Fakta om diabetes och typ 2-diabetes
Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till
förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i
Sveriges befolkning har typ 1-diabetes och cirka 325 000 har typ 2-diabetes.
Ungefär lika många beräknas ha sjukdomen oupptäckt.
Enligt Internationella Diabetesfederationen har cirka 7 procent av befolkningen
diabetes i någon av formerna, vilket refereras i Socialstyrelsens Folkhälsorapport
2009, där det även noteras att siffran stämmer överens med uppskattningen i
Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät. Cirka fem procent av kvinnorna och sju
procent av männen i åldern 18–84 år hade diabetes enligt Folkhälsoinstitutets
Nationella folkhälsoenkät år 2007. Därutöver antas uppemot hälften ha sjukdomen
utan att ännu ha fått diagnosen.
Diabetes uppstår när kroppen inte förmår ta hand om den näring i form av socker
som finns i blodet. På sikt skadar det nerv- och kärlsystem och olika organ.
Orsaken är brist på hormonet insulin eller oförmåga hos kroppen att effektivt
utnyttja det insulin som finns. Risken i Sverige att insjukna i diabetes är omkring
15 procent. Män och kvinnor drabbas lika.
Diabetes är en allvarlig sjukdom, framför allt på grund av att risken för
hjärtinfarkt, stroke och njurskador ökar. Även ögon, blodkärl och nerver kan
skadas.
(Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för diabetesvården. Socialstyrelsen 2010).
Diabetes mellitus kommer av grekiskans diab\t\s (passage) och latinets melle
(socker).
Tre former av diabetes
•
Typ 1-diabetes, även kallad barn- och ungdomsdiabetes Den drabbar främst
barn och unga men kan debutera ända upp i 40-årsåldern. Typ 1-diabetes är en
autoimmun sjukdom, de insulinproducerande cellerna förstörs av kroppen
själv. Inget insulin bildas och patienten måste behandlas med insulininjektioner hela livet. Omkring 40 000 personer i Sverige lever med typ 1diabetes och varje år insjuknar omkring 750 barn i åldrarna 0-14 år.
(Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2009)
•
Typ 2-diabetes debuterar i vuxen ålder och kallades förr ofta ”åldersdiabetes”
men dagens livsstil gör att sjukdomen går allt längre ner i åldrarna. Omkring
90 procent av all diabetes är typ 2-diabetes. Vid typ 2-diabetes produceras
visserligen insulin, men det räcker inte för att ta hand om blodsockret.
Kroppens känslighet för insulin kan också ha minskat. Cirka 365 000 personer
har typ 2-diabetes. Ungefär lika många beräknas ha sjukdomen oupptäckt.
(Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2009)
•
Graviditetsdiabetes. Att mottagligheten för insulin minskar under
graviditeten är normalt. De kvinnor vars kroppar inte kan kompensera detta
genom ökad insulinproduktion får graviditetsdiabetes. Känsligheten för insulin
normaliseras oftast efter förlossningen, men risken att få typ 2-diabetes senare
i livet är starkt ökad.
(Vårdguiden, Karolinska Institutet)
Blodsocker och insulin – vad händer i
kroppen?
När vi ätit spjälkas näringen till glukos (blodsocker) i magen och tas upp i blodet.
Sockret förs runt i kroppen för att förse cellerna med energi. En förutsättning för
att cellerna ska kunna tillgodogöra sig glukos är insulin, ett hormon som
produceras i speciella celler (betaceller) i bukspottkörteln. Insulin kan liknas vid
en nyckel som öppnar cellerna så att de kan ta emot sockret. Processen slår till och
från efter behov, vilket en frisk kropp klarar av på egen hand.
När kroppscellernas förmåga att reagera på insulin försämras kan insulinresistens
uppstå. Då försämras upptaget av glukos i kroppen och blodsockervärdet stiger
vilket kan leda till en rad negativa konsekvenser.
Utvecklingen mot typ 2-diabetes har börjat. Ett förstadium till sjukdomen kallas
nedsatt glukostolerans. Då är blodsockret förhöjt efter måltider, men ännu inte så
högt som vid diabetes. Motion och viktnedgång rekommenderas för att bromsa
utvecklingen mot sjukdom.
Förutom det socker som kommer direkt från maten produceras glukos även i
levern. Det blodsocker som inte används direkt lagras dessutom i levern som fett
och glykogen för att användas som energikälla mellan måltiderna, till exempel när
vi sover. Det är särskilt viktigt för hjärnan, som är extremt beroende av socker, att
det finns ett sådant sockerförråd så att den kan fungera även vid brist på föda. Vid
diabetes ökar levern sin produktion av glukos vilket innebär att blodsockret stiger.
Typ 2-diabetes – orsaker
Typ 2-diabetes kännetecknas av och orsakas av nedsatt känslighet för insulin i
kroppens muskelceller, i levern och i fettvävnad. Bukspottkörteln förmår inte att
öka produktionen för att kontrollera blodsockerhalten utan mängden socker i
blodet stiger.
Sjukdomen kan ha flera orsaker, men sannolikt handlar det om ett samspel mellan
arv och livsstil.
Riskfaktorer
•
Ärftlighet är den främsta riskfaktorn för typ 2-diabetes. Den som har en nära
släkting med diabetes löper alltså ökad risk att själv drabbas. Samtidigt blir
inte alla med ärftliga anlag sjuka.
•
Ålder – omkring hälften av alla med typ 2-diabetes är över 65 år
•
Övervikt, i synnerhet bukfetma, minskar känsligheten för insulin
•
Högt blodtryck
•
Dåliga kostvanor ger svängningar i blodsockret
•
Brist på motion minskar känsligheten för insulin
•
Rökning minskar känsligheten för insulin
Däremot är det en myt att man skulle få typ 2-diabetes av att äta mycket socker.
Den farliga bukfetman
Bukfetma kan enkelt mätas med ett måttband:
•
För kvinnor bör midjemåttet direkt under revbenen inte ligga över 80
centimeter, 80-88 centimeter är övervikt och över 88 centimeter fetma.
•
För män bör midjemåttet inte ligga över 94 centimeter, 94-102 centimeter är
övervikt och över 102 centimeter fetma.
Typ 2-diabetes – symtom och diagnos
Medan patienter med typ1-diabetes insjuknar mycket snabbt och behöver
läkarvård omgående, insjuknar personer i typ 2-diabetes mera långsamt.
Symtomen på typ 2-diabetes kan vara vaga och utvecklas under lång tid, vilket är
skälet till att så många människor kan vara sjuka utan att veta om det. Under tiden
påverkas kärlen negativt av det höga blodsockret. Typiska sjukdomstecken är att
man känner sig allmänt trött och hängig, oförklarlig viktnedgång, svettningar,
nedstämdhet, svampinfektioner och svårläkta sår.
Diagnos
Blodsocker mäts i millimol (mmol) per liter blod. Blodsockernivån varierar under
dagen men ligger normalt mellan 4 och 6 mmol/l på fastande mage och högst 7,8
mmol två timmar efter måltid.
Misstanken om typ 2-diabetes väcks ofta vid en vanlig hälsokontroll som avslöjar
att blodsockret är högre än det borde. Provet tas vanligen på morgonen efter en
natts fasta.
•
Om värdet hamnar över 7 mmol/l vid minst två tillfällen blir diagnosen
diabetes.
•
Ett prov kan också tas utan föregående fasta. Värdet bör då inte överstiga 8,7
mmol/l.
Om diagnosen fortfarande är tveksam kan det bli aktuellt med så kallad
glukosbelastning. Det innebär att man först tar ett fasteprov och därefter får dricka
en sockerlösning. Efter två timmar görs ett nytt test för att kontrollera hur kroppen
tagit hand om sockret. Hos den som är frisk ska blodsockret ha återgått till normal
nivå.
•
Värden på 7,8 – 11,1 mmol/l tyder på nedsatt känslighet för insulin vilket är
ett förstadium till diabetes. Är värdet högre är sjukdomen ett faktum.
Om diagnosen bekräftas görs också ett antal andra undersökningar som mätning
av blodtryck och blodfetter, känslighet i händer och fötter (för att upptäcka
eventuella nervskador) och undersökning av hjärtat med EKG.
Typ 2-diabetes – följdsjukdomar
Långvarigt förhöjt blodsocker ökar starkt riskerna för flera allvarliga sjukdomar:
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland patienter med
diabetes. Omkring hälften av patienterna har redan utvecklat någon grad av
kärlskada när diagnosen ställs. Patienterna får åderförkalkning (ateroskleros) som
gör blodkärlen stela och trånga. Vid diabetes har den destruktiva processen ett
allvarligare och aggressivare förlopp än hos icke-diabetiker.
Hjärtinfarkt – diabetes innebär kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt och kärlkramp
(angina pectoris). Kvinnor med diabetes drabbas 4 gånger oftare av hjärtinfarkt
och män 2 gånger oftare än icke-diabetiker. Dödligheten efter hjärtinfarkt är
dessutom högre.
Stroke (hjärnblödning/slaganfall) är 3-4 gånger vanligare hos patienter med
diabetes än hos icke-diabetiker.
Högt blodtryck är dubbelt så vanligt hos den som har diabetes som hos
normalbefolkningen.
Försämrad njurfunktion – en fruktad komplikation vid diabetes är njurskador på
grund av att njurarnas fina blodkärl förstörs. Försämrad njurfunktion (nefropati) är
orsaken till nära vart fjärde fall av dialyskrävande njursvikt i Sverige. Varje år
behöver omkring 250 nya patienter dialys. Dålig njurfunktion har ett samband
med ökad dödlighet och ökad risk för ögonskador, hjärtinfarkt, stroke och annan
kärlsjukdom.
Perifer kärlsjukdom – försämrad cirkulation i till exempel händer, fingrar, fötter
och tår. Den som har diabetes löper långt större risk att tvingas amputera
underbenet på grund av perifer kärlsjukdom än en icke-diabetiker. Av samtliga
amputationer i underben och fötter genomförs 40-50 procent på individer med
diagnosen diabetes, om man räknat bort akuta skador och cancer . Av dem som
opereras på grund av svårläkta sår, kallbrand (gangrän) eller vilosmärtor är 40
procent diabetiker.
Nervskador (neuropati), kan uppstå på grund av för högt blodsocker. Risken ökar
ju längre diabetessjukdomen fortskrider. Symtom på neuropati kan vara nedsatt
känsel, domningar, köldkänslor och smärta som oftast börjar i fötterna.
Fotproblem – diabetespatienter kan drabbas av sår och infektioner i fötterna på
grund av minskad känsel och skadade blodkärl som försämrar cirkulationen. Såret
kan till exempel uppstå på grund av en sko som skaver och därefter inte vill läka. I
värsta fall kan det bli nödvändigt med amputation; 40-50 procent av alla
fotamputationer gäller patienter med diabetes. För den som har diabetes är det
därför oerhört viktigt att regelbundet inspektera fötterna. Socialstyrelsen nämner
särskilt vikten av fotvård i sina nya preliminära behandlingsriktlinjer.
Tandlossning är vanligare hos dem som har diabetes, sannolikt därför att
genomblödningen av munslemhinnan försämras.
Ögonskador – förändringar i ögonbottnarnas fina blodkärl, retinopati, är en
vanlig och allvarlig komplikation. I värsta fall kan det leda till blindhet. Därför
ska alla med diabetes regelbundet kontrolleras av ögonläkare. Vid typ 2-diabetes
har ungefär hälften av dem som behandlas med insulin någon grad av retinopati
och omkring 35 procent av dem som inte behandlas med insulin. Retinopati kan
behandlas med laser.
Muskel- och ledvärk är vanligare hos dem som har diabetes därför att bindväven
runt leder och senor påverkas av kroppens glukos.
Sexuella problem – män med diabetes kan få potensproblem därför att skador i
nerver och de fina blodkärlen försämrar förmågan till erektion. Kvinnor kan få
problem med torra slemhinnor.
Källor: Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för diabetesvården, januari 2010,
Internetmedicin.se 2010-04-30.
