Mnemosynefjärilen i Uppland
Historik och nuvarande utbredning
Stockholm
Uppsala
Mnemosynefjärilen i Uppland
Historik och nuvarande utbredning
För mer information kontakta:
Länsstyrelsen i Stockholms län
Miljöavdelningen
Tfn 08-785 40 00
Rapportnummer 2008:08
ISBN 978-91-7281-304-5
www.ab.lst.se
Länsstyrelsen i Uppsala län
Miljöenheten
Tfn 018-19 50 00
www.c.lst.se
Omslag: Mnemosynefjäril
Foto: Magnus Bergström
Utgivningsår: 2008
Besök gärna länsstyrelsernas gemensamma webbplats
www.lansstyrelsen.se
Förord
Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) är en av våra största och mest
sällsynta dagfjärilar och klassas idag som starkt hotad (EN). Arten omfattas
av EU:s art- och habitatdirektiv. Tidigare förekom fjärilen i ett flertal
landskap från Skåne-Blekinge längs ostkusten (inklusive Öland och
Gotland) upp till Uppland samt i Medelpad och Jämtland.
I dagsläget finns den sparsamt endast i tre regioner i Sverige; Blekinges
kustland, Roslagens kustland och kring Indalsälvens delta i Medelpad.
Det område som benämns som ”Roslagens kustland” omfattar ett antal
förekomster i såväl Stockholms och Uppsala län. Som en följd av artens
minskning har ett nationellt åtgärdsprogram tagits fram på uppdrag av
Naturvårdsverket. Programmet lär bli fastställt under 2008.
Stockholms och Uppsala län har ett särskilt stort ansvar när det gäller
mnemosynefjärilen eftersom betydande delar av landets populationer finns
här, närmare bestämt i Norrtälje och Östhammars kommun. Totalt rör det
sig nu årligen om cirka 1 000 individer.
I enlighet med åtgärdsprogrammet övervakas dessa bestånd kontinuerligt på
uppdrag av Länsstyrelserna. Även biotopvårdande insatser har skett i båda
länen och fjärilen har svarat försiktigt positivt på dessa åtgärder. Samtidigt
verkar många förekomster ha försvunnit under senare år, vilket är
bekymmersamt för artens långsiktiga bevarande.
I denna rapport har Norrtälje Naturvårdsstiftelse kartlagt såväl den
historiska som den aktuella utbredningen av mnemosynefjärilen i Uppland.
För stor del av datainsamling och kartläggning i Uppsala län samt
Stockholms län har Upplandsstiftelsen respektive Norrtälje
Naturvårdsstiftelse ansvarat.För sammanställning svarar Jan-Olov
Björklund och Elisabeth Hedin. Elisabeth Hedin har varit huvudförfattare.
Mats Gothnier
ÅGP-koodinator i Stockholms län
Elisabet Odhult
ÅGP-koordinator i Uppsala län
–3–
–4–
Innehållsförteckning
Sammanfattning............................................................................ 7 Summary ....................................................................................... 9 1 Bakgrund .................................................................................. 11 2 Mnemosynefjärilens historik i Uppland ................................. 14 2.1 Norrtälje kommun ................................................................................... 15 2.1.1 Rådmansö .................................................................................................... 16 2.1.2 Rosättra........................................................................................................ 18 2.1.3 Restaurering av mnemosynefjärilshabitat..................................................... 18 2.1.4 Iståndsättning och vård av ängsmarker........................................................ 19 2.2 Östhammars kommun ............................................................................ 20 2.2.1 Boda ............................................................................................................. 21 2.2.2 Fagerön ........................................................................................................ 21 2.2.3 Brudskäret – Olas skär ................................................................................. 23 2.2.4 Laduskär....................................................................................................... 23 2.2.5 Raggarön, Långören..................................................................................... 24 2.2.6 Söderökulla, Brunnsvik................................................................................. 25 2.2.7 Klyxen........................................................................................................... 25 2.2.8 Gruvskäret.................................................................................................... 25 3 Mnemosynefjärilens status 2007 ............................................ 26 3.1 Norrtälje kommun ................................................................................... 26 3.1.1 Rådmansö .................................................................................................... 26 3.2 Östhammars kommun ............................................................................ 27 3.2.1 Boda ............................................................................................................. 28 3.2.2 Fagerön ........................................................................................................ 28 3.2.3 Brudskäret – Olas skär ................................................................................. 29 3.2.4 Nya lokaler 2007........................................................................................... 29 3.2.5 Återutsättningar 2007 ................................................................................... 30 4 Diskussion................................................................................ 31 4.1 Igenväxning och beskuggning .............................................................. 31 4.2 Skogsplantering...................................................................................... 31 4.3 Betestryck................................................................................................ 31 4.4 Tidig slåtter.............................................................................................. 31 4.5 Vildsvin .................................................................................................... 32 4.6 Genetiska orsaker och fragmentering .................................................. 32 4.7 Gödsling och kvävenedfall .................................................................... 32 4.8 Exploatering och parkskötsel................................................................ 33 4.9 Övriga hot ................................................................................................ 33 –5–
5 Referenser ................................................................................ 34 5.1 Litteraturkällor......................................................................................... 34 5.2 Internetkällor ........................................................................................... 35 5.3 Muntliga källor......................................................................................... 35 6 Bilagor ...................................................................................... 37 –6–
Sammanfattning
Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) förekommer fläckvis och
mycket lokalt från Pyrenéerna genom Central- och Nordeuropa österut till
Centralasien. I Centraleuropa är arten begränsad till bergstrakter medan i
Nordeuropa finns den genomgående på låglandet nära kusten. Den är i hög
grad en stationär art som förekommer i små isolerade populationer företrädesvis längs kusternas odlingslandskap. Artens biotop är utgörs av småskalig ängs- och hagmark ofta i anslutning till lövskogsbryn och buskage. Arten
är starkt minskande och är idag sällsynt eller saknas helt i stora delar av sitt
tidigare utbredningsområde i Europa. I Sverige klassas den som starkt hotad
(EN) enligt Artdatabanken. I dagsläget finns mnemosynefjärilen endast i tre
regioner i Sverige närmare bestämt i Blekinges kustland, Roslagens kustland i Uppland och kring Indalsälvens delta i Medelpad. Arten förekommer
här mestadels i mycket små populationer i alltmer fragmentiserade oftast
mycket små och igenväxande habitat. Arten är knuten till värdväxten
nunneört (Corydalis sp.) vilken är larvens enda föda.
Mnemosynefjärilen är sedan gammalt känd från Roslagskusten i Uppland
och det finns en dokumenterad historik om artens förekomst i Roslagen sedan slutet på 1800-talet. Artens historiska utbredning i regionen har sannolikt bestått av ett koppel med lokaler som haft mer eller mindre kontakt med
varandra från Forsmark (Östhammar kommun) i norr ned till Rådmansö
(Norrtälje kommun) i söder.
Olika typer av ängsmarker var fram till 1800-talets andra hälft en mycket
vanlig syn i jordbrukslandskapet i Sverige. Typiskt för Roslagen var lövängen, det vill säga den träd- och buskbärande ängen där både hö och löv
skördades som vinterfoder åt kreaturen. Denna typ av hävd skapade den
mosaikartade strukturen i landskapet som är så viktig för mnemosynefjärilen. Idag finns endast en spillra kvar av dessa ängsmarker.
Det viktigaste underlaget för mnemosynefjärilens förekomst i Uppland finns
i den inventering och sammanställning av lokaler som Lars Imby utförde
med bidrag från Världsnaturfonden 1985-86 och 1994 (1995). Han besökte
då i stort sett alla tänkbara lokaler för arten i Uppland och påträffade 198586 arten på 12 lokaler i Östhammars kommun samt 5 lokaler i Norrtälje
kommun. Redan 1994 hade arten försvunnit från 6 av dessa lokaler, 3 i vardera kommunen. I Norrtälje kommun hittades dock 3 nya lokaler längst ut
på Rådmansö vid 1995 års inventering.
Idag förekommer mnemosynefjärilen endast på ett fåtal lokaler fördelade på
fyra områden i Uppland. Dessa områden är Rådmansö i Norrtälje kommun
och Brudskäret–Olas skär, Boda samt Fagerön/Sandikaön i Östhammar
kommun. Det totala antalet individer uppskattas till över 1 000 stycken.
–7–
Den omfattande minskningen av mnemosynefjärilen i Uppland under den
senaste 20-årsperioden beror troligen på en kombination av flera faktorer.
Den främsta orsaken utgörs av igenväxning eftersom mnemosynefjärilen är
helt beroende av en mosaikartad ängs- och hagmark. Även ett alltför intensivt bete missgynnar fjärilen eftersom såväl dess ägg och larver men framförallt puppor är känsliga för kreaturstramp. Måttligt bete efter flygtiden
tycks dock vara mindre skadligt och kan även gynna arten. Tidig slåtter,
innan eller under flygtiden, påverkar också arten negativt och är nästan lika
förödande som ett intensivt bete. Även atmosfäriskt kvävenedfall i kombination med ohävd har inverkat negativt på mnemosynefjärilen eftersom det
lett till att nektarresurser i form av blommande örter har minskat dramatiskt
i stora delar av utbredningsområdet. Numera växer där höga gräs,
brännässlor och i bästa fall en del hundkex.
Ytterligare en orsak är skogsbruket. De tidigare stora öppna ängsmarkerna
samt utmarks- och skogsbetena har omvandlats till slutna produktionsskogar
av barr. Den stora stammen av vildsvin (Sus scrofa) kan också vara en
orsak. Huruvida svinen specialiserat sig på nunneörtsknölar eller larver och
puppor av mnemosynefjärilen är inte känt men sannolikheten att de har en
viss negativ påverkan är ändå relativt stor. Viltåkrar tenderar dessutom att
vid varje upplöjning breddas allt närmare brynkanterna där lämpliga
nektarresursers finns. Likaså har exploateringstrycket på kustnära mark
sedan efterkrigstiden minimerat lämpliga habitat för mnemosynefjärilen.
Fortsatt utbyggnad av sommarstuge- och permanentboenden medför ofta
parkliknande miljöer med gräsklippning och röjning av vindskyddande
buskage och bryn. Fragmentiseringen gör också att det blir svårt för fjärilen
att hitta nya lämpliga habitat när en lokal växer igen. Mnemosynefjärilens
genetiska status är oklar men artens låga numerär samt den fragmenterade
utbredningen gör att arten i framtiden kan förväntas drabbas av problem
relaterade till inavel. Dessutom kan de i många fall mycket små isolerade
populationerna dö ut på grund av slupmässiga händelser som till exempel
bränder och dåligt väder upprepade år under flygperioden.
–8–
Summary
The butterfly Parnassius mnemosyne occurs occasionally and very locally
from the Pyreneans through the central and northern of Europe eastwards to
central of Asia. In central Europe, the butterfly is limited to mountain lands,
while in northern Europe, it is common on the low country near coastal
areas. It is to a high degree a stationary specie that occurs in small isolated
populations especially along the coast’s cultivated landscapes. The biotop
consists of small-scaled landscape of meadows and pastures often in connection with leaf edges of woods and shrubbery. The species is strongly
decreasing and is today rare or entirely missing in large parts of its previous
spreading area in Europe. In Sweden, it is classified as highly endangered
according to Artdatabanken. At present the Parnassius mnemosyne only
occurs in three regions of Sweden; in Blekinge's coastal areas, Roslagen’s
coastal areas in Uppland and around the mouth of the river Indalsälven in
Medelpad. The species occurs here in tiny populations in often small overgrowing habitat. The specie is tied to the host plant Corydalis sp. which is
the larva's only food.
The Parnassius mnemosyne has been well-known for a long time from the
coast of Roslagen in Uppland and there is a documented history about the
specie's occurrence in Roslagen since the end of the 19th century. The
specie's historical occurrence in the region has probably consisted of a row
of sites that had more or less contact with each other from Forsmark
(Östhammar municipality) in the north down to Rådmansö (Norrtälje
municipality) in the south.
Different types of meadow lands were until the 19th century’s second half a
very common sight in the agricultural landscape in Sweden. Typical for
Roslagen was the forested meadow where both hay and leaves were
harvested as winter food for the livestock. This type of tradition formed the
structure in the landscape that is so important for Parnassius mnemosyne.
Today only an debris are left of these meadow lands.
The most important basis for Parnassius mnemosyne occurrence in Uppland
is in the inventory and summary of sites that were carried out by Lars Imby
with contributions from WWF in 1985-86 and 1994 (1995). He more or less
visited all conceivable sites for the species in Uppland and found 1985-86
the specie on 12 sites in Östhammar municipality and 5 sites in Norrtälje
municipality. The species had in 1994 disappeared from 6 of these sites, 3 in
each municipality. However, in Norrtälje municipality, 3 new sites were
found on Rådmansö in the inventory 1995.
Today the Parnassius mnemosyne only occurs in a few sites spread in four
areas in Uppland. These areas are Rådmansö in Norrtälje municipality and
–9–
Brudskäret-Olas skär, Boda and Fagerön/Sandikaön in Östhammar
municipality. The total number individuals are estimated to over 1 000.
The extensive reduction of the Parnassius mnemosyne in Uppland during
the last 20 years is probably due to a combination of several factors. The
primary reason is the overgrowth as the Parnassius mnemosyne is entirely
depending of a small-scaled landscape of meadows and pastures. Furthermore, too intensive grazing disadvantages the butterfly since its eggs and
larva’s but above all the pupae are sensitive for livestock tramping. Moderate grazing after the swarm period seems however less harmful and can
even favour the specie. Early hay-making, before or during the swarm
period, also affects the specie and is almost as equally devastating as an intense grazing. The atmospheric nitrogen fallouts in combination with nonexisting management has affected the Parnassius mnemosyne since it has
resulted in nectar-resources in form of flowering herbs decreasing dramatically in large parts of occurrence-area. At present, only high grasses, Urtica
dioica and in good cases Anthriscus sylvestris grow here.
Yet another reason is the forestry. The previous large open meadow lands
and grazed forests have been converted to closed production forests of
coniferous trees. The big number of Murmurs scrof can also bee a reason.
Whether the swine specialized on the bulbs of Corydalis sp or larva’s and
pupae of the Parnassius mnemosyne is not well-known but the probability
that they have a certain negative impact is nevertheless relatively big. Fields
for the pigs tend moreover to broaden closer and closer to the verge edges
were the nectar-resources grow. In addition, the exploitation pressure on the
coastland after the post-war period minimized appropriate habitats for the
Parnassius mnemosyne. Continued expansion of summerhouses and permanent accommodations often include environments similar to parks with
mowing and clearance of wind-protective shrubbery and edges of woods.
The fragmentarisation also makes it difficult for the butterfly to find new
appropriate habitat when a site overgrows. Parnassius mnemosyne’s genetic
status is uncertain but the specie’s low number and the fragmentary occurrence may result in the fact that the species in the future can expect to suffer
from problems related to inbreeding. Furthermore, small and isolated populations may go extinct because of random events, such as fires or repeated
bad weather during the swarm-period.
– 10 –
1 Bakgrund
Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) förekommer fläckvis och
mycket lokalt från Pyrenéerna genom Central- och Nordeuropa österut till
Centralasien (Imby 2005). I Centraleuropa är arten begränsad till bergstrakter medan i Baltikum, Finland, Sverige och Norge finns den genomgående
på låglandet nära kusten. Den är i hög grad en stationär art som förekommer
i små isolerade populationer företrädesvis längs kusternas odlingslandskap.
Artens biotop är utgörs av småskalig ängs- och hagmark med riklig förekomst av nunneört ofta i anslutning till lövskogsbryn, buskage och hällmarker. Arten är starkt minskande och är idag sällsynt eller saknas helt i stora
delar av sitt tidigare utbredningsområde i Europa.
I Sverige är mnemosynefjärilen en av landets största och mest sällsynta dagfjärilar. Se figur 1 och 2. Den klassas idag som starkt hotad (EN) enligt
Artdatabanken. Tidigare förekom arten i ett flertal landskap från SkåneBlekinge längs ostkusten (inklusive Öland och Gotland) upp till Uppland
samt i Medelpad och Jämtland. I dagsläget förekommer mnemosynefjärilen
endast i tre regioner i Sverige närmare bestämt i Blekinges kustland,
Roslagens kustland i Uppland och kring Indalsälvens delta i Medelpad. I
dessa tre trakter förekommer arten mestadels i mycket små populationer i
alltmer fragmentiserade oftast mycket små och igenväxande habitat.
Mnemosynefjärilen är knuten till värdväxten nunneört (Corydalis sp.) vilken
är larvens enda föda. Nunneörten växer vid lövträdsbestånd och buskage av
till exempel hassel, vildrosor samt hallon. Arten är även beroende av nektarkällor och viloplatser i form av högvuxen ängsmarksvegetation.
Mnemosynefjärilen flyger endast i fullt solsken och behöver öppnare partier
som är vindskyddade och soliga större delen av dagen för parningsflykt.
Det främsta hotet idag utgörs av igenväxning eftersom mnemosynefjärilen är
helt beroende av en mosaikartad ängs- och hagmark (Imby 2005). Även ett
alltför intensivt bete utgör ett hot. Speciellt vår- och försommarbete eftersom
framför allt pupporna är mycket trampkänsliga. Andra hot kan vara felaktig
röjning, tidig slåtter innan eller under flygtiden, exploatering och gödsling.
Mnemosynefjärilen omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv, vars syfte är
att ”upprätthålla eller restaurera en gynnsam bevarandestatus hos naturtyper
samt vilda växt- och djurarter av gemenskapsintresse”. Som ett led i detta
har Länsstyrelsen i Blekinge län, på uppdrag av Naturvårdsverket, tagit fram
ett nationellt åtgärdsprogram för denna art. Stockholm och Uppsala län har
ett särskilt stort ansvar när det gäller mnemosynefjärilen eftersom betydande
delar av landets populationer finns inom länen, närmare bestämt i Norrtälje
och Östhammars kommun. Totalt rör det sig om cirka 1 000 individer.
Länsstyrelsen i Stockholms och Uppsalas län har därför gett Norrtälje
Naturvårdsstiftelse i uppdrag att kartlägga såväl den historiska som den
aktuella utbredningen av mnemosynefjärilen i Uppland.
– 11 –
Figur 1. Mnemosynefjäril ♂ (Parnassius mnemosyne). Foto: Jan-Olov Björklund.
Figur 2. Mnemosynefjäril ♀(Parnassius mnemosyne). Foto: Jan-Olov Björklund.
– 12 –
Figur 3. Larver av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne). Dessa larver livnär
sig endast på nunneört (Corydalis sp.). Foto: Claes Eliasson.
– 13 –
2 Mnemosynefjärilens historik i Uppland
Mnemosynefjärilen är sedan gammalt känd från Roslagskusten i Uppland.
Äldre exakta fynddata är dock mera sporadiska men det finns ett par exempel på sådana. Redan 1880 skriver. K. Fr. Thedenius i Entomologisk tidskrift ”Doritis Mnemosyne L. finnes på öar i Östhammars skärgård, till
exempel på Fagerön”. Så vitt är känt tycks mnemosynefjärilen inte ens då ha
ansetts som någon vanlig art ute i Roslagen. David Ljungdahl skriver i
Entomologisk tidskrift 1917 ”Av denna sällsynta och lokala art ...”.
Vidare i texten beskriver han fynd från Backa på Björkö och Rörvik vid
Bagghusfjärden år 1908, samt några holmar utanför Edeboviken där prof.
Chr. Aurivillius tidigare anträffat arten. Adjunkt A. Ringselle hade vid den
tiden även funnit arten vid Norrvreten på Singö.
Artens historiska utbredning i regionen har sannolikt bestått av ett koppel
med lokaler som haft mer eller mindre kontakt med varandra från Forsmark
(Östhammar kommun) i norr ned till Rådmansö (Norrtälje kommun) i söder.
Se bilaga 1 och 2. Det största glappet finner vi mellan lokalerna vid Barnens
ö och Byholma i Norrtälje kommun, en sträcka på cirka två mil.
Olika typer av ängsmarker (slåttermarker) var fram till 1800-talets andra
hälft en mycket vanlig syn i jordbrukslandskapet i Sverige. Typiskt för
Roslagen var lövängen, det vill säga den träd- och buskbärande ängen där
både hö och löv skördades som vinterfoder åt kreaturen. På en del ställen
pågick hamling och skottskogsbruk långt in på 1900-talet samtidigt som
marken hävdades med bete eller slåtter. Idag finns endast en spillra kvar av
dessa ängsmarker. Se figur 4. Denna typ av hävd skapade den mosaikartade
strukturen i landskapet som är så viktig för mnemosynefjärilen. För det
mesta har de tidigare hamlade träden avverkats och ängarna har övergått till
skogsmark eller gödslade betesvallar. De stenigare slåtterängarna hävdas
dock till viss del fortfarande som naturbetesmark. Än idag ser man på
många håll i Roslagen gamla tidigare hamlade träd, äldre hasselbuskage och
spår från skottskogsbruk som minner om den tidigare hävden.
Det viktigaste underlaget för mnemosynefjärilens förekomst i Uppland finns
i den inventering och sammanställning av lokaler som Lars Imby utförde
med bidrag från Världsnaturfonden 1985-86 och 1994 (1995). Han besökte
då i stort sett alla tänkbara lokaler för arten i Uppland och påträffade 198586 arten på 12 lokaler i Östhammars kommun samt 5 lokaler i Norrtälje
kommun. Redan 1994 hade arten försvunnit från 6 av dessa lokaler, 3 i
vardera kommunen. I Norrtälje kommun hittades dock 3 nya lokaler längst
ut på Rådmansö vid 1995 års inventering.
Utan att dra allt för säkra slutsatser kan minskningen i de allra flesta fall
troligen härledas till igenväxning. Sannolikt befann sig flera av lokalerna i
en för fjärilen gynnsam igenväxningsfas, den så kallade ”älskliga fasen”, när
– 14 –
Figur 4. Förändringen av jordbruksmarkens areal i Norrtälje kommun 1866-2003
(Bergström M. 2002, modifierad)
L. Imby inventerade fjärilen 1984/85 men efter de dryga tio åren som gått
innan återinventeringen hade den fortsatta igenväxningen medfört att
fjärilen försvunnit.
2.1 Norrtälje kommun
Förutom inventeringarna gjorda av L. Imby har ett flertal andra inventeringsinsatser och skötselåtgärder utförts när det gäller mnemosynefjärilen i
Norrtälje kommun.
Norrtälje Naturvårdsstiftelse (NNS) driver sedan 1995 projekt ”Mnemosynefjäril” vilket syftar till att rädda den starkt hotade mnemosynefjärilen vid
Upplandskusten från att försvinna. Sedan starten av projektet har stiftelsen
genomfört årliga inventeringar på alla kända lokaler i Norrtälje kommun
med undantag av några få år.
Från 2005 sker inventeringen på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län
inom ramen för det nationella åtgärdsprogrammet som tagits fram för
fjärilen. År 2007 inventeras även sju lokaler där mnemosynefjärilen är sedd
efter 1985. Detta för att fastställa om fjärilen verkligen försvunnit från dessa
lokaler. Förutom årliga inventeringar genomför stiftelsen även skötsel av de
områden där arten förekommer samt restaureringar av presumtiva områden.
Utöver inventering av mnemosynefjärilen 2007 har NNS, på uppdrag av
Länsstyrelsen i Stockholms län, inventerat nunneört på de två kvarvarande
lokalerna Lötaholmen och Trollskäret på Rådmansö samt tagit fram en skötselplan för Trollskäret.
– 15 –
För att driva arbetet framåt med att utöka populationerna bör dessutom en
övergripande flerårig landskapsekologisk plan göras vilket NNS föreslagit i
det nationella åtgärdsprogrammet för mnemosynefjärilen. Den ska mot bakgrund av aktuella inventeringsdata, inventering av nunneört samt sammanställningen om äldre förekomster och lokalernas karaktär och de skötselåtgärder som genomförs bedöma förutsättningarna för artens framtida överlevnad i ett landskapsperspektiv.
2.1.1 Rådmansö
De gamla mnemosynelokalerna Skäret och Näset intill Lötaviken på
Rådmansö upptäcktes omkring 1970 samt 1986 (Imby 1996). Vid L. Imbys
inventering 1995 beräknades populationerna till mellan 100 och 200 individer på Skäret samt till mer än 200 individer på Näset.
Hela området kring Lötaviken har varit gammal ängs- och hagmark med
ett mosaikartat landskap av öppna partier och lövängar präglade av slåtter
och bete. Enligt storskifteskartan från år 1717 var då båda områdena
troligen slåttermark. År 1906 var de enligt häradskartan lövskog vilken
troligen betades. Omkring 1960 upphörde betet på Skäret och området
började växa igen.
Perioden 1996/97 restaurerades Skäret och Näset genom röjning av sly och
busk. Dessutom utvidgades Skäret österut för att ge fjärilen en möjlighet att
expandera. Hösten 2004 genomfördes återigen restaureringsåtgärder i form
av röjning i båda lokalerna. Lokalerna hade då börjat växa igen eftersom de
inte hävdats med bete eller slåtter. Under 2005 utvidgades lokalen Skäret ytterligare österut i och med att ett angränsande område restaurerades för att
sedan hållas öppet genom bete av nöt.
Under perioden 2000/01 restaurerades hela Lötaholmen från den gamla lokalen Näset och österut. Under de årliga inventeringarna 2003 och 2004
sågs två respektive tre mnemosynefjärilshanar flyga på den inre delen av
holmen (Hedin 2004). Förmodligen var det individer från Näset som börjat
sprida sig över den nyrestaurerade Lötaholmen. Förhoppningarna var då att
fjärilen skulle fortsätta kolonisera delar av Lötaholmen, som efter renoveringen hyser rikligt med nunneört och nektarkällor, för att sedan få kontakt
med populationen på lokalen Skäret. En korridor mellan Näset och Lötaholmen öppnades upp hösten 2004 för att underlätta spridningen. Under
2005 års inventering konstaterades glädjande att fjärilen spridit sig utmed
hela Lötaholmen och vid 2006 års inventering konstaterades med hjälp av
fångst/återfångstmetoden för första gången att det skett ett utbyte av individer mellan de två ursprungliga lokalerna Näset och Skäret. En hona som
märktes på Näset återfångades några dagar senare på Skäret. Avståndet
mellan dessa fynd är cirka 1 100 meter (Hedin 2006).
Numera benämns de två lokalerna ovan Lötaholmen respektive Trollskäret.
Lokalen Lötaholmen omfattar de två tidigare lokalerna Näset och Lötaholmen som numera har slagits ihop. Lokalen Trollskäret är samma
– 16 –
Figur 5. Säsongen 2006 inventerades mnemosynefjärilslokalerna på Rådmansö
med hjälp av fångst-återfångstmetoden vilken är den tillförlitligaste metoden när
det gäller att uppskatta antal individer i en fjärilspopulation. Metoden är dock både
tids- och resurskrävande. Foto: Magnus Bergström.
lokal som tidigare benämndes enbart Skäret. I dagsläget betas delar av
Lötaholmen och Trollskäret med får respektive nöt.
Under 2003 restaurerades även en ny presumtiv mnenosynelokal sydväst om
Trollskäret utmed Lötaviken. Delar av områdena hyser rikligt med nunneört
och den rikligaste förekomsten ligger bara ett hundratal meter sydväst från
lokalen Trollskäret vilket innebär att det finns goda chanser för mnemosynefjärilen att etablera sig där. Hittills har dock inte mnemosynefjärilen hittats
här i de årliga inventeringarna av fjärilen.
Sammantaget resulterar detta i ett antal mnemosynelokaler invid Lötaviken
med meta-populationskaraktär vilket är ett av målen i det föreslagna
nationella åtgärdsprogrammet för mnemosynefjäril remissversion 06-08-30.
Med metapopulationskaraktär menas här ett nätverk av populationer inom
fem km från varandra.
Lokalen Lötaholmen ingår i ett så kallat Natura 2000-område. Området är
därmed skyddat och Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en bevarandeplan för området. Trollskäret däremot saknar idag helt skydd och
Länsstyrelsen i Stockholms län har därmed gett NNS i uppdrag att ta fram
en skötselplan för området inom ramen för det åtgärdsprogram som är
framtaget för mnemosynefjärilen.
– 17 –
Tidigare flög mnemosynefjärilen även på de tre lokalerna Koholma,
Berghamn och Myntarbyholmen längst ut på Rådmansö. Vid L. Imbys inventeringar 1995 beräknades populationsstorleken till cirka 100 individer på
Koholma och mindre än 25 individer på Berghamn respektive Myntarbyholmen. De senaste årens inventeringar visar dessvärre att fjärilen förmodligen har utgått från dessa lokaler (Hedin 2005). Lokalerna var små och låg
insprängda mellan eller på tomter inom ett sommarstugeområde. Sådana
lokaler är svåra att upprätthålla då de är mycket sårbara. I Koholma, som
varit den starkaste av lokalerna, har man till exempel under de senaste åren
utökat andelen klippt gräsmatta där mnemosynefjärilen setts flyga. Detta
kan mycket väl vara en av orsakerna till att fjärilen troligen har försvunnit
där. En annan orsak kan vara det ogynnsamma vädret som flera år har drabbat arten under parningstiden. Populationerna på de olika lokalerna var ytterst små vilket gjorde dem extremt sårbara.
2.1.2 Rosättra
Lokalen Rosättra är liten och ligger inom ett sommarstugeområde på fastlandet väster om Vätö. Vid inventeringen 1995 observerades 15 individer av
mnemosynefjärilen (Imby 1996). Innan dess var lokalen okänd. Endast ett
fåtal fjärilar har setts flyga här de senaste åren och 2007 observerades ingen
fjäril (Hedin 2007). Orsaken till att fjärilen troligen är utgången på denna
lokal är oklar. Nunneörtsförekomsten är liten men stabil och det finns fortfarande gott om nektarkällor. Våren 2003 undersöktes ett antal områden i
närheten av lokalen för att se om lokalen kan utvecklas och utökas men inga
lämpliga områden hittades.
2.1.3 Restaurering av mnemosynefjärilshabitat
Åren 2002-2006 genomförde NNS projektet ”Restaurering av mnemosynefjärilshabitat”. Projektet syftade till att bevara mnemosynefjärilen genom att
återskapa de livsmiljöer som är avgörande för artens överlevnad och ingick
som ett delprojekt i LIP 2 (Lokalt investeringsprogram 2) som var ett program bestående av 14 olika delprojekt i Norrtälje kommun. Målet med
projektet var att restaurera 50 hektar av de artrika lövängar som förr var så
vanliga i Roslagen. Mnemosynfjärilen trivdes utmärkt i den mosaikartade
miljön som lövängarna utgjorde. Tanken var att vid senare tillfälle eventuellt sätta ut mnemosynefjärilen i dessa områden. Sammanlagt restaurerades fyra områden.
Svartnö/Eknö
Området som restaurerades ligger på ön Svartnö/Eknö vid havsviken Söderfladern mellan Penningby och Furusund. Området ingår i ett N2000-område.
Vid Penningby sågs mnemosynefjärilen senast flyga 1910.
– 18 –
Rotholma
Rotholma ligger längs norra Roslagskusten vid Rotholmaviken öster om
Herräng. Området gränsar till naturreservatet Häverö Prästäng och delar av
det är beläget inom ett N2000-område. Sist fjärilen sågs här var 1961.
Gränholmen
Gränholmen är en udde som sticker ut i Sandängsfjärden söder om Harö vid
Björköfjärden. Området ligger någon kilometer nordost om den idag troligen utgångna mnemosynelokalen Rosättra.
Västanvik
Området ligger intill Lötaviken på Rådmansö och gränsar till de idag aktuella mnemosynelokalerna Trollskäret och Lötaholmen invid Lötaviken.
2.1.4 Iståndsättning och vård av ängsmarker
Projektet ”Iståndsättning och vård av ängsmarker i Finland, Sverige och
Estland” genomfördes 2001-2004 och var ett samarbete mellan NNS och
Upplandsstiftelsen i Sverige, WWF i Finland samt olika naturvårdsaktörer i
Estland. Målet med projektet var att iståndsätta och vårda ängsmarker som
vuxit igen på grund av dålig eller utebliven hävd i de tre länderna. I Norrtälje
kommun var projektet inriktat på lövängar, där mnemosynefjärilen tidigare
flög, belägna i naturreservaten Häverö prästäng och Riddersholm. Tanken
var att vid ett senare tillfälle eventuellt återutsätta fjärilen i dessa områden.
Häverö prästäng
Naturreservatet och N2000-området Häverö prästäng ligger vid kusten i
norra Roslagen i Norrtälje kommun. Nästan hela området har tidigare bestått
av ett öppet landskap med lövängar och ekbackar präglade av slåtter, bete
och lövtäkt. I början av 1900-talet upphörde dock hävden och prästängen
samt de övriga ängsmarkerna började växa igen. Lövtäkt och slåtter förekom inte på cirka 50 år och området övergick alltmer till ett mer eller
mindre slutet skogsbestånd. År 1960 återupptogs hävden av ängarna och
13,2 hektar löväng restaurerades. Lövängarna fagas, slås och efterbetas
varje år. Sist mnemosynefjärilen sågs flyga här var under 1950-talet.
I LIFE-projektets regi restaurerade NNS tre delområden om totalt 7 hektar,
vilka var belägna intill tidigare restaurerade lövängar. Resterna av ängsflora
i de öppna gläntorna och det stora antalet gamla träd med spår av lövtäkt
vittnade om den tidigare traditionella lövängsskötseln.
Riddersholm
Naturreservatet och N2000-området Riddersholm ligger på den sydöstra
delen av Rådmansö knappt två mil öster om Norrtälje. Områdets låga höjd
över havet och frånvaron av kända förhistoriska fornlämningar talar för att
bosättningen i Riddersholm är medeltida och byn Sidö etablerades troligen
då. Gamla kartor visar att byns ängsmark så sent som år 1709 var belägen på
flera olika platser. Vid 1900-talets början brukades stora delar av området
– 19 –
som löväng. Idag betas de relativt stora och sammanhängande områden med
naturbetesmark och skog av får och nötkreatur. Senast mnemosynefjärilen
sågs flyga här var 1986.
NNS restaurerade i LIFE-projektets regi totalt 18 hektar igenväxta före detta
lövängar i området. Här finns många gamla ädellövträd med spår av tidigare
lövtäkt. I de öppnare partierna finns även en örtrik ängsflora som också vittnar om den tidigare traditionella lövängsskötseln.
2.2 Östhammars kommun
I Östhammars kommun har Upplandsstiftelsen och Länsstyrelsen i Uppsala
län genomfört ett flertal inventeringsinsatser och skötselåtgärder gällande
mnemosynefjärilen. Genom Upplandsstiftelsens projekt Roslagshagar har
även flera gamla lokaler återfunnits, två nya lokaler upptäckts, och åtgärder
för att gynna arten utförts. Syftet med projekt Roslagshagar är att utveckla
naturvärden i ängs- och hagmarker i Uppsala läns kustområde. Projektet är
ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen och Världsnaturfonden, WWF.
Sommaren 1987 gjordes en naturinventering och förslag till skötselplan för
naturreservatet Fagerön av P. Eriksson och T. Persson. Sedan Fagerön blev
naturreservat 1993 har Länsstyrelsen i Uppsala län genomfört olika åtgärder
för att gynna mnemosynefjärilen. Vidare har Upplandsstiftelsen på uppdrag
av Länsstyrelsen i Uppsala län inventerat mnemosynefjärilen på Fagerön
åren 1997–2007, dock med uppehåll 1999 och 2003.
Omfattande fjärilsinventeringar har utförts inom projektet under 2001-2006.
Bland annat gjordes efterforskningar för att hitta gamla fynddata om
mnemosynefjärilen och Lars Imbys rapport (Imby 1996) upptäcktes. Rapporten var inte känd hos Länsstyrelsen i Uppsala län tidigare. Därefter har
övergripande inventeringar gjorts av mnemosynefjärilens tidigare kända
samt presumtiva lokaler, inventering av nunneörtförekomster samt skötselåtgärder utförts i Östhammars kommun under åren 2004-2006. Efter dessa
inventeringar konstaterades att arten sedan L. Imbys inventeringar 1985-86
försvunnit från 13 av de tidigare 15 kända lokalerna. Endast två nya förekomster påträffades i relativt nära anslutning till tidigare kända lokaler.
Flertalet av de övergivna lokalerna har dock visat sig fortfarande ha en hög
potential och hyser alltjämt tämligen riklig numerär av nunneört och är fortfarande relativt lätta att restaurera till en mosaikartad struktur som gynnar
nunneörten, nektarkällorna och därmed även mnemosynefjärilen. Flera av
dessa lokaler har i dagsläget redan genomgått betydande restaureringsinsatser och är inom en snar framtid klara för eventuell återutsättning av arten.
Genom projektet Roslagshagars nära samarbete med mark- och djurägare i
området har åtgärder kunnat utföras trots att det här i samtliga fall handlar
om enskilda marker.
– 20 –
2.2.1 Boda
Mnemosynefjärilen upptäcktes vid lokalen Boda av Peter Eklöv 1986 (Imby
1996). Vid L. Imbys inventering 1994 beräknades populationen till mellan
100 och 200 (möjligen mer än 200 individer). Fjärilen hade då en stabil
förekomst i området. Den cirka fyra hektar stora beteshagen utnyttjades
fram till mitten av 1980-talet som beteshage för mjölkkorna vid den intilliggande gården men har därefter stått för fäfot. L. Imby skriver i sin rapport
1995 om ”områdets öppenhet samt mycket omväxlande och tilltalande
struktur med bland annat stort inslag av ypperliga torrängar”.
Först sommaren 2004 besöktes lokalen på nytt och då konstaterades att de
senaste 20 årens ohävd inneburit en kraftig igenväxning av enbuskar och tall
på de tidigare öppna hällmarkerna. Fåtaliga plantor av nunneört kämpade i
ett tjockt förnalager och beskuggningen var påtaglig. Trots det noterades
denna sommar sammanlagt åtta individer av mnemosynefjärilen och sommaren 2005 noterades sju individer.
Vintern 2005 restaurerades området genom röjningar samt avverkning av
en, gran och tall. Buskage av bland annat rosor och hägg sparades för att
skapa en gynnsam mosaik med ett stort antal brynmeter. Sent på sommaren
stängslades området in och betades därefter under några veckor av cirka 15
ungnöt. Tanken var att få bort den kvävande förnan och att skapa vissa
markstörningar för att gynna nunneörten. En fortsatt igenväxning och
minskning av nunneört skulle sannolikt ha medfört mnemosynefjärilens
utdöende på lokalen inom kort.
Det var med spänt intresse det första besöket gjordes under nunneörtens
blomning våren 2006. Resultatet blev dock över all förväntan, antalet
blommande individer av nunneört hade ökat påtagligt och nektarresurser
som midsommarblomster, tjärblomster och andra örter hade fullkomligt
exploderat. Den 14 juni samma år kunde mnemosynefjärilspopulationen
uppskattas till 44 individer (Björklund 2004-2007). Ökningen är naturligtvis
anmärkningsvärd men kommande inventeringar bör inväntas för att ett
säkert resultat ska kunna påvisas. Fjärilen visade sig även förekomma både
söder och norr om den tidigare kända kärnlokalen och flyger nu över ett
avlångt område på cirka en kilometer. Inom hela området räknades sammanlagt 96 individer.
2.2.2 Fagerön
Mnemosynefjärilen är känd från Fagerön sedan 1880-talet (Thedenius
1880). Så vitt är känt har lokalen under åren haft en stabil förekomst som
endast uppvisat normala populationsfluktuationer. Den stora minskningen
började i slutet av 1980-talet då den mer eller mindre försvann vid Taskan.
Från början av 2000-talet har den även successivt minskat på den östra delen av ön ut mot Älgsholmen. Den kraftiga minskningen av mnemosynefjärilen ute på Fagerön har sannolikt orsakats av flera olika påverkansfaktorer bland annat igenväxning.
– 21 –
Gamla häradskartor visar ett öppet brukat mosaiklandskap med slåtterängar
och stora utbetesmarker. Tidigare fanns ängslador för vinterförvaring av hö
på bland annat Älgsholmen och över hela Fagerön ser man idag tydliga spår
av hamling och skottskogsbruk på ask och hassel. Dagens stora förekomster
av skogskorn (Hordelymus europaeus) och strävlosta (Bromopsis
benekenii), som bägge är beteskänsliga, visar dock på att det inte varit någon intensivare betesdrift under lång tid.
Under de senaste tio åren har omfattande avverkningar av framför allt gran
genomförts för att återskapa det tidigare öppna slåtter- och beteslandskapet.
Bete med nöt har återinförts samtidigt som stammen av vildsvin formligen
exploderat. Dessutom har betet på Älgsholmen, en av de rikaste lokalerna
för mnemosynefjäril, anpassats för att därigenom gynna arten. Det vill säga
svagt bete vartannat år där djuren släppts på långt efter fjärilens flygtid är
över. Trots detta har fjärilen på kort tid nästan helt försvunnit från flera av
lokalerna på Fagerön.
Förekomstområdet på Fagerön kan i stort delas in i fyra områden och har
med några få uppehåll inventerats sedan år 1997.
Taskan är känd som den gamla klassiska mnemosynelokalen på Fagerön.
Det utnyttjades för bete fram till början av 1960-talet då det i stort sett var
helt öppet men lämnades därefter för fri utveckling (Imby 1996). Under den
så kallade ”älskliga fasen” passade de ohävdade igenväxande markerna bra
för mnemosynefjärilen och 1978 flög uppskattningsvis mellan 200-300
fjärilar där och vid L. Imbys inventering 1994 uppskattades populationen till
mellan 100-200 individer. År 1997 var dock antalet individer klart under 50
och till slut blev igenväxningen så kraftig att fjärilen numera är försvunnen
från området. Senast den sågs här var 2002 då tre individer märktes
(Blomqvist et. al. 2002). Under senare år har vassbränning samt vissa röjningar gjorts och partier har stängslats av för kreatursbete med sent påsläpp.
Detta för att skapa gynnsamma betingelser för nunneörten och nektarresurser vilket i förlängningen även gynnar mnemosynefjärilen. Någon nyetablering av fjärilen har dock ännu inte skett (Björklund 2007).
Lokalen Vasskanten vid södra Oxhagen beräknades 1997 hysa cirka 100
individer av mnemosynefjärilen (Blomqvist et. al. 2002). Därefter har antalet individer stadigt minskat. Området har under senare tid röjts från gran
och hyser fortfarande en liten population av fjärilen. Vid inventeringen 2006
observerades dock endast sju fjärilar (Björklund 2006).
Tidigare hyste lokalen Älgsholmen den största populationen av mnemosynefjärilen. Fjärilen upptäcktes här först 1987 då P. Eriksson och T. Persson
gjorde en naturinventering och förslag till skötselplan inför bildandet av
naturreservatet Fagerön. Ett stort antal fjärilar observerades då på de öppna
ängspartierna. Vid ett antal inventeringar mellan åren 1997 och 2002 hade
fjärilen en stabil förekomst på lokalen med cirka 300-500 individer. Därefter
minskade antalet individer markant och 2004 observerades bara 30 indivi-
– 22 –
der. Minskningen av antalet individer har fortsatt och 2006 noterades som
mest endast tre stycken (Björklund 2006).
Lokalen Svinnöstycket består av lövskogsdungar i anslutning till strandängar och intilliggande vallodlingar. Mnemosynefjärilen är känd i området
sedan tidigare och noterades här fram till slutet av 1990-talet (Blomqvist et.
al. 2002). Jordbruket missgynnade då mnemosynefjärilen varefter arten försvann från området. K. Martinsson och R. Blomqvist skriver i sin rapport till
Länsstyrelsen 2001 att de befarar att trädan besprutats.
På lokalen Åkerkanten flög mnemosynefjärilen tidigare utefter hela området
som utgörs av ett lövskogsbryn i söderläge mot en viltåker. Den har dock
inte setts flyga där sedan 2001 (Blomqvist et. al. 2002). Olyckligtvis utnyttjas åkermarken som monokulturer för viltgrödor vilket inte skapar några bra
förutsättningar för fjärilen.
2.2.3 Brudskäret – Olas skär
Lokalen upptäcktes 2004 under Upplandsstiftelsens inventering inom projekt Roslagshagar. Tidigare på våren hade en nunneörtsinventering gjorts
som baserades på de gamla kända mnemosynefjärilslokalerna från Lars
Imbys inventeringar 1985-86 och 1994. Det cirka 40 hektar stora området
visade sig bestå av en perfekt mosaik med hällmarker och lövskogsbryn
samt fuktigare gräsmarker som brukas som vallodling. Vissa röjningar på
hällmarkerna har gjorts under senare tid och större delen av området betas
med köttdjur med sent betespåsläpp efter vallskörden. Den norra delen av
Brudskär, som betas tidigare under säsongen, undviks dock av mnemosynefjärilen trots att nunneört och nektarresurser finns.
Området håller en stabil population om cirka 300 individer (Björklund
2004-2007). Brudskär är till skillnad från lokalen vid Boda mycket mera
låglänt och har en frodigare växtlighet. Problemet är här, i likhet med lokalen Fagerön, att det på sikt kommer att bli brist på nektarresurser. Ofta utnyttjas maskrosor som växer ute på vallodlingen som nektarresurs.
Fjärilarna på Brudskäret kan antas ha kontakt med Olas skär på andra sidan
av Trångsundet. På andra sidan bron från Olas skär ligger lokalen Klyxen
varifrån mnemosynefjärilen tycks ha försvunnit under senare tid bland annat
på grund av igenväxning av hällmarker och skogsbryn.
2.2.4 Laduskär
Mnemosynefjärilen försvann från denna lokal sannolikt någon gång mellan
1986-1994 (Imby 1996). Åren 2004-2005 restaurerades området genom att
tät slyvegetation och gran röjdes bort. Röjningarna utfördes i två hagmarksområden varav framförallt den ena hagmarken hyste stora bestånd av nunneört. Se figur 6 och 7. Efter röjningen har hagarna betats med sent påsläpp
av roslagsfår och enstaka ungnöt.
– 23 –
Figur 6. Lokalen Laduskär innan restaureringen då tät slyvegetation och gran
röjdes bort. Foto: Jan-Olov Björklund.
Figur 7. Bara något år efter röjningen svarar mnemosyne-fjärilens värdväxt
nunneört (Corydalis sp.) med att breda ut sig. Foto: Jan-Olov Björklund.
– 24 –
2.2.5 Raggarön, Långören
Området, som delvis växt igen med gran, består av mosaikartade betesmarker med spärrkroniga ekar, hamlade askar och hassel. I de öppna partierna
förekommer mycket nunneört. Mnemosynefjärilen är inte känd från området
men lokalens läge inom utbredningsområdet samt dess struktur och flora gör
att den bör passa mycket väl för en utsättning av arten. Sommaren 2006
stängslades en fålla in som möjliggör ett sent betespåsläpp.
2.2.6 Söderökulla, Brunnsvik
Den tidigare så rikliga populationen av mnemosynefjäril på denna lokal
minskade successivt i under 1990-talet (Imby 1996) och arten dog sannolikt
helt ut från lokalen sommaren 2002 (Blomqvist et. al. 2002). Enligt muntlig
uppgift från Nils Hydén har knappast minskningen av nunneört eller nektarresurser slagit ut arten från lokalen. Troligen är det den ökade beskuggningen och det kraftigt ökade förnaskiktet som försämrat solinstrålningen
och därigenom medfört ett försämrat mikroklimat. Detta kan, samverkat
med genetisk utarmning, till sist ha gjort att arten försvann från området.
Under ett antal år har nu röjning av hällmarker och strandängar bedrivits av
Nils Hydén och Henrik Lindh i området. Från början av 2000-talet har även
slåtter med lie bedrivits med utökade arealer undan för undan.
2.2.7 Klyxen
Under 2007-2008 planeras röjningar i anslutning till Olas skär och sommarstugeområdet Vargskäret. Önskemål om svagt bete med sent påsläpp finns
från sommarstugeägarna.
2.2.8 Gruvskäret
Inventering av nunneört har utförts i området. Under hösten 2007 har även
markägarkontakter tagits varvid riktlinjer inför restaurering och stängsling
har gjorts upp. Förhoppningsvis kommer området att restaureras tidigt våren
2008 vilket möjliggör stängsling senare under våren.
– 25 –
3 Mnemosynefjärilens status 2007
I Uppland idag förekommer mnemosynefjärilen endast på ett fåtal lokaler
fördelade på fyra områden. Dessa områden är Rådmansö i Norrtälje
kommun (Hedin 2007) och Brudskäret–Olas skär, Boda samt FagerönSandikaön i Östhammar kommun (Björklund 2007, 2004-2007). Se bilaga
3. Den totala populationen i Norrtälje kommun uppskattas till cirka 350
individer och i Östhammar till cirka 700 individer vilket ger en total population i Uppland på cirka 1 000 individer. Problemet är dock att antalet individer uppskattas enligt olika beräkningsmodeller i de två kommunerna. I
Norrtälje kommun multipliceras det högsta antalet observerade fjärilar per
lokal med fem och i Östhammar kommun multipliceras det med två och sedan
adderas 25 procent.
3.1 Norrtälje kommun
I Norrtälje kommun finns idag troligen endast två kända mnemosynelokaler
kvar (Hedin E. 2007). Båda dessa lokaler är belägna på Rådmansö.
3.1.1 Rådmansö
De två återstående lokalerna, Lötaholmen (inkl. Näset) och Trollskäret hyser
nu troligen hela mnemosynefjärilsbeståndet i kommunen (Hedin 2004,
2005, 2006, 2007). Se figur 8. Populationen på Lötaholmen har ökat kraftigt
Mnemosynefjärilen på Rådmansö, Norrtälje kommun
2003-2007
400
Beräknat antal individer
350
300
250
200
150
100
50
0
2003
2004
2005
2006
2007
Figur 8. Beräknat antal individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne)
på Rådmansö vid inventeringarna 2003-2007.
– 26 –
i och med att fjärilen spridit sig till de restaurerade delarna i området.
Trollskärets population är relativt stabil och sakta ökande. Efter 2006 års
inventering som utfördes med hjälp av fångst/återfångst metoden uppskattas
de totalt till mellan 220–255 individer. Vid 2007 års inventering uppskattades den totala populationen till cirka 350 individer. Enligt Lars Imby
(muntlig info.) är dock dessa inventeringsresultat inte helt jämförbara på
grund av den extremt korta svärmningsperioden 2007. Det exceptionellt
varma och soliga vädret under svärmningsperioden resulterade i att den blev
mycket kortare än normalt. Fjärilarna kläcks i regel under en längre period
men i år kläcktes puppor under en kort tidsrymd vilket gjorde att svärmningsperioden blev mycket kort med en snabb topp som sedan dalade raskt.
Detta i sin tur resulterar i att det blir fler fjärilar som flyger samtidigt. Chansen att se fler fjärilar 2007 än 2006 ökar därmed vilket gör att de båda inventeringarna inte blir helt jämförbara. Man kan dock konstatera att populationerna inte har minskat sedan 2006.
3.2 Östhammars kommun
I dagsläget förekommer mnemosynefjärilen endast på tre områden i
Östhammars kommun. Dessa områden är Boda, Fagerön/Sandikaön samt
Brudskäret–Olas skär (Björklund 2007, 2004-2007). Så sent som 2005 sågs
dock tre enstaka individer i trakten runt Tuskö, vilket möjligen indikerar att
en liten tynande population lyckats överleva någonstans i närheten. Sommaren
2006 gjordes dock ingen observation i området (Björklund 2004-2007).
Mnemosynefjärilen på Boda, Östhammars kommun
2004-2007
140
Observerat antal individer
120
100
80
60
40
20
0
2004
2005
2006
2007
Figur 9. Antalet individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) som
observerades på Boda under inventeringarna 2004-2007.
– 27 –
3.2.1 Boda
Restaureringarna 2005 och 2007 av denna lokal har verkligen gett resultat
och vid 2007 års inventeringar observerades 131 individer inom hela förekomstområdet (Björklund 2004-2007). Se figur 9.
3.2.2 Fagerön
Populationerna på Fagerön har minskat kraftigt de senaste åren. Se figur 10.
Vid 2007 års inventering påträffades dock tre nya lokaler (se avsnitt 3.2.4)
vilket gör att det totala antalet individer i området ökade vid 2007 års inventering.
Populationen på lokalen Vasskanten för en tynande tillvaro. Här observerades endast två individer av mnemosynefjärilen vid inventeringen 2007 jämfört med sju stycken 2006 (Björklund 2007).
Även på lokalen Älgsholmen har mnemosynefjärilen under senare år minskat kraftigt. Som mest noterades endast två stycken fjärilar vid 2007 års
inventering (Björklund 2007). Vintern 2007 gjordes en kraftig avverkning
av gran och stora delar av det historiska ängs- och beteslandskapet återställdes. I kommande förslag till skötselplan för naturreservatet Fagerön kommer stor hänsyn att tas till mnemosynefjärilen. Bland annat föreslås sent
bete av nötkreatur inom vissa områden samt större ytor med slåtter.
Mnemosynefjärilen på Fagerön, Östhammars kommun
2004-2007
45
Observerat antal individer
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2004
2005
2006
2007
Figur 10. Antalet individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) som
observerades på Fagerön under inventeringarna 2004-2007. Vi 2007 års inventering påträffades tre nya lokaler vilket gör att det totala antalet individer i området
ökade vid 2007 års inventering.
– 28 –
När det gäller lokalen Svinnöstycket försvann mnemosynefjärilen härifrån
någon gång i slutet av 1990-talet (Blomqvist et. al. 2002). Därefter har den
inte noterats på lokalen förrän 2007 då ett tiotal individer sågs flyga på de
oslagna vallarna samt efter den södra strandängen (Björklund 2007).
3.2.3 Brudskäret – Olas skär
Området håller en stabil population om cirka 300 individer (Björklund
2004-2007). Se figur 11 nedan. Brudskär är till skillnad från lokalen Boda
mycket mera låglänt med frodigare växtlighet. Problemet kan här, i likhet
med lokalen Fagerön, är att på sikt kommer det att bli brist på nektarresurser. Ofta utnyttjas maskrosor som växer ute på vallodlingen som
nektarresurs.
3.2.4 Nya lokaler 2007
Sommaren 2007 gjordes utförligare inventeringar av Pär Eriksson på
Upplandsstiftelsen inför revidering av skötselplanen för naturreservatet
Fagerön (Björklund 2004-2007). Under dessa inventeringar påträffades
några tidigare okända förekomster av mnemosynefjärilen. En av dem ligger
vid Byggmästarängen öster om den klassiska lokalen Taskan. Vid två tillfällen påträffades även ett par fjärilar på Sandikaön strax norra om Fagerön.
I den södra delen av Fagerön påträffades fjärilen på Björnvretsskäret och
Rättartorpsskäret. Skären som under lågvatten nås från Fagerösidan ligger i
Mnemosynefjärilen på Brudskäret-Olas skär, Östhammars kommun
2004, 2006-2007
90
Observerat antal individer
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2004
2006
2007
Figur 11. Antalet individer av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) som
observerades på Brudskäret-Olas skär under inventeringarna 2004, 2006-2007.
– 29 –
nära anslutning till Svinnöstycket. Detta tyder på att mnemosynefjärilen
tycks ha förskjutit sin kärnförekomst från Älgsholmen över till
Svinnöstycket och strandområdena söder därom.
Byggmästarängen
Några få mnemosynefjärilar sågs flyga här på den igenväxta vallodlingen
som inte slagits på många år och nu mestadels består av brännässlor och
älggräs. Ytterligare några individer flög på en liten ängsmark strax nordost
om området. Lokalerna har med största säkerhet kontakt med varandra. Området ligger bara drygt 700 meter från Taskan.
Björnvretsskäret
Sammanlagt noterades här ett 30-tal individer av mnemosynefjärilen på den
västra och östra strandängen.
Rättartorpsskäret
En mnemosynefjäril observerades här på en liten fuktäng utmed den västra
kanten av skäret.
3.2.5 Återutsättningar 2007
Laduskär
Mnemosynefjärilen försvann från denna lokal sannolikt någon gång mellan
1986-1994 (Imby 1996). Åren 2004-2005 restaurerades området och sommaren 2007 återutsattes tre parade mnemosynehonor på lokalen (Björklund
2004-2007).
Raggarön, Långören
Våren 2007 restaurerades området som tycks vara mycket lämpligt för
mnemosynefjärilen. Granen avverkades och det forna öppna beteslandskapet återskapades. Sommaren 2007 sattes tre parade honor ut på lokalen
(Björklund 2004-2007).
– 30 –
4 Diskussion
Den omfattande minskningen av lämpliga mnemosynefjärilshabitat i
Uppland under den senaste 20-årsperioden beror troligen på en kombination
av flera faktorer. Här tar vi upp en del av dem.
4.1 Igenväxning och beskuggning
Enligt L. Imby 2005 är igenväxning tveklöst det största hotet mot mnemosynefjärilen. Det tidigare öppna mosaikartade landskapet som hävdades med
slåtter och bete har med tiden helt eller delvis växt igen. Detta missgynnar
nunneörten samtidigt som antalet öppna ytor med nektarkällor och viloplatser i form av högvuxen ängsmarksvegetation minskar. Detta i sin tur leder
till att antalet lämpliga mnemosynefjärilshabitat minskar.
4.2 Skogsplantering
Tidigare stora öppna ängsmarker samt utmarks- och skogsbeten har omvandlats till slutna produktionsskogar av barr. Detta har lett till att artens
livsmiljöer förstörts men också till att mnemosynefjärilens spridningsmöjligheter till nya lämpliga biotoper har minskat. Även de artrika brynmiljöer
som tidigare fanns i de glesa blandskogarna har till stor del bytts mot stereotypa väggar av gran.
4.3 Betestryck
Intensivt bete är sannolikt fullständigt förödande för mnemosynefjärilen,
framför allt under larvens utveckling fram till flygperiodens slut. Detta
eftersom såväl fjärilens ägg och larver men framförallt pupporna är känsliga
för kreaturstramp. Däremot tycks måttligt bete efter flygtiden vara mindre
skadligt och kan till och med gynna arten. Till exempel vid lokalerna Boda
och Laduskär har röjning och måttligt bete kraftigt gynnat nunneörten och
nektarresurser. Se figur 6 och 7. På lokalen Boda har även mnemosynefjärilen ökat markant. Lokalen betas måttligt av nötkreatur med sent betespåsläpp efter flygperioden. Syftet med det sena betet är att motverka förnaansamling och minska den högväxta gräsvegetationen, samtidigt som
mnemosynefjärilens reproduktionsperiod lämnas ostörd (Lennartsson 2007).
Tyvärr har miljöstödssystemet inom jordbruket under en längre tidsperiod
ofta medfört ett alltför hårt betestryck på de marker som ännu utnyttjas som
betesmarker.
4.4 Tidig slåtter
Tidig slåtter, innan eller under flygtiden, är nästan lika förödande som ett
intensivt bete (Imby 2005). Vid Brudskäret observerades en förpuppning i
högt fjolårsgräs den 7 juni 2005. Kokongen hittades cirka 15 cm upp i gräset
– 31 –
direkt under en nykläckt hane. Detta ger ett bra exempel på att tidig slåtter
kan utgöra ett direkt hot mot arten. Även det faktum att den fullbildade
fjärilen tycks vara helt beroende av öppna ytor med nektarkällor och
viloplatser i form av högvuxen ängsmarksvegetation visar att slåtter före
och under fjärilens flygtid helt förödande.
Om slåtter bedrivs efter fjärilens flygtid bör man vara mycket försiktig i de
delar av området där nunneörten växer eftersom äggen är trampkänsliga.
Mnemosynefjärilen övervintrar som ägg vilka honorna lägger på marknivå
invid nunneörten under flygperioden. För att inte riskera att föra bort några
ägg från området bör dessa delar inte slås kort eller räfsas noggrant. Är populationen i området liten bör man dessutom som en extra försiktighetsåtgärd
enligt Lars Imby (muntlig info.) samla ihop höet i högar och lägga dem nära
nunneörtsförekomster ifall det finns några ägg lagda i gräset. I maj när
äggen kläckts och larverna finns bland nunneörten tas gräset bort.
4.5 Vildsvin
Ytterligare en orsak till minskningen av mnemosynefjärilen på Fagerön kan
möjligen vara den stora stammen av vildsvin (Sus scrofa). Spåren av deras
bökande ses alltmera ofta i den mullrika jorden. Huruvida svinen specialiserat sig på nunneörtsknölar eller larver och puppor av mnemosynefjärilen är
inte känt men sannolikheten att de har en viss negativ påverkan är ändå relativt stor. Viltåkrar tenderar dessutom att vid varje upplöjning breddas allt
närmare brynkanterna där lämpliga nektarresursers finns.
I en studie, som utförts på uppdrag av Fageröns skötselråd, dras de försiktiga
slutsatserna att bland annat nuvarande vildsvinsstam på Älgsholmen inte får
öka om inte nunneörten ska missgynnas. Studien är ett examensarbete i ämnet
naturvårdsbiologi 20 poäng gjort av Ida Kollberg på Institutionen för naturvårdsbiologi SLU år 2005 (Pär Eriksson skriftlig info.).
4.6 Genetiska orsaker och fragmentering
Mnemosynefjärilens genetiska status är oklar men artens låga numerär samt
den fragmenterade utbredningen gör att arten i framtiden kan förväntas
drabbas av problem relaterade till inavel (Imby 2005). Fragmentiseringen
gör också att det blir svårt för fjärilen att hitta nya lämpliga habitat när en
lokal växer igen.
4.7 Gödsling och kvävenedfall
Nektarresurser i form av blommande örter har minskat dramatiskt i stora
delar av utbredningsområdet. På Fagerön har till exempel den stora ängen
ute på Älgsholmen förlorat stora bestånd av bland annat kärrtistel som var
en viktig nektarresurs för mnemosynefjärilen i slutet av 1980-talet (Pär
Eriksson, muntlig info.). Numera växer där höga gräs, brännässlor och i
bästa fall en del hundkex. Detta kan bero på atmosfäriskt kvävenedfall i
kombination med ohävd.
– 32 –
4.8 Exploatering och parkskötsel
Exploateringstrycket på kustnära mark efter Upplandskusten har från efterkrigstiden minimerat den lämpliga livsmiljön för mnemosynefjärilen. Även
fortsättningsvis kan man befara att stora landområden kommer att exploateras. Fortsatt utbyggnad av sommarstuge- och permanentboenden medför
ofta parkliknande miljöer med gräsklippning och röjning av vindskyddande
buskage. Vidare kommer sannolikt anläggningar för fritidsverksamhet som
till exempel exklusiva golfbanor i strandnära miljöer utgöra ett hot för arten.
I samråd med markägare bör dock dessa miljöer kunna anpassas för att
istället gynna mnemosynefjärilen och andra arter.
4.9 Övriga hot
De i många fall mycket små isolerade populationerna kan dö ut på grund av
slupmässiga händelser som till exempel bränder och dåligt väder upprepade
år under flygperioden.
Ett annat problem är att bergrör (Calamagrostis Epigejos) tenderar att breda
ut sig och tränga undan nunneört och nektarkällor på en del av lokalerna. Se
figur 12. Detta missgynnar mnemosynefjärilen som är beroende av bäggedera vilket på sikt kan leda till att fjärilen utgår från lokalen.
Figur 12. På en del av mnemosynelokalerna breder bergrör ut sig på bekostnad av
nunneört och nektarkällor. Här är ett exempel från Trollskäret på Rådmansö,
Norrtälje kommun. Foto: Elisabeth Hedin.
– 33 –
5 Referenser
5.1 Litteraturkällor
Bergström, M. 2002. Naturbetesmarker – förvaltning och skötsel. Exempel
från Norrtälje kommun, Östra Sverige. Grøn forskning 6(52):36-41.
Björklund, J. O. 2004. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius
mnemosyne) 2004. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Björklund, J. O. 2005. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius
mnemosyne) 2005. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Björklund, J. O. 2006. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius
mnemosyne) 2006. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Björklund, J. O. 2007. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius
mnemosyne) 2007. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Björklund, J. O. 2004-2007. Roslagshagar – Fjärilsinventering i Roslagen.
Opubl. data Upplandsstiftelsen.
Blomqvist, R. & Martinson K. 1997. Mnemosyneinventering på Fagerön
1997. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Blomqvist, R. & Martinson K. 2000. Mnemosyneinventering på Fagerön
2000. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Blomqvist, R. & Martinson K. 2001. Mnemosyneinventering på Fagerön
2001. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Blomqvist, R. & Martinson K. 2002. Mnemosyneinventering på Fagerön
2002. Opubl. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Ehnnström, B. 1987. Inspektion av entomologiska värden på södra delen av
Fagerön, Harg 1987-07-09. SLU. 1987.
Eriksson, P. & Persson, T. 1987. Fagerön i Östhammars kommun.
Naturinventering och förslag till skötselplan. Meddelande från länsstyrelsen.
1991: Nr. 3.
Imby, L.1996. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne
Linnaeus 1758) i Uppland 1985-86 och 1994 (-1995). Opubl. WWF.
Imby, L. 2005: Åtgärdsprogram för mnemosynefjärilen (Parnassius
mnemosyne). Remissversion 2005-10-04.
Imby, L. 2005: Åtgärdsprogram för mnemosynefjärilen (Parnassius
mnemosyne). Remissversion 2006-08-30.
Lennartsson Tommy 2007: Mnemosyne – Bakgrund till hävdförsök och
restaureringar. Opubl. artikel. Upplandsstiftelsen.
– 34 –
Ljungdahl, D. 1916. Några lepidopterologiska anteckningar. Entomologisk
Tidskrift. Band 37. Häfte 2. 72-73.
Martinson, K. 1998. Dagbok över mnemosyneinventeringen 1998. Opubl.
Hedin, E. 2004: Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i
Norrtälje kommun 2003 och 2004. Opubl. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Hedin, E. 2005: Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i
Norrtälje kommun 2005. Opubl. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Hedin, E. 2006: Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i
Norrtälje kommun 2006. Opubl. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Hedin, E. 2007: Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i
Norrtälje kommun 2007. Opubl. Länsstyrelsen i Stockholms län.
Radloff, F. V. 1910. Beskrifning öfver Roslagen. Stockholms Läns
Hembygdsförbunds skriftserie 3.
Thedenius, K. F. 1880. Bidrag till Skandinaviens fjärilsfauna. Entomologisk
Tidskrift. Band 1. Häfte 2. 99-101.
5.2 Internetkällor
www.artdata.slu.se
www.ab.lst.se
5.3 Muntliga källor
Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen
Ingemar Frycklund, miljökonsult, Uppsala
Jan Gustafsson, amatörentomolog, Nora
Lars Imby, författare och biolog, Stockholm
Kenth Martinsson, amatörentomolog, Västerås
Alf Nilsson, amatörentomolog, Stockholm
Erik Westerlund, amatörentomolog Arholma
Bengt Wickholm, amatörentomolog Ludvika
– 35 –
– 36 –
6 Bilagor
6.1 Bilaga 1
Översiktskarta över historiska såväl som aktuella fynd av mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) i Uppland.
6.2 Bilaga 2
Beskrivning av historiska såväl som aktuella fynd av mnemosynefjärilen
(Parnassius mnemosyne) i Uppland.
6.3 Bilaga 3
Översiktskarta över aktuella fynd av mnemosynefjärilen (Parnassius
mnemosyne) i Uppland.
– 37 –
Bilaga 1
1
6
4
2
5
3
8
9
7
Östhammar
12
19
30
29
20
21
14
15
22
23
24
10
11
28
17
18
16
25, 26
32
13
31 27
34
33
35
36
37
39
38
40
44
42
41
43
45
46
Norrtälje
47
50 48
49
Teckenförklaring
Historisk förekomst
53
51
58
57
Aktuell förekomst
Utgången i senare tid
52 54
55
56
59
0
5
kilometer
10
Bilaga 2
Beskrivning av historiska såväl som aktuella fynd av
mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) i Uppland
Aktuell förekomst
Utgången i senare tid
Historisk förekomst
Uppsala län
1. Forsmark. Mnemosynefjärilen skall, enligt uppgift från Bengt
Wickholm, ha observerats av Moody Erlandsson i området åren före
kraftverksbygget. Uppgiften dock ej belagd med fynd. Inga
mnemosynefjärilar finns i M. Erlandssons samling som donerats till
Ekologiska stationen vid Skogsby på Öland.
2. Öregrund, Skinnäsviken. Liten population av mnemosynefjärilen
observerades på en äng invid en badplats på slutet av 1980-talet. (Leif
Öfverberg, muntlig info.)
Öregrund. 1944 Gustaf Winbladh (ArtDatabanken). Inga närmare
fynduppgifter. Kan vara samma lokal som nästkommande.
3. Kavarö. En individ av mnemosynefjärilen påträffad i ett skogsbryn
1985 (Imby 1996). Någon tänkbar lokal kunde inte hittas i
omgivningarna.
4. Gräsö, Nyhem. Fjärilen upptäcktes på lokalen omkring 1970 och
förekom fortfarande i en liten population om cirka 10-15 individer 1973.
1985 hade fjärilen försvunnit från den aktuella skogsdungen som då helt
hade växt igen med lövsly (Imby 1996).Idag betas markerna med får.
5. Gräsö, Strand. Lokalen påträffades omkring 1960. Sannolikt dog
mnemosynefjärilen ut där omkring 1970 på grund av fårbete (Imby
1996).
6. Gräsö, Gräsö gård. En population mnemosynefjärilear observerade
nedanför vägen mot Öregrundsgrepen juni 1968. (Claes Kjellander,
muntlig info.).
Gräsö. Nils Burrau 6 juni 1944. Samma lokal?
–1–
7. Brudskäret. Nyupptäckt mnemosynelokal 2004 på västra sidan av
Trångsundet (Björklund 2004). I dagsläget hyser lokalen en stabil
population om cirka 300 individer. Området består av en mosaik med
lövskogsklädda hällmarker, fuktiga vallodlingar och strandängar.
Vallodlingarna slås efter mnemosynefjärilens flygperiod och efterbetas
tillsammans med hällmarkerna. Ett blandskogsbestånd samt ett
strandängsparti i den norra delen av området betas från försommaren.
Där flyger inte mnemosynefjärilen trots riklig tillgång av nunneört.
Ytterligare en liten äng som hyser några fjärilar finns i den norra delen
upp mot Trångsundet.
8. Olas skär. Mnemosyenfjärilen är känd från själva ön sedan 2004
(Björklund 2004). En liten population om cirka 10 individer ses årligen
på lokalen. Sannolikt emigrerar fjärilar från Brudskäret på andra sidan
sundet till området. Avverkning av gran och tall samt röjningar av en
under 2006 har öppnat upp de igenväxta ängsmarkerna. Hela ön betas
idag av nötkreatur med sent betespåsläpp i juli. Den rikligaste
förekomsten av fjärilen finns i anslutning till strandängen och
hällmarkerna som angränsar till Klyxen. Ytan är stängslad för att kunna
styra betet med sent påsläpp.
9. Klyxen. Mnemosynefjärilen påträffades på lokalen 1985 (Imby 1996).
1994 var arten fortfarande kvar på denna sida om Trångsundet men
under inventeringarna 2004-2006 har den ej återfunnits och tycks
numera vara försvunnen. Detta beror sannolikt på igenväxning av bryn
och hällmarker. Kontakter har tagits med de boende i
sommarstugeområdet vilka är mycket positiva till en restaurering av de
gamla betesmarkerna. Hävden med bete av nötkreatur kommer att
återupptas.
10. Boda. Består av tre dellokaler som i dagsläget har kontakt med
varandra. Arten är känd från kärnområdet sedan 1986. 1994 fanns här en
av landets rikligaste mnemosynefjärilförekomster (Imby 1996). 2004
kunde det dock konstateras att förekomsten minskat drastiskt på grund
av igenväxning och upphört bete. Röjningar vintern 2005 med
påföljande svagt bete under sensommar och höst tycks ha gynnat
populationen som ökat till cirka 50 individer. Sammantaget med
nyupptäckta ytor på bägge sidor om den ursprungliga lokalen beräknas
nu populationen uppgå till långt över 300 individer.
11. Fäholmen. Mnemosynefjärilen har varit känd på lokalen i en liten
population sedan 1981 (Imby 1996). Numera är den försvunnen
sannolikt på grund av igenväxning.
–2–
12. Brunnsvik. Mnemosynefjärilen, som är känd från lokalen sedan början
av 1960-talet (Imby 1996), försvann förmodligen efter sommaren 2002.
Sannolik orsak är igenväxning.
13. Tuskö by. Åren 2004-2005 sågs ett par mnemosynefjärilar i detta
område men från och med 2006 tycktes den vara helt försvunnen.
Skogsbrynen är numera helt igenvuxna och vallodlingen upplöjd och
nysådd sedan 2006.
14. Tuskö. Några få mnemosynefjäriler påträffades 1994 (Imby 1996).
Skogsbrynen är numera kraftigt igenväxta och tycks i stort sett sakna
nunneört.
15. Gruvskäret. 1985 fanns här en riklig förekomst av mnemosynefjärilen.
Arten var fortfarande kvar 1994 då 15 individer märktes (Imby 1996).
Inga fjärilar har dock noterats 2004-2007. Lokalen är numera delvis
kraftigt igenväxt. Restaurering av lokalen planeras 2007-2008.
16. Karlholm. En enstaka observation ut mot vattnet 2005. (Tommy
Lennartsson, muntl. info.).
17. Hästhagen. Enligt obekräftade rykten ska mnemosynefjärilen tidigare
ha funnits i området. Vid besök på lokalen 2006 kunde det konstateras
att gläntorna i anslutning till hällmarkerna helt hade slutit sig och växt
igen med planterad gran.
18. Laduskäret. Mnemosynefjärilen påträffades på lokalen 1985. Som mest
observerades fyra individer. Fjärilen försvann någon gång mellan 1986
och 1994 (Imby 1996). Hagarna både söder och norr om vägen är
numera restaurerade och hävdas i ett initialt skede med bete av
roslagsfår och några kalvar. Nunneörten har ökat explosionsartat efter
restaureringen och det svaga betet. Sommaren 2007 gjordes en
utsättning av tre parade honor på den södra delen som är mycket örtrik.
19. Sandika. Några mnemosynefjärilar flög efter lövskogsbryn invid obetad
ängsmark 1985-86 (Imby 1996). Arten var försvunnen från lokalen
1994.
–3–
20. Sandikaön. Mnemosynefjärilen känd från två små lokaler på västra
sidan av ön åtminstone fram till 1987 (Ehnström 1987).
21. Sandikaön. En hane och en hona av mnemosynefjärilen observerades
vid två tillfällen sommaren 2007 nära sommarstugor i kanten av ett
nyröjt lövskogs- och hällmarksområde på östra sidan ut mot
Länsösundet (Eriksson och Björklund muntlig info.).
22. Sjögärde. Här fanns en liten population av mnemosynefjärilen som
försvann någon gång mellan 1986-1994 (Imby 1996).
23. Fagerön, Taskan. Lokalen är känd sedan 1973. Mnemosynefjärilen
hade en riklig förekomst på lokalen fram till slutet på 1980-talet men
dog sannolikt ut någon gång mellan 2002-2003 (Björklund 2004).
Området utnyttjades för bete till början av 1960-talet och var då i stort
sett helt öppet. Därefter har det lämnats för fri utveckling under ett antal
år. Under senare år har vassbränning samt vissa röjningar gjorts och en
del partier har stängslats av för kreatursbete med sent påsläpp. Detta för
att skapa gynnsamma betingelser för nunneörten samt nektarkällor och
därmed även för mnemosynefjärilen. Trots det har ingen nyetablering av
fjärilen skett.
24. Fagerön, Fagerö gård. 1986 förekom mnemosynefjärilen i den lilla
lövskogsbacken söder om gården . 1995 hade kärnområdet helt växt igen
och endast enstaka fjärilar har därefter setts efter skogskanten bort mot
Älgsholmen (Imby 1996).
25-26. Fagerön, Åkerkanten. Tidigare flög mnemosynefjärilen utefter hela
området som utgörs av en åkerkant. Den har dock inte sets flyga där
sedan 2001 (Blomqvist et. al. 2002).
27. Fagerön, Älgsholmen. Mnemosynefjärilen påträffades på Älgsholmen
först 1987 (Eriksson et. al. 1987, Ehnström 1987). Sedan slutet av 1990talet har den minskat från en uppskattad population om 300-500
individer till några enstaka fjärilar 2007.
28. Fagerön, Vasskanten. År 1997 beräknades området hysa cirka 100
individer av mnemosynefjärilen (Blomqvist et. al. 2002). Därefter har
antalet individer stadigt minskat. Idag finns fortfarande ett fåtal fjärilar
kvar.
–4–
29. Fagerön, Ängstorpsön. Sommaren 2000 observerades 30
mnemosynefjärilar på denna lokal (Blomqvist et. al. 2002). Därefter den
aldrig synts till. Området är numera hårt betat.
30. Fagerön, Byggmästarängen. Nyupptäckt liten förekomst som
påträffades 2007 (Eriksson och Björklund muntlig info.). Några få
individer flög på den överväxta vallodlingen som inte slagits på många
år och nu mestadels består av brännässlor och älggräs. Ytterligare några
mnemosynefjärilar sågs flyga på den lilla ängen strax bredvid
vallodlingen. Lokalen ligger bara drygt 700 meter från den klassiska
lokalen vid Taskan.
31. Fagerön, Svinnöstycket. Tidigare mnemosynefjärilslokal där fjärilen
förekom fram till 1997 (Blomqvist et. al. 2002) men därefter inte synts
till förrän 2007. Då observeras några 10-tal individer på vallodlingen
och utefter strandängspartiet i den södra delen.
32. Fagerön, Björnvretsskäret. Nyupptäckt förekomst av
mnemosynefjärilen som påträffades 2007. Ett 30-tal fjärilar sågs flyga
här (Eriksson, muntlig info.).
33. Fagerön, Rättartorpsskäret. En flygande mnemosynefjäril
observerades 2007.
34. Fagerön, Harg, Draget. Den 4 juli 1939 fångande Harald Frendin, som
då var läroverksadjunkt i Borlänge, mnemosynefjärilen vid ”Harg,
Draget”. Någon närmare lokalangivelse eller fältanteckning har inte
kunnat spåras. Draget ligger endast cirka en km från Svinnöstycket på
Fagerön. Några nyare fynduppgifter från lokalen finns inte. Fynddata
finns också från 1941 av Hugo Eliasson. Möjligen kan det vara samma
lokal eftersom Harald Frendin och Hugo Eliasson hade kontakt med
varandra. Även Isaksskäret och Hyttan omnämns utan närmare data.
Stockholms län
35. Singö, Norrvreta. Adjunkt A. Ringsele meddelade att han funnit
mnmeosynefjärilen vid Norrvreten på Singö någon gång före 1916
(Ljungdal 1916).
36. Edeboviken. Professor Chr. Aurivillius påträffade mnemosynefjärilen
före 1908 på ”några holmar utanför Edeboviken” (Ljungdal 1916).
37. Häverö prästäng. Mnemosynefjäril ska enligt Per Lindskog tidigare ha
funnits i området men dog sannolikt ut någon gång på 1950-talet (Imby
1996).
–5–
38. Häverö, Rotholma. En mnemosynefjäril observerades vid
Rotholmaviken av Per Lindskog 1961. Därefter är fjärilen aldrig
återfunnen på lokalen (Imby 1996).
39. Väddö, Byholma. Enligt Per Lindskog fanns arten på sydsidan av
Högberget under 1950-talet fram till åtminstone 1958 (Imby 1996).
40. Björkö, Barnens ö, Lingslätö. Mnemosynefjärilen påträffades här
under L. Imbys inventering 1985 (Imby 1996). Arten är numera med
stor säkerhet försvunnen från lokalen.
41. Björkö, Backa. I början av augusti 1908 påträffades vid Backa på
Björkö av David Ljungdahl (Ljungdal 1916).
42. Björkö, Simpnäs. Två exemplar av mnemosynefjärilen från lokalen
finns på Naturhistoriska Riksmuseet från 6 juli 1944 infångade av Leg.
E. Borell (ArtDatabanken). Arten är numera utgången på lokalen.
43. Arholma. Fynd av mnemosynefjärilen 1955. Erik Westerlund nämner
att säkra observationer finns under 1980-talet. Området består av en
lund/lövängsrest.
44. Rörvik. Mnemosynefjärilen påträffades här av David Ljungdahl i
början av augusti 1908 (Ljungdal 1916).
45. Rosättra, Dröjbacken. 1995 observerades här cirka 15 exemplar av
mnemosynefjärilen. Innan dess var lokalen okänd (Imby 1996). Idag är
fjärilen troligen utgången. Vid 2006 års inventering observerades bara
en individ och 2007 sågs ingen fjäril flyga här.
46. Rosättra varv. Två mnemosynefjärilar observerades på lokalen 1988.
Därefter är den aldrig återfunnen här (Imby 1996).
47. Gräddö. Mnemosynefjärilen ska enligt uppgift ha förekommit
regelbundet på lokalen. Senast arten observerades här var 1985.
48. Rådmansö, Klockartorpet. Under L. Imbys inventering 1986
påträffades mnemosynefjärilen här. Dessförinnan var lokalen okänd. Vid
inventeringen 1994-95 var arten försvunnen och lokalen igenväxt.
49. Rådmansö, Näset. Mnemosyneokalen Näset var inte känd innan 1986
då den upptäcktes vid L. Imbys inventering. Populationen uppskattades
då till maximalt 25 individer. Vid inventeringarna 1994/95 konstaterades
att lokalen då var den individrikaste i Norrtäljeområdet med en
population på mer än 200 individer. 2003 och 2004 beräknades
–6–
populationen dock endast till cirka 30 individer men efter att lokalen
restaurerats 2004 har populationen successivt ökat och 2006 beräknades
den till cirka 80 individer. Se vidare lokal nr. 50.
50. Rådmansö, Lötaholmen. Mnemosynelokalen Lötaholmen upptäcktes
2003 då två hanar sågs flyga där (Hedin 2004). Förmodligen var det
individer från den närliggande lokalen Näset som börjat sprida sig över
den då relativt nyrestaurerade Lötaholmen. Vid 2005 års inventering
visade det sig att fjärilen spridit sig utmed stora delar av området och
populationen beräknades till cirka 75 individer (Hedin 2005). 2006 slogs
lokalerna Näset och Lötaholmen ihop eftersom L. Imby ansåg (muntlig
info.) att de borde räknas som en lokal på grund av det uppenbart stora
flödet av åtminstone hanar mellan lokalerna. Den totala populationen på
de båda lokalerna beräknades 2006 och 2007 till cirka 250 respektive
350 individer (Hedin 2006, 2007). Enligt Lars Imby (muntlig info.) är
dessa inventeringsresultat inte helt jämförbara på grund av den extremt
korta svärmningsperioden 2007. Man kan dock konstatera att
populationerna inte har minskat sedan 2006.
51. Rådmansö, Skäret. Mnemosynefjärilen bör ha koloniserat lokalen
relativt snart efter att betet i området upphörde omkring 1960 (Imby
1996). Vid inventeringarna 1986 samt 1994/94 beräknades populationen
till mellan 100 och 200 individer. Sannolikt hade lokalen redan omkring
1970 lika god status som vid dessa inventeringar. Efter 1997 har dock
populationen minskat och vid årliga inventeringarna mellan 2003 och
2007 har den uppskattats till någonstans mellan 30 och 40 individer
(Hedin 2004, 2005, 2006, 2007) . Lokalen är densamma som idag
benämns Trollskäret.
52. Rådmansö, Ålnäset. Mnemosynefjärilen påträffades vid L. Imbys
inventering 1986 längs två små vägkanter mot alskog. Fjärilen var dock
utgången vid inventeringen 1994.
53. Rådmansö, Berghamn. Vid inventeringen 1995 observerades fem
exemplar av mnemosynefjärilen på denna lokal (Imby 1996).
Dessförinnan var den okänd. 2002 sågs dock endast två fjärilar flyga här
och vid inventeringarna mellan 2003 och 2005 samt 2007 har ingen
fjäril observerats. Sannolikt är den utgången på denna lokal.
54. Rådmansö, Koholma. Känd mnemosynelokal sedan 1960-talet. Några
äldre uppgifter om populationens storlek finns dock inte med enligt
uppgiftslämnarna ”kunde man nog räkna antalet individer i åtskilliga
tiotal, kanske några hundra”. Vid inventeringen 1995 beräknades
populationen till mellan 50 till 200 individer (Imby 1996). Efter 1997
har dock populationen minskat och 2001 sågs endast en fjäril flyga där.
Vid inventeringarna mellan 2003 och 2005 samt 2007 har dock ingen
–7–
fjäril observerats där den är sannolikt utgången på denna lokal (Hedin
2004, 2005, 2007.
55. Rådmansö, Myntarbyholmen. Lokalen upptäcktes av Alf Nilsson vid
inventering 1995 (Imby 1996). Som mest sågs då cirka 6-8 fjärilar flyga
här. Vid inventeringarna mellan 2003 och 2005 samt 2007 har dock
ingen fjäril observerats. Sannolikt är den utgången på denna lokal.
56. Rådmansö, Riddersholm, Norrsundet. Ett exemplar observerades i
enbacken mellan Norrsundet och Södersundet 1986 (Imby 1996). Sedan
dess har arten inte observerats här. Enligt Alf Nilsson ska
mnemosynefjärilen (enligt andrahandsuppgifter) ha funnits tidigare
(1960-1970) i Riddersholmsområdet.
57. Rådmansö, Riddersholm, Kvarnudden. 1984 observerades några
mnemosynefjärilar väster om Södersundet (Imby 1996). Fjärilen har
därefter aldrig återfunnits på lokalen.
58. Rådmansö, Nyby. Jan Gustafsson (muntlig info.) från Nora berättar att
mnemosynefjärilen flög lite varstans på Rådmansö vid slutet av 1940talet. 1951-1956 förekom den på båda sidor vägen vid Nybymaren och i
slänten ner mot Hundsjön. Senare på sommaren flög även jättelika
apollofjärilar på samma marker men den arten försvann fullständigt
någon gång under åren 1956-57. Han berättar vidare om de småbrutna
markerna som då ännu inte helt tagits i besittning av sommarstugefolket.
59. Penningby. I skriften ”Beskrifning öfver Roslagen” av Fredric Vilhelm
Radloff från 1910 skriver han om ortens märkvärdigaste naturalster
däribland om sällsynta insekter som blifvit funna i Roslagen. Han
nämner asknätfjäril, maturna som anmälts från Singön av komminister
Granberg samt mnemosyne från Penningby.
–8–
Bilaga 3
8
Östhammar
7
30
13
10
21
28
31 27
32
33
Norrtälje
50
49
Teckenförklaring
51
Aktuell förekomst
0
5
kilometer
10
Stockholm
Uppsala
Länsstyrelsen i Stockholms län
Miljöavdelningen
Tfn 08-785 40 00
Rapportnummer 2008:08
ISBN 978-91-7281-304-5
www.ab.lst.se
Länsstyrelsen i Uppsala län
Miljöenheten
Tfn 018-19 50 00
www.c.lst.se
