger om dagen, fler kvinnor än män. Nästan fyra av tio äter fisk
som huvudrätt två gånger eller oftare per vecka. Högutbildade äter
oftare frukt och grönsaker och fisk än lågutbildade. Skillnaderna är i
allmänhet relativt små jämfört med tidigare undersökningar, även om
man kan se en tendens till att konsumtionen av frukt och grönsaker
ökar. Konsumtionen av hårt och grovt bröd är i genomsnitt något lägre än i 2008 års undersökning. Andelen som äter grovt bröd ofta, mer
än tre skivor per dag, är också något lägre, 37 procent, jämfört med 41
procent 2008.
Knappt två av tio använder vanligen lättmargarin på smörgås, medan
sex av tio använder matfett med högre fetthalt (60–80 procent). Jämfört med 2008 har andelen som använder smör eller smör- och växtoljeblandningar som Bregott ökat och andelen som använder lättmargarin
minskat (se tabell). Användningen av ”mjuka” matfetter som matolja
och flytande margarin i matlagningen är fortsatt stor. 2010 uppgav 30
procent att de oftast använder matolja och 21 procent flytande margarin (se tabell). Preliminära resultat från matvaneundersökningen ”Riksmaten 2010” pekar även på att matfetter med högre fetthalt har blivit
vanligare på smörgås. Däremot är andelen som använder smör betydligt lägre i Riksmaten. Skillnaderna kan bland annat bero på metodik.
Choklad och godis äter man i genomsnitt ett par gånger i veckan.
Jämfört med 2008 är konsumtionen lägre bland yngre (under 30 år).
Bullar, kakor, kex, tårta med mera äter man också i genomsnitt ett par
gånger i veckan. Äldre (60–80 år) äter oftare kakor, kex och bullar än
yngre vuxna. Läsk och saft dricker man i genomsnitt ett par gånger i
veckan, män betydligt oftare än kvinnor. Yngre (under 30 år) dricker
läsk och saft oftare än andra och personer med lägre utbildning oftare
32
Matvanorna är bra
Resultatredovisning 2010
Typ av matfett på smörgås (%)
Smör
Matfettsblandning, smör- och växtolja, 75–80 % fett
Hushållsmargarin 70–80 % fett (i folie)
Matfett 60 % fett
Lättmargarin 30-40 % fett (i ask)
Inget
Ej svarat
2006
2008
2010
4
17
3
12
49
14
<1
6
29
2
10
38
13
2
11
42
2
12
21
10
1
Typ av matfett som vanligen används i matlagning hemma (%)
Smör
Matfettsblandning, smör- och växtolja, 75–80 % fett
Hushållsmargarin 70–80 % fett (i folie)
Matfett 60 % fett
Flytande margarin
Matolja
Använder inte matfett i matlagningen/Vet ej
1997-98*
2008
2010
8
6
52
6
7
16
1
15
1
16
2
23
39
3
23
3
18
2
21
30
4
* Från Riksmaten 1997-98
än personer med högre utbildning. Omkring tre av tio, fler män än
kvinnor, uppgav att de dagligen konsumerade godis, bakverk, snacks
och söta drycker.
En sammanvägning av dessa frågor till ett index som speglar kostens kvalitet, där högsta värdet är 12, visar ett medelvärde på knappt
sex, något högre för kvinnor än för män. Skillnaden är liten jämfört
med tidigare undersökningar. Med hänsyn till den låga svarsfrekvensen
bör resultatet tolkas försiktigt.
Kännedomen om kostråden om fisk
Inom ramen för regeringsuppdraget om gränsvärden för långlivade
miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet (se även sidan 58) undersöktes konsumenters och fiskares kännedom om verkets kostråd om
fisk. Undersökningen riktade sig till sex olika målgrupper och 4 300
intervjuades via webb eller telefon. Vetskapen om råden är mycket
hög, 87 procent känner till eller har hört talas om dem. Bland allmänhet och småbarnsföräldrar är kunskapen om vilka fiskar råden gäller
låg, medan den är betydligt bättre bland yrkesfiskare.
Regelarbete
Livsmedelsverkets föreskrifter om kosttillskott har uppdaterats. Det beror
dels på en EU-förordning, som bland annat innehåller kraftigt utökade
listor över tillåtna källor för vitaminer och mineralämnen, dels på att
vissa övergångsregler upphörde att gälla den 1 januari 2009.
Åtta rättsakter om hälsopåståenden och en om näringspåståenden
har antagits och trätt i kraft under året.
I juni 2009 skärptes villkoren för nyckelhålsmärkningen och de nya
reglerna kompletterades 2010 med en vägledning om hur de ska använ-
Resultatredovisning 2010
Matvanorna är bra
33
das. Samarbetet med Norge och Danmark om Nyckelhålet, fortsatte
under året. Det nordiska samarbetet består bland annat av gemensamma
kommunikationsinsatser, konferenser och att samordna revidering av
kriterier och kontroll. Kännedomen om Nyckelhålet ökar i takt med
kommunikationsinsatser och att nya produkter kommer ut på marknaden. I oktober genomförde länderna en gemensam konferens i Köpenhamn. Konferensen samlade över 100 intressenter från industri, detaljhandel och andra organisationer. Ett gemensamt kontrollprojekt planerades under året och kommer att genomföras under 2011.
Råd
Bra mat i äldreomsorgen
Livsmedelsverket fick i uppdrag av regeringen att 2010 ta fram råd
riktade till olika personalgrupper om bra mat inom äldreomsorgen. En
referensgrupp med representanter för Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet,
kostchefer, Dietisternas riksförbund, Hushållningssällskapet, PRO,
Svensk geriatrisk förening och forskare vid Uppsala universitet har bistått med synpunkter under arbetets gång. I början av året kartlades
tänkbara målgrupper och deras behov genom bland annat litteraturgenomgång, studiebesök, e-postutskick och fokusgruppsintervjuer med
berörda yrkesgrupper. Kartläggningen visade att det är viktigt att få
med en helhetsbild av maten och måltiden och inte bara fokusera på
exempelvis näringsinnehåll. Exempel på andra områden som ansågs
viktiga är måltidsmiljön och måltidens sociala faktorer. Vetenskapligt
underlag togs fram om åldrandets fysiologi, mikrobiologiska risker,
specifika näringsbehov hos äldre och måltidsmiljöns påverkan på äldres aptit och hälsa. Därefter fomulerades råd riktade till kommunalpolitiker, ansvarig nämnd, upphandlare, kostchefer, menyplanerare, kökspersonal, biståndshandläggare, omsorgschefer och omsorgspersonal
inom äldreboende och hemtjänst. Råden kommer att lanseras 2011 och
det vetenskapliga underlaget publiceras då på Livsmedelsverkets webbplats.
Mat för spädbarn och småbarn
Livsmedelsverket gav 1999 ut råd om mat för spädbarn och 2002 råd
om mat för småbarn i form av broschyrer som delas ut till föräldrar genom barnhälsovården och handböcker för sjukvårdspersonalen. Omfattande arbete lades ner på att uppdatera råden 2010 och de presenterades vid ett möte med barnhälsovårdsöverläkare och barnhälsovårdssamordnare från hela landet. Arbetet kommer att slutföras 2011.
Femte upplagan av Nordiska näringsrekommendationer
Livsmedelsverket deltar i ett nordiskt samarbetsprojekt för att ta fram
en ny upplaga av de nordiska näringsrekommendationerna. Översynen
fokuserar på vissa områden, till exempel energibalans, typ och mängd
av fett och kolhydrater, vitamin D, kalcium, folat, järn och livsmedelsbaserade rekommendationer samt att ytterligare betona den fysiska
aktiviteten. Nutritionsförhållandena för specifika grupper, som barn,
gravida, ammande, etniska grupper och överviktiga, kommer att bely-
34
Matvanorna är bra
Resultatredovisning 2010
sas. Vidare värderas behovet av att ta med nya ämnesområden, till
exempel miljöaspekter. Systematiska litteraturöversikter görs av nordiska experter där vetenskaplig studiekvalitet och evidensgrad bedöms
enligt fastställda riktlinjer och kriterier. Underlag och förslag till rekommendationer remissbehandlas i en öppen process. Ett förslag till
nya rekommendationer kommer att presenteras vid den 10:e nordiska
näringskonferensen i Reykjavik 2012. Information om projektet finns
på webbplatsen www.nnr5.org.
Höjd kompetens på kost- och måltidsområdet inom skolan
2009 undersökte Livsmedelsverket hur väl kända och använda råden
för bra mat i skolan var i de målgrupper som råden riktar sig till. Undersökningen visade att skolledarnas kunskap om råden är mycket låg,
men också glädjande nog att de tycker att skollunchen är viktig. Livsmedelsverket fick därför 2010 i uppdrag av regeringen att kommunicera
råden om bra mat i skolan till skolledare. I sin roll som skolledare och
med stöd av den nya skollagen har de stora möjligheter att ge förutsättningar för bra skolmåltider. För att öka deras kunskap om Livsmedelsverkets råd om skolmat som verktyg för att skapa bättre skolmåltider
har ett informationsmaterial tagits fram riktat just till skolledare. Där
beskrivs bland annat deras ansvar och möjligheter och ges konkreta
råd om hur man skapar en bra måltidsmiljö för eleverna. Materialet
skickades till 5 000 skolledare i januari 2011.
Vetenskapligt underlag om matvanor, produktutbud
och näringsinnehåll i livsmedel
Matvaneundersökning
I maj 2010 startade Livsmedelsverkets tredje nationella matvaneundersökning av vuxna (18–80 år), Riksmaten 2010. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån och kommer att pågå till halvårsskiftet 2011. Under den perioden kommer 4 000 personer att tillfrågas
om de vill delta i undersökningen genom att under fyra dagar registrera allt de äter och dricker och att dessutom besvara en enkät. Preliminära siffror visar att bara 30–40 procent deltar och insatser har därför gjorts för att öka deltagarantalet. Låg deltagarfrekvens är ett generellt problem i undersökningar. Livsmedelsverket har bland annat därför gett deltagarna möjlighet att få återkoppling på sin registrering av
vad de äter och de får också sitt energibehov uträknat.
Livsmedelsdatabasen
Värden för salt och fullkorn har lagts in i livsmedelsdatabasen. Salt har
beräknats utifrån natriumvärdet och är därmed inte bara ett mått på
tillsatt salt, utan även övrigt natrium i livsmedlet. Fullkornshalten baseras på produktinformation från företag. Nya analysvärden har även
lagts in för potatis, matfettsblandningar och margariner, medan värden för vitamin D har kvalitetskontrollerats och uppdaterats. Under
året togs prover av fisk, bland annat nya fiskarter, som tilapia och pangasiusmal, men även sill och sej, skaldjur och fiskprodukter. Även bär
och bagerimargarin analyserades.
Resultatredovisning 2010
Matvanorna är bra
35
CEN-standard för livsmedelsdata
Livsmedelsverket deltar i ett projekt med att ta fram en europeisk standard (CEN-standard) för livsmedelsdata, som är information om livsmedels egenskaper och sammansättning. Livsmedelsdata används bland
annat som underlag för märkning, produktutveckling, kostbehandling,
konsumentinformation och forskning. Standarden bidrar till att beskrivningen av livsmedelsdata blir mer enhetlig och kvalitetssäkrad. Parter
som utbyter livsmedelsinformation, till exempel tillverkare, myndigheter med flera, ska kunna göra detta dator till dator, på ett enhetligt sätt.
Konsumenter får tillgång till enhetlig information om livsmedel som
produceras, distribueras och/eller används i Europa. CEN har tagit
fram ett förslag till standard som beräknas fastställas 2012.
Salt
Konsumtionen av salt i vårt land är ungefär dubbelt som stor som rekommenderat. Av det salt vi får i oss kommer 75 procent från livsmedel som bröd, flingor, charkuterier, ost och bröd. Även den mat som
serveras på restaurang innehåller ofta mycket salt. För att kunna sänka
konsumtionen krävs att mängden salt i dessa produkter minskas. Livsmedelsverket har därför under året haft möten och samtal med livsmedelsindustrin om möjligheterna att sänka mängden salt i vissa produktgrupper. I vissa produkter är det enklare och i andra krävs produktutveckling. Detta är ett långsiktigt arbete och måste ske i små steg för att
accepteras av konsumenterna. Livsmedelsverket deltar på EU-nivå i
gruppen Esan (European Salt Action Network), där erfarenheter byts
mellan deltagande länder.
Spädbarnsnutrition och amning
Livsmedelsverket har regeringens uppdrag att samordna frågor om
spädbarnsnutrition och amning. Den nationella amningskommitté som
bildades 2009 presenterade under året resultatet från en webbundersökning om amning i vårdkedjan som Livsmedelsverket har genomfört.
Den visade att de flesta landstingen har policydokument och vårdkedjemöten, men inte hinner med hembesök i så hög grad som man önskar
eller att utvärdera sitt amningsstöd. Webbundersökningen visade att i
stort sett alla mammor vill amma den första tiden. Amningskommittén
presenterade också förslag till reviderade råd om amning. Socialstyrelsens amningsstatistik visar att andelen barn som ammas helt eller delvis stadigt sjunker, vilket visar att det behövs en aktör på nationell
nivå, som ansvarar för att följa upp den amningsvänliga vårdkedjan.
Någon sådan nationellt ansvarig myndighet finns inte i Sverige. I Livsmedelsverkets samordningsansvar ingår inte att följa upp den amningsvänliga vårdkedjan.
36
Matvanorna är bra
Resultatredovisning 2010
Resultatredovisning 2010
37
Vill du äta hälsosamt?
Byt till flytande margarin
eller olja när du lagar mat!
38
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket uppfattas som
trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet delvis har uppnåtts. Undersökningar som har
gjorts under året visar att konsumenter i Sverige har förtroende för Livsmedelsverket. Mer kunskap behövs dock om hur väl konsumenterna känner till Livsmedelsverket och vilka tjänster verket erbjuder, för att riktigt veta hur väl målet nås.
Indikatorer
Konsumenternas förtroende för Livsmedelsverket,
dess råd och rekommendationer
En stor del av de svenska konsumenterna, 86 procent, har stort eller
ganska stort förtroende för Livsmedelsverket. Nästan lika många litar
på verkets råd och rekommendationer; 84 procent tycker att råden är
mycket eller ganska trovärdiga. Detta framgår av den undersökning
som Synovate genomförde. Drygt 1 000 personer telefonintervjuades.
Samma tendens syns i den så kallade Eurobarometern. Sverige utmärker sig genom att vara bland de länder i EU, vilkas konsumenter
har högst förtroende för både nationella och europeiska livsmedelsmyndigheter, 78 procent jämfört med EU:s genomsnitt på 64 procent. Konsumenter i Sverige vill också, i högre grad än andra EU-medborgare,
att livsmedelsmyndigheterna ska göra ännu mer för säker mat och för
att informera om hälsosamma matvanor.
Konsumenternas kännedom om Livsmedelsverket
Av Synovates undersökning framgick även att de flesta konsumenterna,
87 procent, känner till Livsmedelsverket, men bara 35 procent känner
till verket mycket eller ganska bra.
Livsmedelsverket i bloggosfären
Ett annat sätt att undersöka kännedom och attityd till Livsmedelsverket är att studera ”bloggosfären”. I en sådan undersökning noteras hur
ofta och på vilket sätt verket nämns i olika blogginlägg. En genomgång av 570 blogginlägg under första halvåret 2010 visar att de flesta
är neutrala. Merparten handlar om verkets råd och rekommendationer
eller om att man använder verkets information som bas för sin argumentation. Den vanligaste uppfattningen i inläggen är att Livsmedelsverket är en trovärdig källa och det är vanligt att man länkar till verkets
webbplats. Av inläggen var 32 procent negativa, vilket är 16 procenten-
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket uppfattas som trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt
39
heter mindre än 2009. Den främsta orsaken till det är att LCHF(Low
Carb High Fat)-debatten tog betydligt mindre plats 2010.
Kommunikationsaktiviteter
Livsmedelsverket arbetar via många olika kanaler för att nå målgrupper
som konsumenter, kostarbetare, kommuner, länsstyrelser och livsmedelsföretag. Viktiga källor till information är Livsmedelsverkets webbplatser,
verkets föreskrifter, vägledningar och råd, trycksaker, kurser, konferenser, presstjänst och upplysningstjänst. Webbplatsen www.livsmedelsverket.se har ungefär 37 000 besök varje vecka.
Under året har bland annat samtliga texter om ”Starta och driva
livsmedelsföretag”på verkets webbplats setts över och reviderats. Informationen om livsmedelslagstiftningen har förbättrats.
Livsmedelsverket har en särskild upplysningstjänst, där den som
vill kan ställa frågor. Ungefär 13 000 frågor har besvarats under året
per telefon, e-post eller brev, jämfört med 15 000 år 2009. Frågorna
handlade mest om kostråd och om vilka regler som gäller för livsmedel. Årets utvärdering visade att 80 procent av dem som hörde av sig
fick svar på sin fråga.
Förutom de broschyrer med kostråd, som delas ut till alla gravida
och ammande på mödra- och barnavårdscentraler, finns sedan i november en Facebooksida där gravida och ammande kan ställa frågor och
få svar direkt från Livsmedelsverkets experter. Den fick under första
månaden över 350 besök. Verket har också öppnat en sms-tjänst för
gravida och ammande med råden om fisk och ost. Tanken med de nya
tjänsterna är att de ska underlätta för den som är gravid eller ammar
att få veta vad som är bra att äta och inte. De ger också Livsmedelsverket mer kunskap om vilka funderingar som finns om de här frågorna.
Det skrivs mycket om mat i pressen. Därför förekommer också Livsmedelsverket ofta i medierna, till exempel när livsmedel återkallas,
när felaktigheter begås på slakterier eller när kostråden diskuteras.
Livsmedelsverket publicerade under året 119 egna nyheter.
Livsmedelsverket har omfattande kursverksamhet för att kunna ge
fördjupad kunskap om aktuella livsmedelsfrågor. Under året deltog sammanlagt 694 personer vid 18 kurstillfällen. Exempel på kurser under
året är hur man planerar livsmedelskontroll och krishantering vid olyckor vid vattentäkt.
Livsmedelsverket deltog under Almedalsveckan med två egna seminarier, ett om dricksvatten i framtiden och ett om djurskydd vid slakterier.
Regelförenkling
Under året fortsatte arbetet med att ta fram en enhetlig tolkning av reglerna om HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) och
egenkontroll. Verkets vägledningar ska anpassas efter den tolkning som
togs fram under året och dokument riktade direkt till småföretag eller
företag med lågriskverksamhet ska utarbetas 2011. En enkätundersökning har också genomförts om vilka informationskanaler som är effek-
40
Livsmedelsverket uppfattas som trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt
Resultatredovisning 2010
tivast för att nå företag och kontrollmyndigheter med information om
nya regler. Stora företag nås bäst via Livsmedelsverkets webbplats och
mindre företag via information i samband med besök och trycksaker
som överlämnas då. Informationsmöten och utbildningar är också bra
sätt att nå ut. En avslutande mätning och prognosticering av administrativa kostnader inom 17 mätområden gjordes av regeringen under
våren. Livsmedelsverket har åstadkommit en minskning med cirka 37
procent inom livsmedelsområdet och den står för huvuddelen av minskningen för samtliga mätområden.
E-förvaltning
Under 2010 utvecklades ett IT-stöd för att effektivisera processen för att
godkänna livsmedelsanläggningar som ett led i att datorisera Livsmedelsverkets kontrollverksamhet. Denna första del sätts i drift 2011 och
företagen kommer därmed att kunna söka och få godkännande via
Internet samtidigt som verkets diarieföring automatiseras. Fortsättningen
innebär att alla resultat från verkets kontroll registreras i systemet.
Livsmedelsverket kommer därmed att kunna göra analyser av och följa
upp kontrollen bättre, vilket bidrar till att göra den mer likvärdig,
ändamålsenlig och effektiv. Systemet i alla dess delar beräknas vara i
full drift 2013.
Ett nytt system för att rapportera in uppgifter om livsmedelskontrollen
infördes 2010. Uppgifterna rapporteras till EU, som tar fram en samlad
bild av livsmedelskontrollen inom EU. Systemet ska användas av alla
kontrollmyndigheter på central, regional och lokal nivå och kan användas för att analysera och utveckla kontrollverksamheten på alla nivåer.
Livsmedelsverket genomför ett treårigt samverkansprojekt med Sveriges geologiska undersökning, för att bygga ut Vattentäktsarkivet. Syftet
med projektet är att få ett långsiktigt system för att samla in och tillhandahålla dricksvatteninformation från allmänna vattenverk i Sverige.
En utförligare redovisning av detta arbete finns på sidan 53.
Under året tog Livsmedelsverket fram en interaktiv webbsida för
konsumenter, där man kommer att kunna testa sina matvanor på två
olika sätt. Den ena delen består av frågor, där svaren ger olika poäng
(kostindex). Man får återkoppling till sitt svar, sitt kostindex och råd i
förhållande till Livsmedelsverkets fem kostråd. Man kommer också att
kunna jämföra sitt resultat med den svenska befolkningen generellt.
Den andra delen består av samma verktyg som Livsmedelsverket använder i den nationella matvaneundersökningen, Riksmaten 2010. Man
kan välja att registrera vad man äter under en måltid, en dag eller upp
till sju dagar. Även här får man återkoppling till uppgifterna om intaget av bland annat energi, protein, fett och kolhydrater och några vitaminer och mineraler. Man får också sitt energibehov uträknat. Webbsidan
kommer att publiceras 2011.
Samarbetet med Statens veterinärmedicinska anstalt har under året
utvecklats på IT-området, vilket bland annat har resulterat i en fast fiberförbindelse mellan myndigheterna. Detta möjliggör utökat samarbete på IT-området mellan myndigheterna.
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket uppfattas som trovärdigt, snabbt, lyhört och tydligt
41
Vill du äta hälsosamt?
Välj gärna nyckelhålsmärkt!
Även frukt och grönsaker får säljas som
nyckelhålsmärkt mat. Då finns Nyckelhålet på t.ex. en skylt intill varorna.
42
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket är en av Sveriges
bästa arbetsplatser
Bedömning av måluppfyllelse
Livsmedelsverket bedömer att målet ”Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser” delvis har uppnåtts. Systematisk satsning på kompetensutveckling,
ledarskapsutveckling och friskvård bidrar positivt till måluppfyllelsen. Rekryteringsprocessen är strukturerad och verket har många sökande till varje utannonserad
tjänst.
Kompetensförsörjning
Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Målet ”Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser” är formulerat för att
säkerställa behovet av kompetent personal. I dagsläget bedömer Livsmedelsverket att de nuvarande och framtida kompetensbehoven är tillräckligt säkerställda samtidigt som måluppfyllelsen förbättras. Detta
visas genom en strukturerad och genomtänkt rekryteringsprocess, systematisk satsning på kompetensutveckling, ledarskapsutveckling och
friskvård. Livsmedelsverket har ett fruktbart samarbete med de fackliga organisationerna och med de personalföreningar som finns inom
organisationen.
På Livsmedelsverket planeras all verksamhet med hjälp av planeringsverktyget Lots®. Detta verktyg ger chefer och medarbetare ett gemensamt sätt att formulera vision och värderingar, syfte, fokusering,
mål, aktiviteter och vilken kompetens Livsmedelsverket behöver för
att verksamhetens mål ska uppnås. Behovet av kompetensförsörjning
analyseras integrerat i den årliga verksamhetsplaneringen, som sker
både på ett- och fyraårsbasis.
Målet följs upp regelbundet genom en medarbetarundersökning. Resultatet i den undersökning som genomfördes 2010 var genomgående
betydligt bättre än vid den senaste jämförbara mätningen från 2008.
Nöjd medarbetar-index har sedan 2008 ökat från 59 till 67 och chefsindex från 70 till 72 på en hundragradig skala. År 2006 var medarbetarindex 56 och chefsindex 62.
Livsmedelsverket har en genomtänkt strategisk rekryteringsprocess,
där verket i större utsträckning än tidigare rekryterar medarbetare med
bredare kunskapsbas. Detta möjliggör på sikt att omfördela interna
resurser efter verksamhetens behov. Cheferna utbildas i att göra ge-
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser
43
Sjukfrånvaro
Resultatområde
Totalt
- kvinnor
- män
Upp till 29 år (totalt)
30–49 år (totalt)
50 år– (totalt)
Andel långtidssjukskrivna >60 dagar
1
1
2008
Totalt (%)
2009
2010
4,2
5,5
2,8
1,2
3,0
5,1
76,6
4,1
5,2
3,0
1,6
2,6
5,5
69,1
4,6
5,9
3,3
1,6
3,4
5,8
55,4
Inklusive sjukfrånvaro uttagen som flexledighet eller semester
nomtänkta kravprofiler. Anställningsintervjuerna bygger på kompetensbaserad frågeteknik, som utvecklas av erfarna, interna rekryterare. Cheferna får utbildning i frågemetodiken. Under 2010 har Livsmedelsverket utvecklat användningen av ett verktyg som heter Predictive index,
PI. Det mäter beteenden och drivkrafter och ger bra underlag för att
genomföra djupare intervjuer som säkerställer att rätt medarbetare rekryteras.
Livsmedelsverket har vidare en systematisk process för introduktion av nya medarbetare. Introduktionen sker på samtliga nivåer i organisationen och säkerställs med hjälp av checklistor. I medarbetarundersökningen anser 80 procent av dem som har anställts under de
två senaste åren att de har blivit väl introducerade i det nya arbetet.
Under året har ett trettiotal nya medarbetare rekryterats. Personalomsättningen har varit 7,7 procent (5,8 procent 2009). Tjugofem medarbetare gick i pension 2010. Rekryteringsläget för Livsmedelsverket
är inom de flesta yrkesgrupper gott och ett stort antal kvalificerade
kandidater har sökt sig till Livsmedelsverket. Inom det veterinära kompetensområdet hade verket tidigare svårt att rekrytera, men även där
har antalet kvalificerade sökande ökat.
En viktig del i målet att vara en av Sveriges bästa arbetsplatser är
att Livsmedelsverket attraherar medarbetare från olika kulturer, att respekt visas för alla oavsett etnisk bakgrund, kön, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning och att olikheter respekteras och tas tillvara. Likabehandlingsarbetet bedrivs inom
ramen för den ordinarie verksamheten och integreras vid till exempel
rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling och arbetsmiljöfrågor.
Den lönekartläggning som har gjorts visar att det inte finns några löneskillnader baserade på kön.
Under året har kompetensen utvecklats inom samtliga verksamheter. Exempel på kompetenshöjande aktiviteter är till exempel arbetsrotation, kursdeltagande, deltagande i nationella och internationella
konferenser, seminarier och nätverk. Media är en viktig kanal för att
kommunicera Livsmedelsverkets budskap. Under 2010 har ett tjugotal
medarbetare utbildats i detta.
Livsmedelsverket är en av Korpen hälsodiplomerad arbetsplats sedan 2006. Målen för hälsoarbetet har följts upp bland annat i medarbetarundersökningen, som visar att 72 procent av medarbetarna trivs med
sin arbetssituation på verket och att lika stor andel är nöjd med ledarskapet.
44
Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser
Resultatredovisning 2010
Organisationsschema?
Ny organisation från och med 2011
Under året förberedde Livsmedelsverket en organisationsförändring för
ikraftträdande den 1 januari 2011. Bakgrunden till arbetet var att verket hade fått flera nya uppdrag och krav från omvärlden. Regeringen
beslutade hösten 2009 att inte genomföra förslagen i betänkandet ”Trygg
med vad du äter”. Livsmedelsverket ansåg dock att det innehöll värdefulla förslag som borde genomföras trots att det inte skapas någon
sammanhållen myndighet för hela livsmedelskedjan. Verkets ledningsgrupp drev under året arbetet i samverkan med de fackliga organisationerna och i öppenhet gentemot personalen. Det har i olika skeden i
processen funnits möjlighet för alla anställda att lämna synpunkter
före beslut. Med den nya organisationen vill Livsmedelsverket uppnå
att:
• arbetet på såväl reglerade som oreglerade områden bedrivs enligt
riskanalysens principer,
• risk- och nyttovärderingsarbetets oberoende säkerställs,
• utvärderingen av genomförda riskhanteringsåtgärder stärks och utvecklas,
• verkets egen operativa kontroll effektiviseras,
• Livsmedelsverkets uppgift att leda och samordna livsmedelskontrollen i landet tydliggörs,
• uppgiften att ge råd till konsumenter, kontrollpersonal, företagare
och kostarbetare tydliggörs.
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser
45
Kvalitetsarbete
Livsmedelsverkets kvalitetssystem omfattar styrande dokument, internrevisioner, ledningens genomgång och uppföljning av kvalitetsarbetet.
Under 2010 genomfördes 13 internrevisioner. Tre av dem genomfördes inom den ackrediterade laboratorieverksamheten enligt standard
SS-EN ISO/IEC 17025/2005. De övriga tio genomfördes inom kontrollverksamheten enligt EG:s förordning 882/2004. Samtliga iakttagelser från revisionerna har publicerats i verkets interna uppföljningssystem och följs upp varje tertial.
Swedac:s årliga revision av verkets laboratorieverksamhet genomfördes under våren och efter vidtagna åtgärder beslutade Swedac om
fortsatt ackreditering.
Sveriges offentliga kontroll i livsmedelskedjan har under hela året
reviderats av EU-kommissionens livsmedels- och veterinärbyrå, FVO
(se sidan 20).
Sex processkartläggningar har gjorts för att effektivisera verksamheter och funktioner som ofta bedrivs mellan avdelningar och enheter.
Kartläggningarna har genererat ett antal förbättringsförslag.
Ledningens genomgång har genomförts av ansvariga chefer vid elva
avdelningar och enheter och följer upp hur verkets kvalitetssystem följs.
46
Livsmedelsverket är en av Sveriges bästa arbetsplatser
Resultatredovisning 2010
Bruka utan att förbruka
I visionen ”Bruka utan att förbruka” har regeringen ställt upp tre övergripande mål. Nedan sammanställs sådana insatser, som redovisas på
annan plats i årsredovisningen och som svarar mot två av de övergripande målen i visionen.
Övergripande mål
Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald.
Under det övergripande målet finns strategiska mål som rör faktorer som styr företagens vardag.
Livsmedelsverkets insatser
Regeringens avslutande mätning av de administrativa kostnaderna för
företagen visar att de har minskat med 37 procent på livsmedelsområdet.
Regelförenklingsarbetet har fortsatt inom Livsmedelsverket, senast vad
gäller tillämpningen av reglerna om HACCP och egenkontroll.
Livsmedelsverket har vid tre tillfällen anordnat informationsmöten
för livsmedelsföretag om bland annat tillsatser, märkning och material
i kontakt med livsmedel.
Under året har information på webbplatsen till dem som avser att
starta livsmedelsföretag uppdaterats. Likaså har informationen om livsmedelslagstiftningen förbättrats.
Livsmedelsverket har varit pådrivande i arbetet inom EU och Codex med att modernisera arbetssättet vid köttbesiktning. En mer riskbaserad köttbesiktning skulle effektivisera och förbilliga kontrollen med
bibehållen livsmedelssäkerhet.
En riskbaserad och likvärdig livsmedelskontroll gagnar livsmedelsföretagen. Livsmedelsverket har utarbetat eller reviderat tio vägledningar till lagstiftning som stöd till kontrollmyndigheterna. Ett stort
arbete med att höja kompetensen hos kontrollmyndigheterna har inletts. Verket har också utbildat egen kontrollpersonal i hur den nya,
mer flexibla livsmedelslagstiftningen ska tillämpas.
Livsmedelsverket utvecklar ett IT-stöd till sin egen operativa kontroll och vid årsskiftet tas ett system för anläggningsgodkännande i
bruk. Utvecklingsarbetet fortsätter med andra delprocesser inom kontrollen. Systemstödet ska underlätta för såväl verket som företagen.
Resultatredovisning 2010
Bruka utan att förbruka
47
Livsmedelsverket har särskilda anslagsmedel för att underlätta export av svenska livsmedel. Under året har detta bland annat möjliggjort export av kött till Ryssland, av griskött till Nya Zeeland och att
mjölkprodukter kan exporteras till Kina. Andra pågående insatser ska
göra det möjligt att exportera livsmedel till Japan, Taiwan och Argentina.
För tredje året i rad har köttkontrollavgiften sänkts, vilket särskilt
har kommit de mindre slakterierna till del. Samtidigt har godkännandeavgiften för mindre slakterier sänkts till noll. Under senare år har antalet små och medelstora slakterier och vilthanteringsanläggningar ökat.
Övergripande mål
De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik.
Under det övergripande målet finns strategiska mål, bland annat
om verktyg som hjälper konsumenterna att välja livsmedel och om
säker och hälsosam mat.
Livsmedelsverkets insatser
Märkning är ett verktyg för konsumenterna att göra medvetna val av
livsmedel. Systemet för nyckelhålsmärkning, som ska göra det enklare
att välja hälsosamt, utvecklas kontinuerligt. För närvarande finns cirka
2 500 nyckelhålsmärkta produkter i butikerna.
I ett kartläggningsprojekt har märkningen av ett antal obligatoriska uppgifter studerats. Resultatet visade god överensstämmelse med
kraven i lagstiftningen.
I ett projekt har Livsmedelsverket undersökt om det finns icke godkänd GMO i linfrön och ris. I tre risprover påvisades icke godkänd
GMO och dessa produkter återkallades därför.
Under året har Livsmedelsverket utvecklat en webbsida, där konsumenter kommer att kunna testa sina matvanor på två sätt. Den publiceras 2011.
Verket utarbetade 2008 förslag till konsumentråd om livsmedel som
är bra för både miljön och hälsan. När regeringen under 2010 beslutade att dra tillbaka EU-notifikationen om råden inledde verket arbete
för att informera om livsmedlens miljöpåverkan i annan form än råd.
I enlighet med ett regeringsuppdrag har Livsmedelsverket under året
utarbetat råd om maten i äldreomsorgen och informationsmaterial till
skolledare om maten i skolan.
48
Bruka utan att förbruka
Resultatredovisning 2010
Landsgodkännanden vid livsmedelsexport
Enligt Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2010 ska verket återrapportera hur arbetet med landsgodkännanden vid livsmedelsexport har
förstärkts genom de medel om 2,5 miljoner kronor som tillfördes i budgetpropositionen 2010.
Efter intensivt arbete på Livsmedelsverket, Jordbruksverket och berörda företag har fem företag återfått sina exporttillstånd till Ryssland.
Företagen förbjöds temporärt att exportera kött till Ryssland efter landets inspektion av köttanläggningar i Sverige 2009. 2010 klassificerades Sverige av Singapores myndigheter som ett land med ”negligerbar
risk för BSE”, vilket har gett Sverige möjlighet att återuppta exporten
av nötkött dit. Nya Zeeland har godkänt Sveriges friförklaring från
svinsjukdomen PRRS, vilket betyder att Sverige har återupptagit exporten av griskött till Nya Zeeland. USA har hävt handelsrestriktionerna
för Sverige gällande fågelinfluensa. Sverige och Kina kom 2010 överens om handelsvillkor för export av mjölk. Detta innebar att exporten
av mjölkprodukter till Kina kunde återupptas. Sverige ansökte under
året om att få exportera svin- och kycklingkött till Kina. Sverige förstärkte även sina kontakter med Kina genom ett besök av en kinesisk delegation 2010. Exporten av griskött till Sydkorea pågår kontinuerligt
sedan Sverige, i och med Sydkoreas inspektion 2009, blev godkänt
som exportland. Arbete pågår med att publicera en uppdaterad lista
över köttproducerande anläggningar enligt nya EU-bestämmelser. Samtliga köttproducerande anläggningar inventeras kontinuerligt för att säkerställa att exportuppgifterna är korrekta och uppdaterade.
Livsmedelsverket arbetar för närvarande med cirka 25 större exportärenden, där status regelbundet redovisas till regeringen. Det är exempelvis en ansökan för export av nöt- och fjäderfäkött till Japan, en för
nöt- och griskött till Taiwan och en motsvarande ansökan för export av
fisk och griskött till Argentina.
Livsmedelsverket lämnar kontinuerligt underlag och synpunkter till
EU-kommissionen och andra myndigheter i frågor som gäller export.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket inledde 2010 samarbete för att
effektivisera exportarbetet. Samarbetet innebär regelbundna möten och
att bland annat utveckla en gemensam databas med information som
ska effektivisera besvarandet av frågeformulär från tredje land.
Utöver arbetet med direkta landsgodkännanden har även nya föreskrifter tagits fram för avgifter för tredjelandsinspektioner med syfte
att godkänna anläggningar. De nya föreskrifterna träder i kraft den 1
januari 2011. Dessutom har en exportkungörelse från 1974 omarbetats. Ett slutligt förslag har skickats till Jordbruksdepartementet för
Resultatredovisning 2010
Landsgodkännanden vid livsmedelsexport
49
beslut om ny regeringsförordning, där reglerna är anpassade till EU
och svensk myndighetsstruktur. Parallellt med detta arbete har ett utkast till vägledning om export tagits fram och kommer att färdigställas
i början av 2011.
Livsmedelsverket har också genomfört två utbildningstillfällen inom
exportområdet för lokala kontrollmyndigheter.
50
Landsgodkännanden vid livsmedelsexport
Resultatredovisning 2010
Insatser för att underlätta
för mindre slakterier
Enligt Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2010 ska 9,0 miljoner kronor av anslaget användas för att förbättra förutsättningarna för de mindre slakterierna. Takbelopp ska tillfälligt införas för köttkontrollavgiften
per slaktat djur. I detta belopp ska kostnaderna för besiktningsveterinärernas resor till de slakterier som inte har fast stationerad besiktningspersonal ingå.
Livsmedelsverket förbrukade 9,0 miljoner kronor av anslaget under
2010 (9,1 under 2009 och 8,9 under 2008). Verket införde ett tillfälligt
takbelopp för kontrollavgiften per slaktat djur i samband med slakt
motsvarande 1,0 gånger EU:s minimiavgift enligt EG-förordning 882/
2004 för de första 100 slaktade djuren och 2,0 gånger minimiavgiften
per djur för nästa 101–500. Därutöver gäller normal avgiftsnivå. Syftet med åtgärden är att underlätta för de mindre slakterierna. Avgiften
för godkännande av mindre slakterier har tillfälligt sänkts från 36 000
kr till noll.
Resultatredovisning 2010
Insatser för att underlätta för mindre slakterier
51
Insatser enligt klimatoch energipropositionen
Dricksvatten
Livsmedelsverket har i enlighet med regeringens proposition 2008/
09:162 om klimat och energi i verkets regleringsbrev för 2010 fått 4,0
miljoner kronor för nationell samordning av dricksvattenfrågor. Verket
förbrukade 3,9 miljoner kronor 2010.
Sedan den 1 januari 2010 har Livsmedelsverket ansvar för nationell
samordning av dricksvattenfrågor, i synnerhet med avseende på klimatförändringar och krisberedskapsplanering. Omfattande nätverksarbete
gjordes tidigt för att öka kontaktytorna för det fortsatta arbetet, liksom
en kartläggning, vilket gav underlag för det nya samordningsansvaret.
Ett nationellt nätverk för dricksvatten initierades 2010 i samråd
med sektorsansvariga myndigheter, som Boverket, Naturvårdsverket,
Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och Vattenmyndigheterna. Även branschorganisationen Svenskt vatten och Sveriges kommuner och landsting är medlemmar i nätverket. Under året har nätverket utvecklat gemensamma styrdokument för det fortsatta arbetet. Tematiska arbetsgrupper inom planering och forskning och utveckling
ska tillsättas i nätverket utöver arbetsgruppen för dricksvatten och krisberedskap (f.d. Samva). En intern samordningsfunktion stödjer såväl
det externa nätverksarbetet som det interna dricksvattenarbetet.
På området kommunikation och information har Livsmedelsverket
utvecklat en kommunikationsplan, debattartiklar har publicerats och
synlighetsgörande arrangemang genomförts, som Run for Water och
ett seminarium om dricksvatten i Almedalen. För att stärka arbetet inom forskning och utveckling har möten och seminarier med dricksvattenproducenter och branschorganisationen Svenskt vatten genomförts
under året. Resurser har också ägnats åt forskningsprojekt utifrån identifierade kunskapsbehov. Verket deltar därtill i referensgrupper för större
forskningsprojekt i Sverige, som Climatools, Colour of Water, Dricks
vid Chalmers, Kompetenscentrum för bekämpningsmedel och Visk.
I maj arrangerade Livsmedelsverket ett tvådagarsmöte med ett trettiotal experter på regler och kontroll av dricksvatten. De kom från 18
medlemsstater i EU och Efta och ingick i nätverket Endware (European
Network of Drinking Water Regulators). Inom Endware förs informella
diskussioner om lagstiftningen och hur den tillämpas i de olika länderna. Dessutom ventileras aktuella problem och framtida hot och man
blickar framåt mot ny och förändrad lagstiftning. Under mötet i Uppsala diskuterades bland annat Livsmedelsverkets arbete med nationell
koordinering av dricksvatten, förbättrad säkerhet och krisberedskap.
52
Insatser enligt klimat- och energipropositionen
Resultatredovisning 2010
Livsmedelsverket genomför ett treårigt samverkansprojekt med SGU
för att bygga ut Vattentäktsarkivet. Syftet är att få ett långsiktigt system för att samla in och tillhandahålla dricksvatteninformation från
allmänna vattenverk i Sverige. De insamlade dricksvattenanalyserna
kommer att vara ett viktigt underlag för Livsmedelsverkets nationella
samordningsansvar för dricksvatten. De är också viktiga för att kunna
ge en samlad bedömning av dricksvattenkvaliteten i Sverige och som
underlag till verkets arbete med dricksvattenkontroll och rapportering.
Efter att i projektet under 2009 främst ha satsat på att bygga ut systemet (databas och webbtjänst) för att kunna ta emot, lagra och tillhandahålla dricksvattendata, satsade man 2010 på att få in så mycket vattenkvalitetsdata som möjligt till databasen. För att få in sådana data
är det centralt att dataleveranserna från vattenanalyslaboratorierna
fungerar. Därför har det leveransformat, Interlab 3.0, som används i
leveranserna av vattenkvalitetsdata från analyslaboratorierna till SGU
setts över. Under året har Livsmedelsverket, SGU och Svenskt vatten
utvecklat och reviderat leveransformatet och tagit fram en ny version.
Arbetet med att ta fram anpassade rapporter och sammanställningar
till Livsmedelsverkets rapportering har pågått under året och kommer
att forsätta under 2011. Dricksvattenanalysdata och ämnesgrupperingar
m.m. har kvalitetsgranskats och lagts in i den nya databasen.
Livsmedelskedjans klimatpåverkan
Livsmedelsverket har i enlighet med ovanstående proposition i verkets
regleringsbrev för 2010 fått 3,0 miljoner kronor för att stödja och följa
upp arbetet med att minska livsmedelskedjans miljöpåverkan. Verket
förbrukade 2,0 miljoner kronor under 2010.
En ny tjänst som miljöstrateg inrättades under året för att samordna
arbetet och stärka kompetensen inom området samtidigt som frågorna
lyfts till en strategisk nivå inom verket. Vid verket finns även en miljögrupp med representanter från olika verksamhetsområden som stöd för
miljöarbetet. För att underlätta för konsumenten att välja livsmedel
som är bra för både miljön och hälsan utarbetade Livsmedelsverket
2008, i samarbete med Naturvårdsverket, ”miljösmarta matval” som
komplement till de näringsmässiga kostråden. Råden var de första i
sitt slag inom EU och i maj 2009 anmäldes (notifierades) förslaget i enlighet med EG-direktiv 98/34. EU-kommissionen och Rumänien ansåg
i samband med notifieringen att förslaget uppmuntrar till köp av svenska
varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden. Livsmedelsverket såg därför över formuleringarna i förslaget i samarbete med
Naturvårdsverket och Jordbruksverket och lämnade en reviderad version till Jordbruksdepartementet i mars 2010. De redigerade råden bereddes sedan vidare i Regeringen. I november 2010 beslutade Regeringen att dra tillbaka Livsmedelsverkets förslag om miljösmarta matval. Verket kommer i stället att informera om matens miljöpåverkan i
annan form än råd och detta arbete har påbörjats.
Sverige har varit drivande i EU-arbetet med miljöaspekter i förordningarna, exempelvis i samband med ”kvalitetspaketet” och tillsatsdirektivet.
Resultatredovisning 2010
Insatser enligt klimat- och energipropositionen
53
Under 2010 utarbetades ett antal rapporter om livsmedelskedjans
miljöpåverkan av Institutet för livsmedel och bioteknik AB på uppdrag
av Livsmedelsverket. Rapporterna behandlar klimatpåverkan i kylkedjan, klimatpåverkan och energianvändning relaterat till livsmedelsförpackningar och miljöpåverkan av konsumtion av godis, chips och
läsk. Rapporterna kommer att användas för att komplettera Livsmedelsverkets information om matens miljöpåverkan.
Svinnet från livsmedelssektorn är stort. Undersökningar tyder på att
så mycket som var fjärde matkasse som bärs hem slängs. Svinnet av
livsmedel innebär belastning på miljö och klimat. En bakomliggande
orsak till svinnet i konsumentledet kan vara okunskap om hur livsmedel bäst förvaras och vad datummärkningarna egentligen betyder. Under året har kunskapsunderlag om livsmedelssvinn, optimal förvaring
och hållbarhet sammanställts. Underlaget utgör grund för de råd till
konsumenter som Livsmedelsverket håller på att färdigställa för att
minska livsmedelssvinnet i hemmen. Eftersom det svenska underlaget
är begränsat om vad och hur mycket av matavfallet från hushåll som
är onödigt, initierades en studie om svinnet. Den utfördes av studenter
vid Sveriges lantbruksuniversitet hösten 2010. Livsmedelsverket bildade även under året, tillsammans med en rad andra aktörer, som Naturvårdsverket, Konsumentföreningen Stockholm, forskare och industrirepresentanter, en nationell samverkansgrupp för minskat matavfall
och för kunskapsutbyte och koordinering av insatser på området.
Mot bakgrund av Livsmedelsverkets uppdrag att verka för att minska
livsmedelskedjans miljöpåverkan och därigenom verka för att uppnå
de nationella miljömålen, ser verket över och utvecklar de externa
samverkansformerna på miljöområdet. Verket har inlett arbete med att
studera andra sektors- och målmyndigheters arbetssätt, identifiera lämpliga nätverk med olika intressenter och inventera nyckelaktörers förväntningar på Livsmedelsverket, syn på rollfördelning och förslag på
samverkansformer och samarbetsområden.
54
Insatser enligt klimat- och energipropositionen
Resultatredovisning 2010
Särskilda uppgifter
Enligt Livsmedelsverkets instruktion (SFS 2009:1426) har verket ett
antal särskilda uppgifter.
6 § Skyddade beteckningar
Myndigheten ansvarar för vissa uppgifter som avser jordbruksprodukter och livsmedel i enlighet med vad som anges i förordningen
(2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel.
I november beslutade EU-kommissionen att registrera Kalix löjrom
som skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och bruna bönor från Öland
som skyddad geografisk beteckning (SGB). Därmed har Sverige en skyddad ursprungsbeteckning, tre skyddade geografiska beteckningar och
två garanterade traditionella specialiteter. Livsmedelsverket handlägger för närvarande ett ärende om ändring av produktspecifikationen
för Falukorv som har skydd i egenskap av garanterad traditionell specialitet (GTS).
7 § Den samlade kontrollplanen
Myndigheten ska utföra de uppgifter som en medlemsstat har enligt
artiklarna 41–44 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna
om djurhälsa och djurskydd. Den samlade kontrollplanen och den årliga rapporten ska utarbetas efter samråd med Jordbruksverket.
Den samlade kontrollplanen för livsmedelskedjan, enligt artikel 41
i förordning (EG) nr 882/2004, har utarbetats och därefter sedan 2007
årligen uppdaterats av en samordningsfunktion bestående av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, länsstyrelser, Sveriges kommuner och landsting och Statens veterinärmedicinska anstalt. Generalläkaren deltar sedan 2010 också i arbetet. Det är även dessa myndigheter som gemensamt tar fram den årliga rapporten enligt artikel 44 i förordning (EG)
nr 882/2004, som överlämnas till EU-kommissionen. Livsmedelsverket
samordnar båda dessa arbeten. Beslut om planen respektive rapporten
fattas av Livsmedelsverket efter samråd med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Beslut om den årliga rapporten för
2009 fattades i juni och om den uppdaterade planen för 2011–2014 i
december 2010.
Resultatredovisning 2010
Särskilda uppgifter
55
8 § Allmän beredskapsplan för foder och livsmedel
Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde bistå Jordbruksverket
med underlag till den allmänna beredskapsplan för foder och livsmedel
som avses i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 882/2004. Underlaget ska utarbetas i enlighet med samma artikel i
denna EU-förordning.
Beredskapsplaner för livsmedelskedjan enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 882/2004 beskrivs i ett kapitel i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. Livsmedelsverket har lämnat underlag till
sina delar i kapitlet.
9 § Kontrollprogram för bekämpningsmedelsrester m m
Myndigheten ska utföra de uppgifter som en medlemsstat har enligt
artiklarna 30, 31, 40, 43 och 44 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för
bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt
och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/
EEG. Kontrollprogrammet, som avses i artikel 30, ska vad avser foder
utarbetas efter samråd med Jordbruksverket. Uppgifterna enligt artiklarna 43 och 44 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
396/2005 ska utföras efter samråd med Jordbruksverket.
Ett samrådsförfarande mellan Livsmedelsverket, Jordbruksverket,
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverkets för att ta fram ett nationellt kontrollprogram för bekämpningsmedel enligt artikel 30 har genomförts. Angående artikel 31 har EU-kommissionen ännu inte infört
foder i gemenskapens kontrollprogram. Artikel 40 avser samordning
av ansökningar om gränsvärden som görs av utvärderande medlemsstater och Efsa. Livsmedelsverket har lämnat information om fyra aktiva substanser (verksamma ämnen) under året. Livsmedelsverket har
inte initierat några frågor enligt artiklarna 43 och 44 under året.
10 § Nationell kontaktpunkt för Efsa
Myndigheten är Sveriges kontaktmyndighet till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Myndigheten ansvarar för samordningen med övriga berörda svenska myndigheter i kontakter med Efsa.
Under året har Sverige deltagit dels i arbetet med att vidareutveckla
formerna för vetenskaplig samverkan, särskilt i det medellånga tidsperspektivet, mellan Efsa och medlemsstaterna, dels med att utarbeta
de förslag till prioriterade forskningsområden inom livsmedelssektorn
som har överlämnats till kommissionen. Forskning om kemiska ämnens
kumulativa effekter och nya metoder för riskvärdering och om hälsoeffekter av större förändringar inom livsmedelskedjan bedöms som prioriterade områden den kommande tioårsperioden.
56
Särskilda uppgifter
Resultatredovisning 2010
11 § Utvärdering av miljömålen
Myndigheten ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt 2 § 8 i instruktionen rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.
Miljömålsrådet har upphört i enlighet med riksdagsbeslut i juni
2010. Naturvårdsverket har istället fått ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning. Naturvårdsverket bildade under 2010
en samverkansgrupp för fördjupad utvärdering av miljömålen där Livsmedelsverket deltar. Verkets instruktion har ändrats i enlighet härmed.
12 § Underlag till Jordbruksverket
Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde bistå Jordbruksverket
med sådant underlag som behövs för information, utbildning, kontroll
och hur avvikelser ska bedömas från stödsynpunkt vad avser verksamhetskrav enligt förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket haft en utbildning för länsstyrelserna om livsmedelskontroll i primärproduktionen.
Tvärvillkorskontrollen har varit en del i utbildningen. Verket har också
medverkat vid Jordbruksverkets utbildning för tvärvillkorsrådgivare.
Under året har Livsmedelsverket tagit fram en vägledning om livsmedelskontroll i primärproduktionen och ett kapitel behandlar tvärvillkoren
speciellt. Ett flertal möten med Jordbruksverket och länsstyrelserna har
genomförts, där tvärvillkorskontrollen har varit en av de frågor som
har diskuterats. Länsstyrelserna rapporterade sin livsmedelskontroll för
2009 till Livsmedelsverket under 2010. Verket har sammanställt dessa
uppgifter tillsammans med Jordbruksverkets uppgifter från tvärvillkorskontrollen.
Resultatredovisning 2010
Särskilda uppgifter
57
Regeringsuppdrag
Uppmärksamhetsvecka om goda matvanor
och fysisk aktivitet
Regeringen gav i juni 2009 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka under första halvåret 2010 om goda
matvanor och fysisk aktivitet. Samverkan ska ske med Livsmedelsverket (dnr 2559/2009).
Livsmedelsverket har bistått Statens folkhälsoinstitut med att genomföra uppmärksamhetsveckan som genomfördes i april 2010.
Interna anvisningar för jävsituationer
Regeringen gav i september 2009 Jordbruksverket och Livsmedelsverket i uppdrag att uppdatera och anpassa de interna anvisningarna om
hur man ska hantera jävsituationer för att säkerställa att all veterinär
myndighetsutövning, även den som utförs av privatpraktiserande veterinärer, utförs så att intressekonflikter undviks (dnr 3460/2009).
Livsmedelsverket har tagit fram en intern instruktion ”Hantering
av jäv för officiella veterinärer”, som riktar sig till alla officiella veterinärer som arbetar åt Livsmedelsverket.
Gränsvärden för långlivade miljöföroreningar
i fisk från Östersjöområdet
Regeringen gav i regleringsbrev för 2010 Livsmedelsverket i uppdrag
att kartlägga och undersöka gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet. Sveriges nuvarande undantag från gränsvärdena för dioxiner och PCB:er i viss fisk från Östersjöområdet upphör den 31 december 2011. I propositionen En sammanhållen havspolitik (2008/09:170) anges att Sverige behöver pröva det fortsatta behovet
av ett sådant undantag. Mot den bakgrunden uppdras åt Livsmedelsverket och Fiskeriverket att, efter samråd med Naturvårdsverket, redovisa möjliga handlingsalternativ. Uppdraget ska slutligt redovisas den 1
mars 2011. En delredovisning ska göras senast den 1 mars 2010.
En gemensam delrapport från Fiskeriverket och Livsmedelsverket
lämnades till regeringen 23 februari 2010 (dnr 115/2010). Samråd om
delrapporten har även skett med Naturvårdsverket. I delrapporten redogörs för Livsmedelsverkets uppgifter som ska genomföras. Verkets
58
Regeringsuppdrag
Resultatredovisning 2010
dataunderlag avseende halter av dioxiner och PCB i fisk från Östersjöområdet och andra livsmedel ska kompletteras och uppdateras. Riskoch nyttovärdering av konsumtion av förorenad fisk ska uppdateras.
En rikstäckande undersökning om hur kända konsumtionsråden om fet
fisk från Östersjön, Vänern och Vättern ska genomföras. Slutligen ska
underlag till Sveriges förhandlingar med EU tas fram. Fiskeriverket
bidrog i delrapporten med en redovisning av betydelsen av det nuvarande undantaget för fiskerinäringen längs Östersjön och kring de stora
sjöarna.
Bedömning av riskerna med kadmium
för människors hälsa och för miljön
Regeringen gav i regleringsbrev för 2010 Kemikalieinspektionen i uppdrag att med utgångspunkt i svenska förhållanden genomföra en bedömning av riskerna för människors hälsa och miljön beträffande kadmium.
Uppdraget ska, efter samråd med Jordbruksverket, Livsmedelsverket
och Naturvårdsverket, redovisas till regeringen senast den 1 november
2010 (dnr 456/2010).
Livsmedelsverket har lämnat bidrag till relevanta delar i rapportarbetet och gav i december 2010 även sitt samtycke till Kemikalieinspektionens förslag till rapport.
Höjd kompetens inom offentliga måltider
Regeringen gav i regleringsbrev för 2010 Livsmedelsverket i uppdrag
att, i samarbete med berörda organisationer och myndigheter, ta fram
och utveckla material som är riktat till personal inom skola och äldreomsorg. Material riktat till skolan ska vara färdigt 2010 och material
riktat till äldreomsorgen ska vara färdigt 2011, när råden om bra mat
till detta område har utarbetats. Bakgrunden är att det finns behov av
att höja kompetensnivån på kost- och måltidsområdet inom skola och
äldreomsorg. För att kunna nå ut med råden om bra mat behöver de ha
en utformning som är lätt att kommunicera även till grupper som inte
har någon formell utbildning inom kost och näringslära.
Livsmedelsverket har gjort en informationsfolder som beskriver skolledarnas ansvar för skolmaten och deras möjligheter att skapa en god
skolmåltid. Foldern skickas till 5 000 skolledare i januari 2011.
Råd om bra mat i äldreomsorgen färdigställdes under hösten och
kommer att publiceras i början av 2011.
Livsmedels- och dricksvattenförsörjning
Regeringen gav i mars 2010 Livsmedelsverket i uppdrag att utreda och
komma med förslag till inrättande och utformning av samverkansgrupper eller råd för samordning av krisberedskapsplanering av livsmedels- och dricksvattenförsörjningen (dnr 1345/2010). Utgångspunkten
för uppdraget är att dessa samverkansgrupper eller råd därefter ska ges
Resultatredovisning 2010
Regeringsuppdrag
59
permanent status. Uppdraget ska avrapporteras senast den 1 december
2010.
Livsmedelsverket har även under året utrett sin roll inom livsmedelsförsörjning med stöd av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Livsmedelsverket lämnade den 1 december 2010 ett förslag om att inrätta sådana samverkansgrupper med stöd av förslag från ett trettiotal
remissinstanser.
Organisation av kontrollen av fordon för transport
av lättfördärvliga livsmedel
Regeringen gav i juni 2010 Livsmedelsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att konkurrensutsätta kontrollen av fordon m.m. enligt
1970 års överenskommelse om internationell transport av lättfördärvliga
livsmedel och om specialutrustning för sådan transport (ATP) (dnr 2851/
2010). Verket ska i första hand lämna förslag på hur ett system med
ackrediterade besiktningsorgan som utför ATP-besiktning ska regleras.
Uppdraget ska redovisas senast den 20 augusti 2010.
Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 20 augusti 2010 till regeringen, men på grund av den korta utredningstiden kunde inte alla
uppgifter lösas. Verket fortsätter därför att diskutera frågan med Transportverket.
Matvanor och fysisk aktivitet
Regeringen gav i april 2008 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att tillsammans med Livsmedelsverket initiera ett samverkansprojekt inom
området matvanor och fysisk aktivitet (dnr 1940/2008).
Livsmedelsverket har tillsammans med Statens folkhälsoinstitut kommit överens om att Livsmedelsverket ska utveckla en metod för att utvärdera matvanor och som görs fritt tillgänglig på Internet under 2010.
Livsmedelsverket har gjort kostindexfrågor och utvecklat en webbaserad
kostregistrering som används i matvaneundersökningen. Funktionen
kommer att bli tillgänglig på internet 2011.
60
Regeringsuppdrag
Resultatredovisning 2010
Avgiftsfinansierad verksamhet
Avgiftsområden (tkr)
Verksamhet
Ack. över-/
underskott
t o m 2008
Över-/
underskott
2009
Intäkter
8
10
7
1
2010
Kostnader
2010
Tillförda
anslagsmedel
Resultat
2010
Utgående
ack. över-/
underskott
-503
62
-1 112
-426
75
10 017
-665
7 448
2 889
-682
805
930
299
9 280
-877
12 644
Offentligrättslig verksamhet
Vegetabiliekontroll
5
Animaliekontroll
Gränskontroll
2
Dioxinkontroll
2
Myndighetsärenden
4
Kontroll av köttanläggningar1
Kontroll av övr. livsmedelsanläggningar1
Summa
16
645
617
751
055
568
580
-41
175
-2 253
-1 361
-834
-699
-344
-5 317
-171
-10 979
379
950
929
143
150
154 106
2 730
185 387
882
888
041
569
75
153 081
3 395
186 931
Uppdragsverksamhet
227
1 219
6 427
5 437
990
2 436
Tjänsteexport
600
148
3 082
3 065
17
765
17 002
-9 612
194 896
195 433
8 455
15 845
Totalt avg.finansierad verksamhet
8
10
9
1
8 9922
8 992
8 992
Från och med 2010 har delar av verksamheten inom området som till och med 2009 benämndes Kontroll av livsmedelsanläggningar (nu Kontroll av
övriga livsmedelsanläggningar) överförts till området Kontroll av köttanläggningar (tidigare Köttkontroll). Ackumulerade över-/underskott för dessa
områden har justerats med anledning av detta.
2
Livsmedelsverket har i enlighet med regleringsbrevet använt 8 992 tkr av anslagsmedel till nedsättning av avgifter för att förbättra
de mindre slakteriernas förutsättningar. Se även not 23 i den finansiella delen.
1
Resultatredovisning 2010
Avgiftsfinansierad verksamhet
61
Noter till resultatredovisningen
Alla resultat är kvalitetssäkrade genom att de är dokumenterade och
spårbara. Arbetet följer en intern instruktion. Internrevision görs av arbetet.
Intäkts- och kostnadsredovisning
Samtliga tabeller för intäkter och kostnader redovisas i rörliga priser.
Inledningsvis presenteras en sammanfattande tabell över verksamhetens kostnader och intäkter 2008–2010 uppdelad per verksamhetsmål,
där summan av kostnader och intäkter samt anslagsfinansiering överensstämmer med resultaträkningen i den finansiella delen. Livsmedelsverkets lönekostnader har fördelats på de olika verksamhetsmålen med
hjälp av tidrapportering. De anställda rapporterar löpande hur deras
arbetstid fördelas på olika aktivitetskoder. Rapporteringen följs kontinuerligt upp under året. Cheferna har gjort en uppskattning av fördelningen mellan verksamhetsmålen säkra livsmedel och redlig hantering
inom den avgiftsfinansierade anläggningskontrollen och gränskontrollen,
eftersom detta arbete är integrerat och inte går att separera via tidrapporteringen.
År 2008 infördes ett nytt tidredovisningssystem, vilket också har
inneburit förändringar i redovisningsmodellen. Verkets ledningsarbete,
administrativa stöd och andra gemensamma kostnader, till exempel
lokaler och investeringar, har fördelats på respektive verksamhetsmål
med hjälp av olika fördelningsnycklar. De viktigaste fördelningsnycklarna är per anställd och per kvadratmeter lokalyta.
Antalet årsarbetskrafter per verksamhetsmål har beräknats med utgångspunkt i tidrapporteringen. Dessutom ingår det administrativa stödet i antalet årsarbetskrafter per verksamhetsgren. Det har fördelats
proportionellt beroende på verksamhetsmålens inbördes storlek.
Beräkning av produktivitet och styckkostnad
För att beräkna produktivitet och styckkostnad har kostnaderna uppräknats till 2010 års penningvärde. Detta innebär att resultatet skiljer
sig något från tidigare årsredovisningar, eftersom basåret alltid är det
senaste verksamhetsåret. Livsmedelsverket har använt ett eget prisindex, som är baserat på verkets kostnadsutveckling 2008–2010 för löner, lokaler och ett urval av verkets tjänster och varor. De olika indexen
är viktade utifrån kostnadsslagets andel av de totala kostnaderna för
basåret 2000. Följande årsindex har beräknats:
2008
62
Noter till resultatredovisningen
0,9428
2009
0,9889
2010
1,0000
Resultatredovisning 2010
Finansiell redovisning
Tilläggsupplysningar
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Livsmedelsverkets redovisning följer god redovisningssed.
Till årsredovisningen tillämpas följande förordningar och föreskrifter:
– Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605)
– Förordning om myndigheters bokföring (2000:606)
– ESV:s föreskrifter och allmänna råd till ovanstående
Kostnadsmässig anslagsavräkning
Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr o m 2009 anslaget först vid uttaget enligt
undantagsbestämmelserna. Utgående balans 2009, 10 950 tkr, har år 2010 minskats med 1 245 tkr.
Ändrade redovisningsprinciper
Livsmedelsverket har höjt gränsen för periodavgränsningsposter från 10 tkr till 25 tkr. Beloppsgränsen för anläggningstillgångar har höjts från 10 tkr till 25 tkr, i enlighet med ESV:s allmänna råd
till 5 kap. 1 § FÅB.
Upplysningar om avvikelser
Avvikelser från ekonomiadministrativa regler
Livsmedelsverket får ingå som medlem i Föreningen Nyckelhålet på restaurang.
Värderingsprinciper
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga omsättningstillgångar har
värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde, om detta är lägre än anskaffningsvärdet, om
inte annat anges i not.
Lagret värderas till ett vägt genomsnittligt inköpspris.
Immateriella anläggningstillgångar
För att utgifter för egenutveckling ska aktiveras som anläggningstillgång krävs att den har ett sammanlagt värde om minst 300 tkr och en ekonomisk livslängd på minst tre år. För anskaffade rättigheter
gäller samma regler för anskaffningsvärde och ekonomisk livslängd som för materiella anläggningstillgångar.
Finansiell redovisning 2010
Tilläggsupplysningar
63
Materiella anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst
25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Objekt som utgör en
fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 25 tkr klassificeras även som
anläggningstillgångar. Avskrivning sker från det halvår tillgången tas i bruk.
Tillämpade avskrivningstider
Laboratorieutrustning
Möbler och övrig utrustning
Immateriella anläggningstillgångar
Beredskapslager
3 år
5 år
5 år
15 år
Persondatorer direktavskrivs, eftersom livslängden beräknas underskrida tre år och/eller anskaffningsvärdet underskrider 25 tkr.
Om det är uppenbart att en anläggningstillgång har en ekonomisk livslängd som överstiger fem år
beslutas avskrivningstiden för den tillgången särskilt.
Redovisning av anställdas sjukfrånvaro
Uppgifter om sjukfrånvaron återfinns på sidan 44 i resultatredovisningen.
Ersättningar och andra förmåner
Namn
Period
Ersättning
(kr)
Råds- och styrelseuppdrag i andra myndigheter och aktiebolag
Insynsråd (ledamöter/suppleanter)
Inger Andersson
1001-1012
-
Generaldirektör
Johan Antti
1001-1012
6 000
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Högskolan Gotland
Yvonne Gustafsson
1001-1012
4 932
Kärnavfallsfonden
Mittuniversitetet
Gunilla Jarlbro
1001-1012
6 000
–
Jacob Johnson
1001-1012
6 000
–
Gert Klötzke
1001-1012
4 500
–
Sören Persson
1001-1012
4 500
–
Kristina Orth-Gomér
1001-1012
3 000
–
Lena Reyier Ingman
1001-1012
6 334
Polisstyrelsen Dalarna
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Ledande befattningshavare
Inger Andersson
Generaldirektör
64
Ersättningar och andra förmånder
1001-1012
1 364 377
Finansiell redovisning 2010
Resultaträkning (tkr)
Not
2010
2009
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
1
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
Intäkter av bidrag
3
Finansiella intäkter
4
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
5
Kostnader för lokaler
Övriga driftskostnader
6
Finansiella kostnader
7
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
190 402
203 276
47 032
590
441 300
189 567
194 847
37 473
460
422 347
-325 160
-19 088
-78 643
-496
-9 623
-433 010
-320 872
-18 400
-76 051
-388
-16 248
-431 959
Verksamhetsutfall
8 290
-9 612
Transfereringar
8
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
Summa
370
3 500
-3 870
0
350
3 440
-3 790
0
Årets kapitalförändring
8 290
-9 612
Finansiell redovisning 2010
9
Resultaträkning
65
Balansräkning (tkr)
Not
31 dec 2010
10
11
13 544
___667
14 211
7 398
__590
7 988
12
13
10 714
12 569
23 283
13 067
_9 818
22 885
14
2 019
2 019
2 756
2 756
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
15
Övriga fordringar
Summa fordringar
2 760
7 892
___60
10 712
2 532
7 997
___57
10 586
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Beredskapstillgångar
Summa materiella anläggningstillgångar
Varulager
Varulager
Summa varulager
Periodavgränsningsposter
16
Förutbetalda kostnader
5 497
Upplupna bidragsintäkter
2 445
Övriga upplupna intäkter
_2 748
Summa periodavgränsningsposter
10 690
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
17
-3 452
Summa avräkning med statsverket
-3 452
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
70 596
Summa kassa och bank
70 596
SUMMA TILLGÅNGAR
128 059
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Balanserad kapitalförändring
18
8 717
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
_8 290
Summa myndighetskapital
17 007
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
19
3 202
Övriga avsättningar
20
__774
Summa avsättningar
3 976
66
Balansräkning
Skulder m. m.
Lån i Riksgäldskontoret
21
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa skulder m m
Periodavgränsningsposter
22
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Övriga förutbetalda intäkter
Summa periodavgränsningsposter
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
ANSVARSFÖRBINDELSER
115
Övriga ansvarsförbinderlser
115
31 dec 2009
6 729
2 633
_2 482
11 844
6 791
6 791
51 327
51 327
114 177
18 329
-9 612
8 717
4 886
____0
4 886
11 896
11 931
15 762
_6 742
46 331
12 713
11 650
18 604
_6 594
49 561
35 802
24 416
___528
60 746
31 721
19 142
___150
51 013
128 059
114 177
Finansiell redovisning 2010
Anslagsredovisning (tkr)
Redovisning mot anslag
Anslag
Not
Ingående
Årets till-
Totalt
Utgifter
överförings- delning enl. disponibelt
belopp
regl. brev
belopp
Utgående
överföringsbelopp
Utgiftsområde 23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
01:18 ap 1
Ramanslag
Livsmedelsverket
23
191 005
13 446
01:21 ap 2
Ramanslag
Konkurrenskraftig livsm.sektor
24
-
1 000
1 000
1 012
Summa
4 159
201 292
205 451
192 017
-12
Finansiell redovisning 2010
4 159
200 292
204 451
13 434
Anslagsredovisning
67
Noter
(belopp anges i tkr)
2010
Not 1 Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
190 772 189 917
190 772 189 917
Summa ”Intäkter av anslag” (190 772 tkr) skiljer
sig från summa ”Utgifter” (192 017 tkr) på anslagen Uo 23 01:18 och Uo 23 01:21. Skillnaden
(1 245 tkr) beror på minskning av löneskuld som
intjänats före år 2009. Denna post har belastat
anslaget Uo 23 01:18, men inte bokförts som
kostnad i resultaträkningen.
Not 2 Intäkter av avgifter
Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 6 267
6 172
Övriga avgiftsintäkter
183 712 170 304
Uppdragsverksamhet och övrigt
_13 297 _18 371
203 276 194 847
Not 3 Intäkter av bidrag
Bidrag från Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap
29 332 25 198
Bidrag från övriga
17 700 12 275
47 032 37 473
Not 4 Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
297
338
Övriga finansiella intäkter
293
122
590
460
Not 5 Kostnader för personal
Löner och andra skattepliktiga kostn.ers.
-214 471 -209 345
Arbetsgivaravg., premier och pensioner enl. avtal-101 385 -97 559
Övriga personalkostnader
_-9 304 -13 968
-325 160 -320 872
Not 6 Övriga driftskostnader
Köp av forskningsuppdrag (laboratorieanalyser, forskningsuppdrag, provtagning m.m.)
-21 707 -19 386
Övriga driftskostnader
-56 936 -56 665
-78 643 -76 051
Not 7 Finansiella kostnader
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
-64
-130
Övriga finansiella kostnader
-432
-258
-496
-388
Not 8 Transfereringar
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag
370
350
Medel som erhållits från myndigheter för
finansiering av bidrag
3 500
3 440
3 870
3 790
Lämnade bidrag:
Totalförsvarets forskningsinstitut
-3 500
-3 440
Övrigt
_-370
_-350
-3 870
-3 790
Not 9 Årets kapitalförändring
Resultat avgiftsfinansierad verksamhet
8 455
-9 612
Underskott bidragsverksamhet
_-165
____0
8 290
-9 612
31 dec
2010
Not 10 Balanserade utgifter för utveckling
Ingående anskaffningsvärde
21 989
Årets anskaffade immateriella anläggningstillgångar 8 684
Årets utrangeringar - ack. anskaffningsvärde
_____-
Utgående anskaffningsvärde
30 673
Ingående ackumulerade avskrivningar
-14 591
Årets avskrivningar
-2 538
Årets utrangeringar - ack. avskrivning
-
Årets nedskrivning
-
Utgående ack. avskrivningar
-17 129
Bokfört värde
13 544
68
Noter
31 dec
2010
2009
31 dec
2009
25 554
4 203
-7 768
21 989
-12 990
-4 126
7 768
-5 243
-14 591
7 398
31 dec
2009
Not 11 Rättigheter och andra
immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
2 133
Årets anskaffade rättigheter
373
Årets utrangeringar - ack. anskaffningsvärde
_____
Utgående anskaffningsvärde
2 506
Ingående ackumulerade avskrivningar
-1 543
Årets avskrivningar
-296
Årets utrangeringar - ack. avskrivning
Korrigering av tidigare års avskrivningar
Årets nedskrivning
Utgående ack. avskrivningar
-1 839
Bokfört värde
667
3 648
30
-1 545
2 133
-1 631
-607
1 545
0
-850
-1 543
590
Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Ingående anskaffningsvärde
88 129
Årets anskaffningar
3 779
Årets utrangeringar - ack. anskaffningsvärde
-21 344
Utgående anskaffningsvärde
70 564
Ingående ackumulerade avskrivningar
-75 062
Årets avskrivningar
-6 044
Årets utrangeringar - ack. avskrivning
21 256
Utgående ack. avskrivningar
-59 850
Bokfört värde
10 714
- varav finansiell leasing, se nedan
851
80 182
7 947
_____0
88 129
-70 325
-4 737
0
-75 062
13 067
757
Finansiell leasing:
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets utrangeringar - ack. anskaffningsvärde
Utgående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Årets utrangeringar - ack. avskrivning
Utgående ack. avskrivningar
Bokfört värde
Not 13 Beredskapstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Utgående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående ack. avskrivningar
Utgående bokfört värde
1 268
440
-212
1 496
-511
-261
127
-645
851
1 268
____1 268
-257
-254
-511
757
11 166
_3 495
14 661
-1 348
-744
-2 092
12 569
10 262
__904
11 166
-664
-684
-1 348
9 818
Posten består av nödvattenmateriel. Materielen
är till för att stärka kommunernas vattenförsörjning
i händelse av avbrott i vattenförsörjningen. Tillgången har finansierats med bidrag från Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap.
Not 14 Varulager
Trycksaker i lager
545
Förrådsartiklar i lager
1 474
2 019
Not 15 Fordringar hos andra myndigheter
Kundfordringar hos andra myndigheter
2 124
Fordran Skatteverket avseende ingående moms
5 688
Övrigt
___80
7 892
Not 16 Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader:
Förutbetald hyra
4 090
Övriga förutbetalda kostnader
1 407
5 497
Upplupna bidragsintäkter:
- från statliga myndigheter
690
- övriga
1 755
2 445
1 211
1 545
2 756
1 929
6 042
___26
7 997
3 995
2 734
6 729
824
1 809
2 633
Finansiell redovisning 2010
Övriga upplupna intäkter:
- avgiftsintäkter, slakterier
- övriga
Summa periodavgränsningsposter
Not 17 Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som
betalats till icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Skuld avseende anslag i räntebärande flöde
Fordran avseende semesterlöneskuld
som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Årets minskning av fordran
Utgående balans
31 dec
2010
31 dec
2009
31 dec
2010
1 677
1 071
2 748
1 388
1 094
2 482
10 690
11 844
0
1 012
-
Oförbrukade bidrag:
- myndigheter
21 220
- övriga
_3 196
24 416
Av årets oförbrukade bidrag från myndigheter
avser cirka 17,8 mkr bidrag från Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap. Av dessa avser cirka
12,4 mkr bidrag för finansiering av avskrivningar av
nödvattenmateriel.
-723
289
-
-4 159
-2 619
191 005 190 437
-200 292 -191 977
-13 446
-4 159
10 950
-1 245
9 705
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken
Ingående balans
0
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
-723
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
723
0
Summa avräkning med statsverket
Not 18 Balanserad kapitalförändring
Ingående balans
Föreg. års kapitalförändring enl. resultaträkning
Justeringar med anledning av övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning
Summa
Varav:
Avgiftsfinansierad verksamhet
Bidragsfinansierad verksamhet
Totalt
Not 19 Avsättning för pensioner
och liknande förpliktelser
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
13 265
-2 315
10 950
528
528
150
150
60 746
51 013
Not 23 Anslag 23 01:18 apl Livsmedelsverket
Finansiella villkor enligt 2010 års regleringsbrev:
Enligt regleringsbrevet disponerar Livsmedelsverket en anslagskredit
på 6 009 tkr.
Livsmedelsverket får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då detta underskrider 3 % av föregående års tilldelning 191 977
tkr enligt regleringsbrevet.
-3 452
6 791
Enligt villkor i regleringsbrevet ska:
- minst 200 tkr användas för deltagande i standardiseringsarbete.
Livsmedelsverket har använt dessa medel samt ytterligare 125 tkr
för detta ändamål.
18 329
-9 612
7 405
- 546
- dioxinkontroller genomföras inom ramen för anslaget i enlighet med
regleringsbrevet..
Villkoret är uppfyllt.
____-
8 717
11 470
18 329
- 9 000 tkr användas för insatser för att förbättra de mindre slakteriernas
förutsättningar. Takbelopp ska tillfälligt införas för köttkontrollavgiften per
slaktat djur.
Livsmedelsverket har använt 8 992 tkr av anslaget för detta ändamål.
7 390
1 327
8 717
17 002
1 327
18 329
- Livsmedelsverket betala 167 tkr till Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel.
Livsmedelsverket har betalat detta belopp.
6 648
2 007
-3 769
4 886
774
774
-
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
Finansiell leasing
Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing
28 000
902
12 798
28 000
789
13 502
Ingående balans
Årets amorteringar
Under året nyupptagna lån
Utgående balans
12 713
-7 720
6 903
11 896
19 468
-14 224
7 469
12 713
Not 22 Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader:
Upplupna löner och semesterlöner, inkl. soc. avg. 33 673
Övriga upplupna kostnader
_2 129
35 802
31 015
___706
31 721
- 4 000 tkr användas för nationell samordning av dricksvattenfrågor.
Livsmedelsverket har använt 3 900 tkr för detta ändamål.
- 3 000 tkr användas för att stödja och följa upp arbetet med att minska
livsmedelskedjans klimatpåverkan.
Livsmedelsverket har använt 2 024 tkr för detta ändamål.
Not 24 Anslag 23 01:21 ap2
Finansiella villkor enligt 2010 års regleringsbrev:
Enligt regleringsbrevet disponerar Livsmedelsverket en anslagskredit
på 100 tkr. 12 tkr av krediten har utnyttjats.
Not 21 Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar
Finansiell redovisning 2010
Summa periodavgränsningsposter
17 616
_1 526 19 142
Anslaget är räntebärande.
-
4 886
632
-2 316
3 202
Not 20 Övriga avsättningar
Särskild pensionsersättning
Övriga förutbetalda intäkter:
- myndigheter
31 dec
2009
Anslaget är icke räntebärande.
Enligt villkor i regleringsbrevet ska:
- anslaget användas för uppdragen Mat inom äldreomsorgen
och Höjd beredskap inom offentliga måltider.
Villkoret är uppfyllt.
Noter
69
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(tkr om inte annat anges)
2010
2009
Låneram
Beviljad låneram
Utnyttjad låneram
28 000
12 798
Kontokrediter hos RGK
Räntekontokredit
Max utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i RGK
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
Faktiska avgiftsintäkter
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande
2008
2007
2006
28 000
13 502
28 000
20 497
25 000
20 217
19 000
18 981
10 500
0
10 500
0
8 000
0
10 500
0
10 500
0
297
0
338
0
2 092
0
1 277
0
1 194
0
196 925
203 276
184 550
194 847
183 231
185 302
169 322
173 957
235 953
191 914
6 109
12
5 759
0
5 447
0
5 258
0
4 765
0
13 446
4 159
2 619
1 396
1 636
489
521
865
483
521
860
485
521
801
485
479
775
486
497
763
8 290
8 717
-9 612
18 329
-546
7 405
-5 191
12 460
-2 880
15 068
Bemyndiganden
Ej tillämplig
Årsarbetskrafter och anställda m m
Antalet årsarbetskrafter (st)
Medelantalet anställda (st)
Driftskostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring1
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
1
Från och med 2009 avräknas anslaget kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring består av resulatet för den avgifts- och
bidragsfinansierade verksamheten. Balanserad kapitalförändring från 2008 har reglerats i samband med övergången till
kostnadsmässig anslagsavräkning genom överföring till posten avräkning med statsverket.
70
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Finansiell redovisning 2010
Produktion: Livsmedelsverket, februari 2011
Produktion & grafisk form: M Olausson
Foto: Michael Lander/NP (omsl.), Åsa Isacson (s. 1),
Melker Dahlstrand/Scanpix (s. 24), Albert Håkansson/Scanpix (s. 38),
Foodcollection (s. 6, 30), Gunnar Magnusson (s. 42)
Box 622
751 26 UPPSALA
Telefon 018-17 55 00
Telefax 018-10 58 48
E-post [email protected]
www.livsmedelsverket.se