Kulturella, sociala (och politiska)
perspektiv på ekonomi
4 november 2014
substantivister vs. formalister: den stora
debatten
- Debatt viktig för framväxten av ekonomisk antropologi som ett
underämne och del av den ekonomiska antropologins ’gyllene
årtal’ (60-70 talet)
- debatt om grundläggande perspektiv på och förståelse av
ekonomi
- 2 olika inriktningar: kulturer måste förstås på deras egna termer
vs. universella modeller av ekonomiska logiker och
beslutsfattande (tex. rational choice)
Karl Polanyi (1886-1964)
• Ekonomhistoriker
• The Great Transformation:
The political and economic
origins of our times (1944) kritisk analys av framväxten
av kapitalismen och dess
konsekvenser
• Inspirerad av etnologiska
studier av ekonomi i ickekapitalistiska samhällen
• Trade and Market in the
Early Empires (1957)
Karl Polanyi & substantivismen
• kapitalistiska system (ekonomin inbäddad i marknaden) vs. ickekapitalistiska ekonomiska system (ekonomin invävd i släktskaps-,
politiska eller moralisk-religiösa relationer)
• behöver därför andra analytiska verktyg för att studera ekonomin i
andra samhällen t.ex. fokus på social institutioner – substantivistiskt
perspektiv
• reciprocitet och omfördelining vs. marknad – olika sätt som
ekonomin integreras i samhället
• två definitioner av ekonomi:
– Formal – ’the study of rational decision-making’
– Substantive – ’the material acts of making a living’
Formalism
Substantivism
• universalism – universellt
ekonomiskt beteende
• relativism - ekonomi följer olika
logiker i olika samhällen
• rationellt beteende i olika
samhällen och kontexter
• specificitet av historisk kontext
och kulturella betydelser
• ekonomiska modeller kan
användas i icke kapitalistiska
samhällen
• olika samhällen kan inte studeras
med samma teorier och modeller
• individer och beteenden, fokus på
beslutsfattande och val
• fokus på samhället och på
institutioner
Slutsatser?
• onödig polarisering – det ena utesluter inte det andra
• olika grunder för jämförelse- samhället & individer
• en större debatt om den mänskliga naturen – altruistisk el. självisk,
individen el. samhälle, logik eller intuition/förståelse
• antropologer började intressera sig för hur ekonomin är relaterad
till klassiska ämnen som släktskap och ritualer m.m., och för social
förändring
70-talet, nya frågeställningar, framstod som en världsfrånvänd
akademisk och filosofisk debatt
• Homo economicus/ economic
man - ’the self interested
rational individual’(W&C,
s.42)
• nyttomaximerare - den
rationella människan söker
alltid att nyttja sina
begränsade resurser (pengar,
tid…) till att uppnå största
möjliga nytta
• analys som börjar med
individen (ego)
’self interested model’
Wilk och Cliggett
Genealogi
Adam Smith (1723-1790)
•
grundare av modern nationalekonomi
•
Wealth of Nations (1776)
•
argumenterade mot statens
inblandning i ekonomin
•
marknaden agerar som en osynlig hand
och är grunden för samhällets välstånd
•
människornas ekonomiska liv styrs av
oföränderliga naturlagar- antaganden
om den mänskliga naturen
•
människor drivs att delta i
marknaden pga. egenintresse (få ut
vinning) och pga. en inneboende
drivkraft att ’truck, barter and
exchange one thing for another’ (jfr
Graebers kritik!)
•
behov alltid större än tillgång
Mikroekonomi
Enskilda aktörers
(ekonomiska beslutsfattares)
beteende och samspel
(konsumenter, producenter)
Antaganden om aktörerna
och marknaden görs och
utifrån dessa dras slutsatser
om hur ekonomin bör eller
kommer att fungera.
& ekonomiskt beteende
‘Microeconomics begins
with the theory of demand,
grounded in the utilitarian
assumption that each
human being is a rational
maximizer who seeks the
optimum amount of
satisfaction.’ (Wilk & Cliggett
2007: 58)
kRITIK
• människor fattar inte alltid
rationella, målinriktade beslut
• människor är ofta altruistiska
• hur definierar man vad som är
rationellt (eller irrationellt)?
• vad händer med politiska och
sociologiska aspekter av
ekonomisk aktivitet & med
makt och ojämlikhet?
”...rationality should be the
subject not the assumption, of
economic anthropology. ”
(Wilk & Cliggett s. 151)
To assume that all humans make rational choices
is problematic, but to assume that this approach
tells us anything about patterns of similarity and
difference in economic processes is even worse.
Believing that all humans operate under the
same kinds of rationality with the same kinds of
priorities, systems of logic, and ways of operating
is certainly a form of ethnocentrism (Halperin
1994: 15)
“Whereas rational choice theorists emphasize
the individual…and believe that even decisions
to cooperate with others are ultimately to be
explained as the outcomes of individual
calculation, the emphasis in speaking of the
‘human economy’ is on persons, whose
preferences and choices are sometimes shaped
by calculation, but usually also by the familial,
social and political contexts in which human
beings are enmeshed and embedded.” (Hart
2011: 9).
Bronislaw Malinowski
•
tidiga antropologiska studier av
ekonomiska företeelser - Argonauts of
the Western Pacific (1922) & Coral
Gardens and Their Magic (1935)
•
kritik av idéen om en ’economic man’
•
pekade på västerländska ekonomiska
modellers begränsningar
•
ekonomi är en del av en samhällelig
helhet och formas av världsåskådningar
(kultur)
•
Trobriandernas (ekonomiska beteende)
drivs av - tradition, rättigheter och
skyldigheter, tro på magi, sociala
ambitioner och fåfänga..
• Trobriandbon ’….arbetar utifrån motiv som är av
ytterst komplex social och traditionell natur, och i
riktning mot mål som definitivt varken har att göra
med omedelbar behovstillfredsställelse eller att
direkt uppfylla utilitära syften… [A]ll, eller nästan all
avkastning av hans arbete, och definitivt allt
överskott som han åstadkommer genom extra
insatser går inte till honom själv, utan till hans ingifta
släktingar’ Malinowski 1984 [1922], s.61 i Hylland
Erikson, 2000: 191
Kulahandeln
• cykliskt utbyte av
snäckhalsband och
snäckarmband
• symboliskt värde
• skapar relationer
Alternativa modeller som
sätter kultur, samhälle och
politik i första rum i stället
för den maximerande
individen
Social economics (the
social model)
Political economy (the
social model)
Cultural economics (the
moral model)
(Wilk och Cliggett 2007)
Durkheim (1858-1917)
• människor är sociala varelser
• samhälle före individ (’social fakta
kan inte förklaras utifrån
individers egenskaper’)
• fokus på social integration och
gemenskap
• collective unconscious
• ekvibilibrium och harmoni,
samhället som en organisk helhet
Vad betyder det här för förståelsen
av ekonomi & ekonomiskt beteende?
• ekonomi en del av en samhällelig
helhet, ekonomiskt beteende är
ett uttryck för social struktur
• värde (value) är socialt
konstruerad (t.ex. en flagga)
• politisk konsekvenser– ekonomin
ska vara underordnad samhället
“Durkheim established the basic foundation of
a social economic perspective by arguing that
human consciousness was a product of society.,
not of individual reason. By this device he
absorbed economy into society as a whole.
Economic behavior became an expression of
social structures, economy changed because
society became more complex…”(W& C, s. 94)
i antropologisk teoribildning
STRUKTURFUNKTIONALISM
(t.ex. Radcliffe-Brown)
SUBSTANTIVISM
• ekonomi som ett uttryck för
samhällsstrukturer, med en
funktion i det sociala livet
• bör undersöka hur ekonomin
är integrerad i olika samhällen
• ‘people followed the rules of
the local ’economy’ and
worked, exchanged and
consumed according to the
customs appropriate to their
social position’ (W&C, 103)
• fokus på samhället och på
institutioner
Motsats till metodlogisk
individualism, samhälle före
individ..
”The economic machinery of a society appears in
quite new light if it is studied in relation to the
social structure. The exchange of goods and
services is dependent upon, is the result of, and
at the same time is the means of maintaining a
certain structure, a network of relations
between persons and collections of persons”
(Radcliffe-Brown 1965: 197)
Weber (1864-1920)
• Idéer och värderingar
skapas av historiska
förhållanden
• Varje kultur måste förstås
som en unik helhet
• The Protestant Ethic and
the Spirit of Capitalism
• ekonomiskt beteende är
djup rotat i kultur (idéer,
värderingar, historia)
In cultural economics, the key to understanding
how people behave in relation to work, trade
and consumption is to see things from their own
subjective and culturally determined point of
view. What are their ideas about the good life,
about the proper way to cooperate, about the
morality of consumption and the value of
money? (Wilk & Cliggett, s.142)
Geertz
• Peddlers and Princes
(1963)
• jämförelse av social
förändring och ekonomisk
utveckling i två städer –
en marknadsstad i Java
och en sömnig stad i Bali i
Indonesien
• vikt av kultur - homo
economicus vs. homo
politicus
From cultures of poverty…
…to cultures of success ?
Sahlins
• kapitalism bygger också
på kulturella
förställningar
• ‘the way economists
think about the world is
purely symbolic even
though they believe they
are dealing with
tangible things’ (Wilk &
Cliggett 2007 :143)
• ‘The market is a medium
or an expression of the
cultural order’
• cultural economics
The manner in which
financial instruments
such as CDOs and MBSs are
traded differs wildly in
many respects from that
of the kula. But like
kula necklaces, these
financial instruments are
cultural artifacts and
their circulation and use
can likewise only be
fully understood if this
is taken as our starting
point.
Marx (1818-1883)
• samhället är inte enhetligt,
uppdelat i klasser (baserade på
egendom och arbete) som är i
konflikt med varandra
• ojämlikhet, politik och makt,
centra del av det sociala livet
• arbete (labour) basen för värde
(value)
• kontroll över mervärde (surplus
value ) – nyckel till att förstå
ekonomin och samhället
• system av ojämlikhet grundas i
privat egendom (t.ex. kontroll över
produktionsmedlen – mark,
maskiner, fabriker…)
• modes of production
• produktionssättet som
samhällets ekonomiska
och sociala bas
historiematerialism och
politisk ekonomi
marxism och antroplogi
• fokus på produktion, produktionssätt
• framväxt av politisk ekonomi i antropologin
• historiskt perspektiv, intresse för system
(makronivå) t.ex. världssystems teori
(Wallerstein)
• ojämlikhet och maktrelationer
Meillassoux
• släktskap som ett maktsystem,
som en del av den lokala
politiska ekonomin
• äldre män kontrolerar yngre
män och kvinnor – arbetskraft,
giftemål, tillgång till
jordbruksmark (och därmed
också surplus value)
• domestic mode of production
• flera olika produktionssystem
förekommer samtidigt, tex.
icke-kapitalistiska system
exploaterade av det
kapitalistiska systemet
Ekonomi genomsyrar mycket mer än monetära aspekter av livet ..
GÅVOR & RECIPROCITET
