8 december 2014
1 (4) Remissvar Saco Box 2206 103 15 Stockholm Remissvar: Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (2011/101340) Arbetsmiljöverket har genom remiss via Saco gett Akademikerförbundet SSR möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag till föreskrifter och allmänna råd. Förslaget i korthet Arbetsmiljöverket har haft i uppdrag att överväga och föreslå en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet är att förstärka, förtydliga och förbättra arbetet för en hållbar psykosocial arbetsmiljö samt arbetets ledning, organisering och inflytande i arbetet. Synpunkter från Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR är i grunden positiv till en ny föreskrift. Förbundet har i flera år uppmärksammat att inom våra medlemsgrupper blir medlemmar sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning. Vi delar också arbetsmiljöverket bedömning att nuvarande regelverk inte är tillräckligt för att kunna åtgärda de arbetsmiljöproblem som idag finns inom det psykosociala området. Det är bra att förslaget belyser den ohälsosamma arbetsbelastningen, arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och den organisatoriska och social arbetsmiljö. Vi anser att det är ett steg i rätt riktning att ställa krav på att arbetsgivaren ska försäkra sig om att chefer och arbetsledare har kunskaper för att kunna omsätta teorierna till praktik. Vi tillstyrker förslaget till föreskrift och allmänna råd, men vi anser att det krävs kompletteringar och förtydliganden på en rad punkter. De allmänna råden måste utvecklas och förbättras, för att ge tydlig vägledning om föreskriftens innebörd och tillämpning. Skrivningarna om arbetsgivarens skyldighet att skyndsamt utreda och vidta åtgärder vid kränkande särbehandling måste förstärkas. Syfte Vi anser att det bör framgå att syftet också är att förhindra och motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Akademikerförbundet SSR Box 128 00, 112 96 Stockholm BESÖK Mariedalsvägen 4 TEL 08‐617 44 00 FAX 08‐617 44 01 www.akademssr.se [email protected] SSR‐Direkt ANSTÄLLNING & ARBETSLIV Definitioner Beträffande definitionen av ”Krav i arbetet” talas det om ”varaktiga” fysiska eller psykiska ansträngningar. Ordvalet är olyckligt då det öppnar för en begränsande tolkning av föreskriften. Det är inte bara varaktiga fysiska eller psykiska ansträngningar som bör beaktas. Ordet ”varaktiga” kan strykas eller bytas ut mot ett annat mer lämpligt ord såsom t.ex. upprepade. 08‐617 44 71 [email protected] Medlemsservice MEDLEMSKAP & AVGIFTER 08‐617 44 70 [email protected] 2 (4) Definitionen av kränkande behandling måste också ses över. Man talar t.ex. om ”handfast” kränkning och vi anser att det är svårt att förstå vad som avses. Det finns också krav på ”återkommande” handlingar som ”allvarligt” kränker någons värdighet. Återkommande och allvarligt kan strykas. Även enstaka handlingar kan vara kränkande. Kravet på att en handling ”allvarligt” ska kränka någons värdighet finns inte i dagens föreskrift om kränkande särbehandling. Att införa ett sådant krav innebär därför en försvagning jämfört med nuvarande reglering. Ur ett arbetsmiljöperspektiv borde det rimligen ”räcka” att någon känner sig kränkt av en handling för att det ska omfattas av definitionen av kränkande särbehandling. Det skulle också vara svårt att bedöma vilka handlingar som ”allvarligt” kränker någons värdighet jämfört med handlingar som ”bara” kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier utgör kränkande särbehandling, vilket också framgår av de allmänna råden till dagens definition av kränkande särbehandling. Sexuella trakasserier bör därför finnas med i den föreslagna definitionen. I den föreslagna definitionen utgör diskriminering kränkande särbehandling, varför vi ställer oss frågande till hur den förslagna föreskriften förhåller sig till diskrimineringslagen. Avseende definitionen av ”Ohälsosam arbetsbelastning” anser vi att det är oklart vad som avses med ”mer än tillfälligt” och ”de resurser som finns att tillgå”. Det måste preciseras och förtydligas vad som avses med dessa begrepp. Allmänna råd Syftet med de allmänna råden är att förtydliga innebörden av de olika bestämmelserna i föreskriften och att vägleda arbetsgivare och andra aktörer som ska följa föreskriften. Vi anser därför att de föreslagna allmänna råden måste utvecklas och förbättras för att uppfylla detta syfte. Det måste tydligt framgå vilka krav som ställs på en arbetsgivare och det bör finnas beskrivningar av vad som avses med en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Den föreslagna placeringen av de allmänna råden under varje paragraf gör dem i och för sig lättillgängliga, men om de blir utförligare kan det vara lämpligare samla dem i en särskild kommentar till föreskriften som idag. Riskbedömning‐åtgärder‐uppföljning Övergripande saknar vi en tydlig koppling mellan riskbedömning, åtgärder och uppföljning. Det räcker inte att arbetsgivaren ska ha mål som syftar till att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö som föreslås i 7 §. Det måste också finnas krav på rutiner och strukturer för hur målen arbetas fram och för hur de ska uppnås. Under den föreslagna 5 § hänvisas till det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär en skyldighet för arbetsgivaren att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att uppnå en bra arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också utreda och vidta åtgärder för att komma till rätta med risker i arbetsmiljön. Vi anser att arbetsgivaren ska tillämpa samma metod och tillvägagångsätt som anges i SAM vid sitt arbete enligt 7‐§5 §§ i den föreslagna föreskriften, vilket också bör framgå av föreskriften. Detta är viktigt då 3 (4) de arbetsmiljöfrågor som tas upp i förslaget inte kan åtgärdas utan en långsiktig planering. Vidare bör ställas krav på att målen för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska ingå som en del i av den arbetsmiljöpolicy som ska finnas enligt SAM. Samverkan I föreskriften bör en särskild paragraf reglera samverkanskravet. I förslaget återfinns en formulering under 7 § allmänna råd om att ”arbetsgivaren bör verka för en bred samverkan”. Den behöver utvecklas och förstärkas. Sanktioner Vi efterfrågar även sanktionsmöjligheter om arbetsgivarens inte följer föreskriften. Arbetstidslagen Det är positivt att arbetsgivaren ska beakta arbetstidens förläggning vid planeringen av verksamheten. Utöver vad som anges, kan även bristande inflytande vid schemaläggning och delade arbetspass medföra risker för ohälsa. Ohälsosam arbetsbelastning Gällande 9 § anser vi att det är positivt med en paragraf som reglerar att de arbetsuppgifter som tilldelas arbetstagarna inte ske ge upphov till en ohälsosam arbetsbelastning, men den behöver dock förtydligas. Vissa delar i de allmänna råden bör även införlivas i själva förskriften. T.ex. skrivningarna om att arbetsgivaren bör organisera och planera arbetet så att det ger möjlighet till kontroll över arbetssituationen. Likaså att den teknik som används är utformad och anpassat till det arbetet som ska utföras. Ett annat exempel på ett råd som bör bli en egen paragraf är att ”arbetsgivaren tar (ska ta) hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller att ta till sig information och kunskaper”. Konflikter och kränkande behandling Syftet med paragraferna 13‐15 §§ om kränkande behandling är att förbättra skyddet och det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Så som den föreslagna förskriften är skriven riskerar det att bli en försämring i förhållande till dagens förskrift. Flera paragrafer skulle behöva tillkomma eller förtydligas för att förbättra skyddet. De allmänna råd som anges för 13 § utgår från en ofullständig bild över vad som karakteriserar en konflikt, varför dessa råd behöver ses över alternativt flyttas till särskilda kommentarer till förskriften. Konflikter reduceras till en viss typ av konflikter och vi reagerar över att skrivningar så som ”när kränkande behandling konstaterats är det viktigt att snabbt få stopp på denna genom att sära på de inblandade parterna”. I de flesta fallen är det en rent felaktig hantering av en konflikt. För att ytterligare förstärka skyddet mot kränkande behandling kan en tanke vara att, i likhet med Diskrimineringslagen, införa ett repressalieförbud vid en anmälan om kränkande behandling. Kränkningar och trakasserier Frågor om arbetsmiljö, kränkningar och trakasserier hanteras i dag främst via Arbetsmiljölagen, föreskriften om kränkande särbehandling samt 4 (4) Diskrimineringslagen. I och med att det finns vissa likheter mellan hur arbetet mot kränkande behandling ska hanteras och trakasserier/sexuella trakasserier, borde det ligga i lagstiftarens intresse att likrikta dessa lagar i den mån det är möjligt. Sammanfattning Akademikerförbundet SSR är i grund och botten positiv till en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö men anser att föreskriften behöver arbetas igenom ytterligare. Markus Furuberg Förhandlingschef Leilla Bezzazi Ombudsman
