Möjligheter till skolutvecklingsprojekt
1) SiS-medel (Särskilda insatser i skolan)
2) Uppväxlingsavtal: Miun - kommuner
Lena Boström
Ordförande i RUN, Vice Dekan
Professor i pedagogik
Leg. Lärare årskurs 4 - gymnasiet
Uppdraget
• Regeringen tillsatte år 2013 en statlig offentlig utredning med
uppgiften att belysa ”Kvalitet i utbildningen för elever med vissa
funktionsnedsättningar” (U2013:02). Utredningen hade flera
uppdrag, där en av dessa var att utvärdera statsbidraget till
särskilda insatser på skolområdet (SIS-medlen). Utvärderingen av
SIS- bidraget omfattade hela SIS-bidraget. skulle, vid behov, ge
förslag på ökad effektivitet för användning och fördelning av medlen. I sitt arbete lämnade utredningen ett uppdrag till forskare vid
Mittuniversitetet, Avdelningen för Utbildningsvetenskap, att
utvärdera användningen av SIS-medlen under perioden 20092013.
• Utredningen slutredovisade sitt uppdrag i SOU 2015:45, SÖK –
statsbidrag för ökad kvalitet
• Lena Boström och Göran Bostedt
Mittuniversitetet
Utvecklingsprojekt, 2009-2013
• ”Utvecklingsprojekt ska syfta till att utveckla arbetssätt,
lärandemiljö med mera utifrån ett perspektiv om en skola som
kännetecknas av delaktighet, jämlikhet och gemenskap och på sikt
tas tillvara i den ordinarie verksamheten. Ansökan ska innehålla
uppgift om typ av insats, berörd elevgrupp, projekttid, effekter och
måluppfyllelse samt hur implementering skett i den ordinarie
verksamheten. Utvecklingsprojekten kan även bilda underlag för
vidare forskningsinsatser. Respektive SIS-handläggare ansvarar
för att sprida kunskaper från utvecklingsprojekt i vår egen
organisation. ”
• Kostnader för projektansvariga, dokumentation (ev. fortbildning).
Skolhuvudman 50%
• Nyskapande och barnperspektivet
• Bärkraft bedöms med avseende på omvärldsanalys,
barnperspektiv, organisation samt resurser.
Mittuniversitetet
Utvecklingsprojekten, 2009 – 2013
• 400 utvecklingsprojekt / cirka 117 miljoner SEK.
• 36% av budget
• 198/ 290 kommuner beviljats bidrag
• Mest stora städer, södra regionen
• Skillnad i aktivitet bland rådgivare
• Saknar inslag av uppföljning, reflektion, kunskapsåterföring och
aktuell forskning
• Inget effektmått på bidraget
Mittuniversitetet
Dominerande inriktningar på stödet
• 1) neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
• 2) hörselnedsättning,
• 3) rörelsehinder,
• 4) psykiska funktionsnedsättningar,
• 5) språkstörningar,
• 6) kommunikativa funktionsnedsättningar,
• 7) övriga.
Mittuniversitetet
Tidigare utvärderingar
• 40% av projekten inte klara i tid
• Flera projekt genomförde inte alla aktiviteter
• Aspekter av tillgänglighet beaktades
• Drygt häften dokumenterades i någon form
• Nästa alla projekt övergått i reguljär verksamhet
• Projekten beskrevs som lärorika.
Mittuniversitetet
Under fem år…
• Skrivningarna i ansökningarna generellt svepande och saknar i
stor utsträckning tankar på uppföljning och utvärdering.
• En viss innehållsmässig skillnad är att många ansökningar handlar
om att utveckla nätverk och kollektivt delge varandra kunskap.
• Innehållsmässigt uppvisar ansökningarna en mer tematisk
inriktning med kombinationer av tillgänglighet, lärmiljöer,
neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) eller språk. Exempel är
att man vill utveckla resursteam och exempelvis ”utveckla ett
förtroendefullt samarbete mellan elever, deras vårdnadshavare
och personal inom förskoleklass/fritidshem/skola.” (A 316).
• Ansökningar och redovisningar låg/ medelmåttig kvalitet
• Låg forskningsanknytning
• Kunskapsåterföring och kunskapsöverföring?
Mittuniversitetet
Några resultat
• Skoldatateken, stora anslag, tycks ha givit ramar för en fysisk
lärmiljö med pedagogiska resurser och kunskaper i hela landet.
De flesta av dessa datatek har blivit permanenta verksamheter
inom kommunen, vilket tyder på att målet på ett konkret sätt
kommit verksamheten och målgruppen till godo.
• Fokus på tillgänglighet
• Lärmiljöer ett raster.
• Ett flertal projekt som förebilder http://www.spsm.se/
Mittuniversitetet
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM)
- SiS-projekt / Utvecklingsprojekt
• ”Du kan söka bidrag för utvecklingsprojekt och analyser som syftar
till ökad måluppfyllelse eller ökade kunskaper om olika
pedagogiska arbetssätt för barn och elever med
funktionsnedsättning.”
• ”Du kan få bidrag för projektledning och projektgrupp.”
https://www.spsm.se/stod/Bidrag/skolor-inom-skolvasendet/
• 2017: 78 miljoner till 127 utvecklingsprojekt
* Inspirerande exempel
https://www.spsm.se/stod/Bidrag/skolor-inomskolvasendet/utvecklingsprojekt/inspirerande-exempel/
Mittuniversitetet
Goda exempel från regionen 1(2)
Samspel som lyfter; Om empatiskt ledarskap i förskolan, att få sina känslor
bekräftade, det viktiga samspelet för barn i svårigheter samt konflikthantering utan
syndabockar. (FÖ).
Alla ska med (vad som behövs i undervisning och lärosituationer för att alla elever,
även de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, skall lyckas med sina
gymnasiestudier och nå en yrkesexamen, möta upp elever som riskerar att hoppa av
sin utbildning eller att bli underkända) (GY)
Samspel & Lärande (kompetensutveckling för personal. Om psykosocialt och
inlärningsmässigt stödjande lärmiljö reglera känslor, lösa konflikter utveckla
empatiska och sociala förmåga) (F-2)
Studielänken – via en tillgänglig lärmiljö och samarbete fungera som en länk till
fortsatta studier eller en yrkesutbildning. unga vuxna utan sysselsättning som är i
behov av studier eller yrkesutbildning, men som har svårt att klara detta inom det
ordinarie skolsystemet. (Vux)
Mittuniversitetet
Goda exempel från regionen 2(2)
• Tillgänglighet- en förutsättning för lärande på lika villkor . Ett systematiskt
tillgänglighetsverktyg för elever med funktionshinder. (Gy)
• En tillgänglig skola ger mer åt fler – på väg mot ökad måluppfyllelse genom
tillgänglighet och mångfald (F-5)
• Språkutvecklande interaktion som gör skillnad för alla barn i förskolan
Ansökan omfattar sammanlagt 14 förskolor, i två geografiskt skilda områden, med
totalt 40 avdelningar. A) Synliggöra språkutvecklande förhållningssätt i språkliga
interaktioner mellan pedagoger och barn. B) öka språkutvecklande interaktioner
som gynnar alla barns samspels-, kommunikations- och språkutveckling.(FÖ)
Mittuniversitetet
12
13
Finansiering, MSEK Exempel Sundsvall
År
Sundsvalls
kommun
Mittuniversitet Totalt
2015
5
5
10
2016
5
5
10
2017
5
5
10
2015-2017
15
15
30
Mittuniversitetet
Sundsvalls kommun
Projektportfölj skolområdet
Samverkan Mittuniversitet
Sundsvalls och Härnösands kommun
Identifierade fokusområden
• Mittuniversitetet och Sundsvalls kommun
• Ledarskap
• Lärmiljö
• Hälsofrämjande utveckling
• Härnösands kommun adresserat
• Inlärning pojke/flicka
• Inkludering (alla barn samma möjligheter).
Mittuniversitetet
15
Ex på pilotprojekt
Inkludering, alla elevers rätt
till lärande
Lärmiljöer
•
•
•
•
•
•
Entreprenörer MellanRum, •
kreativitet och Förståelse
(Härnösand)
Fritidshemmens
lärmiljö
Kulturella uttrycksformer för
lärande och kommunikation
Ljustadalens vetenskapare
Museet - ett didaktiskt rum
Spioner, Pokemon och
mobiler i skolans värld
Mittuniversitetet
Motivation och
lärande
Studiemotivation
och lärande
Hälsofrämjande
utveckling
Ledarskap
•
Är ledarskapet
verkligen allt?
•
Stärka ungdomars
välmående
16
Ex på pilotprojekt
Inkludering, alla elevers rätt
till lärande
Bubblare
Lärmiljöer
Motivation
och lärande
Ledarskap
Hälsofrämj
ande
utveckling
Pojkars/
flickors
lärande
Bubblare
Bubblare
• E-lärande och
teknik i grundskolan.
• Matematik, 3Dläromedel och
elevers resultat.
Mittuniversitetet
Nyanländas
lärande
Värdegrunds
pedagogik
Härnösand:
www.miun.se/naringslivosamhalle/goda-exempel-pasamverkan/samarbetsavtal-harnosand/
Sundsvall:
www.miun.se/Forskning/storreforskningssatsningar/samverkan-med-sundsvalls-kommun/17
Uppväxling och utveckling framåt
• Öka systematiken i att leta finansieringar och utlysningar
• Se över möjligheter i EU-fonder
• I ett mellansteg skapa större projekt på vägen finansierade av
samverkansavtalen
Mittuniversitetet
18
Östersund då??
• Avtal finns
• Ej så omfattande ansökningsprocess
• Vissa medel ej fördelade 2018
• Nytt avtal ska skriva för 3 år framåt
Mittuniversitetet
19
