Redan vid grundandet 1919 var eurytmi ett av waldorfskolans kärnämnen. Det är ett
rörelseämne som engagerar människan på ett fysiskt, själsligt och andligt plan och är
därigenom ett viktigt hjälpmedel för det växande barnets och den vuxna människans
utveckling. I eurytmin ges rörelser som uppstår i själen ett fysiskt uttryck och skapar på så
sätt en harmonisk relation mellan människans själsligt-andliga element och den fysiska
kroppen.
Till skillnad från gymnastiken, som har som mål att träna kroppen, göra den smidig och
harmonisk, så är det viktigaste för eurytmin att den till sitt väsen är en konstnärlig process.
Gymnastik stävar efter att människan skall få ett förhållande till lätthet och tyngd och
uppnå en balans mellan dessa polariteter. Eurytmin arbetar också med de motsatta
krafterna lätthet och tyngd, men främst ur en inre själsupplevelse, med något som kan
kallas besjälad rörelse. Så står eurytmin närmare dansen än gymnastiken.
Eurytmi som konstform vilar främst på två grundfaktorer – att själsliga upplevelser har
betydelse för hur de eurytmiska rörelserna utförs, och att dessa rörelser har sin grund i
lagbundenheter som på ett själsligt plan är objektiva. De eurytmiska rörelserna är alltså
inte fritt ”påhittade” eller improviserade. Den estetiska aspekten växer fram genom
artistens tolkning av det innehåll som skall framföras eurytmiskt, vanligen poesi eller
musik. Ur själens upplevelser uppstår yttre rörelse. Eurytmin stävar efter att vara sann mot
de objektiva kvaliteter som lever i talet eller musiken.
Även om eurytmi i grunden är en scenkonst så har den viktiga bidrag att ge i det
pedagogiska såväl som i det terapeutiska. Den öppnar möjligheter för en harmonisk
förbindelse mellan den fysiska rörelseorganismen och den inre själsmänniskan. Eurytmi
används alltmer inom vuxenundervisningen och även på en del arbetsplatser där man
upplevt dess möjlighet till att ge värdefulla bidrag i sociala processer.
Växelverkan och samspelet mellan rörelse och form är en av de grundläggande
tendenserna i vår tillvaro. Den fysiska världen är, bildligt talat, född ur rörelse. Människans
fysiska kropp är skapad ur och genom rörelse. Samtidigt kan det individuella i människan,
hennes jag, med hjälp av kroppen uttrycka sig i rörelse och ord.
Fysiskt sett är talet rörelse som förvandlats till akustisk energi och blivit hörbar. Men
egentligen börjar talet genom ”en rörelse i själen”, och har sin grund i vår tanke, känsla
och vilja. Eurytmin tar upp och förvandlar denna inre själsrörelsen som är grunden för talet
och uppenbar den i yttre rörelse. Kroppen blir ett instrument som göra talet synligt i det
yttre rummet.
När människan tar emot ett hörselintryck aktiveras hennes rörelseorganism, och även
inom själslivet uppstår en rörelse; när hon själv talar uttrycks en inre själsrörelse i yttre
ljud. Rudolf Steiner hade förmågan att varsebliva dessa rörelser och intentioner hos den
lyssnande och talande människan. Med dessa iakttagelser som grund skapade han ett
språk av gester utförda av hela människan, ett ”synligt tal”. Det föds ur människans inre
och använder sig av kroppen som ett medel och instrument för sitt uttryck. Hos det lilla
barnet är tal, sång och språk en enhet. Genom individens utveckling separeras dessa
element från varandra. En uppgift för eurytmin är att återintegrera dem i en ny och högre
syntes.
Eurytmi ”uttalar” genom rörelser och gester, genom färg, kläder och ljus ljudens
rörelseström. Den har ett rörelsespråk med sitt eget alfabet som representerar det talade
ljudet. Den har även ett eget ordförråd bestående av specifika gester som ger uttryck för
olika själsstämningar och färger eller för tankens, känslans och viljans aktivitet. Dessutom
har eurytmin en egen ”språklära” i form av sina koreografiska element.
Den eurytmiska gesten för en vokal uttrycker ljudet, men även dess ”färgning” av en
bestämd själslig kvalitet, som t.ex. förvåning, förundran, glädje. Konsonanternas gester
uttrycker ljudet och visar även hän på en bestämd kraft som differentierar, skiljer och
formar. Människor, främst barn, kan naturligt ”stiga in” upplevelsen av olika ”ljudrörelser”.
I vindens susande kan man förnimma ljudet som representeras av bokstaven ”S”, i
vågornas rörelse ”V”, i växtens spirande och framväxt ”L”. Talets alla ljud har var och ett
sin egen form och specifika rörelse.
Men även musik kan översättas i ett synligt eurytmiskt ”språk”. Genom sin förmåga till att
kunna förnimma musikens inre formelement kunde Steiner visa på hur toner och intervall
kan uttryckas i gester. Genom kroppsuttryck, där armarnas ”själsfyllda” rörelser är
framträdande, blir toner och intervall synliga. Den inre känsla som uppstår när man hör
t.ex. en kvint kan översättas i en gest uttryckt främst med händer och armar, men också i
hela gestalten.
Innehållsförslag för klass 1 – 9
Undervisningen i eurytmi genomförs av lärare som genomgått en grundläggande 4-5 årig
eurytmiutbildning och därtill en pedagogisk fördjupningsutbildning. Den följande
genomgången av läroplanen vänder sig främst till den som är insatt i ämnet och innehåller
en del facktermer.
Några grundläggande tankar för undervisningen genom hela skoltiden sammanfattas i
följande punkter:
• Eurytmin strävar efter att förbinda människans själsliga och andliga väsensled med den
fysiska kroppen. I ämnet skolas förmågan att på ett flexibelt och förnimmande sätt
uttrycka själsliga upplevelser med hjälp av den fysiska kroppen.!
• Eurytmin tar upp och förvandlar den inre själsrörelsen som är grunden för talet och
musiken och uppenbar den i yttre rörelse. Kroppen blir ett instrument som gör talet och
musiken synlig i det yttre rummet.!
• Genom eurytmin kan hinder och blockeringar inom rörelseorganismen bli tydliga. Sådan
kunskap kan vara till stor hjälp när det gäller att hjälpa ett barn vidare i dess utveckling. !
• Genom att lära sig och arbeta med ljudens och musikens eurytmiska gester får barnen/
ungdomarna ett förhållande till talets och musikens inre kvaliteter. Det är en process som
berör hela människan och som stödjer den språkliga och musikaliska utvecklingen.!
• Genom arbetet med koreografier av poesi, prosa och musik skapar barnen/ungdomarna
sig ett fördjupat estetiska förhållande till litteratur och musik.!
• Arbetet med de geometriska formerna och deras formförvandlingar hjälper barnen/
ungdomarna till en helhetsupplevelse av geometrins principer. De får även en förstärkt
möjlighet till att utveckla ett inre orienteringssinne.!
• Genom att arbetet sker i grupp koncentrerar barnen/ungdomarna sig på den egna
rörelse samtidigt som de utvecklar förmågan till att förnimma hela gruppens rörelse.
Därigenom kan de få uppleva den glädje som det innebär att vara del av en gemensam
rörelseström. Denna strävan efter att röra sig på ett koordinerat och harmoniskt sätt
tillsammans med andra övar också förmågan till att låta den andre få sitt eget utrymme.
Ömsesidiga sociala processer är en kvalitet som utvecklas på många olika sätt och
nivåer genom eurytmin.
Allmänt om klass 1- 4
Under dessa år omfattar eurytmiundervisningen en timme per vecka. Undervisningen
bygger främst på den gemensamma upplevelsen och man undviker så långt som möjligt
att dela klassen i olika grupper. Som i andra ämnen tar eleverna främst till sig ämnet och
dess olika aspekter genom efterhärmning.
Klass 1
Allmänt
• Undervisningen gestaltas ur sagostämningen.
• Att etablera den gemensamma cirkeln som utgångspunkten för undervisningen är
grundläggande för det vidare arbete.
• Att följa en rät och böjd form övas på många olika sätt; t.ex. genom invecklande och
utvecklande spiraler. Eleverna lär sig att orientera sig både mot cirkelns centrum och
utifrån sig själva ”efter näsan”.
• Växlingar mellan olika rörelsesätt; gå – stampa – trippa – springa – hoppa ...
• Växlingar mellan kontraster som t.ex. rörelse och vila, sammandragning och utvidgning!
Ljudeurytmi
• Sagorna kan tjäna som ramberättelser där olika rörelselement kan flätas in. Det är ofta
bra om berättelsen kan utvecklas från lektion till lektion.
• De eurytmiska rörelserna för vokaler och konsonanter växer fram ur bilder, i anknytning
till undervisningen i svenska (Från bild till bokstav).
Toneurytmi
• Rytmisk lek, klappa och gå rytmer.
• Enkla ringlekar och danser.
• Pentatonisk musik med betoning på kvinten.
• Melodin ledsagas av enkla rörelser som ett första uttryck för tonhöjden.
Klass 2
Allmänt
• Cirkeln är fortsatt den grundläggande formprincipen och utgångspunkten för
undervisningen.!
• Pedagogiska former som t.ex. ”Ich und Du” (efter R. Steiner)
• Spegelbilds- och lemniskataformer med frontal rörelseriktning.
• Enkel indelning av klassen i olika grupper, t.ex. ”ettor och tvåor” med övningar.
• Övningar som bygger på människors och djurs rörelsemönster; det vertikala och
uppresta hos människan, det specialiserade och horisontala hos djur.
Ljudeurytmin
• Språkrytmer i anknytning till rytmiska texter.
• Börja med att systematiskt föra in grundrörelserna för vokaler och konsonanter, men
fortsatt ”ut ur” bilder.
Toneurytmi
• Pentatonisk musik
• Tonhöjd
• Rörelser för motiv och rytmer i musiken
Klass 3
Allmänt
• Lemniskataformer, pedagogiska övningar för riktningar och orientering i rummet i
förhållande till mittpunkten, sammandragning och utvidgning.
• Flätade former, kedjeformer i ring
• De fyra klassiska elementen; jord, luft, vatten, eld
Ljudeurytmi
• Väcka medvetande om de eurytmiska ljudrörelserna t.ex. genom att ”stava namn
eurytmiskt”.
• Enkla former med ljudrörelser till verser.
Toneurytmi
• Rytmiska motiv.
• Öva tonhöjd som rörelse.
• Övningar där musiken korresponderar med sammandragning och utvidgning.
• Dur och moll – ut och in i ring.
• Väcka medvetande om de olika tonernas benämning.
"
Klass 4
Allmänt
• Frontala rörelseformer övas systematiskt, eleverna gör olika övningar där alla är vända
åt samma håll (ringen blir upplöst)
• Arbetet med kopparstavar introduceras, där de första övningarna har som mål att skapa
förbindelse mellan uppe och nere, höger och vänster. Kopparstavarna används också i
olika rytmiska koncentrationsövningar till vers eller musik.
• Övningar som har som mål att väcka medvetande om kontrasten mellan rörelse och
stillhet.
• Skicklighetsövningar vars mål är att öva upp precision och uttrycksförmåga
• Eleverna börjar kunna utföra rörelseformer med större självständighet än tidigare.
Ljudeurytmi
• Efter detta år bör eleverna kunna de eurytmiska ljudrörelserna för alla ljud/bokstäver i
alfabetet.
• Alliteration övas till texter från den nordiska litteraturen.
• Introduktion av de eurytmiska grammatikformerna med tyngdpunkt på verbet/handlingen.
• Enkla appolinska former till substantiv, verb och adjektiv.
Toneurytmi
• Väcka medvetenhet om takten genom övning av olika taktarter.
• Väcka medvetenhet om rytm, olika notvärden och betoningar.
• Motiv, ”frågor och svar” i musiken.
• Polaritet i det musikaliska som höga – djupa toner, stor – liten ters.
• C-durskalans toneurytmiska rörelser.
Allmänt om klass 5 – 8
Från och med klass 5 utökas undervisningsmängden till två timmar per vecka och klassen
kan delas i mindre grupper. Eurytmiundervisningen förändras från att tidigare ha varit mer
”lekbetonat” alltmer mot att bli ett rörelseämne, i vilket eleverna genom övningar utvecklar
olika förmågor. Det ställs nu större krav på precision och uttryck från eleverna sida,
tillsammans med en ökande förmåga för ett socialt samspel i gruppen.
Klass 5
Allmänt
• Geometriska former med ökande svårighetsgrad, t.ex. pentagram och harmonisk åtta,
utfört frontalt.
• Lemniskataform utförd med anapestrytmen i fötterna
• Danser med dionysiska formprinciper.
• Mer komplicerade gruppformer kan införas.
• Stavövningar används för att träna smidighet och medvetenhet om rummet.
Ljudeurytmi
• Ljudrörelserna utvidgas genom differentiering av ljuden, utformning av ljudbilden i
förhållande till texten.
• Arbetet med grammatikformerna fortsätter.
• Övningar till texter med rytmer ur den grekiska diktningen (gärna på originalspråk), t.ex.
hexameter.... (”Evoe” efter R. Steiners form.)
• Väcka medvetande om stigande och fallande rytmer.
Toneurytmi
• Musik från barocken och klassisk tid.
• Utveckling av den eurytmiska rörelsen för kvint och oktav.
• Vidare övningar med toner, t.ex. genom olika skalor med hopp på övre tetrakord.
Klass 6
Allmänt
• Samtliga stavövningar är nu möjliga att arbeta med.
• Stavkast i olika rytmer.
• Geometriska former, trekants- och fyrkantsförvandling, sjustjärna.
• Koordinations- och koncentrationsövningar, även i kanon.
• Pedagogiska övningar som t.ex. ”Energidans” och ”Glad Upptakt” (efter R.Steiner.)!
Ljudeurytmi
• Arbeta fram kvalitéer som pathos och ethos, dramatisk och lyrisk i anknytning till text.
• Eleverna bör kunna grundläggande rytmer (lång-kort) och taktarter (betonad-obetonad).!
Toneurytmi
• Introducera intervallen
• Musikstycken med olika kombinationer av stavövningar.
• Längre musikstycken med takt – rytm – tonhöjd.
• Öva dur och moll, stor och liten ters, klanger med konkordanser.
Klass 7
Allmänt
• Övningar som har till mål att erövra rummets dimensioner och använda dess riktningar
som uttryck.
• Tredelad gång i ring med .-vändning, tredelad gång ledsagat av armrörelser i de tre
planen.
• Själsgester och fotställningar, dramatiskt och humoristiskt.
• Snabba omställningar mellan polariteter, t.ex. från parallella former till spegelbildsformer.!
• Stavövningar med variationer.
Ljudeurytmi
• Arbeta med former och ljudrörelser till ballader och humoresker.
Toneurytmi
• Övningarna med intervallen förs vidare. I anknytning till anatomiundervisningen tas
människoarmens ”musikaliska uppbyggnad” upp.
• Musikaliska humoresker.
• Dynamik och tempoväxling, skillnad mellan motiv, tema och fras.
• Renässansmusik
Klass 8
Allmänt
Övningar med inslag av större fysiska krav, snabbhet och medveten dynamik i rörelsen.!
• Fortsätt med stavövningar och stavkast.
• Rytm och motrytm.
Ljudeurytmi
• Eurytmiska element i dramatiska sammanhang.
• Utarbeta ballader, kör, roller, masker och huvudställningar.
Toneurytmi
• Upprätthålla de grundläggande färdigheterna, som nya element kan synkop, bas och
diskant införas.
• Stora rörelser och formförvandlingar i det musikaliska.
• Även i det musikaliska kan man arbeta ur en dramatisk infallsvinkel.
Allmänt om klass 9 – 12
Ungefär från denna ålder blir det allt viktigare för eleverna att tydligt möta de olika
undervisningsämnenas specifika innehåll. En grundläggande målsättning för detta
åldersstadium är att eleverna skall behärska ämnets grundelement så att de kan använda
dem medvetet, både individuellt och i större sammanhang.
Inom eurytmin får det konstnärliga elementet i ämnet en allt större betydelse Att arbeta
fram större konstnärliga produktioner för scenen, med tal, drama och musik är ett utmärkt
sätt att möta elevernas ovan nämnda behoven.
Klass 9
Allmänt
• Kontraster som t.ex. sammandragning – utvidgning, ljus – mörker, ute – inne
• Väcka medvetenhet om olika rörelsesätt i förhållande till innehåll och kvalitet i text och
musik.
• Rörelser för själsliga stämningar.
• Teoretisk behandling av eurytmiska element och strukturer, av dess förutsättningar,
utdrag ur rörelsekonstens historia, inblick i olika rörelse- och dansformer.
Ljudeurytmi
• Grammatik
• Arbeta vidare med appolinska former.
Toneurytmi
• Det horisontala och vertikala i musiken, dvs. melodi och harmoni.
• Konsonanser och dissonanser.
• Egna koreografier till text och melodi.
