MODERN RESURSHANTERING –
EKONOMI OCH EKOLOGI
2016-04-20
Av: Stadens utmaningar
Världen befinner sig idag i en klimatkris. På grund av detta krävs en omställning till en mer hållbar
användning av naturresurser vilket innefattar även den ekonomiska dimensionen av hållbarhet. Ekonomisk
hållbarhet kopplas inom politiken ofta samman med tillväxt, och framförallt ekonomisk tillväxt, vilken idag tär
på de tillgångar naturen förser oss med. Först när de ekonomiska systemen verkar inom de ekologiska
systemens gränser, kan en ekonomisk hållbarhet uppnås.
Ur ett globalt perspektiv går det att diskutera hur ekonomin bör förhålla sig till den sociala, och kanske i synnerhet till den
ekologiska hållbarheten och hur resurser inom dessa är utbytbara med varandra. Synsätt för miljön och naturens roll inom
ekonomi kan tänkas bli indelat i två typer av ekonomiska tankesätt. Dels finns miljöekonomer, som utgår ifrån en tanke
om utbytbarhet gällande resurser och dels finns den ekologiska ekonomen som fokuserar på att naturen är irreversibel. I
detta sammanhang innebär utbytbarhet att naturresurser kan tas ut och ersättas med något annat, förutsatt att
ekonomisk tillväxt och tekniska landvinningar gör det möjligt. Irreversibilitet å andra sidan, handlar om att människans
påverkan på naturen är oåterkallelig, exempelvis genom utrotning av olika djur- och växtarter.
I dagsläget är tanken om utbytbarhet fortfarande dominerande. Trots många varningssignaler som utrotade djur- och
växtarter samt större ekonomiska och sociala klyftor, argumenterar fortfarande människor för denna typ av utveckling.
Varför har ekonomer så stark tro på ekonomisk tillväxt trots att mycket pekar på att vår rikedom får oss att konsumera
mer, flytta ut företag till fattigare länder och skjuta över våra problem på andra? Finns det inte andra sätt att växa som
land, organisation eller företag?
Ingen ekonomi utan ekologi
Ekonomisk hållbarhet bör ses som ett sätt att hushålla med knappa resurser, gällande exempelvis naturtillgångar eller
arbetskraft. De senaste decennierna har dominerats av ekonomers tankar om ekologiska resurser som utbytbara mot
ekonomiska. Världen har dock förändrats mycket under senare år och tanken på ett evigt resursuttagande och osynliga
effekter av detta är inte längre ett ekonomiskt vinstrecept.
Det finns många argument och ”bevis” för att den ekonomiska arenan som den fungerar idag förstör
naturen och den miljö vi lever i.
Miljöekonomer ser på miljöfrågan som något som löses genom att världen blir rikare, vi utbildar oss mer, medvetenheten
ökar och lagar skärps vilket i förlängningen leder till en bättre natur. Enligt detta antagande kan man även utläsa att
fattiga människor förstör naturen för att de inte vet bättre, och inte har råd att placera naturen ovanför sina egna behov.
Dock går det att vända på frågan och fundera på varför det är vi i den rika delen av världen som konsumerar mest samt
förflyttar produktion utomlands för att skapa en ”renare” miljö och ekonomisk vinning på andras bekostnad. Är verkligen
lösningen att ekonomisk tillväxt till vilken kostnad som helst kommer att hjälpa oss att rädda världen?
Svag och stark hållbarhet
Den ekologiska ekonomen fokuserar på irreversibilitet och är ett mer holistiskt och i förlängningen, starkt hållbarhetstänk.
Miljöekonomers tankar om hållbarhet i form av utbytbarhet gällande resurser klassificeras däremot som ett svagt
hållbarhetstänk. Genom att anse miljöresurser utbytbara eller sämre än de mänskligt producerade resurser de ersätts av,
formuleras ett tydligt ställningstagande kring ekonomins förhållande till miljön.
Även värdering av ekosystemtjänster i monetära termer är ett exempel på hur miljöekonomer resonerar angående
utbytbarhet. Volymen av de varor och tjänster som samhället tillhandahåller människor bestäms av möjligheten att
använda resurser som jord och energi. Detta bestäms alltså i det ekonomiska systemet av andelen pengar vi besitter och
hur dessa fördelas. Därmed sätts alltid stor press på naturen för att vi ska kunna få mer resurser och i förlängningen
skapa mer tillväxt. Hur man än vrider och vänder på det, är en värdering av ekosystemtjänster i monetära termer ett sätt
att relatera det till ersättningsbara resurser i faktisk valuta.
Omställning mot en cirkulär ekonomi
För att göra den ekonomi vi har idag mer cirkulär krävs politiska förändringar som verkligen stödjer en hållbar utveckling.
Till skillnad från tanken om att den ekonomiska tillväxten ska styra och tillhandahålla ett ekologiskt och socialt hållbart
samhälle, utgår den cirkulära ekonomin ifrån de ekologiska gränser naturen sätter. Reformer i skattesystem och
stimulering av nya affärsmodeller där cirkulär ekonomi får stå i centrum är vitalt för att göra en övergång enklare och
snabbare.
Transformation används som ett aktuellt begrepp där ett politiskt arbete sker både i och utanför existerande strukturer för
förändring av rådande ekonomi. Förhoppningen utifrån denna definition är att vi går mot en mer cirkulär ekonomi där de
tidigare linjära ekonomiska processerna försvinner. Att företags- och organisationsklimatet förändras är mycket viktigt
och det är intressant att företag idag har möjlighet att konkurrera med en hållbar profil. Dock är det mycket viktigt att
denna omställning inte innebär en övergång till ”greenwashing” där endast en yta av ett arbete för en mer grön ekonomi
används för egen vinning.
Det finns många argument och ”bevis” för att den ekonomiska arenan som den fungerar idag förstör naturen och den
miljö vi lever i. Samtidigt finns det även argument för hur omodernt det börjar bli att inte arbeta med en grön profil för
ledande företag eller organisationer. Politiker och andra makthavare måste inse att en stark hållbarhet endast uppnås
först när de verkar inom de ekologiska systemens gränser, det vill säga dess bärkraftighet. Genom ekonomiska reformer
och stimulering av nya typer av affärsmodeller går det att skapa förändring och framförallt en framtidstro i en värld med
ständig fokus på ekonomisk tillväxt utan hänsyn till det ekologiska systemets gränser.
Text: Jens Andreasson
