Arbetsgivare
Om socialförsäkringen
Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghets­
systemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett
alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd
för f­ amiljer och barn, för personer med funktionsnedsättning
samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom
Sveriges medlem­skap i EU kan du ha rätt till socialförsäk­
rings­förmåner i andra EU-länder
Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och
Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag
och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med
funktionsnedsättning. Pensionsmyndigheten har hand om
pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande.
Välkommen till
Försäkringskassan
Den här broschyren tar upp delar av socialförsäkringen ur
ett arbetsgivarperspektiv. Det handlar om ditt ansvar för
dina anställdas hälsa och arbetsmiljö, hur du kan förebygga
sjukfrånvaro och om din roll i samband med sjukdom och
rehabilitering.
Broschyren tar också upp vilka rättigheter dina anställda har
i samband med föräldraledighet och vad du ska tänka på om
du ger en anställd avgångsvederlag eller säger upp någon.
Om du behöver veta aktuella belopp och vill få mer detaljerad
information om något som nämns i broschyren kan du läsa
vidare på www.forsakringskassan.se. Där finns fördjupad
information i form av faktablad som du kan skriva ut. Har du
inte tillgång till Internet kan du alltid kontakta vårt Kund­
center för partners på telefon 0771-17 90 00.
Innehåll
1
2
3
4
Förebygga sjukfrånvaro
Sid 6
Arbetsgivarens roll i det förebyggande arbetet ____________6
Företagshälsovården – din expertresurs _ _________________8
Friskvård _______________________________________________8
Förebyggande sjukpenning ______________________________9
Arbetshjälpmedel _______________________________________9
Vad kostar sjukfrånvaron? _ _____________________________ 10
Försäkring mot sjuklönekostnader _ _____________________ 10
Arbetsmiljöverket har mer information _ _________________ 10
När en anställd är sjuk
Sid 11
Sjuklön _________________________________________________11
Sjuk ofta eller sjuk länge ________________________________ 14
Ersättning vid smitta ___________________________________ 17
Sjuk utomlands _ _______________________________________ 17
Vård av närstående ____________________________________ 20
Bedömning av arbetsförmåga
Sid 21
Rätten till sjukpenning __________________________________ 21
Rehabiliteringskedjan __________________________________ 21
Aktivitetsersättning och sjukersättning __________________23
Åter i arbete
Sid 25
Arbetsanpassning och rehabilitering _ ___________________25
Åtgärder vid längre tids sjukskrivning ___________________ 26
Avstämningsmöte _ ___________________________________ 26
Arbetsprövning ________________________________________27
Arbetsträning __________________________________________27
Ersättning under rehabilitering __________________________28
Tystnadsplikt __________________________________________28
5
Om en anställd skadar sig i arbetet
Sid 29
6
Anställdas rätt till föräldraledighet
Sid 30
Arbetsskadeförsäkring ________________________________ 29
Arbete och föräldraskap _______________________________ 30
Ledighet under graviditeten _ __________________________ 30
Vård av sjukt barn ______________________________________ 31
Allvarligt sjukt barn ____________________________________ 31
7
Om uppsägning
8
Så här kan du göra
9
Sid 32
Upplys om anmälan till Arbetsförmedlingen! _____________32
Sid 33
www.forsakringskassan.se ______________________________33
020-524 524 _ _________________________________________33
Frågor _ _______________________________________________33
Mer information
Sid 34
1
Förebygga
sjukfrånvaro
Det finns ett positivt samband mellan god arbetsmiljö och
låg sjukfrånvaro. En frisk arbetsplats skapar friska anställda.
Ett positivt arbetsklimat leder till ökad närvaro, kvalitets­
vinster och ökad produktivitet.
Det är viktigt att du som är arbetsgivare prioriterar dina
anställdas hälsa eftersom det har avgörande betydelse för
företagets effektivitet och lönsamhet. Kostnaderna för
sjukfrånvaro är ofta mycket högre än själva sjuklönen. Att
agera tidigt för att förebygga sjukskrivningar och minska
behovet av rehabilitering är bra både rent mänskligt och
företagsekonomiskt.
Arbetsgivarens roll
i det förebyggande arbetet
När man talar med arbetsgivare och anställda om arbets­
givarens roll i det förebyggande arbetet pekar de ofta på
vikten av att bry sig om och att både vilja och våga tala om
problem, även om det kan vara känsligt.
Den arbetsgivare som lyckas bygga upp en atmosfär i arbets­
laget där man bryr sig om varandra har kommit långt. Det
ökar möjligheten att upptäcka tidiga signaler om att en
­anställd inte mår bra. Ofta kan de tidiga signalerna fångas
upp via facket eller företagshälsovården.
6
Agera i tid
Om du ger dig tid att lyssna och aktivt söka informa­
tion kan du ofta på ett tidigt stadium se tecken på att en
­anställd inte mår bra. Här kan du också ha stor hjälp av
företagshälsovården.
Var observant på om en anställd
• ändrar sitt beteende och börjar fungera sämre i gruppen
• börjar få ett mönster i korttidsfrånvaron, till exempel
ofta är borta på fredagar och måndagar
• verkar vara påverkad av droger
• drar sig undan, pratar mindre och inte deltar på
fikarasten
• visar mindre intresse för arbetet, håller sämre ordning
och kvalitet
• går igenom en skilsmässa eller har andra familje­
problem.
Tidigt samtal
Genom ett tidigt samtal med den anställda kan du ofta
­förstå vad som ligger bakom problemet och se vilka möjlig­
heter som finns att reda ut situationen. Ibland kan enbart
samtalet lösa upp knutarna.
Förbered samtalet noga. Tänk efter – varför behövs sam­
talet? Även här kan företagshälsovården vara ett stöd. Ta
en tidig kontakt med den anställda och förklara syftet med
samtalet. Se sedan till att ni inte blir störda. Gör klart att
samtalet sker av omtanke och inte för att kontrollera. Försök
styra samtalet till väsentligheter. Undvik inte att ta upp
svåra saker.
Håll kontakten
Tala alltid personligen med den som blir sjukskriven. Visa
intresse och ta reda på hur företaget kan vara till hjälp
med praktiska saker. Det är ett sätt att visa att man verk­
ligen bryr sig om. Om sjukdomen väntas bli långvarig, be
den anställda att besöka arbetsplatsen, delta i grupp­möten
7
med mera. Se till att den anställda genom regelbunden
­information får veta vad som händer på arbetsplatsen.
Om du inte har någon kontakt med den anställda finns
risken att den anställda tolkar det som om företaget eller
arbetsledningen inte bryr sig om i fall hon eller han är på
jobbet eller inte.
Motivera – ta inte över ansvaret
Som arbetsgivare ansvarar du för att det finns en funger­
ande organisation för arbetsanpassning och rehabilitering.
Men den anställda måste ha viljan att komma tillbaka till
arbetet. I relationen med den anställda är det viktigt att du
inte medvetet eller omedvetet tar över hans eller hennes
ansvar.
Företagshälsovården – din expertresurs
Företagshälsovården är en expertresurs som du kan
­använda när du behöver undersöka och bedöma de ­fysiska
och ­psykiska riskerna i arbetet. Företagshälsovården
kan också vara en strategisk resurs genom att bidra till
en god hälsa bland dina anställda, något som främjar
produktions­resultatet och företagets utveckling. Den kan
hjälpa till vid rehabilitering och vara ett stöd kring de
anpassnings­åtgärder som eventuellt behöver genomföras på
arbetsplatsen.
Du kan upprätta avtal med företagshälsovården och köpa
deras tjänster. Men även om du tar hjälp av företagshälso­
vården är det alltid du som är arbetsgivare som har det
yttersta ansvaret för arbetsmiljöarbetet.
Friskvård
Som arbetsgivare har du möjlighet att göra skattemässiga
avdrag för kostnader som bidrar till förbättrad hälsa bland
dina anställda, till exempel företagshälsovård, förebyggande
behandling hos sjukgymnast och friskvård. Du kan få mer
information om det från Skatteverket.
8
Förebyggande sjukpenning
Den anställda kan få sjukpenning om han eller hon genom­
går en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering
för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdoms­
tiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad
av läkare och godkännas av Försäkringskassan.
Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensdag, utan
Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med
­första behandlingsdagen.
Arbetshjälpmedel
Försäkringskassan kan ge bidrag till dig för inköp av
arbetshjälp­medel till en anställd
• som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att
klara arbetet och behöver ett arbetshjälpmedel i före­
byggande syfte
• som har drabbats av en långvarig sjukdom och behöver
rehabilitering för att kunna börja arbeta igen.
Du får bidraget för att anpassa arbetsplatsen efter den
anställdas behov. Du kan inte söka bidrag för hjälpmedel
eller anpassning som normalt behövs i verksamheten. Även
den anställda kan söka bidrag till arbetshjälpmedel från
Försäkringskassan.
9
Vad kostar sjukfrånvaron?
Om du agerar tidigt genom att förebygga sjukskrivningar
kommer det att ge dig både mänskliga och ekonomiska
­vinster. Försäkringskassan har tagit fram ett enkelt kalkyl­
program för att du själv ska kunna räkna ut vad sjukfrån­
varon på din arbetsplats kostar. Med programmet kan du
bland annat:
• beräkna kostnaden per timme för närvaro och
sjukfrånvaro
• räkna ut de totala kostnaderna för sjukfrånvaron på din
arbetsplats
• göra överslagsberäkningar på vad sjukskrivningen
kostar.
Du hittar programmet på www.forsakringskassan.se.
Försäkring mot sjuklönekostnader
Du kan försäkra dig mot företagets kostnader för sjuk­
lön till de anställda hos Försäkringskassan. Det gäller om
dina samman­lagda lönekostnader för ett kalenderår inte
­beräknas överstiga 130 prisbasbelopp. Du hittar aktuellt
prisbasbelopp på www.forsakringskassan.se under länken
Aktuella belopp.
Försäkringen ersätter företagets kostnader för sjuklöner
till anställda från och med fjärde dagen i sjukperioden.
Försäkringen gäller inte för anställda som omfattas av det
­särskilda högriskskyddet. Avgiften för försäkringen beräk­
nas utifrån företagets lönekostnad och en procentsats som
vi fastställer varje år.
Arbetsmiljöverket har mer information
Arbetsmiljöverket ansvarar för att se till att arbetsmiljön
uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om en bra och
utvecklande arbetsmiljö. Hos Arbetsmiljöverket hittar du
information, råd och föreskrifter om arbetsmiljöarbete.
10
När en anställd är sjuk
Sjuklön
Du är skyldig att betala sjuklön till anställda som inte kan
arbeta på grund av sjukdom. Den anställdas rätt till sjuklön
gäller från och med anställningens första dag för en person
som är anställd för längre tid än en månad.
För att ha rätt till sjuklön vid kortare anställningstid än
en månad måste den anställda ha börjat anställningen
och därefter varit anställd under en sammanhängande tid
av minst 14 dagar innan han eller hon blev sjuk. Samtliga
anställningar hos samma arbetsgivare räknas samman för
att uppfylla 14-dagarsperioden, så länge inte tiden mellan
dessa överstiger 14 dagar. Om en anställd har flera arbets­
givare ska varje arbetsgivare betala sjuklön under sjuklöne­
perioden. Sjuklöne­perioden räknas från och med den dag
den ­anställda, helt eller delvis, inte kan arbeta på grund av
sjukdom.
Sjukanmälan
Den anställda ska alltid göra sjukanmälan direkt till dig som
är arbetsgivare. Den anställda ska också lämna en skriftlig
försäkran om i vilken omfattning hon eller han inte kunnat
arbeta på grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte inne­
hålla uppgift om diagnos. Kollektivavtal kan dock reglera om
försäkran ska innehålla upp­gift om diagnos.
11
2
Sjuklönens storlek
Den anställda har enligt sjuklönelagen en karensdag. Det
innebär att ingen sjuklön betalas ut för den första sjukdagen.
För dag 2–14 i sjukperioden är sjuklönen 80 procent av lönen
och andra anställningsförmåner som den anställda gått
miste om på grund av sjukdomen. Med kollektivavtal kan
sjuklönen vara högre.
Sjuklön vid sjukersättning
Från och med 1 januari 2009 är du inte skyldig att betala
sjuklön till en anställd som har sjukersättning samtidigt som
hon eller han arbetar. Den anställda ska meddela dig detta
skriftligt i försäkran för sjuklön.
Läkarintyg
Om den anställda är sjuk i mer än sju dagar ska hon eller
han lämna ett läkarintyg till dig. Intyget behöver inte inne­
hålla uppgifter om diagnos.
Om det finns särskilda skäl har du rätt att kräva ett läkarin­
tyg redan från den första sjukdagen. Även Försäkringskas­
san kan kräva läkarintyg från första dagen, på begäran av
dig eller på eget initiativ.
Betyder läkarintyget att den anställda är sjukskriven?
Läkarintyget är till för att du som är arbetsgivare och
Försäkringskassan ska kunna bedöma om den anställda har
rätt till sjuklön och sjukpenning. Intyget är ett underlag,
och ger inte automatiskt den anställda rätt till sjuklön eller
sjukpenning.
I intyget beskriver läkaren hur den anställdas medicinska
tillstånd påverkar hennes eller hans förmåga att arbeta. Det
ska tydligt framgå vilka uppgifter som den anställda inte
klarar av att utföra på grund av sjukdom.
Ofullständiga läkarintyg
Om ett läkarintyg inte innehåller tillräckliga uppgifter för
att bedöma om den anställdas arbetsförmåga är nedsatt
12
på grund av sjukdom behöver du som är arbetsgivare inte
acceptera läkarintyget.
Använd läkarens kunskap
Be den anställda att noggrant beskriva sina arbetsuppgifter
när hon eller han ska träffa sin läkare. Då blir det lättare
för läkaren att komma fram till om något ­behöver göras på
arbetsplatsen för att den anställda ska kunna arbeta.
Studera sedan den information som läkarintyget ger om den
anställdas behov under sjukskrivningstiden. Oftare än man
tror kan små justeringar underlätta arbetet. Fråga gärna
företagshälsovården om råd.
Kan du neka sjuklön?
Om en anställd inte lämnar ett läkarintyg den åttonde dagen
är du inte skyldig att betala sjuklön. Den grundläggande
­förutsätt­ningen för rätten till sjuklön är att arbetsförmågan
är så pass nedsatt på grund av sjukdom att man inte kan
utföra sitt vanliga arbete.
Tvist med den anställda
Om det uppstår en tvist mellan dig och den anställda om
rätten till sjuklön, kan den anställda ansöka om ersättning
hos Försäkringskassan. Det kallas sjuklönegaranti. Sjuklö­
negarantin kan enbart betalas ut om den anställdas arbets­
förmåga eller anställning ifrågasätts.
Försäkringskassan kan besluta att betala ut en ersättning
som motsvarar sjukpenningen till den anställda. Därefter
kräver Försäkringskassan tillbaka samma belopp från dig.
Gör en individuell bedömning
Att bedöma hur mycket arbetsförmågan är nedsatt kan
ibland vara svårt. Det är viktigt att du gör en bedömning
av de förhållanden som är aktuella för just den person det
gäller. En sjukdom kan påverka förmågan att utföra vissa
arbetsuppgifter, samtidigt som andra går bra att utföra trots
sjukdomen.
13
Rätt till ledighet för att prova ett nytt arbete
Den som är anställd har rätt att vara ledig från sin anställ­
ning för att prova ett annat arbete och se om hon eller han
kan klara av det trots sin sjukdom. För att få vara ledig
måste hon eller han
• under 90 dagar ha haft en nedsättning av arbetsför­
mågan som gör att det inte går att utföra sitt vanliga
­arbete eller något annat arbete hos dig som arbetsgivare
• ha en ny anställning hos en annan arbetsgivare.
Den anställda behöver inte ha börjat på det nya arbetet för
att få ledigt. Det räcker med ett anställningsavtal. Anställ­
ningen måste vara minst 90 dagar.
Sjuk ofta eller sjuk länge
Sjuk igen
I sjuklönelagen finns en återinsjuknanderegel. Den innebär
att om en anställd har börjat arbeta igen efter sin sjukskriv­
ning och insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar, räknas
den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare.
Den anställda får alltså ingen karensdag.
Sjuk mer än 14 dagar
Från och med den femtonde sjukdagen kan en anställd få
sjukpenning från Försäkringskassan. Som arbetsgivare är du
skyldig att an­mäla till Försäkringskassan om den anställda
fortfarande är sjuk efter sjuklöneperiodens slut.
Allmänt högriskskydd
Det finns ett allmänt högriskskydd som gör att man inte kan
ha fler än tio karensdagar under en tolvmånadersperiod. Om
en anställd är sjuk mer än tio gånger får alltså han eller hon
ersättning redan från första dagen. Det gäller för sjuklöne­
perioder från varje arbetsgivare för sig och för sjukperioder
från Försäkrings­kassan för sig.
14
Särskilt högriskskydd
Om en anställd har särskilt högriskskydd kan du få ersätt­
ning från Försäkringskassan för de sjuklönekostnader du
har för honom eller henne. Försäkringskassan kan bevilja
särskilt högriskskydd till en person som
• har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom som gör
att hon eller han förväntas vara borta från arbetet vid
tio olika tillfällen eller mer under ett år
• ska donera organ eller vävnader eller genomgå
­utredning om sådant ingrepp
• löper risk att vara borta från arbetet vid en eller flera
längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år.
Den anställda måste själv ansöka hos Försäkringskassan om
att få särskilt högriskskydd. En anställd som beviljas särskilt
högriskskydd därför att han eller hon är sjuk ofta eller ska
donera organ slipper karensdagen.
Tidsgränser för sjukpenning
Sjukpenning kan normalt bara betalas ut i 364 dagar un­
der en period på 450 dagar (ungefär 15 månader). Men en
­anställd kan också få förlängd sjukpenning i högst 550 dagar
(cirka ett och ett halvt år.) Om den anställda får förlängd
sjukpenning på grund av en godkänd arbetsskada finns inte
någon tidsgräns.
En anställd som haft förlängd sjukpenning i maximalt antal
dagar kan i vissa undantagsfall få förlängd sjukpenning även
efter 550 dagar. Det gäller exempelvis:
15
• om den anställda vårdas på sjukhus eller får omfattande
vård utan att vara intagen på sjukhus.
• om den anställda riskerar att allvarligt försämras i sin
sjukdom av att arbeta eller delta i ett arbetsmarknads­
politiskt program.
• om den anställda på grund av sjukdom har fått sådan
avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och för­
mågan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogöra sig information.
Det finns i dessa fall ingen tidsgräns för hur många dagar
med förlängd sjukpenning som kan betalas ut. Även anställ­
da som har haft tidsbegränsad sjukersättning eller aktivi­
tetsersättning kan ansöka om förlängd sjukpenning i vissa
fall.
Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fortsatt
sjukpenning. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fortsatt
sjukpenning kan betalas ut. Även anställda som har haft
tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning kan
ansöka om fortsatt sjukpenning.
Arbetslivsintroduktion
En anställd som inte kan återgå i arbete efter att ha fått
sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning i maximal
tid erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion via Arbetsför­
medlingen. Syftet är att få koncentrerad hjälp och stöd inför
återgång i arbete.
Introduktionen pågår under längst tre månader och delta­
garna får aktivitetsstöd under tiden. Även den som har en
anställning kan delta i arbetslivsintroduktionen och få akti­
vitetsstöd, förutsatt att arbetsgivaren beviljar tjänstledighet.
Reseersättning i stället för
sjuklön eller sjukpenning
I vissa fall kan en anställd få reseersättning i stället för
sjuklön eller sjukpenning. Det gäller om du som är arbets­
givare eller Försäkringskassan bedömer att den anställda
kan arbeta, men inte kan ta sig till arbetet på vanligt sätt.
16
Du eller Försäkringskassan betalar då skälig ersättning för
merutgifter för resor till och från arbetet.
Ersättning vid smitta
Om en anställd inte har nedsatt arbetsförmåga, men ­smittar
eller misstänks föra smitta vidare kan han eller hon få
ersättning i form av smittbärarpenning i stället för sjuklön
eller sjukpenning.
En anställd har rätt till smittbärarpenning om hon eller han
måste avstå från arbete:
• på grund av beslut enligt smittskyddslagen eller
livsmedelslagen
• för att genomgå en läkarundersökning eller hälso­
kontroll som ska visa om hon eller han är smittad av en
allmänfarlig sjukdom
• på grund av en sjukdom, en smitta, ett sår eller an­
nan skada som gör att hon eller han inte får hantera
livsmedel.
Om en anställd är sjuk i en smittsam sjukdom och inte
kan arbeta gäller de vanliga reglerna för sjuklön och
sjukpenning.
Sjuk utomlands
Sjuk vid tillfällig vistelse utomlands
En anställd som blir akut sjuk under vistelse inom EU- eller
EES-området kan få sjuklön och sjukpenning. Det gäller även
vid akut insjuknande i ett land som Sverige har konvention
om social trygghet med.
En anställd som får sjukpenning och ska resa utomlands
måste ansöka hos Försäkringskassan om att få behålla
ersätt­ningen under utlandsvistelsen.
17
Sjuk vid arbete utomlands
– om du sänder ut en anställd
Om en anställd ska arbeta för din räkning i ett annat EU/
EES-land under kortare tid än ett år fortsätter han eller hon
i allmänhet att vara försäkrad i Sverige. Det betyder att den
anställda har rätt till sjuklön på samma sätt som i Sverige.
Det betyder också att han eller hon har rätt till sjukpenning
och andra ersättningar och omfattas av den svenska arbets­
skadeförsäkringen. För att få sjukvård i arbetslandet ­behöver
den anställda ett EU-kort.
För att en anställd ska räknas som utsänd behöver du intyg
E101 som du kan få av Försäkringskassan. Reglerna om
utsändning gäller även för egna företagare, som alltså kan
sända ut sig själva.
Vård av närstående
En anställd som avstår från arbete för att vårda en när­
stående person som är svårt sjuk kan få ersättning från
Försäkrings­kassan i form av närståendepenning. Den
anställda har rätt att vara ledig under den tid som han eller
hon får närståendepenning.
Som närstående räknas anhöriga men även andra som den
anställda har nära relationer med. Med svårt sjuk menas
sådana sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot
den sjukes liv.
Närståendepenning kan betalas ut i högst 100 dagar sam­
manlagt för varje person som vårdas.
20
Bedömning av
arbetsförmåga
Rätten till sjukpenning
Arbetsförmågan och rätten till sjukpenning bedöms olika
beroende på hur länge sjukperioden varar. Detta kallas
rehabiliteringskedjan.
Rehabiliteringskedjan
Dag 1–90
De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkrings­
kassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete.
Försäkringskassan ska också ta reda på om du har möjlighet
att tillfälligt erbjuda andra arbetsuppgifter, eller att anpassa
arbetsplatsen eller arbetsförhållandena på ett sådant sätt att
det blir möjligt för den anställda att arbeta trots sjukdomen.
Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller
hon varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat
arbete som du tillfälligt kan erbjuda.
Dag 91–180
När en anställd har varit sjukskriven en tid ska Försäkrings­
kassan ta reda på om du har möjlighet att erbjuda något
annat arbete som den anställda klarar av trots sjukdomen.
Efter 90 dagar har den anställda bara rätt till sjukpenning
om han eller hon inte kan utföra något arbete alls i din
verksamhet.
21
3
Den anställda har rätt att vara ledig från sin anställning för
att prova ett annat arbete och se om han eller hon kan klara
av det trots sin sjukdom. För att den anställda ska få ledigt
måste han eller hon:
• under 90 dagar ha haft en nedsättning av arbets­
förmågan som gör att det inte går att utföra det vanliga
arbetet eller något annat arbetet som du som är arbets­
givare kan erbjuda
• ha en ny anställning hos en annan arbetsgivare.
Den anställda behöver inte ha börjat på det nya arbetet för
att få ledigt. Det räcker med att det finns ett anställnings­
avtal. Anställningen måste vara i minst 90 dagar.
Dag 181–365
Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av
sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska Försäkringskas­
san undersöka möjligheterna att ta tillvara hans eller hennes
arbetsförmåga utanför din verksamhet. Om den anställda
klarar av ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden har
han eller hon inte rätt till sjukpenning.
Det gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att
den anställda med stor sannolikhet kommer att kunna gå
tillbaka till ett arbete någonstans i din verksamhet före dag
366. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete
hos dig även efter dag 180.Det gäller inte heller om det kan
anses oskäligt att bedöma den anställdas arbetsförmåga i
förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
Efter dag 365
Från och med dag 366 bedöms arbetsförmågan i ­förhållande
till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Undantag
kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma den anställ­
das arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga
arbetsmarknaden.
Sammanläggning av sjukperioder
När en person sjukanmäler sig befinner han eller hon sig
normalt på dag 1 i rehabiliteringskedjan. Men för någon som
22
mellan två sjukperioder har arbetat en kortare period än 90
dagar läggs sjuk­perioderna ihop. Det betyder att arbetsför­
mågan kan bedömas i för­hållande till andra arbetsuppgifter
hos dig eller mot den vanliga arbetsmarknaden redan från
början.
En period om 90 dagar är inte det samma som 90 arbets­
dagar, utan även helgdagar räknas med i de 90 dagarna.
Aktivitetsersättning och sjukersättning
Aktivitetsersättning
En anställd som är mellan 19 och 29 år kan få aktivitetser­
sättning om hon eller han har en arbetsförmåga som är ned­
satt med minst en fjärdedel under minst ett år. Aktivitets­
ersättningen är tidsbegränsad och beviljas för högst tre
år i taget. Under tiden med aktivitetsersättning har den
anställda möjlighet att delta i aktiviteter som har en positiv
inverkan på sjukdomstillståndet eller prestationsförmågan.
Den som har haft aktivitetsersättning under ett år har rätt
att studera eller arbeta utan att förlora rätten till ersättning­
en. Det kallas vilande aktivitetsersättning. Den ­anställda
kan också efter ett års aktivitetsersättning prova att arbeta
genom att ansöka om en prövotid och få ersättning och lön
samtidigt.
Under den period som den anställda har aktivitetsersätt­
ning ska det i de allra flesta fall pågå någon åtgärd som
med­verkar till att den anställda kommer åter i arbete efter
ersättningsperiodens slut. Där kan du som arbetsgivare vara
en av de aktörer som gör det möjligt för din anställda att
återfå sin arbetsförmåga.
Sjukersättning
En anställd som är mellan 30 och 64 år och har en arbets­
förmåga som är stadigvarande nedsatt med minst en fjärde­
del kan få sjukersättning. Stadigvarande betyder i det här
sammanhanget för all överskådlig framtid.
23
Åter i arbete
Ju längre man är borta från arbetslivet, desto svårare
blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att
rehabiliteringsprocess­en påbörjas så fort som möjligt. Som
arbetsgivare ansvarar du enligt arbetsmiljölagstiftningen
för att genomföra den anpassning och rehabilitering som
kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten.
Inriktningen bör vara att den anställda ska fortsätta arbeta
i företaget. Ofta kan du i samarbete med företagshälso­
vården finna lösningar som är bra både för dig och för den
anställda.
Arbetsanpassning och rehabilitering
Genom att anpassa arbetsuppgifterna och arbetsplatsen kan
du underlätta för den anställda att vara kvar i sitt arbete
eller att komma tillbaka till det efter en sjukskrivning. Ditt
företag kan till exempel behöva köpa in arbetshjälpmedel
och särskilda arbetsredskap för att underlätta arbetet. Eller
så behöver ni förändra den fysiska, psykiska eller sociala
arbetsmiljön. Det kan handla om förändringar i organisa­
tionen, arbetsfördelningen eller de arbetsuppgifter som den
anställda ska utföra.
24
Några tips på anpassningsåtgärder är:
• anpassning av arbetsplatsen
• ny teknisk utrustning
• kompetensutveckling
• flexibla arbetstider
• möjlighet till arbetsträning
• variation i arbetsuppgifterna.
Åtgärder vid längre tids sjukskrivning
Det är viktigt att du håller kontakt med den anställda under
sjukskrivningen för att kunna vidta de åtgärder som behövs
för att underlätta återgången i arbete. Det kan till exempel
handla om att låta återgången till arbetet ske successivt
genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider.
Det kan också handla om att hitta andra arbetsuppgifter
som den anställda kan göra under en period, eller att ta reda
på om det finns behov av arbetshjälpmedel.
Försäkringskassan har ansvar för att samordna de olika
rehabiliteringsåtgärder som behövs för att en person ska
kunna börja arbeta som vanligt igen. Du kan ­därför bli
­kontaktad av oss för att tillsammans med den ­anställda
­lämna information som vi behöver för att rätt kunna
bedöma rätten till ersättning och utreda behovet av
rehabilitering.
Vid längre sjukskrivning ska Försäkringskassan tillsammans
med den anställda göra en plan för återgång i arbete. Planen
ska beskriva de åtgärder som ska genomföras. Den kan
­skrivas i samband med ett avstämningsmöte.
Avstämningsmöte
Försäkringskassan kan kalla till ett avstämningsmöte med
den anställda, dig och behandlande läkare. Även andra
­berörda kan kallas till mötet. Vilka som ska delta avgörs av
vad som behöver diskuteras.
25
4
På avstämningsmötet ska man ta reda på vad den anställda
kan och inte kan göra på grund av sin sjukdom och ta ställ­
ning till om han eller hon behöver rehabilitering. Finns det
ett behov av rehabilitering ska man diskutera vilka åtgärder
som är möjliga och lämpliga. Den anställda måste ge sitt
samtycke till att övriga del­tagare på mötet får information
om hennes eller hans sjukdom och privata förhållanden.
Under en sjukskrivningsperiod kan det finnas behov av
flera avstämnings­möten. Du som är arbetsgivare kan också
ta initiativ till ett avstämningsmöte genom att kontakta
Försäkringskassan.
Arbetsprövning
Arbetsprövning är en utredning. Den syftar till att ge dig
och Försäkringskassan information om vilken arbets­förmåga
den anställda har eller kan uppnå genom rehabiliter­ing och
vilka åt­gärder som kan vara lämpliga. Arbetsprövningen
bör pågå från ett par dagar till ett par veckor. Under tiden
betalar Försäkringskassan ut sjukpenning.
Arbetsträning
För en anställd som varit sjukskriven en längre tid kan en
tids arbetsträning på arbetsplatsen göra det lättare att
komma tillbaka till arbetet. Syftet med arbetsträningen är
att den anställda genom att träna på vissa arbetsuppgifter
ska återfå sin arbetsförmåga. Arbetsträning är en rehabi­
literingsåtgärd, och den som tränar gör det utan krav på
prestation.
Tiden för arbetsträning på det vanliga arbetet är begränsad
till maximalt tre månader. Om den anställda arbetstränar på
ett nytt arbete i företaget eller hos en annan arbetsgivare
kan träningen pågå längre tid.
Hur lång tid arbetsträningen ska hålla på, hur många
timmar per dag den ska omfatta och i vilken takt a
­ ntalet
timmar bör öka bestämmer Försäkringskassan i s­ amråd
26
med dig, den anställda och behandlande läkare. Men arbets­
träningen ska vara avslutad inom ett år.
I första hand är det du som är arbetsgivare som ska betala
eventuella kostnader som kan uppstå i samband med reha­
biliteringen. I vissa fall kan Försäkringskassan betala en del
åtgärder.
Ersättning under rehabilitering
När den anställda deltar i rehabilitering kan Försäkringskas­
san betala rehabiliterings­ersättning. Den består av rehabi­
literingspenning och ett särskilt bidrag för merkostnader i
samband med rehabiliteringen. Den anställda och Försäk­
ringskassan måste vara överens om en rehabiliteringsplan
innan den anställda kan ansöka om ersättningen.
Tystnadsplikt
Som arbetsgivare har du tystnadsplikt när det gäller upp­
gifter om de anställdas hälsotillstånd och övriga personliga
förhållanden som kommer fram i samband med hantering av
sjuklön och rehabilitering. Tystnadsplikten gäller alla som
handlägger frågor om rätten till sjuklön för anställda eller
deltar i anpassnings- och rehabiliterings­verksamhet. För­
säkringskassan har också tystnadsplikt och arbetar under
Offentlighets- och sekretesslagen.
27
Om en anställd
skadar sig i arbetet
Arbetsskadeförsäkring
En anställd som skadas på arbetsplatsen eller på väg till eller
från arbetet kan få ersättning från arbetsskadeförsäkringen.
Försäkringen gäller för alla som förvärvsarbetar; anställda,
uppdragstagare och egna företagare.
Vad är ditt ansvar som arbetsgivare?
Som arbetsgivare ska du anmäla arbetsskador till Försäk­
ringskassan som i sin tur meddelar Arbetsmiljöverket.
Du ska även samråda med arbetsplatsens skyddsombud
om arbetsskadeanmälan och ge ombudet en kopia av
­anmälan. Det är viktigt att alla arbetsskador anmäls efter­
som uppgifterna på anmälan används som underlag för
arbetsskadestatistiken.
Blir den anställda sjukskriven på grund av en arbetsskada
får han eller hon sjuklön eller sjukpenning som vanligt.
28
Anställdas rätt
till föräldraledighet
Arbete och föräldraskap
Vilken rätt till ledighet har en anställd förälder?
En anställd som har barn som är under ett och ett halvt år
har rätt att vara helt ledig från arbetet. Hon eller han har
också rätt att förkorta den normala arbetstiden med upp till
en fjärdedel tills barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt
första skolår. Dessutom har den anställda rätt att vara ledig
när han eller hon tar ut föräldra­penning.
Föräldrapenning
Föräldraförsäkringen är tänkt att fungera som ett stöd
till alla föräldrar för att de ska kunna kombinera arbete
med föräldraskap. Föräldrapenning betalas ut till föräldrar
under sammanlagt 480 dagar per barn. En nybliven pappa
eller barnets andra förälder kan dessutom få tio dagar med
ersättning i samband med ett barns födelse. När ett barn
adopteras får båda adoptivföräldrarna rätt till fem dagar var
med ersättning om de inte kommer överens om en annan
fördelning.
Ledighet under graviditeten
En anställd som är gravid har rätt att ta ut föräldra­penning
redan 60 dagar innan barnet beräknas födas. Båda för­
äldrarna har rätt att vara lediga samtidigt för att delta i
föräldrautbildning.
29
5
6
En anställd som är gravid får inte utföra någon arbets­
uppgift eller vistas i en miljö som kan vara farlig för barnet.
Som arbetsgivare är du enligt arbetsmiljölagen i sådana fall
skyldig att omplacera en gravid kvinna. Kan du inte ordna
en omplacering har den anställda rätt att vara ledig med
havandeskapspenning.
En anställd som är gravid kan också ha rätt att vara ledig
med havandeskapspenning på grund av att hon har ett
­fysiskt påfrestande arbete. Det gäller om du inte kan e
­ rbjuda
en omplacering till lättare arbetsuppgifter och kvinnans
arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel. Den
­anställda måste anmäla att hon vill bli omplacerad minst en
månad i förväg.
Vård av sjukt barn
Föräldrar som behöver avstå från arbete för att vårda ett
sjukt barn kan få tillfällig föräldrapenning. Då har de också
enligt lag rätt att vara lediga från arbetet. Tillfällig föräldra­
penning kan betalas ut fram till dess att barnet fyller 12
år och i vissa fall även för barn som fyllt 12 men inte 16
år. F
­ öräldrar till barn som omfattas av lagen om stöd och
­service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få ersättning
för vård av ett barn som fyllt 16 men inte 21 år, och i vissa
fall ända upp till 23 år.
Allvarligt sjukt barn
Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut under ett
­obegränsat antal dagar till föräldrar med ett allvarligt
sjukt barn som är under 18 år. Det gäller när barnet är så
allvarligt sjukt att det finns ett påtagligt hot mot barnets
liv. Rätten till tillfällig föräldrapenning ska styrkas med
ett särskilt läkarutlåtande som styrker barnets allvarliga
sjukdomstillstånd.
30
Om uppsägning
Upplys om anmälan till
Arbetsförmedlingen!
Om du säger upp en anställd, eller om en anställd säger upp
sig på egen begäran, bör du upplysa om att han eller hon
måste anmäla sig till Arbetsförmedlingen inom tre månader
efter det att anställningen upphörde. Annars förlorar den
personen sin sjukpenninggrundande inkomst, vilket betyder
att Försäkringskassan inte betalar ut någon ersättning vid
till exempel sjukdom och föräldraledighet.
För en anställd som är ledig när anställningen upphör, till ex­
empel vid sjuk­skrivning eller föräldraledighet, räknas de tre
månaderna i regel från och med den dag då sjukskrivningen
eller föräldraledigheten började. Alltså inte från den dag då
anställningen upphörde!
Det räcker om den som är sjukskriven vid tremånaders­
periodens slut anmäler sig hos Arbetsförmedlingen den
första vardagen efter att sjukskrivningen tar slut. Den som
är helt föräldraledig får behålla sin sjukpenninggrundande
inkomst om hon eller han tar ut fem föräldrapenningdagar
per vecka.
31
7
Så här kan du göra
www.forsakringskassan.se
På vår webbplats finns flera självbetjäningstjänster för dig
som är arbetsgivare. Där kan du bland annat anmäla om
dina anställda blir sjuka eller tar ut tillfällig föräldrapen­
ning. Du kan också lämna synpunter på vår service.
020-524 524
Du kan även använda Försäkringskassans telefon för
självbetjäning, 020-524 524. Mer information finns på
www.forsakringskassan.se.
Frågor
Har du frågor kan du använda Hanna, vår digitala a
­ ssistent
på webben. Hon svarar på de vanligaste frågorna om
våra försäkringar och tjänster och vägleder dig till rätt
information.
Du kan också ringa vårt Kundcenter på telefon 0771-524 524
eller till Nationell förmedlingstjänst för texttelefoner 90 160.
32
Mer information
Hos följande myndigheter och organisationer kan du hitta
information om hur du kan förebygga sjukfrånvaro, komma
i gång med arbetsmiljöarbetet, undersöka vilka arbetshjälp­
medel som finns eller kontakta en företagshälsovård.
Försäkringskassan ansvarar inte för innehållet på andra
myndigheters webbplatser.
Afa Försäkring, www.afa.se
Arbetsförmedlingen, www.arbetsformedlingen.se
Arbetsmiljöupplysningen, www.arbetsmiljoupplysningen.se
Arbetsmiljöverket, www. arbetsmiljoverket.se
Hjälpmedelsinstitutet, www.hi.se
Prevent, www.prevent.se
Skatteverket, www.skatteverket.se
Suntliv, www.suntliv.nu
Svensk Företagshälsovård, www.sfh.se
33
8
34
Skyldigheter
Anmäl förändringar till Försäkringskassan
Du är alltid skyldig att anmäla ändrade förhåll­anden som har
betydelse för rätten till ersättning.
Vad händer om du får för hög ersättning?
Om du får en ersättning som du inte har rätt till, blir du
­normalt skyldig att betala tillbaka pengarna. Det gäller även
om det inte är ditt fel att du fått ersättningen.
Försäkringskassan polisanmäler misstänkt brott
Att medvetet lämna felaktiga uppgifter eller låta bli att anmäla
förändringar som kan påverka rätten till ersättning kan vara
brottsligt. Försäkrings­kassan polis­anmäler alla misstänkta
bidragsbrott.
Mer information
Den här broschyren ger endast övergripande information och ska inte
betraktas som lagtext i ämnet.
På www.forsakringskassan.se finns mer information om social­försäk­­­
ringen och även fördjupad information i faktablad om enskilda ärendeslag.
Myndighetsguiden
Här har vi samlat adresser till några andra myndigheters webbplatser.
Arbets­förmedlingen www.arbetsformedlingen.se och kommunernas
närings­livssekreterare är informations­källor för dig som har frågor
om arbete och arbets­marknaden. På www.foretagarguiden.se kan
du få svar på frågor om du ska starta eget företag. Har du frågor om
skatt kan du gå in på www.skatteverket.se. På Socialstyrelsens sida
www.social­styrelsen.se finns bland annat information om vårdnad,
boende och umgänge.
Any questions? Please contact our Customer Service Center 0771-17 90 00.
FK 4014 2010-02-11 (endast webbversion)
Broschyren finns även i lättläst version och som ljudfil på vår webbplats.
Vill du ha broschyren på talkassett eller punktskrift kan du beställa den från
Inläsningstjänst AB, telefon 08-556 115 64.
