Hållbarhetsredovisning 2007 Vårlöks- och svartrotssallad med knaprig bacon och krutonger 4 portioner Tid: 40 minuter Ugn: 200° 2 knippen vårlök, ca 400 g 1 knippe svartrötter, ca 350 g ½ citron, pressad 2 msk rättvisemärkt olivolja 1 dl vitt vin 1 kvist färsk rosmarin 1 paket bacon, i strimlor 2 skivor vitt formbröd, utan kanter, i tärningar 1 dl riven parmesan 1 dl bladpersilja, hackad 1 tsk flingsalt nymald svartpeppar Skölj och ansa lökarna, skala svartrötterna och gnid genast in dem i citronsaften, annars mörknar de. Lägg svartrötterna i en ugnsfast form. Häll över olivolja och vitt vin och stek i ugnen i cirka 15 minuter. Tillsätt vårlöken och rosmarin och stek i ytterligare cirka 15 minuter tills svartrötterna och vårlöken är mjuka. Stek bacon och brödkrutonger under tiden. Låt bacon och krutonger rinna av på ett hushållspapper i några minuter. Ta ut svartrötterna och vårlöken och lägg upp på ett fat. Strö över bacon, krutonger, parmesan, persilja, flingsalt och peppar. = finns som ekologiskt alternativ II Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Innehåll Hållbar utveckling för Coop Sverige 2–3 Vd-ord 4–5 Coop Sverige 6–7 Miljöansvar 8–27 Klimatet 8 Aktiva val och omtanke 9 Ekologiskt och miljömärkt sortiment 10 Coop Änglamark 16 Energi 18 Transporter 20 Återvinning och avfall 22 Hälsa 24–27 Socialt ansvar 28–39 Kvalitet 30 Rättvisemärkt sortiment 32 Leverantörsaspekter 34 Medarbetare 36 Medlemmar och kunder 38 Samhällsansvar 40–41 An vendreet ad tat wis augait vullam ea faci blan henim ad dolesed min henit wisl etueraestis dolenim delenissisim do odipsum eros augiam illandre mod esto consequam in hendre eu faccum ilis estrud tet accum essim vel dunt at velit, conulla faciduip ectem volore eugait aute min ulluptat, quam augue magnit alit niam quatetum volobore dolore vent init wis dolor il et veliquam quat, sis non eriure feu feum vullupt atiscil Hållbarhetsredovisningen finns också på www.coop.se samt www.kf.se Alla siffror i hållbarhetsredovisningen gäller Coop Sverige-koncernen inklusive Cilab och 40% i detaljhandelsdrivande föreningar (DDF) om inget annat sägs Innehåll och produktion: Coop Sverige Information i samarbete med Solberg samt Blooms Byrå. Foto: Alexander Ruas, Carina Gran, Magnus Fond, Per Ranung, Wolfgang Kleinschmidt samt bilder från Coops bildbank Illustration: Maja Sten Tryck: Alfaprint Coop Hållbarhetsredovisning 2007 1 Värderingar Våra värderingar Vi är en levande kooperation och har en stark tilltro till den särart det medför att vara en medlemsägd verksamhet. Inflytande Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetarnas synpunkter och en aktiv dialog med omvärlden medverka till att forma verksamheten. Omtanke Vi visar omtanke om människor, djur och miljö och arbetar för en hållbar samhällsutveckling. Ärlighet Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och andra intressenter skall känna sig trygga i sin relation med oss. Nytänkande Vi skall dra nytta av ny kunskap och teknik och driva utvecklingen. 2 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Hållbar utveckling En hållbar historia Hållbar utveckling är en del av vår idé Coop Sverige och konsumentkooperationen skiljer sig från övriga aktörer i dagligvaruhandeln på ett avgörande sett. Vi är medlemsägda. Det innebär att vi inte har några andra intressen än våra medlemmars och kunders. Butikerna drivs på medlemmarnas uppdrag och enligt konsumentkooperationens värderingar. Idag står företagens ansvarstagande inom hållbarhet högt upp på agendan. För Coop är det ingenting vi behöver lägga till verksamheten. Det är en del av vår idé och en integrerad del av vår dagliga verksamhet. Vi ska bidra till en hållbar utveckling och framförallt ska vi göra det möjligt för medlemmar och andra kunder att bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö när de handlar hos oss. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella, sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé och våra värderingar i affärsverksamhet. 1899 Kooperativa Förbundet bildas för att gagna medlemmarnas konsumentintressen 1908 KF Sparkassa inrättas för att erbjuda medlemmarna möjlighet till sparande 1958 Insamlingskampanj ”Utan gränser” startas till förmån för kooperativt skolningsarbete i Östasien 1962 KF Provkök inleder kvalitetsmärkning av husgeråd 1964 Utställningen ”Tjäna på att veta” om varudeklarerade artiklar blir senare namnet på konsumentinformationsbroschyrer 1973 KF Provkök lanserar idén om basmat för bättre kost- och motionsvanor 1976 Kooperationens kvinnoutredning presenteras med målet att vara föregångare när det gäller jämställdhet 1978 KF deklarerar att öppen datummärkning ska införas på alla varor 1979 Lågprisvarumärket Blåvitt lanseras 1982 Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre levnadsförhållanden för småbrukare i regionen 1991 Änglamark, Coops varumärke för miljön, lanseras för miljöanpassade och ekologiskt producerade varor 1993 MedMera-kortet, ett gemensamt elektroniskt medlemskort, introduceras för medlemsförmåner 1995 Varumärket Signum introduceras för utvalda livsmedel med hög kvalitet och god smak till ett lägre pris Vi står bakom Global Compact Under 2007 anslöt sig KF, och därmed Coop Sverige, till FN-initiativet om ansvarsfullt företagande, Global Compact. Detta internationella nätverk av cirka 3 000 företag och organisationer i över 100 länder åtar sig att stödja och följa tio principer för ett ansvarsfullt och hållbart företagande. Från 2008 kommer vi årligen att redovisa aktiviteter och resultat som kan kopplas till de tio principerna som handlar om mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, miljöansvar och att motverka korruption. Coop ska bli ledande Vår målsättning är att bli ledande när det gäller hållbar utveckling. Det innebär att vi vill bli bättre än våra konkurrenter på exempelvis ekologisk försäljning och på att minska koldioxidutsläppen. Men framförallt vill vi att medlemmarna och kunderna ska tycka att vårt miljöarbete och sociala ansvar är det bästa. Hösten 2007 tog vi fram en ny policy för hållbar utveckling. Under året börjar vi vidta åtgärder och följa upp resultat utifrån den nya policyn. Välkommen att ta del av vår hållbarhetsredovisning för 2007. Gröna Konsum, numera Coop Konsum, gör miljöanalysen ”Sila kamelerna” över sin totala miljöpåverkan 2002 Coop Sverige blir en del av Coop Norden, en koncern som driver detaljhandel i Danmark, Norge och Sverige Änglamarkspriset, ett årligt miljöstipendium, instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy för dagligvaruhandeln antas på nordisk nivå Coop Hållbarhetsredovisning 2007 2006 Medlemspanelen skapas för att bättre tillvarata medlemmarnas åsikter 2007 KF antar en koncernövergripande policy om hållbar utveckling 2008 Coop Sverige blir åter ett dotterbolag i KF-koncernen, efter att Coop Norden omvandlats till ett rent inköpssamarbete i Coop Trading 3 Vd-ord Som medlemsägt företag har vi inga andra intressen än våra kunders. Att ta ansvar för en hållbar utveckling är för oss en självklarhet. Vi ska fortsätta att vara en föregångare inom ekologi, hälsa och etik. 4 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Vd-ord Lönsamhet för framtidens skull Ekologisk försäljning, mkr 1 000 Coop Sverige ska göra det möjligt för alla medlemmar och andra kunder att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. När de första konsumentföreningarna startade var uppdraget att tillhandahålla rena och oförfalskade varor till rimliga priser. Vinsten från verksamheten skulle sedan återinvesteras i verksamheten och delas ut till medlemmarna i förhållande till hur mycket de handlat. Vi har alltid verkat på marknadens villkor och sett konkurrens som en förutsättning och en möjlighet att bryta gamla mönster och monopol för medlemmarnas och kundernas bästa. Men inte ens en väl fungerande marknad kan lösa alla problem. Det är tydligt när det gäller bland annat miljö, etik och sociala frågor. Här skiljer vi oss från andra företag. Som medlemsägt företag har vi inga andra intressen än våra kunders. Att ta ansvar för en hållbar utveckling är för oss en självklarhet. Det är en del av vår affär och vår verksamhetsidé. Våra värderingar är den kompass som pekar ut riktningen för arbetet på alla nivåer. Vi ska fortsätta att vara föregångare inom ekologi, hälsa och etik. Vi ska fortsätta att lyssna på våra medlemmar som också är våra ägare för att utveckla sortiment och erbjudanden som förenklar och förgyller vardagen. I dessa tider när larmrapporterna om klimatet och vår miljö blir allt fler känns det som fantastiskt inspirerande och viktiga utmaningar. Men för att ha kraften och musklerna för att vara pådrivande måste vi också ha en ekonomiskt sund verksamhet. Idén om hållbar konsumtion ska vara så attraktiv att den också ger ett ekonomiskt överskott som kan investeras i fortsatta satsningar och utveckling inom områden som ekologi och hälsa. Medlemmarna och kunderna avgör om vi gör ett bra jobb eller inte. Betyget för vår verksamhet visar sig ytterst i nöjda kunder, ökad försäljning och ökad lönsamhet. I denna hållbarhetsredovisning finns därför ekonomi tillsammans med miljö och ekologi, sociala frågor samt hälsa och etik. Den visar vilken ambition vi har och hur vi vill förbättra oss ytterligare. Hör gärna av dig till oss med synpunkter. 800 600 400 200 0 2006 2007 De kooperativa butiker som ej ingår i Coop Sverige stod för 125 mkr Den ekologiska försäljningen ökade kraftigt under 2007 Svensk dagligvarumarknad 2007 Lidl 2,6% Netto 1,5% Bergendalsgruppen 8,2% Axfood 15,9% ICA 50,4% Coop 21,4% De kooperativa butikerna står för drygt en femtedel av den svenska dagligvaruhandeln Karl Wistrand Vd Coop Sverige Coop Hållbarhetsredovisning 2007 5 Ekonomisk utveckling under året Coop Sverige en del av KF Coop Sverige-koncernens resultat förbättrades från –201 till –6. Omsättningen ökade från 25,7 Mdr till 29,3 Mdr Coop Sverige driver dagligvaruhandel i kedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Coop Bygg. Kooperationens butiker svarar för 21,4 procent av den svenska dagligvaruhandeln. 2007 var Coop Sverige en del av Coop Norden, men sedan årsskiftet är Coop Sverige helägt av KF. Därmed inleds en ny fas i Coop Sveriges utveckling. Fakta Coop Sverigekoncernen KFs organisation Styrelse: Lars Idermark, ordförande, Johnny Capor, Eivor Andersson, Knut Faremo, Mats Lundquist, Jan Sundling, Håkan Ahlqvist, Rose-Marie Johansson (facklig representant), Lennart Wallkulle (facklig representant), Frank Hjort (facklig representant), Elisabeth Andersson (facklig representant) MEDLEMMAR/ÄGARE MEDLEMMAR/ÄGARE miljoner medlemmar i 51 51 föreningar) föreningar) (Drygt 3 miljoner KF-KONCERNEN ,',0/$&3/&/ Kärnverksamhet dagligvaruhandel Stödjande till kärnverksamhet Mediagruppen Övriga verksamhet Vd: Karl Wistrand $00147&3*(&t$PPQ,POTVNt$PPQ/ÊSB t$PPQ&YUSBt$PPQ'PSVNt$PPQ#ZHHt$JMBC DAGLIVS Omsättning: 29,312 Mdr ,''"45*()&5&3 .&%.&3"#"/, ,'3&7*4*0/ Rörelseresultat: –6 Mkr 2007 ett händelserikt år Medelantal anställda: 8 318 Försäljning Coop Sverige AB Mkr 2007 2006 Coop Forum 10 314,8 10 919,6 Coop Extra 3 061,2 2 391,2 Coop Konsum 6 156,7 6 100,2 Coop Nära 1 635,7 1 651,8 0,0 4 662,4 – 81,0 0,0 Försäljning per kedja Grossistförsäljning Intern försäljning Summa försäljning 1) 1) 21 087,3 25 725,2 I denna summa ingår ej Cilab Försäljning Cilab Mkr 2007 2006 23 313,6 — Försäljning per kategori Grossistförsäljning Distribution och logistik Summa försäljning 6 470,7 — 23 784,3 — Coop Sveriges resultat har fortsatt att förbättras under 2007, precis som under 2006. För jämförbara butiker som varit i drift under både 2006 och 2007 har försäljningsutvecklingen varit positiv särskilt för kedjorna Coop Konsum och Coop Nära. Även Coop Extra har haft en bra utveckling. Försäljningen i Coop Forum har påverkats av stora renoveringar och ombyggnader. De nödvändiga investeringarna har i det korta perspektivet påverkat försäljningen negativt, men kommer på sikt att ge ökad konkurrenskraft och försäljning. Daligvaruhandeln totalt utvecklades dock starkare än Coop Sverige, mycket beroende på en mycket hög etableringstakt i branschen som helhet. För att stärka konkurrenskraften har arbetet med att förbättra och effektivisera den dagliga driften i butiker och stormarknader varit prioriterat. Stora investeringar i nya etableringar, samt renoveringar och uppgraderingar av befintliga enheter har också gjorts framför allt inom de största kedjorna Coop Forum och Coop Konsum. Samtidigt har det långsiktiga arbetet med att effektivisera och minska kostnaderna fortsatt med oförminskad kraft. Under 2007 har också samarbetet mellan Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande föreningarna gått in i en ny fas. 2007 var det första verkliga arbetsåret för det gemensamma bolaget Coop Inköp och Logistik AB (Cilab) som hanterar varuförsörjningen till den svenska dagligvarukooperationen. Detsamma gäller samarbetet i de gemensamma kedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum och Coop Nära samt Coop Bygg och introduktionen av Coop som gemensamt varumärke. I samband med avvecklingen av Coop Norden har också en ny organisation för inköp av nonfood-varor byggts upp i Coop Sverige. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Framtida utveckling I samband med att Coop Sverige nu är ett helägt dotterbolag till KF inleds en ny fas i bolagets utveckling. För att nå målen för långsiktig lönsamhet och ökade marknadsandelar kommer takten i förändringsarbetet i Coop Sverige att öka. Viktiga delar i det arbetet är att intensifiera arbetet med att utveckla och förbättra erbjudandet till alla kunder i butiker och stormarknader, samt investeringar i nya etableringar och uppgradering av befintliga enheter, samt effektiviseringar och kostnadsbesparingar. De största utmaningarna och möjligheterna finns i stormarknadskedjan Coop Forum. Samarbetet kring kedjorna och Coop som gemensamt varumärke ska också stärkas med fokus på ekologi och hälsa. Utvecklingen ska ske i enlighet med uppdraget att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling. Coop Sveriges verksamhetsidé Coop Sverige ska med motiverade och engagerade medarbetare erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor, så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke gör vårt erbjudande konkurrenskraftigt. Coop-butikerna Konsumentkooperationen har en stark detaljhandel med cirka 700 Coop-butiker i hela Sverige. Coop Sverige står för cirka 55 procent av den konsumentkooperativa dagligvaruhandelns omsättning. Coop Konsum Coop Konsum satsar på färskvaror av högsta kvalitet tillsammans med ett brett sortiment av övriga matvaror. Butikerna har också Sveriges största ekologiska sortiment. Butikerna finns främst i tätorterna. Försäljning: 6 157 mkr. 167 butiker 2007 Coop Extra Coop Extra-butikerna fokuserar på låga ordinarie priser över hela sortimentet. Här finns alltid flerköpserbjudanden, som innebär att kunden betalar ett lägre pris vid köp av flera av samma vara. Butikerna ligger ofta i utkanten av tätortsområden. Försäljning: 3 061 mkr. 36 butiker 2007 Coop Nära Coop Nära-konceptet innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med generösa öppettider och ett bra utbud. Försäljning: 1 636 mkr. 98 butiker 2007 Coop Forum Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till större handelsplatser. Försäljning: 10 315 mkr, i siffrorna ingår Coop Bygg. 38 butiker 2007 En plats för idéer och smarta affärer Coop Bygg Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser. Försäljning: ingår i Coop Forum. 29 butiker 2007 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 7 Klimatet Klimatet är vår största utmaning Miljöengagemang utan gränser I Afrika söder om Sahara är klimatförändringarna högst påtagliga för alla dem som är direkt beroende av jorden för sin överlevnad. Regnmängderna är oförutsägbara och varierande. Många floder är torrlagda flera månader om året. Coop stöder biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser som har verksamhet här och bland annat hjälper till med utbildningsmaterial om hur bönderna ska kunna klara sina odlingar i torkan. Coop stöder också Vi-skogen som planterar träd runt Viktoriasjön i Afrika. Träden tar upp koldioxid ur atmosfären vilket bidrar till att minska de globala klimatförändringarna. På detta sätt kombineras fattigdomsbekämpning med en hållbar miljö, lokalt såväl som globalt. Hotet mot vårt klimat blir allt påtagligare. De senaste åren har frågan hamnat i fokus och en mängd initiativ tas för att komma till rätta med utsläppen av växthusgaser. Coop har gjort gemensam sak med många andra företag och ställt sig bakom Näringslivets klimatupprop, där företagen antar en gemensam vision om klimatneutralitet. Ett första steg är att minska den egna verksamhetens utsläpp med minst 30 procent fram till 2020 och med minst 50 procent till 2050, jämfört med år 2000. Men växthuseffekten och insikterna om hur vår verksamhet bidrar till den är inte något nytt för Coop. För tretton år sedan gjorde vi en miljöanalys som heter ”Sila kamelerna” över Coop Konsums totala miljöpåverkan. Studien är fortfarande aktuell och är utgångspunkt för hur vi ser på vår miljöpåverkan som företag. Analysen ligger också till grund för nuvarande miljöarbete och miljömålsättningar. Produktionen står för störst miljöpåverkan En del av analysen från ”Sila kamelerna” visar hur stor användningen av fossila bränslen är i varje steg i livsmedelskedjan. När det gäller den mat som säljs i Coop Konsum, står varutransporterna av själva maten för en stor del. Men den indirekta fossilanvändningen för att producera maten är mycket större. Cirka 35–45 procent av den totala fossila användningen går åt till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foderproduktion. I den ekologiska produktionen används inget konstgödsel. Den ekologiska produktionen har större mängder kol i jorden i form av växtrester och levande organismer och djurhållningen bygger till stor del på egenförsörjning av foder vilket gör behovet av importerat och transporterat foder mindre. Att ge kunderna möjlighet att välja ekologiskt ser vi därför som vår viktigaste insats för klimatet och miljön och vi har idag den svenska dagligvaruhandelns största sortiment av ekologiska och miljömärkta produkter Mat och klimat hänger samman Kunskaperna om sambandet mellan livsmedelskonsumtion och klimatoch miljöförändringar finns idag hos många konsumenter – oavsett ålder. När Coop lät ställa frågor på Lunarstorm till ungdomar mellan 15 och 17 år uppgav 69 procent av de svarande att de är medvetna om att vad de äter har stor inverkan på klimat och miljö. 77 procent uppgav att de, åtminstone ibland, skulle kunna tänka sig att äta mer ekologisk/miljömärkt mat för att det är bra för miljön. På samma sätt som den ekologiska trenden växer sig allt starkare efterfrågar också allt fler närproducerade varor. En fjärdedel av ungdomarna som svarade på Coops undersökning vill att livsmedelsproducenterna tar ett större ansvar för kortare transporter och tillhandahåller fler lokalt producerade produkter. 8 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Aktiva val och omtanke Välj det hållbara alternativet För en hållbar utveckling måste det finnas möjligheter att göra aktiva val i sin konsumtion. Kunderna ska enkelt, genom att flytta handen i hyllan, kunna välja en vara som är producerad på ett rättvist sätt, som är bättre för den egna hälsan, bättre för miljön. Då är det viktigt att produktmärkningen är tillförlitlig. Följande märkningar vill vi lyfta fram som trovärdiga tredjepartsmärkningar: Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som märks som till exempel hushållskemikalier. EK • ISKT JORDB Symboler visar vägen R • KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär. G LO UK Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland annat att minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt producerade. Från 2009 blir märkningen obligatorisk för alla ekologiska produkter inom EU. O EU-blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärkning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska Svanen. Vi vill göra det lättare att hitta de ekologiska och miljömärkta varorna i butiken. Därför sätter vi våra signaler ”ta ett sunt beslut” och treklövern på hyllkantsetiketterna för att markera dessa varor. Vårt mål är att kunna erbjuda minst en ekologisk vara inom varje segment av livsmedel. Kunden ska alltid kunna flytta handen hyllan. Idag har vi 1300 ekologiska varor i vårt sortiment av livsmedel. Det saknas fortfarande 413 varor för att vi ska nå vårt mål. FSC. (Forest Stewardship Council) är en miljöcertiering av eko­logiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk. MSC. Ett miljömärke för fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. Svanen. Offciellt nordiskt miljömärke. Används på kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera. Rättvisemärkt. Produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 9 TOTALKVITTO COOP SVERIGE Ekoförsäljning år 2007: 44 272 ton ekolivsmedel SÅ HÄR MÅNGA DJUR LEVER EKOLOGISKT Fåglar: 170 000 st Kor: 6 600 st Lamm: 1 000 st Grisar: 8 000 st Antal djur totalt (ej fågel): 15 600 st 10 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Största ekologiska och miljömärkta sortimentet i Sverige Coops satsning på ekologi som startade för över 20 år sedan fortsätter. Den ökade försäljningen av ekologiska varor visar att kunderna tycker att vi är på rätt väg. Deras handlande visar att vi måste fortsätta att öka vårt ekologiska sortiment. I ekologisk jordbruksproduktion är energiförbrukningen lägre än i konventionell främst genom att ingen konst- eller handelsgödsel används. Till de stora fördelarna hör att det inte läcker bekämpningsmedel till grundvattnet. Det gynnar den biologiska mångfalden och sprider inte genmodifierade organismer i naturen. Djuren tillåts beta, böka och sprätta fritt. Risken för rester av bekämpningsmedel i livsmedel är också mindre. Ekologiskt lantbruk är aktsamt om jordens bördighet och påskyndar utvecklingen av metoder i jordbruket som är energisnålare och kretsloppsanpassade. Ekologiskt jordbruksproduktion är den form som bäst kan fånga koldioxid i luften och dessutom minska mängden koldioxid genom att binda kol i jorden. Medlemmarna ställer krav på Coop. De vill kunna ta hänsyn till miljön när de handlar i våra butiker. Därför har vi tagit fram Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment med 4 952 produkter. Kunderna visar att vi är på rätt väg ”Den ekologiska försäljningen ökar kraftigt. Allt fler väljer att flytta handen i hyllan och bli en del av lösningen. Vi ska ge kunderna ännu bättre möjligheter att välja ekologiskt. Vi ska också ta ett starkare grepp om miljöfrågorna som berör vår verksamhet och minska utsläppen från våra transporter och öka energibesparingarna i butikerna.” Mikael Robertsson, miljöchef Coop Sverige Coop Hållbarhetsredovisning 2007 11 Ekologiskt och miljömärkt sortiment Den ekologiska försäljningen ökade 2007 Ett mål för Coop Sverige är att en stor del av försäljningen av ekologiska produkter inom dagligvaruhandeln fortsatt ska ske inom konsumentkooperationen. Idag står vi för 44 procent av den ekologiska försäljningen. 2007 tog den ekologiska försäljningen ett stort kliv uppåt. Totalt sålde Coop Sverige, inklusive 40 procent av butikerna inom de detaljhandelsdrivande föreningarna (ddf) 44 375 ton ekologiska livsmedel till ett försäljningsvärde av 958 miljoner kronor. En stabil långsiktig partner Idag finns det betydligt många fler ekologiska produkter och större volymer på marknaden än det gjorde i början av 1980-talet då Gröna Konsum, på medlemmarnas initiativ, började ta in ekologiska produkter i sortimentet. Ökningen är ett resultat av drygt tjugo års målmedvetet arbete och hållbara relationer med våra leverantörer. Coop har alltid uppmuntrat bönder som vill odla ekologiskt. Under 80-talet annonserade vi efter ekologiska produkter i lantbrukstidningarna. Det hände då att det kom in grönsaker och potatis som inte motsvarade de kvalitetskrav vi ställer. Vi köpte varorna ändå för att stötta leverantörerna. Eftersom varorna inte kunde säljas gick de direkt till kompostering, men samtidigt informerade vi leverantörerna om vilka krav vi har på våra produkter. De ekologiska grönsaksodlarna har sedan dess successivt utvecklat kvalitetskriterier och normer och vi har fått ett bra samarbete. 70 procent av alla morötter som säljs på Coop Konsum är idag ekologiska. 12 • Äntligen ett stort ekologiskt bageri! Bristen på bagerier som bakar ekologiskt har tidigare begränsat den ekologiska brödförsäljningen. När nu Finax lanserat ekologiskt bröd har vi äntligen fått den stora rikstäckande leverantör av ekologiskt bröd som Coop så länge saknat och efterlyst. Försäljningen av ekologiskt bake-offbröd ökade med 85 procent i Coop Sveriges butiker under 2007. Detta tack vare att vår mångåriga leverantör Laban på Gotland tagit steget och även utvecklats inom bake-off-tekniken som innebär att brödet gräddas i butiken. • Bara ekologiska bananer på Coop Nära och Coop Konsum Den ekologiska bananförsäljningen ökade med 50 procent. Coop Konsums och Coop Näras beslut att enbart sälja ekologiskt odlade bananer bidrog till den stora ökningen. Bananerna säljs till samma pris som konventionellt odlade bananer skulle ha haft. Försäljningen av ekologiska grönsaker tog åter fart och under 2007 ökade den med 25 procent. 10 procent av alla grönsaker som säljs inom Coop Sverige är nu ekologiska. Även ekologisk sylt och marmelad fick en kraftig ökning med 43 procent. En ny leverantör av ekologisk fruktdryck, Smakis, bidrog till att försäljningen inom denna kategori ökade med 40 procent. • Ekologiskt matfett och mjöl ökar medan konventionellt minskar Matfett och mjöl är varugrupper som totalt sett minskar i försäljning. Men det gäller inte de ekologiska alternativen som istället ökade med 43 procent respektive 9 procent. • Vem vill göra ekologiska köttbullar? Ekologiskt kött ökade med 30 procent under året. En branschgemensam kampanj bidrog till att den redan höga försäljningsandelen steg ytterligare. Försäljningen av ekologisk färdigmat ökade inte i samma utsträckning. Den lider av att vi saknar leverantör av ekologiska köttbullar. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Ekologiskt och miljömärkt sortiment • Stor konkurrens om äggen Tvärt emot de flesta andra ekologiska varor ökade Coop Sveriges försäljning av ekologiska ägg inte under 2007. Det beror framförallt på den allt större konkurrensen om varorna. Produktionen av ekoägg är inte tillräckligt stor för att vi ska kunna köpa in de volymer som krävs för att göra kampanjer på dem. • Änglamarks jord är Coops tyngsta produkt Coop Bygg har ett brett sortiment av trädgårdsmöbler som är miljömärkta med FSC. Märkningen finns även på en stor del av virket och byggmaterialet. 44 procent av all jord som säljs hos Coop är av varumärket Änglamark. Det gör Änglamark jord till den produkt Coop säljer allra mest av i ton räknat Långsiktigt arbete för att öka försäljningen Bakom Coops stora sortiment av ekologiskt och miljömärkt ligger ett mångårigt arbete med att söka rätt på nya produkter, driva på och stötta bönder för att de ska ställa om till ekologisk produktion och med att samarbeta om produktutveckling för ökad effektivitet i produktionen. 2007 tillkom 70 nya produkter fördelade över hela sortimentet. För att ge kunderna så många ekologiska alternativ som möjligt prioriterar inköparna dessa produkter framför konventionella. Coop satsar också på att öka andelen lokalproducerat i sortimentet. De lokalproducerade varorna är ofta även ekologiska. Handeln samarbetar för att få mer ekovaror Det växande intresset för miljön och klimatet har lett till en ökad efterfrågan på ekologiska varor, även hos våra konkurrenter. Det är en mycket positiv utveckling men den innebär också att konkurrensen om varorna hårdnar eftersom tillgången inte följer med i motsvarande grad. Detaljhandeln samarbetar därför kring en gemensam nationell aktionsplan för ekologisk mat. Vi kommer också att samarbeta kring gemensamma kampanjer. Att handeln är enig kommer att göra det tydligt för jordbruket att det behövs en ökad ekologisk produktion och ge den långsiktiga stabilitet som gör att bönderna vågar ställa om sin produktion. Klöver och reklam lyfter ekovarorna För att öka försäljningen av det ekologiska sortimentet lyfter vi fram det i kommunikation och marknadsföring. Under 2007 sändes en reklamfilm på tv utformad som en musikvideo om produkterna. Utöver de ekologiska kampanjer som genomförs i butikerna finns det även ekologiska inslag i kommunikationen varje dag. Coops treklöver är en signal som ska upplysa våra kunder om hur de kan handla mer ekologiskt. I alla våra recept markeras de ingredienser som finns som ekologiska alternativ med en treklöver. På kassakvittot är de ekologiska varorna utmärkta med samma treklöver. Det är också markerat hur stor del av den totala summan som är ekologisk och miljömärkt. Priset är viktigt I en av Coops medlemspaneler ställdes frågan om vad som skulle få medlemmarna att handla mer ekologiskt. Lägre priser svarade de allra flesta. Småskaligheten gör produktionen av ekologiska produkter dyrare än konventionella. För att hålla nere priserna subventionerar Coop de ekologiska produkterna. Eftersom de ekologiska är dyrare i inköp missgynnas de av påslag i procent. Därför har Coop som princip att lägga på samma antal kronor och ören som på konventionella produkter. Ett annat sätt att få ner priserna är att effektivisera hanteringen av varan och minska antalet mellanled. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 13 Ekologiskt och miljömärkt sortiment Coop Extra har som princip att erbjuda kunderna Sveriges billigaste ekologiska matkasse. Även Coop Forum har lägre pris än konkurrenterna på ekologiska varor. Kedjornas försäljning skulle gynnas av större volymer i produktionen. Därtill sänker Coop Konsum priserna på ett stort antal ekologiska varor under våren 2008. Det är idag svårt att få fram tillräckligt stora volymer av varorna för att de större butikerna och stormarknaderna ska kunna göra kampanjer på dem. Butikerna Krav-märks Konsumentkooperationen har som mål att samtliga butiker ska vara miljöcertifierade år 2010. Idag är 262 av Coop Sveriges 339 butiker miljöcertifierade av Krav. Coop har nu fattat beslut om att Krav-certifiera hela kedjorna. Att vi valt Krav-certifieringen har sin grund i att Coops stora miljöpåverkan ligger i varuflödet. Det är genom att öka den ekologiska försäljningen vi bäst når upp till miljömålen. Certifieringen innebär att butikerna har ett brett sortiment av Krav-certifierade produkter samt att personalen har goda kunskaper om Krav och ekologisk produktion. Ekologisk försäljning, ton 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 -84 -85 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 DDF = 6 200 ton Grafen visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom under 2003 och 2004. Tappet de åren beror på att våra leverantörer av bröd då inte längre bakade ekologiskt. Samma år blev också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt. För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 40 procent av de Coop-butiker som inte ägs av Coop Sverige, utan drivs direkt av konsumentföreningarna, så kallade DDF. Ständig översyn av sortimentet Miljöfrågorna förändras allt eftersom forskningen visar på nya problem. Miljöorganisationerna fungerar ofta som en väckarklocka, De uppmärksammar oss på miljöfaror och påminner om att vi ständigt måste se över våra varor och vilka krav vi ställer på leverantörerna. 14 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Ekologiskt och miljömärkt sortiment Ett skonsammare fiske Ett grundläggande krav för all fisk Coop säljer är givetvis att den ska vara fångad inom de fångstkvoter som fastställts av EU i samråd med bland annat det svenska Fiskeriverket. Reglerna och kraven gäller både för Coop Sveriges egna fiskdiskar och för de inhyrda entreprenörer som säljer fisk i våra butiker och stormarknader. Nu höjs röster som ifrågasätter om dessa krav är tillräckliga för att garantera ett hållbart fiske. Coop lyssnar på varningarna och går igenom sortimentet och uppmanar leverantörerna att ta fram mer miljömärkt fisk, både odlad och vildfångad. Coop är pådrivande inom utvecklingen av odlad fisk. Till exempel tillkom den Krav-märkta odlade laxen från Norge, som vi sålt under många år, på initiativ från Coop. Sedan tidigare har Coop dessutom tagit flera beslut för att våra kunder ska kunna konsumera torsk på ett mer hållbart sätt. Vi har valt bort Östersjötorsk i våra egna frysta produkter som Coop torskfilé och X-tra fiskpinnar. Vi har också valt krokfångad norsk torsk istället för trålad torsk i Coop torskfilé eftersom krokfångst är en metod som skonar havsbottnarna och minskar bifångsterna. Eftersom det inte är många båtar som fiskar med krok är kontrollen av att fångsterna håller sig inom godkända kvoter mycket säker. En stor del av den färska torsk som säljs på Coop är odlad. Den kompletteras med vildfångad torsk som kommer upp som bifångst vid fiske i bland annat Östersjön. Coop ställer krav också på att den torsk vi säljer ska vara minst 40 centimeter eftersom torsken då haft möjlighet att reproducera sig. Naturskyddsföreningen synar textilier Nonylfenol är en kemikalie som används när man färgar textilier. Den är förbjuden att använda inom EU. Det är däremot inte förbjudet att importera och sälja produkter som innehåller nonylfenol i Sverige. Trots att ämnet inte används längre i Sverige har det hittats i reningsverkens rötslam i stora mängder. Naturskyddsföreningen gjorde under 2007 en undersökning som visade att ämnet kunde komma från importerade textilier, bland annat textilier som såldes hos Coop. Nonylfenol kan vara hormonstörande och påverka arvsanlagen. Coop ställer både kvalitetskrav- och miljörelaterade krav på leverantörerna. När det gäller ämnet nonylfenol har det tidigare inte varit reglerat i våra varukrav. Tack vare att Naturskyddsföreningen gjort oss uppmärksamma på problemet har Coop nu infört stränga krav om max 250 mg nonylfenol i textilierna. EU tillåter 1 000 mg. Vår leverantör testar textilierna enligt våra föreskrifter för att se till att halterna inte överskrids. Antal produkter med miljökod i Coops sortiment 6 000 5 000 4 871 4 952 2006 2007 4 000 3 000 2 000 1 000 Coop tar det säkra före det osäkra Vi tillämpar försiktighetsprincipen som säger att om man inte känner till miljöeffekterna av ett ämne ska man avstå från det eller välja ett annat. Därför väljer vi av miljöskäl bort produkter som innehåller PVC i så stor utsträckning som möjligt. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 0 Miljökoden omfattar Miljöanpassad vara, Krav, Bra Miljöval, EU-blomman, Svanen, FSC, TCO och EU-Ekologisk vara. 15 Coop Änglamark Lilla änglamarkspriset Lilla Änglamarkspriset vanns av Karlskronafemmor Uppgiften i 2007 års upplaga av Lilla Änglamarkspriset var att förvandla barnens egna favoriträtter så att de blir mer miljövänliga och hälsosamma. Klass 5 på Musikugglan i Karlskrona vann 1:a pris och 20 000 kr. Det vinnande bidraget hade gjorts av hela klassen och var en kunnig och kreativ sång, ”Taco Blues”. Låten beskriver hur barnens favoriträtt tacos kan göras mer miljöanpassad och hälsosam. Mer ekologiskt, lokalproducerat, mer grönsaker och fullkorn var melodin. 16 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Coop Änglamark BLOOMS BYRÅ ILL: JONAS RATHSMAN/FAMILY MANAGEMENT Coop Änglamark har funnits i snart 20 år! Redan i mitten på 1980-talet började våra medlemmar ställa krav på alternativa livsmedel som odlats utan kemiska bekämpningsmedel. Först ut blev ekologiskt odlade morötter och potatis, sedan följde flera andra produkter. 1991 samlade vi alla ekologiska produkter under ett varumärke. Coop Änglamark är idag ett starkt miljövarumärke som nio av tio känner igen. Sortimentet inom Coop Änglamark består av tre grupper av produkter: Ekologi: Produkter märkta med både Krav och EU:s ekologiska märkning. Miljö: Miljö- och allergianpassade produkter för användning inom tvätt och rengöring (t ex tvättmedel, papper, rengöringsartiklar). Dessa produkter är märkta med Svanen/Bra miljöval, samt där så är möjligt Astma och Allergiförbundets symbol. Sensibel: Miljö- och allergianpassade hygienprodukter (schampo, tvål, babyprodukter). Dessa produkter är märkta med Svanen/Bra miljöval och Astma och Allergiförbundets symbol. EN AV FLERA BABYPRODUKTER FRÅN COOP ÄNGLAMARK Änglamark Sensibel är Coops eget varumärke för miljö- och allergianpassade hygienprodukter. Prova någon av de olika produkterna redan idag. De finns i din närmaste Coop butik. A•nglamark_baby_217x280.indd 1 Lokala avvikelser kan förekomma i sortimentet. Coop Änglamark – ett starkt miljövarumärke 08-01-14 13.26.00 Änglamarkspriset till offentlig ekologi 2007 delades Änglamarkspriset för sjätte gången ut till förmån för betydelsefulla miljöinsatser. Årets tema hade en stark anknytning till de viktiga frågor som Coop arbetar aktivt med – miljö och hälsa. Änglamarkspriset grundades av Coop tillsammans med Sven-Bertil Taube, Märta-Stina Danielsson och Hans Alfredsson för att ge förebilder och föregångare inom miljöområdet mer uppmuntran, publicitet och belöning. Förstapris är ett stipendium på 100 000 kronor. Förra året tilldelades det Eva Fröman och Carin Enfors, Ekocentrum i Sigtuna som har varit drivande och skapat förutsättningar för ökad offentlig upphandling av ekologisk mat. Övriga pristagare var: • Landskapsarkitekten och biologen Patrik Grahn, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. • Cancerforskare Lennart Hardell, Örebro Universitetssjukhus. • Entreprenören Carola Magnusson, Stockholm Juryn bestod av Hans Alfredson, Märta-Stina Danielsson, Sven-Bertil Taube, Pia Lindeskog chef för KF Konsument, Coops miljöchef Mikael Robertsson och Coops dåvarande marknadsdirektör Katarina Viebke. Den sista jurymedlemmen var alla kunder som kunde rösta via www.coop.se. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 17 Energi w på m a .co vl n T ä kte ja gi r ne .e w w /k am nj pa Energijakten är ett energisparprojekt som omfattar Coops alla butiker, lager och servicekontor. Målet är att minska energianvändningen främst genom förbättrade rutiner för hur vi som företag praktiskt sköter den vardagliga verksamheten. Coop Center är anmälda till tävlingen Energy Trophy som är en del av Energijakten. Som ett stöd har vi gemensamt för butik, lager och servicekontor tagit fram en kampanjsajt med tips, idéer och utbildningsmaterial. Gå in på www.energijakten.com/kampanj eller via energijakten på intranätet. Här kan du fråga om energiförbrukning, ge energispartips eller synpunkter inom området. På servicekontoret finns det även tio ”energipoliser” som kommer att uppmuntra och påminna er om de energibesparande åtgärderna i vardagen. Varje månad kommer vi även att följa upp hur energibesparingen går här på Coop Center. Denna information kommer dels att skickas ut via mejl och även finnas på kampanjsajten. Coop ska minska utsläppen av växthusgaser Detaljhandeln har ett viktigt ansvar att bidra till arbetet för att minska påfrestningarna på miljön och klimatet genom att minska energiförbrukningen. KF har satt som inledande mål att minska utsläppet av koldioxid per kvadratmeter från elektricitet och uppvärmning med minst 10 procent till och med 2010 jämfört med 2008. Detta är ett mål som Coop Sverige måste leva upp till och vi har stora möjligheter att minska utsläppen genom att bli bättre på att vara energieffektiva i vardagen. Energispartips Stäng av datorn och skärmen vid längre möten och vid dagens slut. Släck skrivbordslampan när du inte är på din plats. Ta trapporna i stället för hissen, då spar du både energi och får motion på samma gång! Felanmälan Felanmälan – anmäl fel och brister på utrustning och installationer som hindrar dig att spara energi! Felanmälan hittar du på kampanjsajten ”Energijakten”. presenterar www.energijakten.com/kampanj Energijakten I detta tidiga skede av Energijakten är det svårt att se hur mycket Coops totala energiförbrukning har minskat. Men de butiker som åtgärdats eller byggts om visar en positiv, nedåtgående trend när det gäller energiförbrukning. Energijakten – energitjuvar blir energihjältar Under året startades projektet Energijakten som är ett samarbete mellan Coop Sverige och KF Fastigheter med syfte att minska energikostnaderna och utsläppet av koldioxid. Projektet berör både kontor, terminaler, butiker och stormarknader och tittar på nya tekniska lösningar men också på hur vi praktiskt hanterar vår utrustning i vardagen. Inledningsvis går projektet igenom hur energiförbrukningen ser ut i alla lokaler och har startat en systematisk inventering av kylar och frysar som står för en stor del av energiförbrukningen. När man skapar kyla uppstår också värme. Tekniken för att utnyttja det sambandet finns redan och används i flera butiker. Nu ska den tekniken spridas och utvecklas ytterligare. När butikerna byggs om byts gamla kylar och frysar mot moderna som förbrukar mindre energi. Belysningen i lokalerna byts ut och timers och sensorer installeras så att inga lampor ska lysa i onödan. Nya kylar sänker energiförbrukningen Den totala förbrukningen av CO2 -emissioner 2007 var 39 826 ton Rapporteringen av data har förändrats över åren, därför är det inte möjligt att göra en historisk jämförelse. 18 Coop Konsum Bergshamra i Solna byggdes om under sommaren 2007. Alla frysdiskar och de flesta kyldiskar byttes då ut mot nya som håller kylan bättre. De nya frysarna har lock som stänger kylan inne och kyldiskarna har rullgardiner som går ned automatiskt när lamporna släcks på kvällen. Trots att volymen på frys- och kylvaror ökade efter ombyggnaden minskade energiförbrukning med 25 procent under september 2007 jämfört med samma period året innan och den positiva trenden håller i sig. En viktig del av Energijakten är också utbildningen av personal. Genom att hantera utrustningen på rätt sätt kan mycket energi sparas. Det handlar om enkla saker som att plocka in varor i kyldiskar och frysar så att de fungerar optimalt, släcka lampor och stänga dörrar. Under året har 1 336 anställda genomgått en interaktiv utbildning om hur de kan bidra till att spara energi. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Energi Coops servicekontor deltar också i den europeiska energispartävlingen Energy Trophy och har lyckats minska sin förbrukning med upp till 20 procent huvudsakligen genom att ändra medarbetarnas dagliga beteende. Klimatsmarta lösningar värmer en hel stormarknad När vi bygger nytt lägger vi mycket kraft på att anpassa tekniken till fastigheten för att spara energi. Coop Extra Pilgatan i Västerås och Coop Forum Marieberg i Örebro är exempel på nya butiker som öppnats med helt nya klimatsmarta energilösningar. På Coop Extra Pilgatan tas bland annat spillvärmen från kylar och frysar om hand vilket räcker för att värma hela butiken. Coop Forum Marieberg har byggt vidare på samma tekniska lösningar. Kompletterat med ett insläpp av solljus i taket har även energiförbrukningen för lampor minskats med närmare 40 procent. Energianvändning i Coop butiker Forum Supermarket Coop Hållbarhetsredovisning 2007 118 728 000 kWh 180 543 000 kWh 3 799 ton 5 777 ton Nya frysdiskar De nya frysdiskarna som installeras är utrustade med lock vilket spar mycket energi. 19 Transporter Effektivare transporter KFs uttalade mål är att utsläppet av koldioxid från transporter i förhållande till ekonomisk omsättning ska ha minskat med minst 10 procent 2010 jämfört med 2008. Detta kommer Coop att göra genom att minska antalet leveranser, använda bättre diesel, utbilda chaufförer i bränslesnål körning samt utöka transporterna på järnväg. En viktig och utmanande uppgift framöver blir att också att stimulera leverantörerna att minska utsläppen från sina transporter. Färre mil på vägarna Bäst för miljön är förstås de transporter som inte blir av. Under året har butikerna fått klara sig med färre leveranser. Det ställer större krav på hur butikerna beställer varor men sparar i gengäld många mil på vägarna. Vid årsskiftet 2006/2007 förnyades vagnparken med 11 nya större lastbilar och 9 släp. De nya lastbilarna är både längre och högre och har höjoch sänkbara balkar som gör att det går att lasta mer i varje bil. Även det minskar antalet mil som behöver köras. Motorerna (EURO 4/5) är dessutom förbättrade. De släpper ut mindre hälsofarliga emissioner och sänker bränsleförbrukningen och minskar därmed påverkan på klimatet. Miljömedvetna chaufförer CO2 -utsläpp, transport–distribution ton 40 000 Chaufförernas körsätt har betydelse för hur mycket bränsle som förbrukas. Under året tog drygt hälften av Coops 300 lastbilschaufförer del av utbildningen ”Sparsamt körsätt” som handlar om att köra effektivare. Övriga chaufförer utbildas under 2008. För att ytterligare skapa engagemang för att köra sparsamt får chaufförerna del av den ekonomiska besparing företaget gör på den minskade förbrukningen av bränsle. Lastbilarna har också fått en färddator installerad. Via färddatorn och en tillhörande webbsida går det att följa varje enskild lastbils bränsleförbrukning, hastighet, tomgångskörning med mera. Mindre bränsleförbrukning ger mindre koldioxidutsläpp. Målet är att minska bränsleförbrukningen med fem procent vilket skulle minska utsläppet av koldioxid med 650 ton per år. Coops lastbilar tankas med det nya bränslet, ACP diesel med 5 procents inblandning av rapsmetylester. Det minskade utsläppet av koldioxid med 800 ton under 2007. 30 000 20 000 10 000 0 2006 20 2007 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Transporter Ansvarsfull körning Det ska aldrig råda några tveksamheter om att Coops chaufförer kör helt nyktra. Därför finns det på Coops terminaler alkoskåp med alkomätare som chaufförerna måste blåsa i för att få ut nycklarna till lastbilarna. Skåpet sitter vid transportkontoret som alltid är bemannat så ingen kan blåsa åt någon annan. Chaufförerna får också blåsa när de kommer tillbaka. Coop har ambitionen att även de inhyrda chaufförerna med egna bilar framöver ska vara tvungna att blåsa i alkomätaren för att få ut sitt lastningsunderlag. Satsning på järnvägstransporter Samtliga transporter från leverantören Procordias anläggning i Helsingborg till Coops lager i Bro och Umeå sker nu på järnväg istället för med lastbil. På ett år handlar det om närmare 350 järnvägsvagnar från Procordia som lossas vid Coops terminaler. Det minskar belastningen på vägarna med 12 000 mil och koldioxidutsläppen med 125 ton per år. Även våra leveranser från Finax, Metsä och Hellefors kommer nu med tåg och Coop arbetar för att lägga över allt fler transporter på järnväg. Coop har därför tagit initiativ till en branschgemensam förberedande studie om hur man kan skapa hållbara transporter för hela dagligvaruhandeln. Förhoppningen är att Banverket och Vägverket därefter ska ta vid med ett större forskningsprojekt. Koldioxidutsläpp transport, ton Distribution Flygresor Tjänstebilar Hyrbilar Totalt 1) 26 4151) 1 072 517 28 28 032 Cirka hälften av distributionen är uppskattad genom att den sker med inhyrda åkare. Beräkningen av koldioxidutsläpp från egna fordon bygger på använd mängd diesel. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 21 Avfall Så mycket som möjligt återvinns Avfallssorter Ton 12 000 10 812 10 000 8 000 6 000 4 000 1 520 2 000 815 86 0 wellpapp plast papper träbränsle Avfallet från butiker och terminaler består dels i förpackningsmaterial som kommer med när varorna levereras dels i varor som inte blir sålda. För att minska andelen varor som slängs arbetar vi med försäljningsstatistik för att göra bättre beställningar. Varor som närmar sig sista förbrukningsdag prissänks också för att som en sista åtgärd inte behöva slängas. Avfall och förpackningsmaterial sorteras upp i fraktionerna: wellpapp, mjukplast, papper, träbränsle, övrigt brännbart och organiskt avfall. Det organiska avfallet går till biologisk behandling. Coop är sedan cirka 30 år tillbaka en av de största leverantörerna av returwellpapp till pappersbruken. Under de senare åren har mängderna minskat på grund av en ökad användning av Sverigebacken, en butiksförpackning som återanvänds. Returmaterial, pallar, rullburar och plastbackar hämtas av ordinarie varutransporter som annars skulle gå tomma tillbaka från butikerna. Projekt att samla in kundernas farliga avfall I fyra Coop Forum i Göteborg kan kunderna lämna förbrukade glödlampor, lågenergilampor och batterier. Två av stormarknaderna tar även emot småelektronik som mobiltelefoner, rakapparater, eltandborstar och liknande. Avfallet lämnas i säkerhetsskåpet Samlaren. Skåpet har utformats av designstudenter vid Chalmers i Göteborg och testades under hösten 2007 samt under våren 2008. Projektet är ett samarbete mellan Coop och Konsumentföreningen Väst, Kretsloppskontoret, som ansvarar för farligt avfall i Göteborg, samt återvinningsföretaget Renova AB. Svårigheten att ta sig till de vanliga inlämningsställena för glödlampor och lågenergilampor har länge gett upphov till klagomål från göteborgarna. Framför allt i stadskärnan är det ont om miljöstationer. Insamling av farligt avfall är ett bidrag till att minska mängderna gifter som kastas i de vanliga soporna. En bärkasse som kan komposteras I slutet av 2007 fattades beslut om att lansera en komposterbar bärkasse. Kassen innehåller 40 procent förnyelsebara råvaror, med majsstärkelse som viktigaste ingrediens och minskar därmed användningen av ändliga resurser som olja. För att få en hållbar bärkasse blandas majsstärkelsen med nedbrytbar och komposterbar polyester. Miljökassen kan på sikt helt ersätta de konventionella plastkassarna i Coops butiker och stormarknader. 22 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 23 Hälsa 24 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Hälsa Inspiration för ett sundare liv Coop ska erbjuda hälsosamma produkter och information så att kunderna kan göra medvetna val för en god hälsa. I vår medlemspanel nämndes lägre pris på nyttig mat, tydligare märkning och mer inspiration i butikerna som några åtgärder som skulle bidra till mer hälsosamma mat vanor. Därför utvecklar vi sortiment och märkning och försöker öka försäljningen av sunda och nyckelhålsmärkta varor. Vi ger också våra kunder tips om hur de kan äta gott och nyttigt och vi uppmuntrar gärna till rörelse och motion. Nyckelhålsmärkt ökar Coop har som målsättning att öka andelen nyckelhålsmärkt försäljning. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter uppgick under 2007 till 4 577 miljoner kronor. Det är en ökning på 3,7 procent jämfört med föregående år. Sortimentet av nyckelhålsmärkt ökade med 9,2 procent och består av 3 396 produkter. Under de två senaste åren har vi lagt in över 300 Nyckelhålsmärkta recept i Coops receptbank på coop.se. För att inspirera till sundare vanor hade Coop Konsum kampanjen ”Låt kroppen välja bröd” och lyfte fram nyckelhålsmärkt fullkornsbröd och bröd med hela korn tillsammans med nyttiga pålägg. Kampanjen var en fortsättning på tidigare kampanjer för frukt och grönsaker. I butikerna har vi också gjort de hälsosamma varorna lättare att hitta genom att märka ut dem i hyllorna med små skyltar med texten ”Ta ett sunt beslut”. Restriktiva med tillsatser – låga halter av transfetter Coop ska säkerställa att våra egna varumärken tillhör de bästa i fråga om hälsa och säkerhet. Det medför en försiktighet med tillsatser. Sedan 1999 följer Coop de danska reglerna om transfett som säger att det får finnas max 2 procent transfett per 100 gram fettråvara i en produkt. Uppmärksamheten kring transfettet, som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, har lett till att det minskats eller tagits bort ur de flesta produkterna på hela den svenska marknaden. Tillsammans med resten av branschen har vi nu ett viktigt arbete att samordna märkningen på produkterna och ge kunderna riktig information om transfett. Vi vill sprida hälsosam matglädje ”Vi ska underlätta för konsumenten att göra medvetna val. Därför har Coop en viktig roll att sprida kunskap om mat och hälsa på vetenskaplig grund. Och göra det på ett inspirerande sätt. Idag tycker våra kunder att det sprids många olika budskap via media som förvillar snarare än förenklar. Vi vill ge kunderna ett helhetsbudskap där matglädjen har en självklar plats. Ett hållbart liv handlar om hållbara matvanor och hälsa. Det ska vi bli ännu bättre på att berätta om.” Latifa Lindberg, Coops dietist och hälsoansvariga Försäljning nyckelhålsmärkta produkter, inkl DDF (detaljhandelsdrivande föreningar) MSEK 5 000 4 000 Mindre salt i maten 3 000 Konsumtionen av salt är dubbelt så hög som den borde vara och kan påverka hälsan negativt. Det finns ett samband mellan salt och högt blodtryck som i sin tur ökar risken för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Därför har Coop sänkt salthalten i ett 20-tal produkter. Genom denna förändring har vi minskat saltmängden med runt 10 ton utan att för den skull försämra smaken. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 2 000 1 000 0 2006 2007 25 Hälsa Allergi och matöverkänslighet Vi har minskat saltmängden med 10 ton! Många är allergiska eller överkänsliga mot viss mat. För att underlätta för dem har Coop anpassat över 300 av recepten i receptbanken på coop.se. I recepten anges hur man lätt kan byta ut vissa ingredienser för att anpassa rätterna efter vad man tål att äta. Allergianpassningen finns inom kategorierna mjölk/laktos, ägg och gluten. Under året har också kokboken ”Mat för barn” uppdaterats framför allt kapitlet om allergi. Alla recept i kokboken är allergianpassade. Coop har även ett sortiment av glutenfria specerier med 65 produkter som kunden kan få beställda till butikerna inom några dagar. Inom varumärket Coop Änglamarks finns serien Sensibel som innehåller ett 20-tal produkter. De har under året renodlats och innehåller nu varken parfym, färg eller konserveringsmedel. Rådgivning och inspiration i butik Ett försök med personliga hälsorådgivare, så kallade ”hälso-shoppers”, inleddes på Coop Forum under hösten 2007. Under åtta veckor kunde kunderna i två stormarknader få vägledning i sina matinköp för att göra hållbara förändringar i konsumtionen för ett mer hälsosamt liv. 500 kunder tog del av rådgivningen och ville framförallt lära sig mer om hur man kan äta bättre och hur man kan gå ner i vikt. De ställde också många frågor om hur hälsosamma olika produkter är. Rådgivningen blev mycket positivt mottagen och vi utvärderar nu hur vi ska gå vidare med den. Coop Forum har under året också tagit fram 20 inspirationsprogram för tv där Coops dietist och hälsoansvariga Latifa Lindberg tipsar om hälsosam mat. Programmen rullade på tv-skärmar i landets alla stormarknader. Mindre onyttigt i reklamen Hälsa finns idag i många konsumenters medvetande. 92 procent av dem som svarade på Coops medlemspanel uppger att de prioriterar hälsa och har en vilja att göra hälsosamma matinköp. Trots detta syns den hälsosamma matlagningen inte lika tydligt hemma i köket. Endast 57 procent uppger att de försöker laga hälsosam mat. Det finns en skillnad mellan ord och handling. Anledningarna till att människor inte handlar hälsosamt i större utsträckning är flera. Enligt Medlemspanelen är det främst pris, utbud och inspiration som påverkar valet. 26 Tidigare år har andelen onyttiga produkter som chips, läsk och godis fått mellan 10 och 15 procent av utrymmet i Coops tv-reklam. Under 2007 har reklamen gjorts om och andelen onyttigheter har sjunkit betydligt. Målet för 2008 är att den inte ska överstiga 2 procent för att på sikt närma sig noll. Coop har också som målsättning att alltid visa upp den produkt som är nyttigast i en serie produkter som marknadsförs. Arbetet med att minska antalet onyttiga produkter i reklamen sker stegvis eftersom det innebär ett inkomstbortfall för Coop i form av uteblivna marknadsföringsbidrag från stora leverantörer. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Hälsa Fyll på med ny energi när du tränar För att få bästa resultatet av din träning är det viktigt att tänka på vad du äter i samband med sportandet. Före träningen Planera in en av dina måltider eller ett mellanmål ett par timmar före träningen. • Ta något lätt någon timme innan du tränar till exempel en frukt, en smörgås eller yoghurt med müsli. Undvik att träna på fastande mage, då bryter kroppen ner muskler i stället för att bygga upp dem. • Drick gärna 1–2 glas vatten innan träningen. Under träningen • Fyll på med vatten eller sportdryck cirka 2 deciliter var 20:e minut Efter träningen Musklerna behöver snabbt ny energi för att tillgodogöra dig träningen, påskynda återhämtningen och bli starkare. Ta en banan innan du går in i duschen och ät sedan ett större mellanmål eller en måltid. Coop sponsrar Vår Ruset Coop vill genom information och aktiviteter uppmuntra till rörelse och motion. En sådan aktivitet är hälsosatsningen Vår Ruset som Coop var huvudsponsor för 2007. Under våren och försommaren genomfördes jogginglopp för kvinnor i alla åldrar i 17 städer från Luleå i norr till Malmö i söder. Coops sponsring av Vår Ruset fortsätter under 2008. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 27 Socialt ansvar Vi finns i människors vardag Coop påverkar alla de människor som möter vår verksamhet – från producent till konsument. Medarbetarna – våra främsta ambassadörer ”Engagerade, kompetenta och stolta medarbetare är naturligtvis en förutsättning för att skapa bra kundrelationer och goda värden i en verksamhet. För Coop och KF är det också viktigt att grundvärderingarna omtanke, inflytande, ärlighet och nytänkande genomsyrar verksamheten och återspeglas i mötet med kunder, leverantörer och samhälle. Det är avgörande för att vi ska kunna vara framgångsrika. Med medarbetarna som ambassadörer kan våra kärnvärden och syn på miljö, ekologi, etik och hälsa sippra ut i vardagssamtalen och få ett allt starkare genomslag i samhället.” Hur våra varor produceras har stor betydelse för hur människor har det runt om i hela världen. Därför ställer Coop långtgående krav på att varor och tjänster produceras på sätt som inte hotar arbetstagarnas rättigheter eller de mänskliga rättigheterna. Vi vill också vara en konstruktiv och aktiv partner som stödjer utvecklingen av de lokalsamhällen där vi verkar. På hemmaplan är Coop en stor arbetsgivare med ansvar för att arbetsmiljön är säker och hälsosam för våra 8 500 anställda och som värnar om mångfald, jämställdhet och utveckling av personalen. Vi har även ansvar för våra kunder. Vårt utbud av varor och tjänster sätter ramar för deras möjlighet att göra aktiva och medvetna val i butikerna. Genom att lyfta fram sunda produkter ger vi kunderna möjlighet att välja att äta ekologiskt och hälsosammare. Genom att tillhandahålla ett brett sortiment av Rättvisemärkta produkter ger vi dem möjlighet att ge fattiga producenter bättre betalt för sina varor och genom att göra det lätt att ge bistånd ger vi kunderna möjligheter att minska fattigdomen i världen. Marie Wiksborg, Coop Sveriges chef för HR och personal 28 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 29 Kvalitet Nordisk kvalitetssäkring av egna varumärken Coops egna varumärken kvalitetssäkras av Coop Trading. Genom att ställa höga krav och testa produkterna har de tagit fram ett sortiment av ljus som sotar mindre. Produkter inom Coops egna varumärken köps in av den nordiska inköpsorganisationen Coop Trading som är gemensam för Coop i Sverige, Norge och Danmark. Det är också Coop Trading som arbetar med kvalitetssäkring av egna varumärken. Arbetet med att garantera livsmedelssäkerheten och kvaliteten sker främst förebyggande. Det består dels av de krav vi ställer när vi utvecklar egna varumärken, dels av leverantörsinspektioner och kontrollkrav. Den lagstiftning som ställer högst krav i respektive land blir normgivande för alla nordiska produkter. Det gör till exempel att mängden transfetter i Coops egna varumärken aldrig överskrider den danska kravgränsen på 2 gram transfett per 100 gram fett. Coop Trading arbetar även med att godkänna andra varor än mat och har till exempel testat hela sortimentet av ljus för att kontrollera hur mycket de sotar. Det gör att ljusen i Coops eget varumärke Id är ett bättre och säkrare alternativ för konsumenter som vill slippa sot i inomhusluften. Kvalitetssäkring av det övriga sortimentet, som inte är egna varumärken, sker direkt hos leverantörer Kontroll av alla leverantörer, stora som små Efterfrågan på lokalproducerad mat ökar och Coops butikschefer har en viktig roll när det gäller att hitta nya leverantörer. Men för att vi ska kunna garantera varornas kvalitet godkänns alla leverantörer av den centrala inköpsorganisationen innan butikerna kan ta in varorna i sortimentet. Köttfärs satte stort fokus på egenkontroll Under hösten 2007 uppdagades flera fall av felaktig hantering av köttfärs i branschen. Det ledde till många frågor från kunder och media om Coops sätt att hantera kött. Inga fall av systematiskt fusk med märkning av köttfärs har hittats i Coops butiker. Däremot har vi haft enstaka fall av felmärkt importerat kött, vilket berott på bristande kunskap om märkningsreglerna. Efter det har Coop intensifierat informationen om reglerna. Av det kött Coop säljer kommer 80–85 procent färdigpackat från leverantören. Det hanteras inte manuellt i butik och har tack var detta en särskild förpackningsatmosfär och längre hållbarhet. Coop har tydliga regler och rutiner för hanteringen av färskvaror som bygger på Livsmedelslagen och branschens regler för egenkontroll. Dels hålls särskilda utbildningar i egenkontroll. Dels tas delar av programmet upp i specialutbildningar för bland annat köttansvariga. Coop har dessutom ett särskilt projekt för att förbättra egenkontroll ytterligare som pågått i snart två år. Vi har också tagit mycket aktiv del i utvecklingen av ett branschgemensamt egenkontrollprogram. Vi lägger också över rapporteringen av egenkontrollen på dator vilket gör att det kan följas upp centralt. 30 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Kvalitet Arbetet med egenkontroll och rutiner kontrolleras av medarbetare på Coop. Vi har också samarbete med externa företag, bland andra Anticimex, som besöker alla våra butiker och stormarknader i snitt två gånger per år och gör stickprovskontroller för att säkerställa att egenkontrollen efterlevs. Larmet går Det händer att felaktigheter upptäcks i varor som redan finns i Coops butiker. För att snabbt få bort varorna från hyllorna har Coop utvecklat ett larmsystemsystem som når butikerna via Coops intranät. Under året har uppföljningen av larmen förbättrats genom att en kvitteringsfunktion där varje butik måste bekräfta att de tagit del av informationen och tagit bort varan från hyllorna. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 31 Rättvisemärkt sortiment Försäljning av Rättvisemärkta produkter Rättvisemärkta produkter inom alla varugrupper Mkr 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 Coop har som mål att kunna erbjuda rättvisemärkta produkter inom alla varugrupper där sådana produkter finns tillgängliga. 2007 sålde konsumentkooperationen i Sverige rättvisemärkta varor för 51,9 miljoner kronor jämfört med 17,4 miljoner kronor året innan. Coop har rättvisemärkta produkter inom kategorierna kaffe/te/choklad, fruktdrycker, godis, glass, grönsaker, frukt/bär, bakning, flingor/gryn, sylt/mos/marmelad samt blommor. Antalet rättvisemärkta produkter i sortimentet ökade under året från 20 till 69. Ökningen skedde framförallt inom kategorierna kaffe/te/choklad, godis och frukt/grönt. Till alla hjärtans dag lanserade Coop marknadens första rättvisemärkta rosor. Coop har under året också arbetat för att göra rättvisemärkningen mer känd och se till att de rättvisemärkta varorna syns i hyllorna. Butikerna och stormarknaderna har haft gemensamma kampanjer där de lyft fram de rättvisemärkta varorna på bästa säljplats i butikerna och marknadsfört produkterna i butiksmaterial. Rättvist besök från Dominikanska republiken Kriterier för Rättvisemärkt/ Fairtrade: • Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor • Barnarbete och diskriminering motverkas • Demokratin och organisationsrätten främjas • Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt • Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Antal Rättvisemärkta produkter 80 60 40 20 Under hösten bjöd organisationen Rättvisemärkt in bananodlare från Dominikanska republiken till Sverige. Några av odlarna kom från Paso Robles den plantage som levererar alla Rättvisemärkta bananer till Coop. Vid en pressträff i en Coop Konsum-butik fick de själva se hur deras bananer säljs och chans att möta konsumenterna. För journalister och kunder berättade de om vilken betydelse rättvisemärkningen har. Märkningen garanterar att arbetarna på plantagen får rimligt betalt för sitt arbete. Minimilönen i Dominikanska republiken är 4,50 USD/dag. På Paso Robles är den lägsta lönen 5,70 USD/dag. Lunch, transport och rent vatten ingår i lönen. Man arbetar 44 timmar i veckan och har mellan 14 och 25 dagars semester beroende på hur länge man arbetat. Arbetarna på plantagen Paso Robles får också en premie på cirka 150 000 USD från Rättvisemärkt för att utveckla lokalsamhället. Premien används till hälsovård, skolmaterial till barnen och utbildning för de vuxna i att läsa och skriva. De som har det sämst ställt får nya bostäder och de haitiska immigranter som arbetar på plantagen får tillgång till juridisk hjälp för att kunna stanna i landet. Odlingen i Paso Robles är även ekologisk vilket innebär att de som arbetar där slipper utsättas för kemiska bekämpningsmedel. Bananerna gödslas av betande kor som håller undan ogräset på plantagen och odlingarna besprutas med biologiska bekämpningsmedel som vitlöksvatten mot insekter. 0 2006 32 2007 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Rättvisemärkt sortiment Bananodlare besöker butiken Domingo Villalona och Maximo Henriquez inspekterar sina bananer i fruktdisken på Coop Konsum Bondegatan i Stockholm. Domingo och Maximo arbetar på plantagen Paso Robles i Dominikanska republiken. Här odlas alla rättvisemärkta bananer som säljs på Coop. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 33 Leverantörsaspekter Stabila relationer med våra leverantörer Att vara en långsiktig köpare som ger leverantören trygghet, men samtidigt ställer krav har varit viktig strategi för Coop när det gällt att stötta bönder i att ställa om till ekologisk produktion. I handeln med fjärran östern råder samma filosofi. Stabilitet i kombination med krav och uppföljning när det gäller miljö och sociala frågor ger här den bästa utvecklingen. Därför måste våra leverantörer skriva under Coops uppförandekod. Uppförandekoden som vi kräver att de följer bygger på de riktlinjer som FN och ILO har tagit fram. Den innehåller till exempel förbud mot barnarbete och den kräver att fabrikerna verk ligen följer de lokala lagarna om minimilöner och frivillig övertid samt att arbetarna får lön enligt överenskommelse. Inköpare riskerar ibland att utsättas för olika former av påverkan från leverantörer. För att ingen ska kunna tvivla på objektiviteten hos Coop Sveriges medarbetare har Coop en policy med mycket strikta regler för gåvor och andra förmåner från leverantörer. Granskning och samarbete för långsiktig hållbar utveckling – Intercoop FSC-märkta utemöbler är en viktig del av vårt miljömärkta sortiment. Antal revisioner och utfall Underkända, 9 Godkända efter förbättringsplaner, 142 Utförda revisioner, 422 34 Varor som inte är mat eller kemtekniska hushållsprodukter kallas för Nonfood. De köps främst in via Intercoop Limited, som ägs av den svenska, norska, danska, italienska och spanska kooperationen. Merparten av varorna tillverkas i Asien. Mycket kraft läggs på att säkra att produktionen ligger i linje med kooperationens etiska och miljömässiga krav. Kina är det största inköpslandet för Coop utanför Skandinavien. Alla leverantörer måste skriva under Coops uppförandekod. Under fjolåret granskade Intercoop 422 leverantörer i Kina. Totalt underkändes 151. De underkända klarade inte de etiska kraven från kooperationen när det gäller arbetsvillkoren för arbetarna, deras löner eller arbetsmiljö. Av dessa kunde emellertid 142 bolag ta fram en förbättringsplan. För att bidra till en långsiktig hållbarhet vill vi inte lämna leverantörerna som inte omedelbar kan leva upp till våra krav. Har leverantören goda intentioner och kan visa på kontinuerliga förbättringar uppnås bättre resultat genom fortsatt relation. Granskningarna blir allt bättre och kraven på leverantörerna ökar. Men leverantörernas förståelse för uppförandekoden har också blivit större och de ser fördelarna för sina medarbetare. Den stora svårigheten består i att kontrollera tillverkarnas alla underleverantörer, då en enda fabrik kan ha mer än hundra underleverantörer. Vi ställer därför krav på att leverantörerna i sin tur ska gå igenom vår uppförandekod med sina leverantörer. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Leverantörsaspekter Tusentals barn får gå i skola Sedan 1997 driver Intercoop, som köper in varor åt Coop i Fjörran Östern, ”The Children’s Education and Social Welfare Fund”. Fonden – som har egna etiska riktlinjer – stödjer projekt kring grundutbildning för barn i Asien. Målet är att bidra till ekonomisk och social utveckling. Flera skolor får ekonomiskt stöd från fonden, bland annat i Kina, Thailand, Vietnam, Indonesien och Indien. Under fjolåret öppnades två nya skolor som finansierats av Intercoop, en i Bangladesh och en i Pakistan. Projekten har möjliggjort att tusentals barn kan gå i skola. Samarbete ger större kraft bakom kraven Intercoop har under 2007 anslutit sig till BSCI (Business Social Compliance Initiative). BSCI är en europeisk samarbetsgrupp där ett stort antal företag har gått samman för att förstärka utvecklingen av etiska kontroller. Intercoop kommer att använda sig av BSCIs kontrollmetod och uppförandekod, men kan även lägga till ytterligare egna krav och egna kontroller. Intercoop kommer också att delta aktivt i BSCIs arbetsgrupper för att påverka organisationens verksamhet. Att anlita externa internationella revisorer ger Intercoop ännu större kraft i kraven på leverantörerna. För leverantörerna underlättar företagens samordning då de slipper ta emot kontrollanter från varje kund. Genom att bli godkända av BSCI får de tillgång till en stor kundbas. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 35 Medarbetare Motiverade och engagerade medarbetare Som arbetsgivare för 6 500 anställda har Coop ett stort ansvar att se till att all personal har en säker och bra arbetsmiljö och möjligheter att utvecklas i sitt arbete. Under det gångna året har stor kraft ägnats åt att utbilda personalen i kundbemötande. Viktiga satsningar har också gjorts för att förbättra ledarskapet i butikerna. Coop kommer framöver att öka insatserna ytterligare för ett synligt och tydligt ledarskap, arbeta med kompetensutveckling och stöd samt tydliggöra var och ens ansvar och befogenheter. Motivation mäts i enkät Antal kvinnor och män, butikschefer Coops mål är att andelen medarbetare som är nöjda med nuvarande arbetssituation ska vara minst 70 procent. Större omorganisationer har lett till att Coop under ett par år valt att inte göra medarbetarenkäter. En ny mätning genomförs under 2008. Ökad kompetens och bättre ledarskap 200 160 120 80 40 0 Coop Coop Coop Coop Coop Konsum Forum Extra Nära Bygg Butikschefer, män Butikschefer, kvinnor Coops ledarskapsprogram Bra Chefer och High Potential som syftar till att få fram nya chefer och utveckla ledare har pågått under året med 35 respektive 6 deltagare. Under året har också ett traineeprogram avslutats och alla de fyra deltagarna har fått jobb på Coop. Coop Extra har startat ett nätverk för att få fram fler kvinnliga ledare, framför allt butikschefer. 18 kvinnor ingår i nätverket som träffas regelbundet. Syftet är att uppmuntra och stärka kvinnor i organisationen att våga ta steget fullt ut och bli butikschefer. Coop Forum har under året startat projektet Bättre Affärer med syftet att införa rutiner som ger bättre lönsamhet i stormarknaderna. 500 personer har utbildats i Bättre Affärer. De har i sin tur introducerat resten av personalen i hur de nya rutinerna ska tillämpas i stormarknaderna. Att utbilda personer som i sin tur utbildar sina arbetskamrater i butik, stormarknad och på terminalerna är en strategi för att få största möjliga effekt av utbildningsinsatser i en stor och geografiskt spridd organisation. Det medför emellertid att Coop inte har exakt statistik över hur många personer som utbildats under året. Coop speglar samhället Coops övergripande målsättning för etnisk mångfald är att ha en personalsammansättning som speglar samhället och våra kunder. Av Coops medarbetare har 11,7 procent utomnordisk bakgrund (födda utanför Norden eller med bägge föräldrarna födda utanför Norden). Denna siffra kan jämföras med hur det ser ut i Sverige där andelen med utomnordisk bakgrund är 12,6 procent. Coop har samarbetat i ett projekt med Arbetsförmedlingen som gav 14 personer med utländsk bakgrund praktikplats på Coop Forum och Coop Extra. För fem av dem ledde praktiken till en fortsatt anställning. 36 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Medarbetare Unga tar plats En särskild överenskommelse med facket gjorde det möjligt för Coop att låta studerande ungdomar arbeta extra i butikerna på kvällar och helger. Det orsakade stor uppmärksamhet och diskussioner när en av Coops stormarknader i annonser sökte ungdomar från 16 år. Men den nya anställningsformen möjliggör ökad bemanning på kvällar och helger. Den ger Coop en möjlighet till ökad åldersspridning bland de anställda och de unga en chans till arbete. På Coop Forum Boländerna i Uppsala har runt trettiofem studerande i åldern 16–25 år fått extrajobb och arbetar en kväll och en helg per tvåveckorsperiod. Tre av ungdomarna har ännu inte fyllt 18 år. För dem krävs extra stöd. De har varsin handledare. De sitter aldrig själva i kassalinjen och är inte heller med vid stängning utan slutar en timme tidigare. Tack vare de extraanställda har den fasta personalen kunnat välja att minska på helgjobbet för att få bättre arbetstider. Rånen minskar på Coop trots ökning i branschen I detaljhandeln är risken för att personalen ska utsättas för rån, hot eller våld alltid närvarande. Det är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och Coop arbetar både för att minska riskerna och stötta personal som drabbas. Enligt Brottsförebyggande rådet ökade antalet butiksrån med 11 procent under 2007. Antalet rån mot Coops butiker och stormarknader minskade däremot med 29 procent. Minskningen beror framförallt på att slutna kontanthanteringssystem installerats i butiker i särskilt utsatta områden. Under 2008 kommer ytterligare butiker och stormarknader att få systemet installerat. Medarbetarna utbildas dessutom kontinuerligt om hur de ska agera för att minska riskerna. Efter ett rån mot en av våra kunder har Coops avtal om krishantering utvidgats till att även omfatta kunder som rånas i butikerna. Precis som personalen erbjuds kunderna samtal med psykolog från Svenska kyrkan eller Kris- och traumaenheten. Medeltal anställda Kvinnor Män Totalt Cilab Coop Sverige AB 378 1 390 1 768 4 359 2 200 6 559 Sjukfrånvaro,% (sjuktimmar i procent av total tid) Kvinnor Män Totalt 9,88 7,54 8,07 7,48 4,51 6,50 Tueraesed ming eugait nonsenisit utem iuscillandre con hent aliquat Usto od m. Antal arbetsskador Kvinnor Män Totalt 163 127 290 Siffrorna visar arbetsskador 2006. 2007 års siffror lämnas från arbetsmiljöverket våren 2008. Antalet rån mot Coop År Rån 2005 2006 2007 62 45 32 De två senaste åren har antalet rån mot Coops butiker och stormarknader halverats Friskvård och personlig utveckling Alla anställda på Coop har möjlighet att söka ett bidrag på 500 kronor per år till friskvård. Utöver det står Coop för anmälningsavgiften till många motionslopp. Under 2007 var Coop huvudsponsor för Vår Ruset. Runt 1 500 anställda deltog i joggingloppen som genomfördes i 17 städer runt om i landet. På flera arbetsplaster tränade man tillsammans inför Vår Ruset. Medarbetarna har också möjlighet att söka bidrag för personlig utveckling som inte är kopplad till deras arbetsuppgifter. Upp till 1 000 kronor per termin kan den anställde få för att prova något nytt eller fortsätta utvecklas inom ett område som ligger vid sidan av arbetet. Bidraget syftar till att uppmuntra till en kreativ fritid. Under 2007 sökte och fick ett trettiotal anställda bidrag för kurser i allt från tillredning av sushi till keramik och italienska. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 37 Medlemmar Var tredje svensk är medlem Sveriges konsumentföreningar har drygt 3 miljoner medlemmar. Tillsammans äger konsumentföreningarna KF som i sin tur äger Coop Sverige. Det är medlemmarna som gemensamt avgör verksamhetens inriktning. De styr dels genom årliga demokratiska val, men också genom att påverka i de enskilda dagligvarubutikerna där de handlar samt via Internet. I Medlemspanelen kan alla komma till tals Medlemmarna vill ge sina barn sunda vanor. Coop tipsar om hur barnens favoriträtter kan göras nyttigare. Vad tycker du är viktigt? Coop är lyhörda för medlemmarnas och kundernas direkta önskemål om hur butiker och stormarknader ska utvecklas. Ett sätt att fånga upp synpunkterna är via KFs och Coops Medlemspanel. Medlemspanelen är ett webbverktyg för enkätundersökningar om mat- och hälsofrågor. Under 2007 ställde Coop och KF frågor vid fyra tillfällen och fick sammanlagt drygt 83 000 svar. Resultaten sammanställdes i Coop-rapporten som ger en samlad indikation på konsumenternas inställning i mat- och hälsofrågor och även en återkoppling på hur Coop agerat i de olika frågorna. Ett exempel på Coops svar på medlemmarnas önskemål är den nystartade e-handeln. Medlemspanelerna visade på en stark efterfrågan på lösningar som spar tid och gör vardagen enklare. För att tillmötesgå det och underlätta för kunderna startades under 2007 pilotprojekt i Västerås och Malmö där privatpersoner kan beställa dagligvaror på nätet. Vill du göra din röst hörd? Håll utkik efter Coops Medlemspaneler på www.coop.se. Logga in med medlemsnumret på ditt MedMera-kort. Direktpåverkan i butikerna Coops Medlemspanel ett modernt sätt att lyssna Under det senaste året har Coop ställt frågor till medlemmarna om bland annat hälsa, barn, ekologi och miljö i Coops Medlemspanel på Internet. Medlemmarnas svar är ett underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår inom Coop. Undersökningarna är öppna för alla Coops medlemmar. Under 2007 ställde vi frågor vid fyra tillfällen och totalt inkom över 83 000 svar. De svarande var i åldrarna 18–99 år varav 65 procent var kvinnor och 35 procent är män. Fördelningen mellan olika typer av hushåll – från enmanshushåll till större familjer – var jämn, likaså den geografiska spridningen. 38 I butikerna ges många tillfällen för kunder och medlemmar att direkt påverka Coops verksamhet. En form är medlems- och butiksråden där medlemmar, butikschefer och anställda diskuterar butikens verksamhet och inriktning. Medlemmarna tar upp frågor om allt från butikens ekonomi till dess skötsel. De aktiva medlemmarna är också en uppskattad resurs i butikens arbete med till exempel marknadsföring av det Rättvisemärkta sortimentet och de biståndsorganisationer Coop samarbetar med. I butikerna finns också en särskild plats med information för medlemmarna, Medlemspunkten, där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter. Vill du bli butiksråd? Kontakta din konsumentförening, namnet på föreningen står på ditt MedMera-kort. De berättar hur du kan vara med och påverka. Lokal kundanpassning För att bättre kunna anpassa varje butik till sin lokala marknad har sortimentet omarbetats under 2007. Det tillåter nu lokala variationer i högre utsträckning. Enskilda butikschefer har därmed fått ett större eget ansvar att, baserat på kundernas önskemål, välja varor ur Coops totala sortiment. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 KVITTO Tack till alla kunder som under 2007 köpt ekologiska varor i Coops butiker. Med era inköp har ni bidragit till nedanstående: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel: Ca 27 000 kg Det ger ökad biologisk mångfald, dvs fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av gårdarna. Mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Minskad konstgödselanvändning: Ca 2 000 000 kg Minskad näringstillförsel minskar risken för övergödning av hav och vattendrag. Djur som äter ekologiskt och får utlopp för sina naturliga beteenden: Cirka 15 600 st, se detaljer sid 10 GMO: Minskad Energianvändning (ingen konstgödselframställning): Minskad Klimatpåverkan: Minskad Hälsa för djur och människor: Ökad Biologisk mångfald: Ökad Coop Hållbarhetsredovisning 2007 39 Samhällsansvar Aktivt arbete för en hållbar samhällsutveckling Mat och klimat hänger ihop precis som demokrati och utveckling. Coop ska bidra till en hållbar samhällsutveckling både i Sverige och runt om i världen. Det kan handla om att genom sortimentet i butikerna bidra till ökad integration. Det kan också handla om att ge hjälp till självhjälp så att fattiga eller hemlösa kan förbättra sin situation. Världens mat för ett mångkulturellt samhälle Människor med rötter i en annan matkultur än den traditionellt svenska är en stor och viktig kundgrupp för Coop. För att möta dessa kunders önskemål har Coop ett mångkulturellt sortiment, Världens mat. Världens mat är uppbyggt av cirka 300 artiklar främst efterfrågade av kunder med bakgrund i Mellanöstern, Turkiet och Balkan. Det finns även ett polskt och ett finskt sortiment. Världens mat består av både färskvaror som ost, bröd och grönsaker samt konserver och torra varor som bönor, linser och vissa frysta produkter, till exempel halal-slaktat kött. Vid årsskiftet 2007/2008 fanns den mångkulturella maten hos samtliga Coop Forum och Coop Extra, i runt 100 Coop Konsum-butiker och i ett 30-tal Coop Nära-butiker. Kunderna ska inte bara känna igen maten i butikerna de ska helst också ha möjlighet att få tala med någon som kan deras språk. Därför lägger Coop i rekryteringen extra vikt vid att butikens personal speglar den etniska sammansättningen i området. I samband med olika högtider under året, som Ramadan, förstärks många butiker som kulturella mötesplatser då invandrarföreningar bjuder kunderna på traditionella maträtter, sångoch dansuppvisning. Coop firar alla helger. Vi lyfter fram produkter, recept, inspiration och matglädje från många olika kulturer. Nya möjligheter för hemlösa Coop sponsrar Situation Stockholm, Aluma och Faktum som är tre tidningar som säljs av hemlösa i Stockholms- och Göteborgsområdet samt södra Sverige. Försäljningen av tidningar ger de hemlösa sysselsättning och inkomster. Till tidningarna är också en social verksamhet knuten som kan hjälpa hemlösa till utbildning och rehabilitering. Kassar för världens barn 2007 stöttade Coop Radiohjälpens insamling till Världens barn genom försäljning av kassar i butikerna. Totalt bidrog konsumentkooperationen med nästan 2,5 miljoner kronor till insamlingen. Pengarna från insamlingen gick bland annat till Kooperation Utan Gränsers projekt för hivdrabbade familjer i Zimbabwe och Vi-skogens projekt i Rwanda där skolbarn lär sig bruka jorden. 40 Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Samhällsansvar Många små bidrag ger stort stöd Genom Biståndsknappen på pantautomaterna, insamlingsbössorna i kassorna, tre öre per bärkasse och andra insamlingsmetoder samlade konsumentkooperationen och dess kunder in drygt 20 miljoner kronor år 2007. Pengarna går till Kooperation Utan Gränser, som hjälper fattiga att bekämpa fattigdomen och Vi-skogen, som arbetar med trädplantering i samverkan med odling och boskapsskötsel, för att öka produktionen och förbättra miljön i länderna runt Victoriasjön i Afrika. Ett grönt bälte runt Victoriasjön I Uganda, Kenya Rwanda och Tanzania nås över 1 miljon människor av Vi-skogens rådgivning kring agroforestry – att samplantera träd och grödor i kombination med djurhållning. Träden fyller många syften. De ger människorna en ny inkomstmöjlighet, frukt att äta, ny näring till jorden och foder till djuren. Träden ger ökad fuktighet i marken och minskar erosion. De ger också människorna bränsle till att laga maten, och sparar därmed hotade skogsområden från att huggas ned. Hjälp till självhjälp ur fattigdomen Kooperation Utan Gränser är en ideell biståndsorganisation som bildades för femtio år sedan av den svenska kooperationen. Kooperation Utan Gränser arbetar i ett 20-tal länder, främst i Afrika och Latinamerika, men också i några länder i Östeuropa och Asien. Genom hjälp till självhjälp ges fattiga människor verktyg att själva ta sig ur fattigdomen. I allt samarbete strävar man efter ökad demokrati och stärkt jämställdhet mellan könen. Coop Hållbarhetsredovisning 2007 Genom Biståndsknappen på pantautomater i butikerna, insamlingsbössor i kassorna, tre öre per bärkasse och andra insamlingsmetoder samlade konsumentkooperationen och dess kunder, in drygt 20 miljoner kronor till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen under 2007. 41 Coop Englundavägen 4 171 88 Solna Telefon: 08-743 10 00 www.coop.se Organisationsnummer 556030-5921 Coop Hållbarhetsredovisning 2007