Utbildning, jobb och pengar

Utbildning, jobb
och pengar
Statistiska centralbyrån
Statistics Sweden
TemaRAPPORT 2009:3
Tema: Utsatt?
ISSN 1654-8884 (online)
All officiell statistik finns på: www.scb.se
Kundservice: tfn 08-506 948 01
All official statistics can be found at: www.scb.se
Customer service, phone +46 8 506 948 01
www.scb.se
– .Utsatta grupper och
deras villkor
Befolkning och välfärd
TemaRAPPORT 2009:3
Tema: Utsatt?
Utbildning, jobb och pengar
– utsatta grupper och deras
villkor
Statistiska centralbyrån
2009
Theme report 2009:3
Theme: Vulnerable?
Education, jobs and money – vulnerable
groups and their conditions
Statistics Sweden
2009
Producent
SCB, avdelningen för befolkning och välfärd
Producer
Statistics Sweden, Population and Welfare Department
SE-701 89 Örebro
+46 19 17 60 00
FörfrågningarAnna Gärdqvist, +46 19 17 65 45
Inquiries
[email protected]
Hans Heggemann, + 46 19 17 68 10
[email protected]
Göran Nordström, +46 8 50 69 50 15
[email protected]
Katja Olofsson, +46 8 50 69 48 07
[email protected]
Håkan Schultz, +46 19 17 60 26
[email protected]
Susanne Svartengren, +46 19 17 66 14
[email protected]
Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge
källan på följande sätt:
Källa: SCB, Utsatt? Utbildning, jobb och pengar – utsatta grupper och deras villkor.
It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows:
Source: Statistics Sweden, Vulnerable? Education, jobs and money – vulnerable groups and their
conditions.
Omslag/Foto: Jan-Aage Haaland, Ateljén, SCB
Cover/Photo:
URN:NBN:SE:SCB-2009-A40BR0903_pdf (pdf)
Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se.
This publication is only available in electronic form on www.scb.se
Utbildning, jobb och pengar
Förord
Förord
Levnadsförhållandena har genomgått stora förändringar genom åren.
Förändringar kring utbildningsnivån, arbetsmarknaden, de ekonomiska
förhållandena samt den psykiska hälsan påverkar levnadsförhållandena på
olika sätt.
Syftet med denna rapport är att belysa grupper i samhället som är utsatta
eller riskerar att hamna i en utsatt situation. Rapporten baseras på statistik
om utbildning, arbetsmarknad, inkomster och levnadsförhållanden.
Utbildningskapitlet redovisar vilka elever som inte klarar gymnasiet och
hur det går för dem senare i livet. När det gäller arbetsmarknaden studeras
de personer som inte har något arbete på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Avsnittet om inkomster avgränsas till personer med låga inkomster
och till dem som inte kan försörja sig själva utan behöver hjälp från samhällets ekonomiska trygghetssystem. Avsnittet om levnadsförhållanden
belyser olika grupper i samhället utifrån olika välfärdsindikatorer.
Statistiska centralbyrån november 2009
Stina Andersson
SCB tackar
Tack vare våra uppgiftslämnare – privatpersoner, företag, myndigheter och
organisationer – kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som
tillgodoser samhällets informationsbehov.
Utbildning, jobb och pengar
Innehåll
Innehåll
A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 101.
Förord ...........................................................................................................................3
Sammanfattning ..........................................................................................................7
Vilka elever klarar inte gymnasiet? ................................................................................7
Vilka är utsatta på arbetsmarknaden? ...........................................................................7
Vilka är ekonomiskt utsatta?..........................................................................................8
Hur upplever de utsatta sin livssituation? ......................................................................8
Teckenförklaringar och förkortningar ................................................................................10
Inledning ....................................................................................................................11
1 Utbildning ...............................................................................................................13
Befolkningens utbildning .............................................................................................13
Grundskolan ................................................................................................................13
Skillnader mellan olika elevgrupper ...................................................................................14
Gymnasieskolan ..........................................................................................................14
Elevernas bakgrund har betydelse ......................................................................................16
Föräldrarnas bakgrund har också betydelse ......................................................................17
Fortsatta studier .....................................................................................................................20
Uppföljning av elever som började gymnasiet hösten 1994 ............................................21
Sammanfattning ..........................................................................................................26
2 Arbetsmarknaden ...................................................................................................27
Utsatta grupper ...........................................................................................................28
Arbetslösa ...................................................................................................................29
Antalet arbetslösa de senaste åren .......................................................................................29
Fler män, fler yngre................................................................................................................31
Högre andel utrikes födda ....................................................................................................31
Långtidsarbetslösa i alla åldrar ............................................................................................31
Vanligare med förgymnasial utbildning ............................................................................32
Merparten har arbetat tidigare .............................................................................................33
Olika skäl till att inte arbeta kvar .........................................................................................34
Alla är inte inskrivna på arbetsförmedlingen ....................................................................35
Långvarigt sjuka personer ...........................................................................................36
Andelen långvarigt sjuka har länge ökat ............................................................................36
Andelen långvarigt sjuka kvinnor har ökat mest ..............................................................37
Långvarigt sjuka år 2008 .......................................................................................................38
Ålder och kön spelar in .........................................................................................................38
Olika födelseländer bland de långvarigt sjuka ..................................................................39
Mindre vanligt med eftergymnasial utbildning ................................................................40
Majoriteten har arbetslivserfarenhet ....................................................................................42
Senaste arbetet slutade ofta av hälsoskäl ............................................................................42
Så många skulle vilja arbeta .................................................................................................43
Tidsbegränsat anställda och undersysselsatta ............................................................ 43
En halv miljon tidsbegränsat anställda ...............................................................................43
Mer än 70 procent föredrog fast anställning ......................................................................45
Anställda i alla näringsgrenar ..............................................................................................45
En kvarts miljon undersysselsatta .......................................................................................46
Många undersysselsatta jobbar deltid ................................................................................47
Statistiska centralbyrån
5
Innehåll
Utbildning, jobb och pengar
Så många timmar vill man arbeta ....................................................................................... 47
Både tidsbegränsat anställd och undersysselsatt.............................................................. 48
Sammanfattning ..........................................................................................................48
3 Inkomster ................................................................................................................51
Nettoinkomstens storlek ..............................................................................................52
Nettoinkomstens sammansättning på makronivå.........................................................53
Kriterium 1 – Att tillhöra 10 procent av befolkningen med lägst nettoinkomst............... 56
Nettoinkomstens sammansättning för enskilda individer..............................................58
Kriterium 2 – Att ha en nettoinkomst som till minst hälften består av C-inkomster ....... 60
Kriterium 3 – Att ha ekonomiskt bistånd ......................................................................62
Sammanfattning ..........................................................................................................63
4 Levnadsförhållanden .............................................................................................65
Olika datakällor ger olika resultat .................................................................................65
Några aspekter av välfärden hos utsatta grupper ........................................................65
Utsatta grupper utsatta på flera områden ......................................................................... 66
Definitioner och begreppsförklaringar ..........................................................................66
Hur stora är de utsatta grupperna? .................................................................................... 67
Boende..................................................................................................................................... 68
Materiella tillgångar och ekonomi ...................................................................................... 69
Arbetsmiljö ............................................................................................................................. 71
Hälsa........................................................................................................................................ 72
Medborgerliga aktiviteter .................................................................................................... 76
Trygghet och säkerhet .......................................................................................................... 79
Sammanfattning .................................................................................................................... 81
5 Utsatt eller inte? .....................................................................................................83
Fakta om statistiken ..................................................................................................85
Detta omfattar statistiken .............................................................................................85
Arbetskraftsundersökningarna (AKU)............................................................................... 85
Grundskolan: slutbetyg ........................................................................................................ 85
Gymnasieskolan: elever per 15 oktober ............................................................................. 86
Gymnasieskolan, slutbetyg .................................................................................................. 86
Inkomststatistiken – totalräknat .......................................................................................... 87
Skatter och taxerade inkomster ........................................................................................... 87
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) .......................................................... 87
Variabeldefinitioner och förklaringar ............................................................................90
Statistiska begrepp ......................................................................................................93
Så görs statistiken .......................................................................................................93
Statistikens tillförlitlighet ..............................................................................................94
Bra att veta ..................................................................................................................96
Referenser .................................................................................................................99
In English .................................................................................................................101
Summary ...................................................................................................................101
Who is not qualified to apply to higher education? .....................................................101
Who is vulnerable on the labour market? ..................................................................101
Who is financially vulnerable? ...................................................................................102
How do vulnerable persons experience their life situation? ....................................... 103
Key to symbols and abbreviations .................................................................................... 104
List of tables ..............................................................................................................105
List of graphs.............................................................................................................106
Explanatory symbols and abbreviations ....................................................................108
6
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Sammanfattning
Sammanfattning
Syftet med denna rapport är att belysa
grupper i samhället som riskerar att
hamna i en utsatt situation. Rapporten
baseras på statistik om utbildning,
arbetsmarknad, inkomster och levnadsförhållanden.
Utbildningskapitlet redovisar vilka
elever som inte klarar gymnasiet. När
det gäller arbetsmarknaden studeras de
personer som inte har något arbete på
grund av arbetslöshet eller sjukdom.
Avsnittet om inkomster avgränsas till
personer med låga inkomster och till
dem som inte kan försörja sig själva utan
behöver hjälp från samhällets ekono1
miska trygghetssystem . Avsnittet om
levnadsförhållanden belyser olika grupper i samhället utifrån olika välfärdsindikatorer.
Rapporten bygger på resultat från flera
olika källor. För mer information om de
olika statistikkällorna se avsnittet Fakta
om statistiken. Statistiken redovisas för
kvinnor och män samt för olika åldrar
(20-64 år) med undantag för kapitlet om
utbildning som belyser ungdomar/unga
vuxna.
Vilka elever klarar inte
gymnasiet?
Andelen elever som fullföljer gymnasiet
och är behöriga att söka till högskolan
har ökat de senaste tio åren. Det finns
dock stora skillnader mellan olika elevgrupper. Elever som är utrikes födda
fullföljer gymnasiet i lägre utsträckning
än elever som är födda i Sverige. Flickor
fullföljer gymnasiet i högre utsträckning
än pojkar oavsett bakgrund. Det finns
samband mellan föräldrarnas bakgrund,
1
Ekonomisk trygghetssystem består av Socialförsäkringssystemen (Arbetslöshetsersättning +
Sjukpenning + Sjuk- och aktivitetsersättning +
Föräldrapenning + Studiemedel + Pensioner) och
Behovsprövade bidrag (Ekonomiskt bistånd +
Bostadsbidrag)
Statistiska centralbyrån
födelseregion, utbildningsnivå och ekonomi och deras barns studieresultat.
Följer man eleverna åren efter gymnasieperioden visar det sig att de elever som
inte fullföljde gymnasiet förvärvsarbetar
i mindre omfattning än de elever som
fullföljde. De som inte fullföljde har även
lägre inkomst och de är en högre andel
som har arbetsmarknadsstöd och ekonomiskt bistånd än bland de som fullföljde.
Precis som i andra studier inom området
visar rapporten på ett samband mellan
studieresultat och etablering i samhället.
Elever som inte klarar gymnasiet måste
också många gånger ta omvägar genom
utbildningssystemet för att komplettera
sin utbildning. Detta kan vara kostsamt
både för individen och för samhället.
Vilka är utsatta på
arbetsmarknaden?
Tre grupper som skulle kunna betecknas
som extra utsatta på arbetsmarknaden är
arbetslösa, långvarigt sjuka samt tidsbegränsat anställda som skulle föredra fast
anställning. Dessa grupper valdes utifrån
ett antagande om att de generellt sett har
en otryggare levnadssituation som kan
relateras till arbetsmarknaden.
Antalet arbetslösa män var år 2008 ungefär lika många som antalet arbetslösa
kvinnor. Bland de långvarigt sjuka och
bland de tidsbegränsat anställda som
skulle föredra fast anställning var kvinnorna däremot i majoritet. Särskilt hög
var andelen kvinnor bland dem som
både var tidsbegränsat anställda, skulle
föredra fast anställning och var undersysselsatta. I den gruppen var över 70
procent kvinnor år 2008.
Det var också vanligare att vara arbetslös, långvarigt sjuk och tidsbegränsat
anställd om man var utrikes född. År
2008 var 17 procent av befolkningen
född i ett annat land än Sverige, men
bland de arbetslösa var andelen 34 pro7
Sammanfattning
cent och bland de långvarigt sjuka 29 procent. Bland de tidsbegränsat anställda
som föredrog fast anställning uppgick
andelen som var utrikes född till 21 procent. Det är viktigt att komma ihåg att
gruppen utrikes födda är en heterogengrupp, inte minst då det gäller födelseland och invandringsår.
Bland de långtidsarbetslösa var det vanligare att ”endast” ha förgymnasial utbildning: 26 jämfört med 15 procent i
hela befolkningen. Samma sak gällde
gruppen långvarigt sjuka, men här
spelade åldersskillnader en stor roll:
långvarigt sjuka är oftare äldre, och
bland äldre är det i allmänhet vanligare
att ha högst förgymnasial utbildning.
Merparten av de arbetslösa och långvarigt sjuka har någon form av arbetslivserfarenhet. Av de som var arbetslösa år
2008 hade 86 procent arbetat någon gång
tidigare, och bland de långvarigt sjuka
uppgick andelen till 87 procent. Av de
arbetslösa som inte hade arbetat tidigare
–feriearbete ej inräknat – var mer än
hälften yngre än 25 år.
Vilka är ekonomiskt utsatta?
Tre kriterier använts i rapporten för att
belysa ekonomisk utsatthet. Kriterium 1
är att tillhöra de 10 procent i befolkningen
som har lägst nettoinkomst (P10). Kriterium 2 är att ha en nettoinkomst som till
minst hälften består av vad som i rapporten kallas C-inkomster, dvs. arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade
bidrag. Kriterium 3 är att ha ekonomiskt
bistånd.
Kriterium 1 och 2 avgränsar i stor utsträckning olika personer. Endast var sjätte av
de 650 000 personer som hade en nettoinkomst som till minst hälften består av
C-inkomster ingår också i P10.
Totalt var det år 2007 cirka en miljon personer, eller närmare 20 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år som uppfyllde
något av de tre kriterierna på utsatthet.
En mycket liten del av befolkningen, 0,7
procent, uppfyllde alla tre kriterier. Av
8
Utbildning, jobb och pengar
dessa 40 000 personer hade endast var
tredje det som i rapporten kallas Ainkomst (löneinkomst, inkomst av
näringsverksamhet och kapitalinkomst).
De tre grupperna skiljer sig åt på flera
sätt. De som uppfyllt kriterium 1 (P10)
består till stor del av personer som inte
är etablerade på arbetsmarknaden. De
har låga A-inkomster samtidigt som få
har C-inkomster. Mindre än var tionde
hade arbetsmarknadsstöd respektive
sjuk- och aktivitetsersättning och endast
var trettionde hade sjukpenning någon
gång under 2007. Trots den låga nettoinkomsten hade endast var tionde person
ekonomiskt bistånd respektive bostadsbidrag. Däremot hade nästan var fjärde
studiemedel.
De som uppfyller kriterium 2 (50 procent
C-inkomster) har betydligt högre nettoinkomst än P10-gruppen. Stora skillnader i jämförelse med P10-gruppen är att
endast 2 procent hade studiemedel och
att drygt 60 procent hade sjuk- och aktivitetsersättning. För mer än varannan
person som uppfyller kriterium 2 bestod
nettoinkomsten till mer än 90 procent av
C-inkomster. I P10-gruppen gäller detta
mindre än var sjätte person.
De som uppfyller kriterium 3 (ekonomiskt bistånd) skiljer sig från de övriga
främst genom att mer än 40 procent inte
hade några A-inkomster. I de två övriga
grupperna var andelen cirka 20 procent.
En annan skillnad är att hälften av alla
med ekonomiskt bistånd också hade
bostadsstöd. Av dem som uppfyllde
kriterium 2 hade var tredje bostadsstöd
och av dem som uppfyllde kriterium 1
endast var tionde.
Hur upplever de utsatta sin
livssituation?
Utsatta grupper har identifierats i bemärkelsen låg utbildningsnivå, otillräcklig sysselsättning eller arbetslöshet
samt låg inkomst eller beroende av
inkomster från samhällets ekonomiska
trygghetssystem. Dessa grupper har
sämre levnadsförhållanden än de sysselStatistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
satta på samtliga undersökta välfärdsområden.
Boende: Andelen trångbodda är bland
sysselsatta 2 procent och bland låginkomsttagare 11 procent. Sju av tio sysselsatta trivs mycket bra i sitt bostadsområde medan detta endast gäller för
fyra av tio undersysselsatta låginkomsttagare.
Materiella tillgångar: Bland de sysselsatta är det 8 procent som inte har tillgång till dator i hemmet. Bland undersysselsatta med låg inkomst är andelen
tre gånger högre. 14 procent av de sysselsatta har inte tillgång till fritidshus och
har inte gjort någon semesterresa (minst
en vecka) under de senaste året. Bland
personer som ingår i hushåll som får
ekonomiskt bistånd är motsvarande
andel tre gånger så stor.
Arbetsmiljö: 13 procent av (fast eller
tidsbegränsat) anställda personer
upplever att deras arbete är jäktigt och
stressigt, medan detta gäller för 24
procent av de undersysselsatta.
Statistiska centralbyrån
Sammanfattning
Hälsa: Bland sysselsatta har 11 procent
svåra besvär av långvarig sjukdom medan andelen är nära den dubbla bland
personer som ingår i hushåll med låg
disponibel inkomst och tre gånger så stor
bland personer i hushåll med ekonomiskt
bistånd. Andelen dagligrökare bland de
sysselsatta är 14 procent och 38 procent
bland de undersysselsatta med låg inkomst. I denna grupp är det också 34 procent som inte besökt tandläkare på minst
2 år, medan motsvarande andel bland
sysselsatta är 14 procent.
Medborgerliga aktiviteter: Föreningsdeltagandet är påtagligt lågt hos utsatta
grupper. Bland undersysselsatta med låg
inkomst har endast 20 procent deltagit i
möte med någon förening, facklig eller
politisk förening undantagna. Motsvarande andel bland sysselsatta är dubbelt
så hög.
Trygghet och säkerhet: Bland undersysselsatta är andelen som blivit utsatta
för våld eller hot om våld 16 procent
medan motsvarande andel bland sysselsatta endast är hälften så hög.
9
Sammanfattning
Utbildning, jobb och pengar
Teckenförklaringar och förkortningar
.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
.
10
Uppgift kan inte förekomma
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inledning
Inledning
Levnadsförhållandena har genomgått
stora förändringar genom åren. Förändringar kring utbildningsnivån, arbetsmarknaden, de ekonomiska förhållanden
samt den psykiska hälsan påverkar
levnadsförhållandena på olika sätt.
1990-talet innebar stora förändringar på
arbetsmarknaden, inom samhällsekonomin och i samhällets ekonomiska trygghetssystem. Detta bidrog till att olika for2
mer av ofärdsproblem ökade . Vid sidan
av ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning förändrades även arbetets villkoren i flera avseenden. Allt större grupper
fick ekonomiska svårigheter och låga in3
komster. Andelen av befolkningen med
4
flera olika välfärdsproblem ökade något
mellan 1991 och 2000. Ansamlingen av
problem har varit störst generellt sett
bland utrikes födda, följt av ensam5
stående utan barn samt unga personer.
Finns det något samlingsbegrepp för de
grupper av personer som har låg eller
ingen utbildning, som inte har något
arbete, som är långtidssjuka, som till
2
Statistiska centralbyrån (SCB) (2003). Välfärd och
ofärd på 90-talet. (Levnadsförhållanden, nr: 100).
Och Statistiska centralbyrån (SCB) (2004) Perspektiv på välfärden 2004. (Levnadsförhållanden, nr:
106).
3
”Kommittén Välfärdsbokslut” (2001). Välfärdsbokslut 1990-talet.
4
Välfärdsproblem= arbetslöshet, saknar kontantmarginal, ohälsa, bristande medborgarkompetens,
bristande socialt nätverk, ej egen bostad och
bristande personlig trygghet
5
Socialstyrelsen (2006) Socialrapport 2006, sid
142-143.
Statistiska centralbyrån
mycket stor del lever på olika ekonomiska trygghetssystem eller som har en
sämre välfärd av olika orsaker? Långt
tillbaka i historien kallades personer som
inte hade arbete eller egen försörjning för
bland annat arma och fattighjon. I dag
används olika begrepp i debatten, som
utsatthet, utanförskap, marginalisering och
fattigdom. I rapporten används begreppet
utsatt.
Rapporten börjar med ett kapitel om den
grupp av ungdomar/unga vuxna som
inte har klarat gymnasiet. Hur kommer
det sig att de inte klarar gymnasiet?
Finns det något samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och/eller föräldrarnas ekonomiska situation och hur ungdomar/unga vuxna klarar sin utbildning?
Hur klarar de sig efter gymnasieperioden?
Följande kapitel belyser situationen på
arbetsmarknaden. Vilka har en tillfällig
anställning? Vilka är de arbetslösa, kort
respektive lång tid? Vilka skillnader
finns när man jämför kön, ålder, födelseland och utbildningsnivå. Vilka befinner
sig utanför arbetskraften p.g.a. sjukdom?
Med låg utbildningsnivå men framför
allt utan arbete är det svårt att försörja
sig. De ekonomiska trygghetssystem som
finns i Sverige ger en möjlighet till försörjning trots inkomstbortfall. Hur många
personer är det som får mindre än 50 procent av sin försörjning från eget arbete?
Hur många lever på ekonomiskt bistånd?
Vilka är de tio procenten med lägst
inkomst i Sverige?
Hur kan man beskriva den grupp av personer som enligt olika definitioner är utsatta i sin vardag? I statistiken finns olika
välfärdsindikatorer som ger ett mått på
människors levnadsförhållanden i termer av arbetsmiljö och arbetsförmåga,
materiella tillgångar, trångboddhet, upplevd hälsa, trygghet och säkerhet, deltagande i föreningslivet och den politiska
debatten m.m.
11
Inledning
Resultaten i rapporten har olika referenstidpunkter. Den longitudinella studien i
utbildningskapitlet sträcker sig över åren
1994-2008. Arbetsmarknaden har två olika
tidsserier; arbetslösheten för åren
12
Utbildning, jobb och pengar
2005-2008 och sjukskrivningarna för åren
1987-2008. Referenstidpunkten för kapitlet om Ekonomiskt utsatta och Sämre välfärd hos utsatta grupper är år 2007.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
1 Utbildning
Dagens samhälle och arbetsliv kräver i stor utsträckning att ungdomar har en gymnasieutbildning. Även om andelen som fullföljer gymnasiet och som är behöriga att söka till högskolan har
ökat de senaste tio åren fullföljer var fjärde elev inte gymnasiet. Frågan är om det finns en risk
för att de elever som inte klarar gymnasiet får det svårare att etablera sig i samhället och därmed
hamnar i en utsatt situation? Detta kapitel handlar om vilka som inte klarar gymnasiet och hur
det går för dem senare i livet.
Befolkningens utbildning
Grundskolan
Den svenska befolkningens utbildningsnivå förändras över tiden. Utbildningssystemet har successivt byggts ut, framförallt inom gymnasieskolan och högskolan och det innebär att utbildningsnivån
stiger efter hand när nya generationer
växer upp och gamla försvinner.
Grundskolan ska lägga grunden till ett
livslångt lärande och ge barn de verktyg
som behövs för att söka kunskap senare i
livet. Erfarenheter från grundskolan har
därför också stor betydelse för de fortsatta studierna.
Numera är fler svenskar högutbildade än
lågutbildade. Tidigare var situationen
den omvända. Svenskarnas utbildningsnivå har således stigit kraftigt de senaste
åren, vilket beror på utbildningssystemets tillväxt och den demografiska
utvecklingen.
Unga idag möter ett större utbud av
utbildning än dagens äldre gjorde under
sin studieaktiva tid. Det gäller både
gymnasieskolan, där de allra flesta
numera deltar, och den högre utbildningen. I statistiken ersätter yngre personer med högre utbildning kontinuerligt äldre med lägre utbildningsnivå,
med effekten att utbildningsnivån
successivt stiger.
Statistiska centralbyrån
Under de senaste tio åren har andelen
elever som inte är behöriga att söka till
gymnasiet ökat, se diagram 1.1. För att
en elev ska vara behörig att söka till
gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs lägst betyget
godkänd i ämnena engelska, matematik
och svenska eller svenska som andra
språk. Läsåret 1997/98 saknade 9 procent av eleverna som avgick från årskurs
9 behörighet till gymnasiet. Motsvarande
andel läsåret 2007/08 var 12 procent. Det
var fler pojkar än flickor som inte var
behöriga men skillnaden mellan könen
har minskat. Elever som saknar behörighet ska erbjudas studier på ett individuellt program på gymnasiet.
13
Utbildning
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 1.1. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella och
specialutformade program läsåren 1997/98–2007/08. Procent
Percentage of students who are not qualified for the national and special programmes in
academic years 1997/98-2007/08
Procent
14
12
10
8
6
4
Pojkar
2
0
1997/98 1998/99
Flickor
1999/00 2000/01 2001/02
2002/03 2003/04 2004/05 2005/06
2006/07 2007/08
Källa: SCB, Utbildningsstatistik
Skillnader mellan olika
elevgrupper
Elever med utländsk bakgrund är en
heterogen grupp. Eleven kan vara född i
Sverige med två utrikes födda föräldrar
men även själv vara utrikes född och
invandrat före eller under sin studietid.
Andelen som inte är behörig till gymnasiet är högre bland de utrikes födda eleverna än bland eleverna som är födda i
Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Högst andel behöriga har eleverna med
svensk bakgrund. Oavsett bakgrund har
pojkar en högre andel som inte är behöriga och skillnaden mellan pojkar och
flickor är störst bland de utrikes födda.
Tiden eleverna varit bosatta i Sverige har
en avgörande betydelse för hur de klarar
att uppnå behörighet till gymnasiet.
Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar
också elevernas resultat i grundskolan.
Elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå, dvs. högst förgymnasial
utbildning, saknar i större utsträckning
än elever med högutbildade föräldrar
behörighet till gymnasiet. Andelen som
inte har behörighet till gymnasiet bland
elever med lågutbildade föräldrar har
ökat över tiden. Bland avgångna läsåret
1997/98 var andelen 20 procent jämfört
med 33 procent läsåret 2007/08. Flickor
14
uppnår i högre utsträckning än pojkar
behörighet till gymnasiet oavsett vilken
utbildningsnivå föräldrarna har. Störst
skillnad mellan flickor och pojkar fanns
bland elever som har föräldrar med låg
utbildningsnivå.
Gymnasieskolan
I gymnasieskolan ställs ungdomar inför
nya utmaningar och vuxenlivet närmar
sig allt mer. En viktig fråga att ta ställning till är ett tidigt yrkesliv eller att
studera vidare.
I stort sett alla elever fortsätter att studera
efter grundskolan även om det i vissa fall
dröjer några år. När programgymnasiet
infördes i början av 1990-talet ökade
andelen som fortsatte från grundskola till
gymnasiet och numera är andelen uppe i
99 procent.
Uppgifterna i detta avsnitt avser elever
som var nybörjare i gymnasieskolan
höstterminerna 1994–2004 och som slutfört gymnasiet inom fyra år. Eftersom
eleverna följs upp efter fyra år innebär
det att elever som började på ett individuellt program för att senare gå över till
ett nationellt program eller elever som
gjort kortare studieuppehåll för t.ex.
utlandsstudier finns med. Eleverna delas
in i tre grupper:
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
att de inte har något slutbetyg från gymnasiet. Ytterligare 8 procent hade ett
slutbetyg men var inte behöriga att söka
till högskolan. Bland de elever som
började hösten 1994 var andelarna högre,
31 respektive 12 procent, se diagram 1.2.
• Elever som fullföljt inom fyra år och
som är behöriga att söka till högskolan
• Elever som fullföljt inom fyra år men
som inte är behöriga att söka till högskolan
• Elever som inte fullföljt inom fyra år
De senaste tio åren har andelen elever
som fullföljt sin gymnasieutbildning och
som är behöriga att söka till högskolan
ökat. Med andra ord har andelen som
inte fullt ut klarar av att slutföra en gymnasieutbildning minskat. Av de elever
som började i gymnasiet hösten 2004
hade 25 procent inte slutfört en gymnasieutbildning efter fyra år, vilket innebär
Andelen pojkar som inte fullföljt var
högre än andelen flickor och det gällde
även för dem som fullföljt men som inte
var behöriga till högskolan. Bland elever
som inte fullföljt ökade skillnaden mellan
pojkar och flickor. Däremot minskade
skillnaden bland dem som fullföljt men
som inte var behöriga.
Dagens gymnasieskola omfattar 17 nationella program, specialutformade program samt
individuella program. Alla program, utom det individuella, ger grundläggande behörighet
till högskolan. Grundläggande behörighet eller fullständiga studier har den elev som i sitt
slutbetyg har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de
gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Slutbetyg får elever när de har gått
igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och fått betyg i alla kurser
och det projektarbete som ingår i elevens studieväg. Utan behörighet avser en elev som får
ett slutbetyg men där resultatet inte räcker till grundläggande behörighet.
Elever som inte fullföljt gymnasiet får inget slutbetyg. Däremot får alla elever som slutar i
förtid ett samlat betygsdokument över vilka kurser de läst och vilka betyg de fått på
kurserna.
Diagram 1.2. Elever som inte fullföljt gymnasiet och elever som fullföljt men som inte var
behöriga till högskolan höstterminerna 1994–2004. Procent
Percentage of students who do not complete upper secondary school and students who
completed upper secondary school but did not qualify for higher education autumn terms
1994–2004
Procent
35
Ej fullföljt – pojkar
30
25
Ej fullföljt – flickor
20
15
Fullföljt men ej behörig – pojkar
10
5
Fullföljt men ej behörig – flickor
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Källa: SCB, Utbildningsstatistik
Statistiska centralbyrån
15
Utbildning
Elevernas studieresultat varierar mellan
olika gymnasieprogram. På de studieförberedande programmen var andelen som
fullföljde och som var behöriga att söka
till högskolan högre än på de yrkesförberedande programmen. För de flesta
nationella programmen var det vanligare
att flickorna än pojkarna fullföljde. Många
av eleverna som började ett individuellt
program har inte fullföljt inom fyra år
och det har inte skett några förändringar
under de senaste åren.
Elevernas bakgrund har betydelse
Elevernas bakgrund har betydelse för hur
gymnasiestudierna lyckas. De med
svensk bakgrund fullföljer gymnasiet i
större utsträckning än de med utländsk
bakgrund. Elever med utländsk bakgrund kan vara födda i Sverige med två
utrikes födda föräldrar men även själva
vara utrikes födda och invandrat före
eller under sin studietid. Som nämnts
tidigare är elever med utländsk bakgrund
en heterogen grupp. Personer som
invandrar till Sverige kommer från en
mängd olika länder, av olika anledning
och med olika förutsättningar.
Närmare hälften av de utrikes födda
eleverna som började gymnasiet hösten
2004 hade inte fullföljt sina gymnasiestudier inom 4 år. Bland elever som är
födda i Sverige med två utrikes födda
föräldrar hade var tredje inte fullföljt.
Motsvarande andel bland elever med
svensk bakgrund är var femte, se tabell
1.1.
16
Utbildning, jobb och pengar
Studieresultaten har dock blivit bättre de
senaste tio åren. Bland de utrikes födda
som började gymnasiet hösten 1994 hade
fler än hälften inte fullföljt inom fyra år.
För eleverna som är födda i Sverige med
utrikes födda föräldrar var andelen 37
procent. Motsvarande andel för eleverna
med svensk bakgrund var 28 procent. De
utrikes födda har förbättrat sina studieresultat mest och flickor har förbättrat
sina resultat mer än pojkar. Trots förbättringen de senaste åren fullföljer inte
41 procent av de utrikes födda flickorna
och 49 procent av de utrikes födda pojkarna gymnasiet inom fyra år. Ju äldre
de utrikes födda eleverna var när de
invandrade desto högre var andelen som
inte fullföljde gymnasiet.
Skillnaden mellan elever med utländsk
och svensk bakgrund var inte lika stor
bland dem som fullföljde gymnasiet men
som var obehöriga. Andelen elever som
fullföljde men som inte var behöriga var
12 procent bland elever födda i Sverige
med två utrikes födda föräldrar. För de
utrikes födda och de med svensk bakgrund var andelen 11 respektive 8 procent. Detta avser elever som började
hösten 2004. Motsvarande andel bland
eleverna som började 1994 var 15 procent
för elever födda i Sverige med två utrikes
födda föräldrar, 13 procent för utrikes
födda och 12 procent för elever med
svensk bakgrund.
Oavsett bakgrund fullföljer flickor gymnasiet i högre utsträckning än pojkar och
det har inte förändrats över tiden.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
Tabell 1.1. Studieresultat i gymnasiet för elever som började gymnasiet hösten 1994 och
hösten 2004 efter svensk och utländsk bakgrund. Procent
Study results in upper secondary school for students with Swedish/foreign backgrounds who
began autumn 1994 and autumn 2004
1994
2004
Ej fullföljt
Fullföljt
men ej
behörig
Behörig
Ej fullföljt
Fullföljt
men ej
behörig
Behörig
Svensk bakgrund
Flickor
Pojkar
28
27
29
12
9
15
60
64
56
22
19
24
8
6
9
71
75
67
Utländsk bakgrund – född i Sverige
Flickor
Pojkar
37
35
39
15
13
18
47
52
43
33
28
38
12
10
14
55
62
48
Utländsk bakgrund – utrikes född
Flickor
Pojkar
53
49
57
13
12
14
34
39
29
45
41
49
11
10
12
44
50
39
Källa: SCB, Utbildningsstatistik
Föräldrarnas bakgrund har också
betydelse
Det finns även ett samband mellan föräldrarnas bakgrund och hur eleverna
klarar gymnasiet. I det här avsnittet
redovisas studieresultat för elever som
började gymnasiet 1994 efter föräldrarnas
bakgrund. Redovisningen avser huruvida ingen, en eller båda av föräldrarna
är födda utanför Norden, har låg utbildningsnivå och/eller har mer än 50 procent i ekonomiskt stöd. Med låg utbildningsnivå avses förgymnasial utbildning
– högst 9 år. Ekonomiskt stöd avser
arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), ekonomiskt bistånd (tidigare
socialbidrag) och bostadsbidrag. Om en
förälder har mer än 50 procent av dessa i
Statistiska centralbyrån
förhållande till nettoinkomsten, den
inkomst som återstår av skattepliktiga
och skattefria inkomster när skatten är
avdragen, har han eller hon mer än 50
procent i ekonomiskt stöd.
Föräldrar födda utanför Norden
Elever med två föräldrar födda utanför
Norden fullföljde gymnasiet i lägre
utsträckning än elever där en eller ingen
av föräldrarna är födda utanför Norden.
Bland elever med två föräldrar födda
utanför Norden var det fler som inte fullföljde än som blev behöriga till högskolan. För elever som inte var behöriga att
söka till högskolan fanns inga stora skillnader i studieresultat beroende på var
föräldrarna var födda, se diagram 1.3.
17
Utbildning
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 1.3. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter
föräldrarnas bakgrund. Föräldrar födda utanför Norden. Procent
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents’
background. Parents born outside of Nordic countries. Percent
Procent
70
Behörig
60
50
Ej fullföljt
Fullföljt men ej behörig
40
30
20
10
0
Båda födda utom Norden
En född utom Norden
Ingen född utom Norden
Källa: SCB, Utbildningsstatistik
Föräldrarnas utbildningsnivå
Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar
också elevernas studieresultat. Elever
som har två föräldrar med låg utbildningsnivå dvs. förgymnasial utbildning
fullföljde gymnasiet i lägre utsträckning
än elever vars båda föräldrar har minst
gymnasieutbildning, se diagram 1.4.
Bland elever som har föräldrar med låg
utbildningsnivå var 46 procent behöriga
att söka till högskolan. Andelen som inte
fullföljde uppgick till 39 procent och
andelen som inte var behöriga till
15 procent. Motsvarande andel bland
elever där ingen av föräldrarna har låg
utbildningsnivå var 64 procent behöriga,
26 procent som inte fullföljde och
11 procent som inte var behöriga.
Diagram 1.4. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter
föräldrarnas bakgrund. Föräldrar med låg utbildningsnivå. Procent
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents’
background. Parents with low level of education. Percent
Procent
70
Behörig
60
50
Ej fullföljt
Fullföljt men ej behörig
40
30
20
10
0
Båda låg utbildningsnivå
En låg utbildningsnivå
Ingen låg utbildningsnivå
Källa: SCB, Utbildningsstatistik
18
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
Föräldrar med ekonomiskt stöd
Stor inverkan på elevernas studieresultat
verkar även föräldrarnas ekonomi ha, se
diagram 1.5. Drygt hälften av eleverna
som har två föräldrar med minst 50
procent i ekonomiskt stöd hade inte
fullföljt gymnasiet. Andelen som inte
fullföljde var även hög för elever där en
av föräldrarna hade mer än 50 procent i
ekonomiskt stöd.
Diagram 1.5. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter
föräldrarnas bakgrund. Föräldrar som har mer än 50 procent ekonomiskt stöd. Procent
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents’
background. Parents who had more than 50 percent economic support. Percent
Procent
70
Behörig
60
Ej fullföljt
Fullföljt men ej behörig
50
40
30
20
10
0
Båda med ekonomiskt stöd
En med ekonomiskt stöd
Ingen med ekonomiskt stöd
Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik
Född utanför Norden, låg utbildning
och ekonomiskt stöd
Kombineras dessa tre bakgrundsfaktorer
för föräldrarna, det vill säga födda utanför Norden, låg utbildningsnivå och mer
än hälften i ekonomiskt stöd visar det sig
att mindre än var tredje elev med denna
bakgrund var behörig att söka till hög-
Statistiska centralbyrån
skolan, se diagram 1.6. Av eleverna med
motsatt bakgrund – båda föräldrarna
födda i Norden, minst gymnasieutbildning och i mindre grad försörjda av ekonomiskt stöd från samhället – var två
tredjedelar behöriga att söka till högskolan.
19
Utbildning
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 1.6. Studieresultat i gymnasiet för elever som började hösten 1994 efter
föräldrarnas bakgrund. Föräldrar med ekonomiskt stöd, låg utbildningsnivå och födda
utanför Norden. Procent
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by parents’
background. Parents with economic support, low education and born outside of the Nordic
countries. Percent
Procent
80
70
Behörig
60
Ej fullföljt
Fullföljt men ej behörig
50
40
30
20
10
0
Båda x 3
Ingen x 3
Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik
Fortsatta studier
När det gäller deltagande i andra studieformer fanns det stora skillnader mellan
eleverna i gymnasieskolan. Bland elever
som började gymnasiet 1994 och som inte
fullföljt inom fyra år var andelen som vid
något tillfälle under perioden 1998–2000
studerat inom andra skolformer 5 procent. Motsvarande andel bland elever
som fullföljt och som var behöriga till
högskolan var 62 procent. För elever som
fullföljt gymnasiet men som inte var behöriga till högskolan var andelen 40 procent. Det fanns dock skillnader mellan de
olika skolformerna. Den största skillnaden gällde högskolestudier. Mindre än
1 procent av eleverna som inte fullföljt
gymnasiet hade påbörjat högskolestudier
under perioden 1998–2000. För elever
som fullföljt och som var behöriga var
andelen 46 procent. Att skillnaden är
störst för högskolestudier är dock inte
konstigt med tanke på att eleverna som
inte fullföljt inte har särskilt mycket tid
på sig att dels skaffa sig behörighet till
högskolan och sedan hinna påbörja
högskolestudier.
De som inte klarar att bli behöriga till
högskolan i gymnasiet kan läsa in behörigheten på komvux eller folkhögskola.
Studier på komvux var vanligast bland
20
elever som fullföljt gymnasiet men som
inte var behöriga till högskolan, 34 procent, men även en ganska stor andel av
eleverna som var behöriga hade läst på
komvux, 26 procent. Även inom denna
skolform var andelen som inte fullföljt
gymnasiet låg.
Flickor hade i större utsträckning än
pojkar studerat på högskolan, komvux
och folkhögskola oavsett studieresultat i
gymnasieskolan. Den största skillnaden
mellan flickor och pojkar fanns bland
dem som påbörjat studier på komvux
och det var bland elever som fullföljt
men som inte var behöriga som skillnaden var störst.
Bland eleverna som inte fullföljt gymnasiet har det inte skett några större förändringar av andelen som börjat läsa på
komvux, kvalificerad yrkesutbildning
och högskola sett över tiden. Däremot
har andelen som läst på folkhögskola
ökat i denna grupp. Andelen bland dem
som började gymnasiet hösten 1994 var
3 procent och för dem som började hösten 2002 var den 14 procent. Elever som
började i gymnasieskolan hösten 2002 är
den senaste nybörjaromgången som går
att följa upp eftersom då avses deltagande i andra skolformer åren 2006-2008.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
För elever som fullföljt men som inte var
behöriga har utvecklingen varit lite mer
varierande. Även i den här gruppen har
andelen som läst på folkhögskola ökat
över tiden. Andelen som börjar läsa på
komvux och högskola ökade under ett
antal år för att därefter minska bland
eleverna som började gymnasiet hösten
2001 och 2002. Däremot har andelen som
börjar läsa en kvalificerad yrkesutbildning i praktiken varit densamma mellan
åren.
Tabell 1.2. Elever som började gymnasiet hösten 1994 och hösten 2002 efter studier i
andra skolformer. Procent
Newly enrolled in upper secondary school autumn 1994 and autumn 2002, by studies in other
forms of schooling. Percent
1994
2002
Totalt
Flickor
Pojkar
Totalt
Flickor
Pojkar
Komvux
Ej fullföjlt
Fullföljt men ej behörig
Behörig
1
34
26
1
41
31
1
30
21
1
34
20
1
41
24
1
29
15
Folkhögskola
Ej fullföjlt
Fullföljt men ej behörig
Behörig
3
3
2
4
3
2
3
2
1
14
6
7
17
7
9
11
6
5
KY
Ej fullföjlt
Fullföljt men ej behörig
Behörig
1
1
2
1
1
2
1
1
2
1
2
4
1
2
4
1
2
4
Högskola
Ej fullföjlt
Fullföljt men ej behörig
Behörig
0
10
46
0
11
50
0
10
43
1
9
48
1
10
53
1
8
42
Källa: SCB, Utbildningsstatistik
Uppföljning av elever som började
gymnasiet hösten 1994
Följer man elever som började gymnasiet
hösten 1994 för att se hur det har gått för
dem senare i livet finner man några
intressanta resultat. De första åren efter
gymnasieskolan var andelen som förvärvsarbetade högre bland både elever
som inte fullföljt och elever som fullföljt
men som inte var behöriga än bland
elever som var behöriga, se diagram 1.7.
Det kan förklaras av att många som är
behöriga att söka till högskolan fortsätter
Statistiska centralbyrån
att studera de närmaste åren efter gymnasiet. År 2007 däremot, det vill säga
knappt tio år efter gymnasiet, var det fler
bland de behöriga som jobbade än bland
de övriga. Andelen förvärvsarbetande
bland dem som inte fullföljt sina gymnasiestudier var 73 procent. Motsvarade
andel för dem som fullföljt men inte var
behöriga att söka till högskolan var 81
procent och bland dem som var behöriga
att söka till högskolan 86 procent.
Oavsett studieresultat förvärvsarbetade
män i högre utsträckning än kvinnor.
21
Utbildning
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 1.7. Andel förvärvsarbetande bland elever som började gymnasiet 1994. Procent
Percentage of persons gainfully employed among students who began upper secondary school
in 1994
Kvinnor
Procent
90
80
70
60
50
40
30
Behörig
20
Ej fullföljt
10
Fullföljt men ej behörig
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2003
2004
2005
2006
2007
Män
Procent
90
80
70
60
50
40
30
Behörig
20
Ej fullföljt
10
Fullföljt men ej behörig
0
2000
2001
2002
Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik
Till att börja med var mönstret detsamma
även för andra nybörjaromgångar i gymnasiet, men bland elever som började
gymnasiet i slutet på 1990-talet såg bilden
annorlunda ut. Här var andelen som förvärvsarbetar redan från början högre
bland eleverna som fullföljt och som var
behöriga. Däremot var utvecklingen för
elever som fullföljt men som inte var
behöriga densamma för alla nybörjaromgångar som har studerats.
22
Inga stora skillnader i inkomst efter ett
antal år mellan behöriga och obehöriga
Elevernas förvärvsinkomst skiljer sig
också åt. Även här var inkomsten till en
början högre för eleverna som inte var
behöriga eller som inte fullföljt men efter
några år hade de behöriga passerat, se
diagram 1.8. Att elever som är behöriga
till högskolan har lägre inkomst de första
åren efter gymnasiet beror troligtvis på
att de studerar vidare på högskolan.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
Även om elever som är behöriga har
högre inkomst än obehöriga ett antal år
efter gymnasiet var det inga stora skillnader. Män har överlag en högre inkomst
än kvinnor.
Att inkomsten till en början var högre för
eleverna som inte fullföljt eller som fullföljt men som inte var behöriga har inte
förändrats mycket över tid.
Diagram 1.8. Sammanräknad förvärvsinkomst för elever som började gymnasiet 1994.
Median
Total income from employment and business for students who began upper secondary school
1994. Median
Kvinnor
Kronor
250 000
200 000
150 000
100 000
Behörig
Ej fullföljt
50 000
Fullföljt men ej behörig
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Män
Kronor
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
Behörig
100 000
Ej fullföljt
50 000
Fullföljt men ej behörig
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik
Var fjärde elev som inte fullföljt hade
arbetsmarknadsstöd år 2000
Ett sätt att mäta situationen på arbetsmarknaden är hur många och vilka som
får arbetsmarknadsstöd. Med arbetsmarknadsstöd avses ersättning från
arbetslöshetskassa och ersättning vid
Statistiska centralbyrån
arbetsmarknadsutbildning. Av de elever
som började gymnasiet hösten 1994 och
som avbrutit eller som gått färdigt sin
utbildning men inte var behöriga till
högskolan hade cirka 25 procent arbetsmarknadsstöd år 2000. Bland dem som
fullföljt och som var behöriga var ande23
Utbildning
Utbildning, jobb och pengar
len 16 procent. Åtta år senare, 2008, hade
11 procent av eleverna som avbrutit studierna arbetsmarknadsstöd mot 7 procent av dem som hade slutfört sina studier och var godkända. Andelen kvinnor
med arbetsmarknadsstöd var högre än
andelen män oavsett om de har klarat
gymnasiet eller inte, se diagram 1.9.
Andelen med arbetsmarknadsstöd bland
elever som inte fullföljt och bland elever
som fullföljt men som inte var behöriga
har följts åt även i andra gymnasieårgångar. Däremot var andelen med
arbetsmarknadsstöd högre för elever
som började gymnasiet åren efter 1997.
Trenden verkar dock vända för eleverna
som började hösten 2001.
Diagram 1.9. Andel med arbetsmarknadsstöd bland elever som började gymnasiet 1994.
Procent
Percentage with labour market support among students who began upper secondary school in
1994
Kvinnor
Procent
30
25
20
15
10
5
Behörig
Ej fullföljt
Fullföljt men ej behörig
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Män
Procent
30
25
20
15
10
5
Behörig
Ej fullföljt
Fullföljt men ej behörig
0
2000
2001
2002
Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik
24
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utbildning
Ovanligt med ekonomiskt bistånd
bland behöriga
Även andelen med ekonomiskt bistånd
(tidigare socialbidrag) var högre bland
elever som inte fullföljt gymnasiet. År
2000 var andelen 18 procent bland elever
som inte fullföljt mot 4 procent bland
elever som fullföljt och som var behöriga
till högskolan. Även när det gäller ekonomiskt bistånd hade skillnaden mellan
grupperna minskat 2008. Bland elever
som inte fullföljt var den nu 6 procent
mot 1 procent bland elever som var
behöriga.
Andelen män med ekonomiskt bistånd
var något högre än andelen kvinnor
bland elever som inte fullföljt gymnasiet.
Däremot var det tvärtom bland elever
som fullföljt men som inte var behöriga
att söka till högskolan.
Utvecklingen av andelen med ekonomiskt bistånd har varit densamma även
för andra årgångar av gymnasieelever.
Diagram 1.10. Andel med ekonomiskt bistånd bland elever som började gymnasiet 1994.
Procent
Students who began upper secondary school in 1994. Percentage with economic support
Kvinnor
Procent
20
Behörig
Ej fullföljt
15
Fullföljt men ej behörig
10
5
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Män
Procent
20
Behörig
Ej fullföljt
15
Fullföljt men ej behörig
10
5
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Källa: SCB, Utbildnings- och inkomststatistik
Statistiska centralbyrån
25
Utbildning
Sammanfattning
Andelen elever som inte fullföljer gymnasiet och elever som fullföljer men som
inte är behöriga att söka till högskolan
har minskat de senaste tio åren. Det finns
dock stora skillnader mellan olika elevgrupper. Både elevernas och föräldrarnas bakgrund har betydelse för studieresultatet. Elever som är utrikes födda
fullföljer gymnasiet i lägre utsträckning
än elever som är födda i Sverige. Flickor
fullföljer dock gymnasiet i högre
utsträckning än pojkar oavsett bakgrund.
När det gäller föräldrarnas bakgrund
visar det sig att det finns ett samband
mellan både födelseregion och utbildningsnivå och elevernas studieresultat.
Stor inverkan verkar också föräldrarnas
ekonomi ha.
26
Utbildning, jobb och pengar
Även när det gäller deltagande i andra
skolformer finns det stora skillnader
beroende på om eleverna fullföljt gymnasiet eller inte. Följer man eleverna ännu
längre fram i livet visar det sig att elever
som inte fullföljt gymnasiet förvärvsarbetar i lägre omfattning än elever som
fullföljt. De har även lägre inkomst och en
högre andel med arbetsmarknadsstöd och
ekonomiskt bistånd.
Att inte fullfölja gymnasiet har alltså
betydelse för hur det går senare i livet.
Precis som i andra studier inom området
finns ett samband mellan studieresultat
och etablering i samhället. Eleverna som
inte klarar gymnasiet måste också många
gånger ta omvägar genom utbildningssystemet för att komplettera och slutföra
sin utbildning. Detta kan vara kostsamt
både för individen och samhället.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
2 Arbetsmarknaden
Arbetsmarknaden utgör en stor och central del av samhället och av människors liv. De allra
flesta har också egen erfarenhet av den, oavsett om det är i form av att arbeta heltid, att vara
arbetslös eller att vara sjukskriven efter att tidigare ha arbetat. Detta kapitel kommer dock inte
att handla om alla olika grupper som finns på arbetsmarknaden, utan framförallt om de som kan
ses som utsatta. Men vilka är de?
För att kunna lämna något slags svar på
den frågan kan det vara bra att först se på
arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen. Hur många är det till exempel
som arbetar och som inte arbetar?
Av alla personer i vuxen ålder har den
absoluta merparten ett arbete. År 2008
var lite mer än 80 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år sysselsatta,
antingen för att de var anställda eller för
att de var företagare. Sammanlagt var
drygt 4,3 miljoner människor sysselsatta
i Sverige detta år, se diagram 2.1.
Diagram 2.1. Befolkningen 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet, anknytningsgrad till
arbetsmarknaden eller huvudsaklig verksamhet. År 2008
Population aged 20–64 by attachment to the labour force or main activity. 2008
Tidsbegränsat anställda
536 000
Inte i arbetskraften
Pensionär, 83 000
Företagare
425 000
Övriga, 169 000
Arbetslösa
233 000
Heltidsstuderande, 179 000
Inte i arbetskraften
830 000
Sjuk, 399 000
Fast anställda
3 384 000
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
En annan grupp på arbetsmarknaden utgörs av arbetslösa, det vill säga personer
som inte har något arbete, men som kan
arbeta och som söker arbete. År 2008 var
drygt 230 000 personer arbetslösa i åldrarna 20–64 år – 119 000 män och 114 000
kvinnor. Det motsvarade ungefär 1 av 23
personer i samma ålder.
Om man varken är anställd, har ett företag eller är arbetslös så ingår man överhuvudtaget inte i arbetskraften. De vanligaste anledningarna till det i den vuxna
befolkningen är att man studerar istället
eller att man är sjuk en kortare eller
längre tid. År 2008 var det 179 000 personer i åldrarna 20–64 år som studerade på
Statistiska centralbyrån
heltid utan att arbeta eller söka jobb vid
sidan av studierna, och 399 000 personer
i samma ålder som inte ingick i arbetskraften utan var sjuka. Därutöver fanns
det drygt 250 000 personer som gjorde
något helt annat. Det vanligaste var att
man tagit ut sin pension innan 64 års
ålder (”pensionär” i diagrammet ovan),
att man hade ledigt mellan jobb och
studier, eller att man tog hand om barn
6
eller anhöriga.
6
Om man är anställd som t.ex. personlig assistent
för att vårda en anhörig räknas man istället som
sysselsatt.
27
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 2.2. Befolkningen 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet, anknytningsgrad till
arbetsmarknaden eller huvudsaklig verksamhet samt efter kön. År 2008. Procent
Population aged 20–64 by attachment to the labour force or main activity, by sex. 2008. Percent
Fast anställda
Företagare
Tidsbegränsat anställda
Arbetslösa
Sjuka
Heltidsstuderande
Övriga
Män
Kvinnor
Pensionärer
0
10
20
30
40
50
60
70
Procent
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
De olika slags sysselsättningar eller ”livssituationer” som räknats upp ovan är
olika vanliga bland män och kvinnor,
vilket framgår av diagram 2.2. Män är
oftare än kvinnor fast anställda och företagare, och omvänt är kvinnor oftare än
män tidsbegränsat anställda, sjuka och
heltidsstuderande. Att andelen kvinnor
är högre än andelen män i gruppen
”Övriga” beror framförallt på att det är
fler kvinnor än män som vårdar barn och
anhöriga eller är hemarbetande.
Utsatta grupper
Vilka grupper är det då som kan betraktas som mer utsatta än andra? Svaret på
denna fråga är till stor del subjektivt, och
beror bland annat på vad man menar
med ”utsatt på arbetsmarknaden”.
I detta kapitel kommer tre större grupper
eller kategorier på arbetsmarknaden att
undersökas, se bild 2.1. Valet av dessa tre
har gjorts utifrån ett antagande om att
dessa grupper generellt sett har en osäkrare levnadssituation och att denna på
något sätt är relaterad till arbetsmarknaden. Det innebär naturligtvis inte att varje
enskild människa inom dessa grupper
verkligen är utsatt eller ens löper större
risk för olika slags svårigheter längre
fram. Lika lite innebär det att det inte
skulle kunna finnas till exempel fast
28
anställda eller pensionärer som är utsatta
på olika sätt.
Den första gruppen som kommer att
undersökas är personer som är arbetslösa.
Skälet till det är relativt uppenbart: om
man är arbetslös saknar man arbete och
ens framtid och ekonomiska situation är
ofta osäker. Arbetslöshet är kanske också
det som oftast associeras med utsatthet
på arbetsmarknaden.
Den andra gruppen som kommer att studeras närmare är personer som är långvarigt
sjuka. I denna grupp finns både personer
som aldrig har arbetat och personer som
har arbetat tidigare, där de senare är i
majoritet. Detta gör i sig att många långvarigt sjuka har någon slags erfarenhet av
eller relation till arbetsmarknaden.
Därtill finns det ett antal långvarigt sjuka
som skulle vilja arbeta men som inte
söker arbete, och då inte minst av hälsoskäl. Detta utgör ytterligare en anledning
till att inkludera gruppen långvarigt
sjuka i beskrivningen av utsatta grupper
på arbetsmarknaden.
Den tredje och sista gruppen som tas
upp i kapitlet är tidsbegränsat anställda
som skulle föredra fast anställning och som
skulle vilja öka sin arbetstid. Dessa människor har visserligen arbete, men uppger
dels att de föredrar fast anställning, vilket
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
ofta betraktas som en mer trygg anställningsform, dels att de skulle vilja arbeta
fler timmar, vilket ofta har att göra med
att den egna inkomsten ses som otillräck-
lig. Dessa förhållanden och kombinationen av dem betraktas därför i detta kapitel som faktorer som ökar sannolikheten
för att man är utsatt på arbetsmarknaden.
Bild 2.1. Utsatta grupper på arbetsmarknaden
Vulnerable groups in the labour market
Antalet arbetslösa de senaste åren
Arbetslösa
Arbetslöshet är antagligen det som allra
flest kommer att tänka på när man talar
om utsatthet på arbetsmarknaden. Att
människor som är arbetslösa också ofta
är utsatta säger nästan sig självt – man
har, oftast ofrivilligt, förlorat den egna
inkomsten och i de flesta fall även ett
viktigt socialt sammanhang. Särskilt
gäller detta naturligtvis om arbetslösheten blivit långvarig.
Ungefär hur många människor är det då
som varit arbetslösa i Sverige de senaste
åren, och vilka är det som har drabbats?
Under perioden 2005–2008, det vill säga
under år av relativ högkonjunktur och
innan 2009 års arbetslöshetsuppgång, var
mellan 230 000 och 300 000 personer arbetslösa i åldrarna 20–64 år, se diagram
2.3. År 2008 uppgick antalet mer precist
till 233 000, vilket motsvarade ungefär 1
av 23 personer i samma ålder.
Diagram 2.3. Antal arbetslösa 20–64 år efter kön. År 2008. Tusental
Number of unemployed aged 20–64 by sex. In thousands. 2008.
Tusental
180
160
Män
140
Kvinnor
120
100
80
60
40
20
0
2005
2006
2007
2008
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Statistiska centralbyrån
29
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Hur många är det egentligen som är arbetslösa?
En grov siffra över antalet arbetslösa de senaste åren är 200 000–300 000 per år, men om
man vill undersöka arbetslösheten noggrannare måste man, som i de flesta sammanhang,
mer exakt veta vad man menar med arbetslöshet.
Det finns olika sätt att mäta arbetslöshet på. Ett vanligt, som många också tänker på när de
hör ordet arbetslöshetsstatistik, är att helt enkelt räkna antalet personer som registrerar sig
som arbetslösa vid en arbetsförmedling, såsom Arbetsförmedlingen i Sverige. En annan,
liknande beräkningsmetod är att istället studera hur många människor som tagit ut någon
form av arbetslöshetsersättning under en viss period eller vid en viss tidpunkt.
Båda dessa metoder är användbara, inte minst då de ofta är väldigt exakta. En nackdel är
däremot att en del av de arbetslösa riskerar att inte komma med i statistiken, eftersom det
inte är självklart att alla arbetslösa skriver in sig vid en arbetsförmedling eller får
arbetslöshetsersättning under arbetslöshetsperioderna.
Ett tredje sätt att mäta antalet arbetslösa är därför att definiera vad man menar med
arbetslöshet, fråga ett urval av människor direkt om deras arbetsmarknadssituation och
därigenom uppskatta hur stor andel av befolkningen som är arbetslösa enligt den uppsatta
definitionen. I Sverige görs detta genom Arbetskraftsundersökningarna, som ligger till grund
för den officiella arbetslöshetsstatistiken i Sverige, och som detta kapitel i huvudsak
bygger på.
Enligt den definition som används i Arbetskraftsundersökningarna (och som följer de
internationella riktlinjerna på området) – är man arbetslös om man a) inte har ett arbete, b)
7
har sökt arbete och c) kan arbeta.
I tabell 2.1 visas skillnaden i antalet arbetslösa enligt Arbetskraftsundersökningarna och
enligt Arbetsförmedlingen för 2008. Här syns tydligt att de olika sätten att mäta ger olika
svar, och att det inte är alla arbetslösa enligt den officiella definitionen som skriver in sig
på Arbetsförmedlingen.
Tabell 2.1. Antal arbetslösa samt andel arbetslösa i procent av arbetskraften 16–64 år efter kön, enligt Arbetskraftsundersökningarna och
enligt Arbetsförmedlingen. År 2008
Number and percent of unemployed by sex, according to the Labour Force
Surveys and the Swedish Public Employment Service
Antal arbetslösa
Män
Kvinnor
Arbetslöshet, % av arbetskraften
Män
Kvinnor
1
AKU
AF
293 700
147 900
145 800
141 310
75 829
65 481
6,1
5,9
6,4
3,0
3,1
2,9
1) I Arbetsförmedlingens arbetslöshetstal har de arbetslösa som är heltidsstuderande
exkluderats från arbetskraften.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och Arbetsförmedlingen.
7
För mer ingående definitioner, se ”Fakta om statistiken”.
30
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Fler män, fler yngre
fanns i alla åldrar, men många var unga:
39 procent av alla arbetslösa var yngre
än 30 år, och 20–24-åringarna utgjorde
den enskilt största åldersgruppen. I sammanhanget kan det dock vara värt att
påminna om att personer som studerar
och som till exempel söker extraarbete
eller sommarjobb också definieras som
arbetslösa.
Just år 2008 var ungefär lika många män
som kvinnor arbetslösa – 119 000 jämfört
med 114 000. Sedan 1990-talets början har
det dock snarare varit regel än undantag
att antalet arbetslösa män har varit högre
än antalet arbetslösa kvinnor.
Åldersfördelningen bland de arbetslösa
år 2008 ses i diagram 2.4. Arbetslöshet
Diagram 2.4. Antal arbetslösa 20–64 år efter ålder och kön. År 2008. Tusental
Number of unemployed aged 20–64 by age and sex. 2008. In thousands
Tusental
35
Män
30
Kvinnor
25
20
15
10
5
0
20–24
25–29
30–34
35–39
40–44
45–49
50–54
55–59
60–64
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Högre andel utrikes födda
Utrikes födda personer drabbas generellt
sett oftare av arbetslöshet än inrikes
födda. År 2008 var till exempel 17 procent av befolkningen födda i ett annat
land än Sverige, medan andelen bland
de arbetslösa var 34 procent.
Skillnaderna inom gruppen utrikes
födda är dock stora, inte minst med
avseende på vistelsetid i landet, något
som inte studeras i denna rapport.
Långtidsarbetslösa i alla åldrar
Hittills har denna framställning handlat
om alla arbetslösa på arbetsmarknaden.
En hel del som är arbetslösa är det emellertid endast under kortare perioder.
Man kanske bara befinner sig mellan två
olika arbeten i ett fåtal veckor och arbets-
Statistiska centralbyrån
lösheten blir inte ett stort problem, varken
socialt eller ekonomiskt.
Ett vanligt sätt att studera förmodat svårare former av arbetslöshet brukar därför
vara att skilja ut så kallad långtidsarbetslöshet. Oftast definieras det som arbetslöshet där personen sökt arbete i mer än
26 veckor, det vill säga i mer än cirka 6
månader, och det är också denna avgränsning som används i denna rapport.
Knappt 1 av 3 arbetslösa, eller 69 000 personer, var även långtidsarbetslösa år
2008. Av dessa var 37 000 män och 32 000
kvinnor. Denna längre arbetslöshet var
mer jämnt fördelad mellan olika åldrar
än den ”allmänna” arbetslösheten, se
tabell 2.2.
31
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 2.2. Antal arbetslösa och långtidsarbetslösa (≥ 27 sökveckor) efter ålder. År 2008
Number of unemployed and long-term unemployed ( ≥ 27 weeks of looking for work) by age. 2008
Ålder
Antal
arbetslösa
Antal långtidsarbetslösa
Andel långtidsarbetslösa av
befolkningen
20–24
25–29
30–34
35–39
40–44
59 000
32 000
25 000
23 000
23 000
9 400
6 300
7 600
7 200
9 000
1,7
1,1
1,1
1,2
1,3
45–49
50–54
55–59
60–64
21 000
18 000
18 000
16 000
7 400
8 500
8 300
7 300
1,2
1,3
1,4
1,2
20–64
233 000
69 000
1,3
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Vanligare med förgymnasial
utbildning
höjts från 20 till 25 år, så att en högre
andel ska ha hunnit avsluta sina studier.
En fråga som ofta brukar dyka upp när
arbetslöshet diskuteras är vilken utbildning som arbetslösa personer har. Är det
till exempel vanligare att vara arbetslös
om man är lågutbildad?
Bland de arbetslösa och bland de långtidsarbetslösa var det, precis som i befolkningen, allra vanligast att ha högst gymnasieutbildning. Däremot var det en
högre andel som hade högst förgymnasial
utbildning bland de arbetslösa och långtidsarbetslösa. Omvänt var det något
mindre vanligt att ha eftergymnasial
utbildning om man var arbetslös eller
långtidsarbetslös.
I diagram 2.5–2.7 visas utbildningsnivån
dels i befolkningen, dels bland de arbetslösa och dels bland de långtidsarbetslösa
för år 2008. Den nedre åldersgränsen har
32
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Diagram 2.5–2.7. Arbetslösa, långtidsarbetslösa samt befolkningen 25–64 år efter
utbildningsnivå. År 2008. Procent
Unemployed, long-term unemployed and the population aged 25–64 by level of education.
2008. Percent
Arbetslösa 25–64 år
Befolkningen 25–64 år
Procent
Procent
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Långtidsarbetslösa 25–64 år
Procent
50
40
30
20
10
0
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Merparten har arbetat tidigare
En annan aspekt som kan vara intressant
är vilken arbetslivserfarenhet som arbetslösa människor har, inte minst då den
stora merparten av de arbetslösa har
arbetat tidigare. Av de 233 000 som var
arbetslösa år 2008 hade nämligen 86 procent, eller drygt 200 000 personer, arbetat
någon gång tidigare i livet. De som inte
hade arbetat tidigare var i regel unga, då
över hälften av dem, 58 procent, var 25
8
år eller yngre.
Vilken bransch eller näringsgren som de
arbetslösa senast hade arbetat inom
skiljde sig till viss del åt mellan könen. 9
De tre vanligaste verksamheterna som
de arbetslösa männen senast hade arbetat inom var tillverkningsindustrin, handeln samt delar av den privata tjänstebranschen (näringsgrensgruppen Företagstjänster), se diagram 2.8. En ganska
stor del av de arbetslösa kvinnorna hade
också sin senaste arbetslivserfarenhet
från någon av dessa tre näringsgrenar,
men allra vanligast var det att som
kvinna senast ha arbetat inom vården
eller inom utbildningssektorn.
9
8
Sommarjobb och andra tillfälliga inhopp på
arbetsmarknaden räknas inte i sammanhanget.
Statistiska centralbyrån
Uppgift om senaste arbetets näringsgren finns
endast för de arbetslösa som arbetat någon gång
under de senaste åtta åren, vilket år 2008 gällde 83
procent eller 193 000 av de som var arbetslösa i
åldrarna 20–64 år.
33
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Dessa mönster stämde i stora stycken
överens med den svenska näringsgrensstrukturen samma år, det vill säga med
de näringsgrenar som människor överlag
var sysselsatta inom (diagram 2.9). Det
som framförallt skiljde sig var att andelen arbetslösa som senast hade arbetat
inom hotell- och restaurangbranschen
respektive inom näringsgrensgruppen
Företagstjänster var högre än andelen
sysselsatta inom dessa näringsgrenar.
Till stor del hänger detta antagligen
samman med att unga, som ju var en
förhållandevis stor grupp bland de
arbetslösa, oftare arbetar inom de
branscher som ställer färre krav på särskild utbildning.
Diagram 2.8–2.9. Arbetslösa 20–64 år efter senaste arbetets näringsgren och kön.
Jämförelse mot sysselsatta 20–64 år efter näringsgren och kön. År 2008. Procent
Unemployed aged 20–64 by industry of last employment. Comparison with employed aged
20–64 by industry. 2008. Percent
Sysselsatta
Arbetslösa
Män
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Män
Kvinnor
Information och kommunikation
Kvinnor
Offentlig förvaltning m.m.
Personliga och kulturella tjänster
Utbildning
Vård och omsorg, sociala tjänster
Finansiell verksamhet
Hotell och restaurang
Transport
Bygg
Företagstjänster
Handel
15
10
5
0
5
10
15
Tillverkning och utvinning, energi
och miljö
Procent
15
10
5
0
5
10
15
Procent
Fotnot: De sammanslagna näringsgrensgrupperna omfattar följande näringsgrenar i SNI2007:
”Tillverkning och utvinning, energi och miljö”: Utvinning av mineral; Tillverkning; Försörjning av el, gas, värme och kyla
samt Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering (B+C+D+E)
”Finansiell verksamhet”: Finans- och försäkringsverksamhet; Fastighetsverksamhet samt Verksamhet inom juridik
ekonomi, vetenskap och teknik (K+L+M)
”Offentlig förvaltning m.m.”: Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring samt Verksamhet vid
internationella organisationer, utländska ambassader o.d. (O+U)
”Personliga och kulturella tjänster”: Kultur, nöje och fritid; Annan serviceverksamhet samt Förvärvsarbete i hushåll;
hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk (R+S+T)
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Olika skäl till att inte arbeta kvar
I Arbetskraftsundersökningarna frågar
man även de arbetslösa efter den främsta
anledningen till att de slutade det senaste
10
arbetet . Slutade man till exempel för att
man blev uppsagd eller för att man själv
ville sluta?
Det enskilt vanligaste skälet till att det
senaste arbetet upphörde var att det var
tidsbegränsat: 46 procent av de arbetslösa som tillfrågades angav detta som
främsta anledning, se tabell 2.3. Näst
vanligast var det att ha råkat ut för personal- och driftsinskränkning, vilket
oftast innebär att man har blivit uppsagd.
10
Frågan ställs endast till de som arbetat någon
gång de senaste åtta åren, se föregående fotnot.
34
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Dessa två skäl – att arbetet hade varit
tidsbegränsat och att anställningen hade
upphört på grund av personal- eller
driftsinskränkning – var även de van-
ligaste anledningarna till att de som var
långtidsarbetslösa år 2008 inte längre
arbetade kvar på det förra stället.
Tabell 2.3. Arbetslösa 20–64 år som arbetat någon gång de senaste åtta åren efter
främsta anledning till att sluta arbetet. År 2008
Unemployed aged 20–64 who worked at some time during the last eight years, by main
reason for terminating employment. 2008
Anledning till att sluta senaste arbete
Antal
Procent
Arbetet var tidsbegränsat
Personal- eller driftsinskränkning
Nedläggning/konkurs/sålt företaget
Studier
Hälsoskäl
88 000
34 000
14 000
12 000
10 000
45,9
17,4
7,3
6,3
5,3
Missnöje med arbetsförhållandena
Ville sluta
Andra personliga skäl/familjeskäl
Övriga skäl
Vet inte/bortfall
Summa
9 000
7 000
6 000
5 000
6 000
193 000
4,9
3,9
3,1
2,6
3,2
100,0
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Alla är inte inskrivna på
arbetsförmedlingen
Att alla som är arbetslösa inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen nämndes
tidigare i kapitlet. Men ungefär hur
många av de arbetslösa är det som är
inskrivna?
År 2008 uppgav 73 procent av de arbetslösa att de även var inskrivna på Arbetsförmedlingen. Bland de långtidsarbetslösa låg andelen istället på 89 procent.
Av de arbetslösa som var inskrivna på
Arbetsförmedlingen var det i sin tur 45
procent som angav att de fick ersättning
från en arbetslöshetskassa. Bland de
långtidsarbetslösa uppgick andelen till
42 procent. I faktarutan nedan ges exempel på hur stor ersättning som man
erhåller som arbetslös, utifrån storleken
på ens tidigare inkomst.
Så mycket arbetslöshetsersättning får man
Om man är inskriven på Arbetsförmedlingen och uppfyller ett antal uppsatta villkor har
man rätt till arbetslöshetsersättning när man är arbetslös. Om man är medlem i en
arbetslöshetskassa och har varit medlem tillräckligt länge samt uppfyllt arbetsvillkoret
under medlemstiden erhåller man det som kallas inkomstbortfallsförsäkring, det vill säga en
ersättning som grundar sig på ens tidigare inkomst (högst 680 kronor per ersättningsdag).
I annat fall erhåller man endast den allmänna grundförsäkringen (högst 320 kronor per
ersättningsdag år 2009).
Ersättningen betalas ut i högst 300 dagar (450 dagar om man har barn under 18 år). I
tabellen nedan ges ett antal exempel på hur stor ersättning som man erhåller utifrån ens
tidigare månadsinkomst och arbetstid.
Statistiska centralbyrån
35
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
1
Tabell 2.4. Arbetslöshetsersättningens nivå efter tidigare inkomst och arbetstid.
Månadsbelopp innan skatt, kronor. År 2008
Size of unemployment compensation
Tidigare
2
månadsinkomst
Tidigare arbetstid
10 000
12 000
Deltid 50 %
Deltid 75 %
18 000
24 000
Heltid
Heltid
Uppfyller
villkor för inkomstbortfallsförsäkring
Uppfyller
inte villkor
Ersättning dag
1–200
Ersättning dag
201–300
Ersättning dag
1–300
8 008
9 614
7 018
8 404
3 520
5 280
14 410
14 960
12 606
14 960
7 040
7 040
1) Månadsinkomsten under tid med arbetslöshetsersättning beräknas i tabellen på 22 ersättningsdagar per månad.
Dagpenningen utbetalas med hela kronor. Ifall den framräknade dagpenningen består av ett brutet tal avrundas den
uppåt.
2) Den högsta dagpenningen som kan utgå är 680 kronor per dag. Detta motsvarar en månadsinkomst på 18 700
kronor på 80 procents ersättningsnivå. Sänkningen till 70 procent påverkar ersättning som baseras på en lön under
21 371 kronor i månaden.
Källa: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)
Långvarigt sjuka personer
Den andra stora gruppen som i inledningsavsnittet definierades som utsatt i
relation till arbetsmarknaden var personer
som är långvarigt sjuka. I detta avsnitt
beskrivs denna grupp utifrån grundläggande faktorer som kön, ålder och
födelseregion, men också utifrån utbildningsnivå och tidigare arbetslivserfarenhet.
Vad avgör om man är långvarigt sjuk i statistiken?
Om man inte har arbetat nyligen, om man inte har ett arbete att komma tillbaka till eller
om man inte har sökt nytt arbete, så anses man inte ingå i arbetskraften i AKU. Ens
huvudsakliga sysselsättning bestäms då av frågan ”Vad betraktar du dig huvudsakligen
som?” som ställs till intervjupersonen. Ett av alternativen är ”sjuk”, dels med en prognos
kortare än 1 år, dels med en prognos längre än 1 år.
AKU:s definition av att vara långvarigt sjuk baserar sig därför helt och hållet på intervjupersonens egna uppfattning om sin situation. Huruvida personen är registrerad hos
Försäkringskassan eller inte spelar alltså ingen roll i sammanhanget, inte heller om
personen får sjuk- och aktivitetsersättning eller inte.
Statistiken i detta avsnitt handlar uteslutande om personer som ser sig som långvarigt
sjuka, det vill säga med en prognos längre än 1 år.
Andelen långvarigt sjuka har länge
ökat
Att antalet långtidssjuka har ökat de
senaste två–tre decennierna är ett allmänt spritt faktum som ofta diskuteras i
massmedia, inom forskning och i offentlig debatt. Benämningarna och de ekono-
36
miska ersättningsformerna för långvarigt
sjuka har visserligen varierat – till exempel har förtidspension ersatts av sjuk- och
aktivitetsersättning – men att den långsiktiga trenden har varit uppåtgående
står nog ganska klart.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Andelen av befolkningen som är långvarigt sjuk har också ökat enligt Arbetskraftsundersökningarna, se diagram
2.10, även om tidsseriebrott gör exakta
jämförelser vanskliga. År 1987 var 4,4 pro-
cent av befolkningen i åldrarna 20–64 år
långvarigt sjuk eller förtidspensionerad.
21 år senare, år 2008, uppgick andelen
långvarigt sjuka i befolkningen till 6,9
11
procent.
Diagram 2.10. Andel långvarigt sjuka och förtidspensionärer av befolkningen 20–64 år.
År 1987–1991, 1992–2004 samt 2005–2008. Procent
Percent of persons aged 20–64 on long-term sick leave and early retirement due to health
reasons. Years 1987–1991, 1992–2004 and 2005–2008
Procent
10
8
6
4
2
0
1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
Fotnot: Om en person inte ingår i arbetskraften är det frågan ”Vad betraktar du dig huvudsakligen som?” som definierar
personens huvudsakliga verksamhet. Svarsalternativen på denna fråga har varierat genom åren. I tidsserien i
diagrammet ovan ingår personer i följande svarsgrupper under respektive tidsperiod:
1987–1991: ”Förtidspensionär” och ”Långvarigt sjuk > 1 år framåt"
1992–2004: ”Förtidspensionär av arbetsmarknadsskäl” och ”Långvarigt sjuk > 1 år framåt eller förtidspensionär”
2005–2008: ”Långvarigt sjuk 1 år framåt eller mer”
År 1992 delades alltså gruppen förtidspensionärer upp i dels förtidspensionärer av arbetsmarknadsskäl, dels
förtidspensionärer. År 2005 togs alternativet förtidspensionär bort, och förtidspensionärer av hälsoskäl ingår istället i
gruppen långvarigt sjuka.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Andelen långvarigt sjuka kvinnor
har ökat mest
Ökningen av andelen långvarigt sjuka
har varit olika omfattande bland män
och kvinnor, vilket åskådliggörs i diagram 2.11. År 1987 var det ungefär lika
många män som kvinnor som såg sig
som långvarigt sjuka eller som förtidspensionärer. År 2008 var andelen långvarigt sjuka klart högre bland kvinnorna
än bland männen – 8,1 procent jämfört
med 5,7 procent.
Statistiska centralbyrån
11
Att ett visst antal personer är långvarigt sjuka
enligt Arbetskraftsundersökningarna betyder inte
att det inte kan finnas andra personer i befolkningen som är långvarigt sjuka vid tidpunkten.
Långvarigt sjuk definieras man som utifrån svaret
på den frågan ”Vad betraktar du dig huvudsakligen som?” (se faktaruta). Det är därför möjligt
att tänka sig att en person som är långvarigt sjuk
hellre svarar något annat än just ”sjuk”, och också
att detta eventuella antal har varierat över tiden.
Personer som ”egentligen” är långvarigt sjuka
skulle alltså kunna återfinnas i andra svarsgrupper
som inte redovisas här, såsom grupperna ”Hemarbetande” och ”Annat”.
37
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 2.11. Andel långvarigt sjuka och förtidspensionärer av befolkningen 20–64 år
efter kön. År 1987–1991, 1992–2004 samt 2005–2008. Procent
Percent of persons aged 20–64 on long-term sick leave and early retirement due to health
reasons. By sex. Years 1987–1991, 1992–2004 and 2005–2008
Procent
10
Kvinnor
8
6
Män
4
2
0
1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
Fotnot: Se fotnot till Diagram 2.10.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
lat till både ålder och kön, se diagram
2.12. Av de långvarigt sjuka år 2008 var
155 000 män och 216 000 kvinnor – vilket betyder att 39 procent fler kvinnor
än män var långvarigt sjuka – och inom
båda grupperna så var merparten 55 år
eller äldre. Kvinnor över 45 år utgjorde
ensamma nästan hälften, 47 procent, av
alla långvarigt sjuka detta år.
Långvarigt sjuka år 2008
I den vuxna befolkningen var det alltså
6,9 procent som såg sig som långvarigt
sjuk år 2008. I antal räknat svarar det
mot 371 000 personer, och det är denna
grupp som återstående delar av detta
avsnitt kommer att beskriva.
Ålder och kön spelar in
Att vara långvarigt sjuk är något som,
kanske föga förvånande, är starkt kopp-
Diagram 2.12. Antal långvarigt sjuka 20–64 år efter ålder och kön. År 2008. Tusental
Number on long-term sick leave aged 20–64 by age and sex. 2008. Thousands
Tusental
80
70
60
Män
Kvinnor
50
40
30
20
10
0
20–24
25–29
30–34
35–39
40–44
45–49
50–54
55–59
60–64
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
38
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Olika födelseländer bland de
långvarigt sjuka
Likaså var andelen som var utrikes född
bland de långvarigt sjuka högre än bland
befolkningen i stort. Sammanlagt var 29
procent av de långvarigt sjuka födda i ett
annat land än Sverige, medan andelen i
befolkningen uppgick till 17 procent.
Om man bryter upp begreppet ”utrikesfödd” och ser närmare på i vilka delar av
världen som de långvarigt sjuka var
födda, så kom ungefär en tiondel från
övriga Norden, en tiondel från övriga
Europa eller Nordamerika, och en tiondel från övriga världen. Resterande 70
procent var födda i Sverige, se tabell 2.5.
Tabell 2.5. Långvarigt sjuka 20–64 år efter födelseregion och kön. År 2008
Persons on long-term sick leave aged 20–64 by region of birth. 2008
Födelseregion
Antal långvarigt
sjuka
Andel
Andel i
befolkningen
Båda könen
Sverige
Övriga Norden
Övriga Europa och Nordamerika
Övriga världen
Summa
265 000
31 000
40 000
35 000
371 000
71,5
8,5
10,7
9,3
100,0
83,1
3,3
6,2
7,4
100,0
Män
Sverige
Övriga Norden
Övriga Europa och Nordamerika
Övriga världen
Summa
114 000
12 000
14 000
16 000
155 000
73,5
7,5
8,9
10,1
100,0
84,3
3,0
5,7
7,0
100,0
Kvinnor
Sverige
Övriga Norden
Övriga Europa och Nordamerika
Övriga världen
Summa
151 000
20 000
26 000
19 000
216 000
70,0
9,1
12,1
8,8
100,0
81,8
3,6
6,7
7,9
100,0
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Att fördelningen efter födelseregion
bland de långvarigt sjuka inte stämmer
med befolkningsandelarna hänger till
viss del samman med att åldersstrukturen ser olika ut i olika invandrade grupper, se diagram 2.13–2.16. Den del av befolkningen som är född i övriga Norden,
och som alltså är ”överrepresenterad”
bland de långvarigt sjuka, är generellt
sett äldre (arbetskraftsinvandringen från
framförallt Finland var som störst på
1960-talet), och antalet långvarigt sjuka
12
ökar ju överlag med ökande ålder.
12
Skillnader i åldersfördelning mellan olika
grupper är möjlig att ta hänsyn till genom åldersstandardisering av statistiken, vilket inte görs i
detta kapitel. För åldersstandardiserad statistik
över långvarigt sjuka personer efter födelseland,
se till exempel Socialförsäkringsboken 2006 (Försäkringskassan).
Statistiska centralbyrån
39
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 2.13–2.16. Åldersfördelning i olika födelselandsgrupper 20–64 år efter kön.
År 2008
Age breakdown of different groups of countries of birth. Ages 20–64 by sex. 2008
Födda i övriga Norden
Födda i Sverige
60–64
60–64
55–59
55–59
50–54
50–54
45–49
45–49
40–44
40–44
35–39
35–39
30–34
30–34
25–29
Män
Kvinnor
20–24
15
10
5
0
5
10
25–29
Män
20–24
Kvinnor
15
15
10
5
0
5
Procent
Födda i Europa och Nordamerika
Födda i övriga världen
60–64
55–59
55–59
50–54
50–54
45–49
45–49
40–44
40–44
35–39
35–39
30–34
30–34
25–29
Män
25–29
20–24
Kvinnor
20–24
10
5
0
5
15
Procent
60–64
15
10
10
15
Procent
Män
Kvinnor
15
10
5
0
5
10
15
Procent
Källa: SCB, Registret över Totalbefolkningen (RTB).
Mindre vanligt med eftergymnasial
utbildning
Tidigare i kapitlet beskrevs utbildningsnivån bland de arbetslösa och långtidsarbetslösa, och det slogs fast att andelen
som ”endast” hade förgymnasial utbildning i dessa grupper var något högre än
genomsnittet.
Vilken utbildning har då de långvarigt
sjuka, generellt sett?
40
I diagram 2.17–2.18 jämförs utbildningsnivån i gruppen långvarigt sjuka med
befolkningens. Om grupperna jämförs
rakt av är det en betydligt högre andel
som högst har grundskoleutbildning
bland de långvarigt sjuka – 38 procent
jämfört med 15 procent i befolkningen.
Återigen är det dock så att olika åldersstrukturer ligger bakom en del av de
skillnader som ses. Medelåldern bland
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
de långvarigt sjuka är relativt hög, och i
den äldre delen av befolkningen är det
vanligare än i den yngre att endast ha
grundskoleutbildning.
Om man istället jämför utbildningsnivån
bland de äldre långvarigt sjuka med befolkningen i samma ålder så mildras
skillnaderna något, se diagram 2.19-2.20.
Högst förgymnasial utbildning hade till
exempel 39 procent av de långvarigt
sjuka i åldern 55–64 år, jämfört med 25
procent av befolkningen i denna ålder.
Diagram 2.17–2.18. Långvarigt sjuka samt befolkningen 25–64 år efter utbildningsnivå.
År 2008. Procent
Persons on long-term sick leave and the population aged 25–64 by level of education. 2008.
Percent.
Långvarigt sjuka 25–64 år
Befolkningen 25–64 år
Procent
Procent
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Diagram 2.19–2.20. Långvarigt sjuka samt befolkningen 55–64 år efter utbildningsnivå.
År 2008. Procent
Persons on long-term sick leave and the population aged 55–64 by level of education. 2008.
Percent.
Långvarigt sjuka 55–64 år
Befolkningen 55–64 år
Procent
Procent
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Statistiska centralbyrån
41
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Majoriteten har arbetslivserfarenhet
Att vara långvarigt sjuk och inte förvärvsarbeta innebär sällan att man aldrig
tidigare har arbetat. Av de som var långvarigt sjuka år 2008 hade 87 procent arbetat tidigare i livet, av dessa hade 45 procent slutat det senaste arbetet någon
gång de senaste åtta åren, det vill säga
någon gång under 2000-talet.
Bland de män som var långvarigt sjuka
(och som hade slutat att arbeta någon
gång de senaste åtta åren) var det vanligast att ha arbetat inom tillverkningsindustrin, i transportbranschen, i byggsektorn och inom handeln, se diagram
2.21. Mer än hälften av männen hade
arbetat inom dessa fyra näringsgrenar.
De långvarigt sjuka kvinnorna hade
också senast arbetat inom tillverknings-
industrin och handeln, men desto högre
andelar – totalt 44 procent – hade arbetat
inom vården eller inom skolan.
Stämmer detta mönster överens med den
allmänna näringsgrensstrukturen? I
mångt och mycket gör det det, men skillnader kan också skönjas. Till exempel
verkade en lägre andel långvarigt sjuka
senast ha arbetat inom näringsgrensgruppen Finansiell verksamhet, samtidigt
som en något högre andel verkade ha
arbetat inom tillverkningsindustrin och
inom transportsektorn. Utöver skillnader
i arbetsförhållanden speglar detta antagligen den allmänna omvandlingen av
näringsgrensstrukturen i samhället som
fört med sig att äldre delvis arbetar inom
andra näringsgrenar än yngre.
Diagram 2.21–2.22. Långvarigt sjuka 20–64 år efter senaste arbetets näringsgren och
kön. Jämförelse mot sysselsatta 20–64 år efter näringsgren och kön. År 2008. Procent
Persons on long-term sick leave aged 20–64 by most recent industry. Comparison with
employed persons aged 20–64 by industry. 2008. Percent
Sysselsatta
Långvarigt sjuka
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Män
Kvinnor
Män
Hotell och restaurang
Kvinnor
Information och kommunikation
Utbildning
Personliga och kulturella tjänster
Offentlig förvaltning m.m.
Vård och omsorg, sociala tjänster
Finansiell verksamhet
Företagstjänster
Handel
Bygg
Transport
20 15 10
5
0
5
10 15 20
Tillverkning och utvinning, energi
och miljö
20 15 10
Procent
5
0
5
10 15 20
Procent
Fotnot: För specifikation av näringsgrensgrupperna, se fotnot till Diagram 2.8–2.9.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Senaste arbetet slutade ofta av
hälsoskäl
Skälen till att man slutade det senaste
arbetet varierar bland de långvarigt sjuka,
men det absolut vanligaste är just hälsoskäl, se tabell 2.6. Av de långvarigt sjuka
42
som arbetat någon gång de senaste åtta
åren angav 74 procent att de slutat av
hälsoskäl. Därutöver hade 9 procent
slutat för att de gått i pension i förtid,
något som också ofta är hälsorelaterat.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Tabell 2.6. Långvarigt sjuka 20–64 år som arbetat någon gång de senaste åtta åren efter
främsta anledning till att sluta arbetet. År 2008
Persons on long-term sick leave aged 20–64 who worked at some time during the last eight
years, by main reason for terminating employment. 2008
Anledning till att sluta senaste arbete
Antal
Procent
Hälsoskäl
Förtida pension
Arbetet var tidsbegränsat
Personal- eller driftsinskränkning
Nedläggning/konkurs/sålt företaget
121 000
15 000
9 000
7 000
7 000
74,0
9,0
5,6
4,3
4,3
Övriga skäl
Vet inte/bortfall
Summa
3 000
1 000
163 000
2,0
0,9
100
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Så många skulle vilja arbeta
En relevant fråga i sammanhanget är hur
många av de långvarigt sjuka som uppger att de skulle vilja arbeta eller inte,
och på vilket sätt. Om man inte vill arbeta
– vad är skälet? Och om man vill jobba,
varför har man inte sökt jobb? En del
svar på dessa frågor ges av Arbetskraftsundersökningarna.
En del av de långvarigt sjuka ville ha ett
arbete. Av de som var långvarigt sjuka år
2008 var det 36 000, eller lite mindre än 10
procent, som hade velat ha arbete under
13
den vecka som intervjun handlade om.
Av dessa var 15 000 män och 20 000 kvinnor. Däremot ville inte alla av dem arbeta
heltid: ungefär hälften ville arbeta 40
timmar i veckan, medan 40 procent ville
arbeta 25 timmar i veckan eller mindre.
Det främsta skälet till att man inte hade
sökt arbete – i annat fall hade man ju
klassats som arbetslös istället – var
hälsorelaterat för de allra flesta. Nästan
90 procent uppgav hälsoskäl på frågan
om varför man inte hade sökt arbete.
En större del av de långvarigt sjuka angav istället att de inte ville ha ett arbete.
Lite mer än 90 procent av samtliga långvarigt sjuka år 2008 hade inte velat arbeta
under den vecka som det frågades om,
13
Den exakta intervjufrågan lyder ”Fast du inte
sökt [arbete], skulle du velat ha arbete vecka X?”
Statistiska centralbyrån
av skäl som till största delen var hälsorelaterade: 91 procent angav hälsoskäl och
7 procent att de redan hade gått i pension.
Tidsbegränsat anställda och
undersysselsatta
Den tredje och sista gruppen som kommer att undersökas i detta kapitel är
personer som är tidsbegränsat anställda
och dessutom undersysselsatta, det vill
säga arbetar mindre än de vill och kan.
Avsnittet kommer först att översiktligt
beskriva gruppen tidsbegränsat anställda
och gruppen undersysselsatta var för sig,
för att därefter se hur många det är som
både är tidsbegränsat anställda och undersysselsatta.
En halv miljon tidsbegränsat
anställda
År 2008 var 536 000 människor tidsbegränsat anställda på den svenska arbetsmarknaden, eller tillfälligt anställda som
det också ofta kallas. Det innebär att 14
procent av alla anställda inte var fast anställda utan hade någon form av tidsbegränsad anställning. Till de vanligaste
formerna hör vikariat, timanställning
och att man kallas vid behov.
Andelen anställda med tidsbegränsad
anställning har ökat de senaste 20–30
åren, vilket framgår av diagram 2.23.
Särskilt skedde det en ökning under
1990-talet.
43
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Att vara tidsbegränsat anställd är vanligare bland yngre, och också bland kvin14
nor, vilket framgår av diagram 2.24 . Av
alla tidsbegränsat anställda år 2008 var
mer än var fjärde person en kvinna i
åldern 20–29 år. Totalt sett var det
304 000 kvinnor och 219 000 män som
hade någon form av tidsbegränsad anställning detta år, feriearbete exkluderat.
Ungefär var femte tidsbegränsat anställd
var född i ett annat land än Sverige – av
alla tidsbegränsat anställda var nämligen
20 procent utrikes född. Det kan jämföras
med andelen utrikes födda i befolkningen
som uppgick till 17 procent samma år.
Diagram 2.23. Andel tidsbegränsat anställda av samtliga anställda 20–64 år efter kön.
År 1987–2008. Procent
Percent of temporarily employees among all employees aged 20–64. 1987–2008
Procent
20
18
16
Kvinnor
14
12
10
Män
8
6
4
2
0
1987
1990
1993
1996
1999
2002
2005
2008
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Diagram 2.24. Antal tidsbegränsat anställda 20–64 år exkl. anställda inom feriearbete
efter ålder och kön. År 2008. Tusental
Number of temporary employees excluding employees with summer jobs, by age and sex.
2008. Thousands
Tusental
160
Män
140
Kvinnor
120
100
80
60
40
20
0
20–29 år
30–39 år
40–49 år
50–59 år
60–64 år
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
14
I diagrammet har tidsbegränsat anställda inom
feriearbete exkluderats (14 000 personer år 2008),
något som görs fortsättningsvis i avsnittet.
44
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Mer än 70 procent föredrog fast
anställning
Att vara tidsbegränsat anställd är naturligtvis inte något som med nödvändighet
är oönskat. År 2008 uppgav emellertid
en majoritet i samtliga åldersgrupper att
de föredrog en fast anställning, se diagram 2.25. Bland män och kvinnor i
åldern 30–49 år var andelarna som högst.
I dessa grupper var det mer än 80 procent som hellre skulle vilja vara fast anställda. Att istället föredra tidsbegränsad
anställning var något vanligare bland de
yngre (20–29 år) och de äldre (60–64 år)
än i övriga åldersgrupper.
Diagram 2.25. Andel tidsbegränsat anställda 20–64 år exkl. anställda inom feriearbete
som föredrar fast anställning efter ålder och kön. År 2008. Procent
Percentage of temporary employees aged 20–64 who prefer permanent employment, by age
and sex. 2008
Procent
100
Män
80
Kvinnor
60
40
20
0
20-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-64 år
20-64 år
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Anställda i alla näringsgrenar
Inom vilka branscher arbetar då de som
föredrar fast anställning? De 154 000
män som det handlade om år 2008 var
relativt jämnt fördelade mellan olika
näringsgrenar, se diagram 2.26, även om
tillverkningsindustrin, utbildningssektorn och handeln var de vanligaste. De
222 000 kvinnor som hellre skulle vilja
vara fast anställda arbetade till stor del
inom vården och inom utbildnings-
Statistiska centralbyrån
sektorn, det vill säga två näringsgrenar
där många kvinnor är anställda överlag.
Om man istället jämför med näringsgrenarnas storlek (till höger i diagrammet),
verkade en högre andel som föredrog
fast anställning arbeta inom hotell- och
restaurangbranschen, inom näringsgrensgrupperna Företagstjänster respektive Personliga och kulturella tjänster samt
inom utbildningssektorn.
45
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 2.26–2.27. Tidsbegränsat anställda 20–64 år som föredrar fast anställning efter
arbetets näringsgren och kön. Jämförelse mot samtliga anställda 20–64 år efter
näringsgren och kön. År 2008. Procent
Temporary employees who prefer permanent employment, aged 20–64 by industry.
Comparison with all employees aged 20–64 by industry. 2008. Percent
Alla anställda
Tidsbegränsat anställda som
föredrar fast anställning
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Män
Män
Information och kommunikation
Kvinnor
Kvinnor
Hotell och restaurang
Offentlig förvaltning m.m.
Personliga och kulturella tjänster
Transport
Byggverksamhet
Finansiell verksamhet
Vård och omsorg
Företagstjänster
Handel
Utbildning
Tillverkning och utvinning, energi
och miljö
20 15 10
5
0
5
10 15 20
20 15 10
5
0
5
10 15 20
Procent
Procent
Fotnot: För specifikation av näringsgrensgrupperna, se fotnot till Diagram 2.8–2.9.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
En kvarts miljon undersysselsatta
Om man både vill och kan öka sin arbetstid är man undersysselsatt. Så var fallet för
cirka 256 000 personer i Sverige år 2008,
vilket betyder att 5,9 procent av alla
sysselsatta även var undersysselsatta.
Fler kvinnor än män var undersysselsatta – 158 000 jämfört med 97 000 – och
även fler yngre än äldre, vilket syns i
diagram 2.28. Antalet undersysselsatta
kvinnor i 30-årsåldern var dessutom
ungefär lika högt (eller lågt) som antalet i
40-årsåldern, vilket inte var fallet bland
männen, bland vilka antalet undersysselsatta verkade avta med ökad ålder.
Diagram 2.28. Antal undersysselsatta 20–64 år efter ålder och kön. År 2008. Tusental
Number of under-employed aged 20–64 by age and sex. 2008. Thousands
Tusental
60
Män
50
Kvinnor
40
30
20
10
0
20–29 år
30–39 år
40–49 år
50–59 år
60–64 år
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
46
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Många undersysselsatta jobbar
deltid
Själva definitionen av undersysselsatt –
att vilja och kunna öka sin arbetstid – tar
alltså ingen hänsyn till om personen i
fråga arbetar deltid eller inte. Undersysselsatt kan man vara både om man
arbetar 5, 15 eller 50 timmar i veckan.
tar färre timmar i veckan än genomsnittet, vilket illustreras i diagram 2.29–
2.30. Andelen som vanligtvis arbetade
20–30 timmar i veckan var högre bland
de undersysselsatta än bland de som inte
var undersysselsatta, och omvänt så var
det vanligare att de som inte var undersysselsatta arbetade 40 timmar per vecka.
Däremot är det av ganska förklarliga
skäl vanligare att undersysselsatta arbeDiagram 2.29–2.30. Undersysselsatta 20–64 år efter vanligen arbetad tid (timmar per
vecka). Jämförelse mot personer som inte är undersysselsatta. År 2008. Procent
Under-employed aged 20–64 by normally worked time (hours per week). Comparison with
persons who are not under-employed. 2008. Percent
Undersysselsatta
Inte undersysselsatta
Procent
Procent
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
0
10
20
30
40
50
0
10
20
30
40
50
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Så många timmar vill man arbeta
Hur många timmar per vecka skulle de
som är undersysselsatta vilja arbeta? Här
var skillnaden mellan män och kvinnor
stor år 2008. Bland de undersysselsatta
männen ville drygt 45 procent arbeta 40
Statistiska centralbyrån
timmar per vecka, samtidigt som en
ungefär lika stor andel ville arbeta mer
än så, se tabell 2.7. Bland de undersysselsatta kvinnorna var det istället
vanligast att vilja arbeta varken mer eller
mindre än 40 timmar per vecka.
47
Arbetsmarknaden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 2.7. Undersysselsatta 20–64 år efter kön och vanligen arbetad tid samt önskad
arbetstid (timmar per vecka). År 2008. Procent
Under-employed men and women by number of hours usually worked and number of hours that
are desired to work. 2008. Percent
Arbetar idag
Vill arbeta
Mindre än 40
timmar
40 timmar
Mer än 40
timmar
Samtliga
Män
1–19
20–29
30–39
40 timmar eller mer
Samtliga
4
3
1
.
9
12
14
19
.
46
..
..
9
36
46
17
18
29
36
100
Kvinnor
1–19
20–29
30–39
40 timmar eller mer
Samtliga
8
11
8
.
27
12
20
33
.
65
..
1
3
4
8
20
32
44
4
100
.. Uppgiften för osäker för att anges.
. Uppgiften kan inte förekomma.
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Både tidsbegränsat anställd och
undersysselsatt
Som redan framhållits är tidsbegränsat
anställda och undersysselsatta personer
naturligtvis inte per definition utsatta.
Snarare kan kanske tidsbegränsade anställningar och undersysselsättning ses
som faktorer som ökar risken för utsatthet i kombination med andra faktorer
eller förhållanden. Att vara tidsbegränsat
anställd, samtidigt som man hellre skulle
vilja vara fast anställd, och undersysselsatt skulle kunna vara en sådan ”riskhöjande kombination”, bland många
andra.
Bland de 536 000 personer som var tidsbegränsat anställda och de 256 000 personer som var undersysselsatta år 2008,
var det runt 92 000 personer som både
48
var tidsbegränsat anställda, skulle föredra en fast anställning och var undersysselsatta. Av dessa var 28 000 män och
65 000 kvinnor, och nästan hälften var i
åldern 20–29 år.
Sammanfattning
Detta kapitel har sett närmare på tre
grupper som skulle kunna betecknas
som extra utsatta på arbetsmarknaden:
arbetslösa, människor som är långvarigt
sjuka samt tidsbegränsat anställda som
skulle föredra fast anställning. Grupperna
valdes utifrån ett antagande om att personerna i dem generellt sett har en otryggare
levnadssituation som på något sätt eller i
någon mån kan relateras till arbetsmarknaden. En översikt över antalen i de tre
grupperna år 2008 ses i tabell 2.8.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Arbetsmarknaden
Tabell 2.8. Antal arbetslösa, antal långvarigt sjuka samt antal tidsbegränsat anställda
20–64 år som föredrar fast anställning, efter kön. År 2008
Number of unemployed, number on long-term sick leave and number of temporary employees
who prefer permanent employment, by sex. 2008
Män
Kvinnor
Totalt
Arbetslösa
– som är långtidsarbetslösa
119 000
37 000
114 000
32 000
233 000
69 000
Långvarigt sjuka
– som hade velat ha arbete
155 000
15 000
216 000
20 000
371 000
36 000
Tidsbegränsat anställda som skulle
föredra fast anställning
– som dessutom är undersysselsatta
154 000
28 000
222 000
65 000
376 000
92 000
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Könsfördelningen inom de tre grupperna
skiljde sig åt. Antalet arbetslösa män var
år 2008 ungefär lika stort som antalet
arbetslösa kvinnor. Bland de långvarigt
sjuka och bland de tidsbegränsat anställda som skulle föredra fast anställning var kvinnorna däremot i majoritet.
Särskilt hög andel kvinnor fanns det
bland dem som både var tidsbegränsat
anställda, skulle föredra fast anställning
och var undersysselsatta. I den gruppen
var över 70 procent kvinnor.
Det var också vanligare att vara arbetslös, långvarigt sjuk och tidsbegränsat
anställd om man var utrikes född. År
2008 var 17 procent av befolkningen
född i ett annat land än Sverige, men
bland de arbetslösa var andelen 34 procent och bland de långvarigt sjuka 29
procent. Andelen som var utrikes född
bland de tidsbegränsat anställda som
föredrog fast anställning uppgick till 20
procent.
Dessa enkla siffror döljer dock faktumet
att gruppen utrikes födda är en blandad
grupp, inte minst då det gäller födelseland och invandringsår. Till exempel var
det visserligen en relativt en hög andel
som var född i övriga Norden bland de
långvarigt sjuka år 2008, men bakom det
ligger till viss del skillnader i åldersstruktur – i detta fall att den finlandsfödda delen av befolkningen i regel är
äldre än den svenskfödda.
Statistiska centralbyrån
Ett annat förhållande som studerades i
två av de tre grupperna var utbildningsnivå, det vill säga om man högst har förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Bland de långtidsarbetslösa var det vanligare än bland befolkningen i stort att ”endast” ha förgymnasial utbildning: 26 jämfört med 15 procent. Samma sak gällde gruppen långvarigt sjuka, men här spelade återigen
åldersskillnader en stor roll: långvarigt
sjuka är oftare äldre, och bland äldre är
det i allmänhet vanligare att ha högst
grundskoleutbildning.
Något som kanske kan vara lätt att glömma är att merparten av de som är arbetslösa och långvarigt sjuka faktiskt innehar
någon form av arbetslivserfarenhet. Av
de som var arbetslösa år 2008 hade 86
procent arbetat tidigare, och bland de
långvarigt sjuka uppgick andelen till 87
procent. Av de arbetslösa som inte hade
arbetat tidigare –feriearbete ej inräknat –
var mer än hälften 25 år eller yngre.
Inom vilka näringsgrenar hade man
senast arbetat? De arbetslösa männen
hade sist arbetat inom framförallt tillverkningsindustrin, handeln, byggbranschen
och delar av den privata tjänstesektorn.
De långvarigt sjuka (ofta äldre) männen
hade också arbetat inom tillverkningsindustrin, handeln och byggbranschen,
och därtill inom transportbranschen.
Bland de arbetslösa kvinnorna var det,
49
Arbetsmarknaden
liksom bland de långvarigt sjuka kvinnorna, istället vanligt att ha arbetat inom
vården och inom utbildningssektorn. I
mångt och mycket stämde dessa fördelningar överens med näringsgrensstrukturen i stort, men ett antal skillnader
berördes i korthet i kapitlet.
”Näringsgrenstillhörigheten” för de tidsbegränsat anställda som föredrog fast
anställning belystes likaså. Bland männen
i denna grupp var det vanligt att arbeta
inom tillverkningsindustrin, utbildningssektorn och handeln. Bland de kvinnor
som hellre skulle vilja vara fast anställda
var det också vanligt att arbeta inom de
två sistnämnda näringsgrenarna, men
vanligast var det att vara anställd inom
vården.
Av ganska naturliga skäl så skiljde sig
anledningarna till att man inte arbetade
kvar på den tidigare arbetsplatsen åt
mellan de arbetslösa och de långvarigt
sjuka. De arbetslösa hade slutat det
senaste arbetet eftersom det var tidsbegränsat eller för att de hade blivit uppsagda på grund av arbetsbrist, medan de
långvarigt sjuka framförallt hade slutat
av hälsoskäl.
50
Utbildning, jobb och pengar
De grupper som beskrivits i detta kapitel
är naturligtvis heterogena på väldigt
många sätt. En del människor som är arbetslösa kanske inte alls är särskilt utsatta, på samma sätt som många tidsbegränsat anställda och undersysselsatta
säkert kan ha en trygg levnadssituation i
alla eller nästan alla avseenden. Och vad
betyder egentligen ”utsatt på arbetsmarknaden”? Svaret på själva grundfrågan är såklart inte skriven i sten (eller
statistik), och många av de grupper som
ofta brukar omtalas i den allmänna
debatten har överhuvudtaget inte nämnts
i kapitlet, som papperslösa, människor
med riskfyllda arbetsmiljöer, personer
som arbetar svart och därför saknar
socialförsäkringsskydd, och så vidare.
Att både vara arbetslös och långtidsarbetslös, att vara långvarigt sjuk samtidigt som man skulle vilja arbeta, och att
vara tidsbegränsat anställd samtidigt
som man hellre skulle vilja vara fast anställd, är nog hursomhelst situationer
som de flesta skulle uppfatta som mer
eller mindre utsatta.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
3 Inkomster
Människors ekonomiska situation är många gånger avgörande för om de kan anses vara utsatta
eller inte. En person som har låg inkomst eller som till stor del försörjer sig på t.ex. arbetsmarknadsstöd, sjuk- och aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd riskerar utan tvekan att
hamna i en utsatt situation. Detta kapitel beskriver den grupp som har lägst inkomster och dem
som till stor del försörjer sig på inkomster från samhällets ekonomiska trygghetssystem.
Vad menas med att vara ekonomiskt
utsatt? Det finns ingen officiell definition,
men detta kapitel kommer att utgå från
befolkningens nettoinkomster. Nettoinkomsten är vad som återstår av en persons skattepliktiga och skattefria inkomster när skatten är avdragen. Inkomstuppgifterna hämtas från SCB:s inkomstregister. Ekonomiskt utsatt kan en person anses vara som har låg nettoinkomst eller
som är starkt beroende av inkomster från
de ekonomiska trygghetssystem i samhället som riktar sig till sjuka, arbetslösa
eller till dem som inte har tillräckliga
inkomster för att klara sin försörjning.
Den etablerade metoden att mäta risk för
fattigdom i Sverige och i de flesta andra
länder utgår från hushållets disponibla
inkomst. I denna rapport använder vi
dock inte hushållets disponibla inkomst
för att belysa utsatthet. Istället utgår vi
från de enskilda individernas nettoinkomst, dvs. hur stora inkomster efter
skatt som varje person har i form av t.ex.
lön, studiemedel, föräldrapenning,
sjukpenning och arbetsmarknadsstöd.
Det finns ingen fastställd gräns som en
person ska underskrida för att vara ekonomiskt utsatt. Man kan som gräns t.ex.
välja ett visst belopp eller dra gränsen
vid de 10 procent (P10) som har lägst
inkomst. Metoden avgör hur stor gruppen blir men oavsett metod avgränsas
den grupp personer som har lägst nettoinkomst.
I Sverige genomför SCB årligen en undersökning, Hushållens ekonomi, som bland annat
mäter hushållens disponibla inkomst. För att kunna jämföra disponibel inkomst och
ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem. Varje hushållsmedlem tilldelas en vikt som är relaterad till den beräknade konsumtionen. Ett hushålls
disponibla inkomst divideras med hushållets totala konsumtionsvikt. Därmed får alla
hushåll en disponibel inkomst per konsumtionsenhet. De personer som ingår i hushåll med
en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är lägre än 60 procent av medianvärdet
för samtliga hushåll anses leva under risk för fattigdom (under det så kallade fattigdomsstrecket). År 2007 var det 11 procent av befolkningen som hamnade under fattigdomsstrecket. Andelen varierar kraftigt mellan olika grupper. Som exempel kan nämnas att
bland utrikes födda var andelen 24 procent mot 9 procent bland svenskfödda.
I detta kapitel har P10 valts som nivå för
att avgränsa de ekonomiskt utsatta. En
person som tillhör P10 har så låg nettoinkomst att det torde vara mycket svårt
för en ensamstående att försörja sig på
den. Det är dock viktigt att tänka på att
alla personer som ingår i P10 inte nöd-
Statistiska centralbyrån
vändigtvis har det svårt ekonomiskt. En
del av dem som har låg nettoinkomst har
ekonomiskt stöd av t.ex. en partner, en
förälder eller ett barn, samtidigt som
många med relativt hög nettoinkomst
kan ha det svårt ekonomiskt på grund av
stor försörjningsbörda.
51
Inkomster
Precis som när det gäller inkomstens nivå
saknas en definition av hur en persons
nettoinkomst ska vara sammansatt för
att denne ska anses vara ekonomiskt
utsatt. En persons nettoinkomst består i
de flesta fall av flera olika slag av inkomster. I detta kapitel är dessa inkomstslag
indelade i tre kategorier som i fortsättningen för enkelhetens skull kallas Ainkomster, B-inkomster och C-inkomster.
A-inkomster= Inkomster av lön, näringsverksamhet och kapital, dvs. inkomster
som inte kommer från samhällets ekonomiska trygghetssystem. A-inkomsternas
andel av nettoinkomsten kallas i rapporten för självförsörjningsgraden. Ju högre
andel av nettoinkomsten som består av
A-inkomster, desto högre är självförsörjningsgraden. En person med hög självförsörjningsgrad är i de allra flesta fall
inte ekonomiskt utsatt.
B-inkomster = Inkomster från vissa av
samhällets ekonomiska trygghetssystem,
men dessa trygghetssystem kan inte
sägas rikta sig till utsatta personer. De
inkomster det handlar om är främst
studiemedel (lån och bidrag), föräldrainkomst (föräldrapenning, barnbidrag
och underhållsstöd) och pension.
C-inkomster = Inkomster från de ekonomiska trygghetssystem i samhället som
riktar sig till arbetslösa, till sjuka och till
dem som inte klarar sin försörjning, dvs.
arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag (bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd). En person vars nettoinkomst i stor omfattning består av dessa
inkomster kan sägas vara ekonomiskt
utsatt. Samhället har som ett mål att färre
personer ska försörja sig av C-inkomster.
Till hur stor del man ska leva på Cinkomster för att anses som ekonomiskt
utsatt kan diskuteras. I detta kapitel har
gränsen dragits vid hälften, dvs. de per-
52
Utbildning, jobb och pengar
soner som får huvuddelen av sin nettoinkomst från C-inkomster är ekonomiskt
utsatta.
Ekonomiskt bistånd är, som tidigare
nämnts, ett av de inkomstslag som ingår
i C-inkomsterna. Eftersom ekonomiskt
bistånd ges till dem som inte klarar sin
försörjning bör man därmed också kunna
säga att alla personer som har fått ekonomiskt bistånd är ekonomiskt utsatta.
Därmed har tre olika kriterier valts för
att belysa ekonomisk utsatthet:
Kriterium 1. De som tillhör P10, dvs. de
10 procent i befolkningen som har lägst
nettoinkomst, är ekonomiskt utsatta.
Kriterium 2. De som får minst hälften av
sina nettoinkomster från C-inkomster,
dvs. arbetsmarknadsstöd, sjukpenning,
sjuk- och aktivitetsersättning samt
behovsprövade bidrag, är ekonomiskt
utsatta.
Kriterium 3. De som har ekonomiskt
bistånd är ekonomiskt utsatta.
Kapitlet redovisar hur stor andel av
befolkningen som uppfyller något av
dessa tre kriterier. Befolkningen delas in
i fyra redovisningsgrupper efter två
bakgrundsvariabler, dels utbildning
(gymnasieutbildning eller inte), dels
födelseland (född i Norden eller inte).
Uppgifterna redovisas också efter kön
och ålder.
Nettoinkomstens storlek
Nettoinkomsten för åldersgruppen 20–64
år uppgick 2007 till totalt 1 160 miljarder
kronor. Medianvärdet var 196 000 kronor,
216 000 kronor för män och 181 000 kronor för kvinnor. Det motsvarar ett
månadsbelopp på 18 000 kronor för män
och 15 000 kronor för kvinnor. Nettoinkomstens storlek varierar efter ålder.
Män har högre nettoinkomst än kvinnor
i alla årsklasser.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
Diagram 3.1. Nettoinkomstens medianvärde i befolkningen, efter ålder och kön. 2007
Median value of net income in the population, by age and sex. 2007
Kronor
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
Män
Kvinnor
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
Att kvinnor har lägre nettoinkomst än
män beror främst på att kvinnor oftare
arbetar deltid och att de i större utsträckning arbetar i yrken med låg lön. År 2007
arbetade var tredje kvinna, men bara var
tionde man deltid. Medellönen, uppräknad till heltid, var 23 500 kronor för kvinnor och 28 000 kronor för män. Dessutom
bidrar kvinnors högre ohälsotal, större
uttag av föräldrapenning och högre studiedeltagande till att de har lägre nettoinkomst. Ohälsotalet – som är Försäkringskassans mått på antalet utbetalade
ersättningsdagar per person och år –
uppgick 2007 till 46 för kvinnor och 31
för män. År 2007 tog kvinnorna ut 79
procent av föräldrapenningdagarna och
64 procent av dagarna som gäller den
tillfälliga föräldrapenningen. Att kvinnor
har lägre inkomster beror också till viss
del på att de studerar i större omfattning
än män. Hösten 2007 studerade 12 procent av kvinnorna i åldrarna 20–64 år.
Motsvarande andel för män var 7 procent. Skillnaden mellan kvinnors och
mäns nettoinkomst skulle vara ännu
större om det inte var så att barnbidraget
i de allra flesta fall utbetalas till kvinnor.
Studier och låg etablering på arbetsmarknaden förklarar mycket av de förhållandevis låga inkomsterna för de yngre.
Statistiska centralbyrån
Nettoinkomsten ökar för varje årsklass
fram till ungefär 40 år och sjunker därefter sakta. Minskningen går något
snabbare för kvinnor. Att nettoinkomsten är högst kring 40 år beror på att de
flesta då är etablerade på arbetsmarknaden, har perioderna med studier och
småbarn bakom sig och fortfarande är
vid god hälsa.
Det är också kring 40 år, bortsett från 20
och 21 år, som skillnaden är som minst
mellan kvinnors och mäns nettoinkomst.
Fyrtioåriga kvinnor hade 87 procent av
fyrtioåriga mäns inkomst 2007. Efter 40
år sjunker medianvärdet snabbare för
kvinnor än för män. Vid 60 år hade kvinnor 80 procent av mäns inkomst och vid
64 år 77 procent. Efter 60 år sjunker
medianinkomsten markant för båda
könen till följd av förtida uttag av pension och försämrad hälsa.
Nettoinkomstens sammansättning på makronivå
Delas den totala nettoinkomsten för
befolkningen 20–64 år in i kategorierna
A–C bestod den till 83 procent av Ainkomster, till 8 procent av B-inkomster
och till 9 procent av C-inkomster.
53
Inkomster
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 3.1. Nettoinkomstens sammansättning i befolkningen
20-64 år. 2007
Composition of net income in the population aged 20–64. 2007
Inkomstkategori
Andel av nettoinkomsten, %
Totalt
Kvinnor
Män
A-inkomster
B-inkomster
C-inkomster
83,4
8,0
8,6
76,6
12,4
11,0
88,8
4,5
6,7
Totalt
100
100
100
Fotnot: A-inkomster = Löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst.
B-inkomster = Studiemedel (lån och bidrag), föräldrainkomst (föräldrapenning, barnbidrag och underhållsstöd) och pension. C-inkomster = Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag (bostadsbidrag och
ekonomiskt bistånd).
Källa: SCB, Inkomstregistret
Mäns nettoinkomst består till större del
än kvinnors av A-inkomster. År 2007 var
andelarna 89 procent respektive 77 procent. Kvinnor låg 8 procentenheter högre
än män när det gäller B-inkomster och 4
procentenheter högre när det gäller Cinkomster. Förklaringen är som tidigare
nämnts att kvinnor oftare arbetar deltid,
har lägre lön, studerar i större omfattning, har större frånvaro från arbetet på
grund av sjukdom, har större uttag av
föräldrapenning och oftare är mottagare
av barnbidrag.
Självförsörjningsgraden varierar med
ålder och kön. För män stiger andelen
snabbt från 80 procent för 20-åringar till
att ligga stabilt över 90 procent under
54
större delen av de yrkesverksamma åren.
För kvinnor däremot minskar självförsörjningsgraden i två omgångar. Först
under perioden 20–23 år då fler kvinnor
än män studerar, därefter i åldrarna
29–35 år då antalet kvinnor med föräldrainkomst ökar. Självförsörjningsgraden
ökar därefter för kvinnor i varje årsklass
fram till drygt 50 år, dvs. till stor del i
takt med att föräldrainkomsterna
minskar och löneinkomsterna ökar.
Under de sista åren före pension sjunker
självförsörjningsgraden avsevärt för
både män och kvinnor, vilket beror på
att allt fler får problem med hälsan och
att många tar ut pension i förtid.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
Diagram 3.2. Andelen av nettoinkomsten som bestod av A-inkomster, efter ålder och kön. 2007
Percentage of net income that comprised A-income, by age and sex. 2007
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Män
10
Kvinnor
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: A-inkomster = Löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst.
Källa: SCB, Inkomstregistret
Om man summerar A-inkomsterna och
B-inkomsterna är det endast arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och behovsprövade bidrag
som inte ingår. Summan av A-inkomsterna och B-inkomsterna stod för närmare
90 procent av den totala nettoinkomsten
år 2007. Andelen för män är fortfarande
högre än andelen för kvinnor men skillnaden mellan könen är väsentligt mindre
än för enbart A-inkomster.
Diagram 3.3. Andelen av nettoinkomsten som bestod av summan av A-inkomster och
B-inkomster, efter ålder och kön. 2007
Percentage of net income that comprised the sum of A-income and B-income, by age and sex. 2007
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Män
10
Kvinnor
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: A-inkomster = Löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst. B-inkomster = Studiemedel (lån
och bidrag), föräldrainkomst (föräldrapenning, barnbidrag och underhållsstöd) och pension.
Källa: SCB, Inkomstregistret
Statistiska centralbyrån
55
Inkomster
Utbildning, jobb och pengar
Resterande del av nettoinkomsten är
därmed C-inkomster, dvs. de inkomster
som i detta kapitel används som ett mått
för att avgränsa ekonomiskt utsatta.
Kvinnor har således högre andel av sin
försörjning från C-inkomster än män har
och skillnaden är större högre upp i
åldrarna. De sista åren före ålderspension innebär för många personer att
inkomsten från arbete minskar och att
försörjningen genom sjukpenning och
sjukersättning ökar. Denna ökning kan
mätas med hjälp av ohälsotalet. År 2007
var ohälsotalet för kvinnor 86 i åldrarna
55–59 år och 114 i åldrarna 60–64 år. För
män var motsvarande ohälsotal 59 respektive 83.
Kriterium 1 – Att tillhöra 10
procent av befolkningen med
lägst nettoinkomst
Hittills har i detta kapitel redovisats
uppgifter om nettoinkomst och försörjningsvariabler på makronivå. Nu över-
går redovisningen till enskilda individer
och till de kriterier som rapporten använder för att belysa ekonomisk utsatthet.
Denna genomgång börjar med dem som
tillhör P10, dvs. de 10 procent i befolkningen som har lägst nettoinkomst. Som
tidigare redovisats i kapitlet uppgick
medianinkomsten 2007 till 196 000 kronor. De personer som tillhör P10 hade
samma år en nettoinkomst som understeg 86 000 kronor, vilket motsvarar
7 200 kronor i månaden.
I detta kapitel består P10 av cirka 500 000
personer i åldrarna 20–64 år. Andelen
personer som tillhör P10 varierar efter
ålder men är i stort sett lika stor bland
kvinnor och män, bortsett från de sista
åren före ålderspension då andelen ökar
bland kvinnor. Hälften av 20-åringarna
tillhör P10 men andelen minskar snabbt
med stigande ålder. Lite grovt kan man
säga att var femte 25-åring, var tionde
30-åring och var tjugonde 40-åring tillhör
P10.
Diagram 3.4. Andelen av befolkningen som tillhör P10, efter ålder och kön. 2007
Percentage of the population who belong to P10, that is, the 10 percent of the population who
have the lowest net incomes. By age and sex. 2007
Procent
80
Män
70
Kvinnor
60
50
40
30
20
10
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
Andelen som tillhör P10 varierar kraftigt
med utbildning och födelseland. Skillnaderna är stora redan bland 20-åringar
och dessa skillnader består genom hela
den yrkesverksamma åldern.
56
Bland dem som är födda i Norden och
har gymnasieutbildning sjunker andelen
som tillhör P10 till omkring 5 procent
strax efter 30-årsstrecket och den nivån
är i stort sett stabil fram till ålderspension.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
Betydligt högre är andelen i P10 bland
dem som inte är födda i Norden och inte
har gymnasieutbildning. För kvinnor i
denna grupp kryper andelen när den är
som lägst något under 20 procent ungefär mellan 40 och 50 år. För män i denna
grupp är andelen i P10 som lägst de sista
10 åren före pension då den pendlar kring
15 procent. De stora skillnaderna mellan
grupperna förklaras av att personer utan
gymnasieutbildning som inte är födda i
Norden har en sämre position på arbetsmarknaden.
Diagram 3.5. Andelen män som tillhör P10 efter utbildning, födelseland och ålder. 2007
Percentage of men who belong to P10 by education, country of birth and age. 2007
Procent
80
Norden, Gymnasium
70
Ej Norden, Gymnasium
60
Norden, Ej gymnasium
50
Ej Norden, Ej gymnasium
40
30
20
10
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
Diagram 3.6. Andelen kvinnor som tillhör P10 efter utbildning, födelseland och ålder. 2007
Percentage of women who belong to P10 by education, country of birth and age. 2007
Procent
80
Norden, Gymnasium
70
Ej Norden, Gymnasium
60
Norden, Ej gymnasium
50
Ej Norden, Ej gymnasium
40
30
20
10
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
Mer än var femte person som tillhör P10
hade inga A-inkomster Skillnaderna
mellan grupperna är dock mycket stora.
Av de kvinnor som tillhör P10 och som
är födda utom Norden och saknar gymnasieutbildning var det nästan 60 procent som helt saknade A-inkomster. För
Statistiska centralbyrån
kvinnor födda i Norden med gymnasieutbildning var motsvarande andel knappt
10 procent. Samtidigt som många inte
hade några A-inkomster var det mindre
än var tionde som hade arbetsmarknadsstöd. Andelen var ungefär lika stor i alla
grupper. Däremot hade var fjärde person
57
Inkomster
Utbildning, jobb och pengar
som tillhör P10 studiemedel. Andelen är
högre bland dem med gymnasieutbildning än bland dem utan, däremot är det
små skillnader mellan kvinnor och män
och mellan födda i Norden och födda
utom Norden. Den höga andelen unga
med studiemedel indikerar att P10gruppen till relativt stor del består av
studerande som bor kvar hos föräldrarna
eller som åtminstone får ekonomiskt
stöd av dem.
Nettoinkomstens sammansättning för enskilda individer
För 40 procent av befolkningen i åldrarna
20–64 år bestod nettoinkomsten endast
av A-inkomster. Man kan säga att dessa
personer är helt självförsörjande Att
andelen är väsentligt högre bland män
än bland kvinnor, 50 procent mot 29 procent, beror till stor del på att det är kvinnorna som får barnbidragen. Drar man
istället gränsen vid att 90 procent av
nettoinkomsten ska bestå av A-inkomster ökar andelen som uppfyller kraven
till 57 procent, 70 procent av männen och
43 procent av kvinnorna. Att andelen
fortfarande är betydlig lägre för kvinnor
beror bl.a. på att barnbidraget utgör en
större andel av nettoinkomsten än 10 procent för många kvinnor.
Den som till 90 procent eller mer försörjer sig av A-inkomster kan sägas vara
huvudsakligen självförsörjande. Andelen
män som var det 2007 ökar från ungefär
hälften av 20-åringarna till att ligga på
över 70 procent i alla åldersklasser i
intervallet 28–57 år. Bland kvinnor ser
utvecklingen ut på ett helt annat sätt.
Andelen, som ligger på samma nivå som
för män vid 20 år, minskar under två
perioder, dels i åldrarna 20–23 år, dels i
åldrarna 28–36 år. Under en tioårsperiod
är det mindre än 30 procent av kvinnorna
som är huvudsakligen självförsörjande.
Den viktigaste anledning till detta är givetvis att det är under denna period som
många kvinnor har betydande inkomster
i form av föräldrapenning och barnbidrag. Kvinnor är istället som mest självförsörjande i åldrarna strax efter 50 år.
I befolkningen över 60 år minskar andelen kraftigt som huvudsakligen försörjer
sig med A-inkomster. Bland 64-åringarna
hade bara var tredje person en nettoinkomst som till minst 90 procent bestod
av dessa inkomster och skillnaden mellan
könen var liten.
Diagram 3.7. Andelen av befolkningen vars nettoinkomst till minst 90 procent bestod av
A-inkomster, efter ålder och kön. 2007
Percentage of population whose net income comprises at least 90 percent of A-income, by age
and sex. 2007
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Män
10
Kvinnor
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: A-inkomster = Löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst.
Källa: SCB, Inkomstregistret
58
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
Som nyss nämnts utgör barnbidraget en
betydande del av nettoinkomsten för en
stor grupp kvinnor. Många av dem når
inte upp till 90-procentsnivån av den
anledningen. I fortsättningen kommer
därför barnbidraget att exkluderas ur
beräkningarna. Som diagram 3.8 visar
blir skillnaden mellan män och kvinnor
då betydligt mindre, framför allt i åldrarna 30–45 år.
Diagram 3.8. Andelen av befolkningen vars nettoinkomst (exklusive barnbidrag) till minst
90 procent bestod av A-inkomster, efter ålder och kön. 2007
Percentage of population whose net income (except for child allowance) comprises at least 90
percent of A-income, by age and sex. 2007
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Män
10
Kvinnor
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: A-inkomster = Löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst.
Källa: SCB, Inkomstregistret
Summeras A-inkomsterna och B-inkomsterna är det 67 procent – 74 procent av
männen och 61 procent av kvinnorna –
som helt försörjer sig på dessa inkomster, dvs. de har inga C-inkomster. Drar
man istället gränsen vid att 90 procent av
inkomsterna ska komma A-inkomster
och B-inkomster ökar andelen till 76 pro-
Statistiska centralbyrån
cent, 81 procent av männen och 72 procent av kvinnorna. Det innebär att för
resterande 24 procent, 19 procent av
männen och 28 procent av kvinnorna,
består nettoinkomsten till minst en
tiondel av C-inkomster. Skillnaden
mellan könen beror till stor del på att
kvinnor har högre ohälsotal än män.
59
Inkomster
Utbildning, jobb och pengar
Diagram 3.9. Andelen av befolkningen vars nettoinkomst (exklusive barnbidrag) till minst
90 procent bestod av summan av A-inkomster och B-inkomster, efter ålder och kön. 2007
Percentage of population whose net income (excluding child allowance) comprised at least 90
percent of the sum of A-income and B-income, by age and sex. 2007
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
Män
10
Kvinnor
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: A-inkomster = Löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och kapitalinkomst. B-inkomster = Studiemedel (lån
och bidrag), föräldrainkomst (föräldrapenning, barnbidrag och underhållsstöd) och pension.
Källa: SCB, Inkomstregistret
Kriterium 2 – Att ha en
nettoinkomst som till minst
hälften består av C-inkomster
År 2007 var det cirka 650 000 personer i
befolkningen 20–64 år, eller var åttonde
person, som hade en nettoinkomst som
till minst hälften bestod av C-inkomster.
Andelen är relativt låg och jämn över
åldrarna i den yngre delen av befolkningen. Strax över 30 år blir andelen
högre för kvinnor och skillnaden mellan
könen växer kontinuerligt fram till
pensionsåldern.
Diagram 3.10. Andelen av befolkningen vars nettoinkomst (exklusive barnbidrag) till
minst hälften bestod av C-inkomster, efter ålder och kön. 2007
Percentage of the population whose net income (excluding child allowance) comprised at least
half of C-income, by age and sex. 2007
Procent
40
Män
Kvinnor
30
20
10
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: C-inkomster = Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag
(bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd).
Källa: SCB, Inkomstregistret
60
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
Det är, som tidigare nämnts, viktigt att
komma ihåg att personer som till stor del
försörjs genom socialförsäkringar och
bidrag även kan försörja sig genom
omfördelning av inkomster inom ett
hushåll, exempelvis mellan makar och
mellan barn och föräldrar.
Skillnader mellan könen är således inte
särskilt stor när det gäller andelen vars
nettoinkomst till minst hälften består av
C-inkomster. Betydligt större blir skillnaderna om man jämför grupper efter
utbildning och födelseland. Det är betydligt högre andel som till minst hälften
försörjer sig på C-inkomster bland dem
som är inte har gymnasieutbildning och
är födda utom Norden. Andelarna är
markant högre bland äldre, förutom i
gruppen född i Norden utan gymnasieutbildning.
Diagram 3.11. Andelen män vars nettoinkomst (exklusive barnbidrag) till minst hälften bestod
av till minst hälften bestod av C-inkomster, efter utbildning, födelseland och ålder. 2007
Percentage of men whose net income (excluding child allowance) comprised at least half of Cincome, by education, country of birth and age. 2007
Procent
80
Norden, Gymnasium
70
Ej Norden, Gymnasium
60
Norden, Ej gymnasium
50
Ej Norden, Ej gymnasium
40
30
20
10
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: C-inkomster = Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag
(bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd).
Källa: SCB, Inkomstregistret
Diagram 3.12. Andelen kvinnor vars nettoinkomst (exklusive barnbidrag) till minst hälften
bestod av C-inkomster, efter utbildning, födelseland och ålder. 2007
Percentage of women whose net income (excluding child allowance) comprised at least half of
C-income, by education, country of birth and age. 2007
Procent
80
Norden, Gymnasium
70
Ej Norden, Gymnasium
60
Norden, Ej gymnasium
50
Ej Norden, Ej gymnasium
40
30
20
10
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Fotnot: C-inkomster = Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt behovsprövade bidrag
(bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd).
Källa: SCB, Inkomstregistret
Statistiska centralbyrån
61
Inkomster
Utbildning, jobb och pengar
Ungefär var femte person som är ekonomiskt utsatt enligt kriterium 2 hade inga
A-inkomster. Andelen var högst bland
dem födda utom Norden utan gymnasieutbildning. Cirka 45 procent av dem,
både av kvinnor och av män, saknade Ainkomster. För drygt hälften som uppfyller kriterium 2 bestod nettoinkomsten
till mer än 90 procent av C-inkomster
och andelen var större bland män än
bland kvinnor och större bland dem som
inte har gymnasieutbildning. Cirka 60
procent i gruppen hade sjuk- och aktivitetsersättning. Här är andelen högre
bland dem som är födda i Norden och
högre bland kvinnor än bland män. Den
höga andelen med sjuk- och aktivitetsersättning tyder på att de som är ekonomiskt utsatta enligt kriterium 2 till stor
del är s.k. förtidspensionärer.
Kriterium 3 – Att ha
ekonomiskt bistånd
Det var cirka 175 000 personer, eller tre
procent som hade ekonomiskt bistånd
2007 och andelen är betydligt större
bland yngre än bland äldre och något
större bland män än bland kvinnor.
Diagram 3.13. Andelen av befolkningen som hade ekonomiskt bistånd, efter ålder och
kön. 2007
Percentage of the population who had economic support, by age and sex. 2007
Procent
10
Män
9
Kvinnor
8
7
6
5
4
3
2
1
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
För gymnasieutbildade födda i Norden
är andelen med ekonomiskt bistånd låg i
alla åldrar både bland kvinnor och bland
män. För dem som inte är gymnasie-
62
utbildade är andelen med ekonomiskt
bistånd hög bland de yngre, men
andelen minskar med stigande ålder,
främst för dem som är födda i Norden.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomster
Diagram 3.14. Andelen män som hade ekonomiskt bistånd, efter utbildning, födelseland
och ålder. 2007
Percentage of men who had economic support, by education, country of birth and age. 2007
Procent
40
Ej gymnasieutbildning, Ej född i Norden
35
Ej gymnasieutbildning, Född i Norden
30
Gymnasieutbildning, Ej född i Norden
25
Gymnasieutbildning, Född i Norden
20
15
10
5
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
Diagram 3.15. Andelen kvinnor som hade ekonomiskt bistånd 2007, efter utbildning,
födelseland och ålder. 2007
Percentage of women who had economic support, by education, country of birth and age. 2007
Procent
40
Ej gymnasieutbildning, Ej född i Norden
35
Ej gymnasieutbildning, Född i Norden
30
Gymnasieutbildning, Ej född i Norden
25
Gymnasieutbildning, Född i Norden
20
15
10
5
0
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
Källa: SCB, Inkomstregistret
Av de personer som hade ekonomiskt
bistånd saknade över 40 procent Ainkomster och andelen var större bland
dem födda utom Norden utan gymnasieutbildning. I gruppen födda i Norden
var andelen större bland män och i gruppen födda utom Norden var andelen
större bland kvinnor. Hälften av dem
som hade ekonomiskt bistånd hade också bostadsbidrag. Andelen var större
bland födda utom Norden och kvinnor.
En stor del av de personer som uppfyller
kriterium 3 har alltså befunnit sig i en
Statistiska centralbyrån
ekonomisk situation som inneburit att de
varit berättigade till både ekonomiskt
bistånd och bostadsbidrag.
Sammanfattning
Rapporten använder tre kriterier för att
belysa ekonomisk utsatthet. Kriterium 1
är att tillhöra P10, dvs. de 10 procent i
befolkningen som har lägst nettoinkomst.
Kriterium 2 är att ha en nettoinkomst som
till minst hälften består av det som i rapporten kallas C-inkomster, dvs. arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk- och
63
Inkomster
aktivitetsersättning samt behovsprövade
bidrag. Kriterium 3 är att ha ekonomiskt
bistånd.
En intressant fråga att är i vilken omfattning dessa tre kriterier avgränsar samma
personer. I P10 ingick ungefär 500 000
personer, cirka 650 000 personer hade en
nettoinkomst som till mer än hälften bestod av C-inkomster medan 175 000 personer hade ekonomiskt bistånd. Det visar
sig att kriterierna 1 och 2 i stor utsträckning avgränsar olika personer. Endast
var sjätte av de 650 000 personer som
hade en nettoinkomst som till minst
hälften består av C-inkomster ingår också
i P10.
Totalt var det 2007 cirka en miljon personer, eller närmare 20 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år som uppfyllde
något av de tre kriterierna på utsatthet.
En mycket liten del av befolkningen, 0,7
procent, uppfyllde alla tre kriterier. Av
dessa 40 000 personer hade endast var
tredje någon A-inkomst.
De tre grupperna skiljer sig åt på flera
sätt. Gruppen P10 tycks till stor del bestå
av personer som inte är etablerade på
arbetsmarknaden. De som ingår i P10
har låga A-inkomster samtidigt som få
har C-inkomster. Mindre än var tionde
hade arbetsmarknadsstöd respektive
sjuk- och aktivitetsersättning och endast
64
Utbildning, jobb och pengar
var trettionde hade sjukpenning. Trots
den låga nettoinkomsten hade endast var
tionde person ekonomiskt bistånd
respektive bostadsbidrag. Däremot hade
nästan var fjärde studiemedel. P10 består
således till stor del av studerande.
De som uppfyller kriterium 2 har betydligt högre nettoinkomst än P10-gruppen.
Medianinkomsterna 2007 var 123 000
kronor respektive 52 000 kronor. Stora
skillnader i jämförelse med P10-gruppen
är att endast 2 procent hade studiemedel
och att drygt 60 procent hade sjuk- och
aktivitetsersättning. En stor del av dem
som uppfyller kriterium 2 är således s.k.
förtidspensionärer. För mer än varannan
person som uppfyller kriterium 2 bestod
nettoinkomsten till mer än 90 procent av
C-inkomster. I P10-gruppen gäller detta
mindre än var sjätte person.
De som uppfyller kriterium 3, dvs. den
grupp som har ekonomiskt bistånd,
skiljer sig från de övriga främst genom
att mer än 40 procent inte hade några Ainkomster. I de två övriga grupperna var
andelen cirka 20 procent. En annan skillnad är att hälften av alla med ekonomiskt
bistånd också hade bostadsstöd. Av dem
som uppfyllde kriterium 2 hade var tredje
bostadsstöd och av dem som uppfyllde
kriterium 1 endast var tionde.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
4 Levnadsförhållanden
I detta kapitel beskrivs levnadsförhållanden för olika grupper i samhället som kan betraktas som
utsatta i fråga om låg utbildningsnivå, undersysselsättning och bristfällig egen ekonomisk försörjning, samt grupper med kombinationer av dessa egenskaper. Grupperna beskrivs utifrån en
rad olika levnadsnivåindikatorer som i statistiska sammanhang brukar användas för att beskriva
olika dimensioner av välfärden. Uppgifterna är mestadels hämtade från undersökningarna av
levnadsförhållanden (ULF) 2006–2007
Olika datakällor ger olika
resultat
De föregående kapitlen i denna rapport
har redovisat statistik från olika datakällor för att beskriva omfattning och
befolkningssammansättning hos utsatta
grupper i termer av utbildning, sysselsättning och ekonomiska förhållanden. I
detta kapitel belyses dessa gruppers levnadsförhållanden utifrån ett urval av de
intervjufrågor som ställs i ULF. Välfärden belyses även för de grupper med
kombinationer av låg utbildningsnivå,
låg inkomst och undersysselsättning där
det statistiska underlaget ansetts tillräckligt stort för statistisk redovisning.
Statistik från olika datakällor som avser
att mäta samma företeelser som exempelvis fattigdom och arbetslöshet blir
ofta svår att jämföra på grund av olikheter i definition av begrepp, referensperioder, urvalsprinciper, skevheter i
bortfallet etc. Föregående kapitel har behandlat uppgifter som hämtats från statistik om utbildnings- inkomst- och sysselsättningsförhållanden i befolkningen.
Uppgifterna i detta kapitel om hur levnadsförhållandena i vid bemärkelse
gestaltar sig för lågutbildade, låginkomsttagare, och undersysselsatta
grundar sig på hur dessa grupper defi15
nieras i ULF .
I kapitlet ”Fakta om statistiken” finns i
tabell 1 en sammanställning av hur de
olika undersökningarna skattar omfattningen i befolkningen med avseende på
dessa grupper.
Några aspekter av välfärden
hos utsatta grupper
Skillnader mellan olika grupper beträffande utbildningsnivå, sysselsättningsförhållanden och inkomstnivåer avspeglar sig även i skillnader i olika aspekter
av välfärden såsom materiella tillgångar,
arbetsmiljö, hälsa, fritid, trygghet och
säkerhet, medborgerliga aktiviteter m.m.
Statistiken redovisas i nedanstående
tabeller för ett urval indikatorer och
aspekter av välfärden. De begrepp som
används i anslutning till uppgifterna
beskrivs mer ingående i förklaringsrutan
nedan.
Det är viktigt att komma ihåg att de
grupper som redovisas i nedanstående
tabeller inte är varandra uteslutande.
Samma personer kan med andra ord förekomma i flera av redovisningsgrupperna.
Man kan således både tillhöra gruppen
långvarigt arbetslösa eller uppbär sjuk- och
aktivitetsersättning och den grupp som
ingår i hushåll med ekonomiskt bistånd,
fortsättningsvis benämnd socialbidragshushåll.
15
För att erhålla ett större intervjuunderlag görs
redovisningen i detta kapitel för 2006 och 2007
sammantagna. Dock ingår endast den hälft av
intervjuerna som 2006 genomfördes med hjälp av
Statistiska centralbyrån
datorbaserade telefonintervjuer. Sedan 2007 görs
ULF helt i telefon. Mer om ULF och metodomläggningen i kapitlet ”Fakta om statistiken”
65
Levnadsförhållanden
Utsatta grupper utsatta på flera
områden
Den form av kategorisk redovisning som
i detta kapitel valts för att beskriva levnadsförhållanden område för område,
blottlägger det faktum att det oftast är
samma grupper som bor sämre, har
sämre materiella förhållanden, sämre
arbetsförhållanden och hälsa. Detta bottnar i det faktum att bristfällig utbildning
Utbildning, jobb och pengar
oftast leder till lågbetalda arbeten och
sämre arbetsförhållanden. En svag ställning på arbetsmarknaden gör det också
svårare att hitta ett nytt jobb i tider av
lågkonjunktur och företagsnedläggelser,
vilket kan leda in i långtidsarbetslöshet
och beroende av inkomster från samhällets ekonomiska trygghetssystem.
Sådana livskriser utgör också högriskfaktorer för ohälsa och missbruksproblem.
Definitioner och begreppsförklaringar
Sysselsatta: De personer som i ULF-intervjun 2006–2007 uppgett att de föregående vecka
oavsett omfattning förvärvsarbetat eller varit tillfälligt frånvarande från ett arbete p.g.a.
sjukdom, ledighet eller annat. Hit räknas även de som arbetat oavlönat i familjens företag
eller jordbruk.
Undersysselsatta: Deltidsarbetande anställda som önskar längre arbetstid eller arbetssökande, dvs. de som sökte eller väntade på arbete, var arbetslösa eller permitterade (helt
eller del av veckan) och som vill börja arbeta.
Undersysselsatta exklusive arbetssökande: Deltidsarbetande anställda som önskar längre
arbetstid.
Låg inkomst innebär i detta fall disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten i hela befolkningen. Disponibla inkomster utgörs av hushållets
arbetsinkomster, kapitalinkomster samt bidrag, minus direkta inkomstskatter. Nettoinkomsten beräknas för varje individ. Transfereringar som riktas mot ett helt hushåll, t.ex.
bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd, ingår i nettoinkomsten men delas upp mellan de
två vuxna i sammanboende hushåll. Individernas nettoinkomster summeras till hushållets
disponibla inkomst. För att kunna göra jämförelser av disponibel inkomst mellan personer
som tillhör olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad
till hushållets sammansättning. Värdet på konsumtionsenheten är summan av samtliga
hushållsmedlemmars enskilda vikter, vilka är följande: 1 vuxen: 1.00, den andra vuxna i
samboförhållande: 0.51, ytterligare vuxen: 0.60, Första barnet 0-19 år: 0.52, andra och
påföljande barn 0–19 år: 0.42.
Sjuk- och aktivitetsersättning (SA) ersätter det tidigare begreppet förtidspensionering.
Personer som ingår i socialbidragshushåll bor i hushåll där minst någon av de sammanboende (vuxna) erhåller ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd (socialbidrag), introduktionsersättning för flyktingar borträknat. Socialbidragsnormen fastställs varje år av regeringen och ansökan om bidraget behovsprövas av kommunerna.
Med instrumentell inställning till arbetet menas att det egna arbetet inte ger någon
personlig tillfredsställelse. Förtjänsten är det enda som betyder något.
Trångboddhetsnorm 2 definierar ett hushåll som trångbott om det finns fler än två boende
per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Detta gäller dock inte ensamstående,
som inte anses trångbodda oavsett antal rum. Exempel: Enligt norm 2 ska ett 4-personershushåll ha minst 3 rum och kök för att inte vara trångbott (1965 års bostadsbyggnadsutredning).
66
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
osäkerhet kring urvalet till ULF-undersökningarna 2006–2007. Viss reservation görs
också utifrån att det kan ingå en förhållandevis hög andel personer från de utsatta
grupperna i intervjubortfallet. De beräknade andelarna utgör därför troligen
endast en grov uppskattning av faktisk
andel och faktiskt antal i befolkningen.
Hur stora är de utsatta grupperna?
Inför den fortsatta redovisningen i detta
kapitel av utsatta gruppers levnadsförhållanden är det viktigt att känna till hur
många i befolkningen som beräknas befinna sig i de aktuella livssituationerna.
Det bör observeras att antalet i respektive
grupp och deras andel av befolkningen
är beräknade utifrån en viss statistisk
Tabell 4.1. Uppskattad andel och antal i befolkningen i respektive grupp. Personer
20–64 år 2006–2007
Estimated percentage and number of persons in the population in each group. Persons aged
20–64. 2006–2007
Män
Procent
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och
undersysselsatta
Kvinnor
Skattat
antal
tusen
Procent
Samtliga
Skattat
antal
tusen
Procent
Skattat
antal
tusen
84
8
..
9
2 675
2 252
203
..
168
80
12
8
8
2 585
2 065
311
162
152
82
10
6
8
5 260
4 317
514
227
320
..
..
..
..
2
85
7
14
11
187
371
288
9
11
10
240
280
254
8
12
10
427
651
542
..
..
..
..
2
105
..
..
..
..
..
..
..
..
2
3
115
150
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
..= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Andelen sysselsatta personer 20–64 år
uppgår enligt ULF till ungefär 4,3 miljoner, eller 82 procent av befolkningen i ett
genomsnitt för åren 2006–2007, att jämföras med 80 procent enligt sättet att
16
räkna i AKU . Andelen undersysselsatta,
dvs. personer som antingen är arbetslösa
eller är sysselsatta men vill öka sin
arbetstid, beräknas uppgå till 8 procent
bland männen, eller runt 200 000 personer. Bland kvinnorna är andelen något
högre: 12 procent, eller drygt 300 000
16
I AKU räknas som sysselsatta de personer som
arbetat minst en timme under mätveckan.
Statistiska centralbyrån
personer. När de arbetslösa räknats bort
återstår 8 procent bland kvinnorna (alltför osäkra uppgifter för männen). 8 procent av befolkningen eller omkring
320 000 personer beräknas ha en låg dis17
ponibel inkomst .
17
Inkomst efter skatt och tillägg av transfereringar
och per konsumtionsenhet, dvs. med hänsyn till
hushållets storlek. Med låg inkomst avses här en
inkomst som uppgår till högst 60 procent av
medianinkomsten i hela befolkningen.
67
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
Dels avser boendet mer subjektiva förhållanden såsom upplevelser av värme,
ventilation, utomhusmiljö, grannsämja,
närhet till samhällsservice m.m. För
redovisningen av boendeförhållanden i
denna rapport har endast ett mindre
urval av centrala indikatorer valts ut för
jämförelsen mellan olika samhällsgrupper.
Boende
Boendet avser dels rent fysiska förhållanden som bostadstyp (småhus, flerfamiljshus), tillgång till kök, balkong tvättstuga,
bostadens storlek och antal rum i bostaden, vilket tillsammans med uppgifter
om hushållets sammansättning ligger till
grund för beräkning av trångboddhet.
Tabell 4.2. Trångboddhet och trivsel i bostadsområdet efter livssituation. Personer
20–64 år 2006–2007. Procent
Overcrowded living conditions and feeling of well-being in one’s neighbourhood, by life situation.
Persons aged 20–64. 2006–2007. Percent
Norm 2 = Fler än två boende per rum
(sovrum), kök och vardagsrum oräknade
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
Trångbodda enligt
Norm 2
Trivs mycket bra i
bostadsområdet
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
3
2
6
..
11
3
2
4
4
10
3
2
5
4
11
66
68
50
..
52
70
71
59
60
59
68
69
55
57
55
..
..
18
..
..
45
2
2
7
1
4
8
1
3
7
60
65
42
65
65
48
63
65
45
..
..
11
..
..
40
..
..
..
..
2
8
..
..
..
..
58
38
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
68
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
Tabell 4.3. Trygghet i bostadsområdet efter livssituation. Personer 20–64 år 2006–2007.
Procent
Security in neighbourhood, by life situation. Persons aged 20–63, 2006–2007. Percent
Mycket trygg i
bostadsområdet
Varken trygg eller trivs i
bostadsområdet
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
59
61
47
..
44
56
57
48
49
50
58
59
47
49
47
1
1
3
..
2
1
1
1
2
3
1
1
2
1
2
..
..
36
..
..
1
48
57
32
56
51
38
52
55
35
1
1
4
2
0
3
2
1
3
..
..
32
..
..
3
..
..
..
..
53
27
..
..
..
..
1
6
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Trångboddheten i befolkningen 20–64 år
är mycket begränsad då endast 3 procent
beräknas vara trångbodda enligt trångboddhetsnorm 2, vilket innebär fler än en
boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. (Ensamboende kan
dock aldrig vara trångbodda). Bland undersysselsatta är andelen något högre, 5
procent, och bland personer med låga inkomster uppgår andelen till 11 procent.
För låginkomsttagare som dessutom är
undersysselsatta är andelen än högre: 18
procent.
Ungefär 7 av 10 sysselsatta personer, 70
procent av kvinnorna och 66 procent av
männen, trivs mycket bra i sitt bostadsområde, medan andelen bland undersysselsatta är påtagligt lägre: 59 respektive 50 procent. Till de grupper som i
minst utsträckning trivs i sitt bostadsområde hör utrikes födda personer
utanför Norden och socialbidragstagare:
40 respektive 38 procent.
Låga inkomster innebär svårigheter att
byta till ett bättre boende med högre
standard och bättre boendemiljö, vilket
även visar sig i fråga om upplevd trygghet i boendet. Endast 1 procent av de
Statistiska centralbyrån
sysselsatta varken trivs med eller känner
sig trygga i sitt bostadsområde. Bland
utrikes födda utanför Norden är denna
andel 3 procent och bland personer som
ingår i socialbidragshushåll uppgår
andelen till 6 procent.
Materiella tillgångar och ekonomi
Materiella tillgångar såsom exempelvis
tillgång till fritidshus, bil och möjligheten att göra en semesterresa speglar privatekonomiska förhållanden, även om
de också kan ge uttryck för personliga
preferenser. Man kan vara utan både bil
och dator utan att för den skull befinna
sig i privatekonomiskt trångmål. Givetvis
gäller även det omvända: De materiella
tillgångarna kan utgöra en påtaglig belastning och försvåra möjligheterna att
klara av mer nödvändiga vardagliga utgifter för exempelvis telefon, kläder och
tandläkarbesök. Men materiella tillgångar
kan realiseras i tider av inkomstbortfall,
vilket ändå gör att den personliga välfärden kan bibehållas på en godtagbar
nivå. I tabellerna 4.4 och 4.5 åskådliggörs
genom några få exempel nivåerna för
olika grupper avseende materiell och
ekonomisk standard.
69
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 4.4. Ej tillgång till dator i hemmet respektive bil efter livssituation. Personer
20–64 år 2006–2007. Procent
Do not have access to a computer in the home or access to a car. Persons aged
20–64, 2006–2007. Percent
Ej tillgång till dator i hemmet
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och
undersysselsatta
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
Ej tillgång till bil
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
9
7
17
..
16
10
8
14
10
20
10
8
15
12
18
13
9
27
..
43
13
10
24
18
42
13
10
25
20
43
..
..
24
..
..
55
28
18
14
28
25
13
28
21
13
32
17
27
25
22
24
28
19
26
..
..
17
..
..
36
..
..
..
..
38
28
..
..
..
..
41
63
..= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Tabell 4.5. Varken tillgång till fritidshus eller gjort någon semesterresa senaste 12
månaderna samt svårigheter att klara av löpande utgifter efter livssituation. Personer
20–64 år 2006–2007. Procent
Have neither access to a holiday home nor have taken a holiday trip during the last 12 months
and are not able to handle regular expenses, by life situation. Persons aged 20–64,
2006–2007. Percent
Varken fritidshus eller
semesterresa
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
Svårigheter att klara löpande
utgifter
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
18
15
27
..
33
16
13
23
17
27
17
14
25
16
30
13
11
31
..
40
17
14
32
26
37
15
12
31
29
39
..
..
39
..
..
48
39
28
27
35
27
21
37
28
24
34
15
29
31
21
26
32
18
28
..
..
30
..
..
44
..
..
..
..
42
46
..
..
..
..
30
70
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
70
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
Det är slående hur bristande resurser i
form av låg utbildning, undersysselsättning och låga inkomster avspeglar sig i
likaledes begränsade materiella resurser.
Endast 8 procent av samtliga sysselsatta i
åldrarna 20–64 år har inte tillgång till
dator i hemmet, medan andelen bland
lågutbildade, bland arbetslösa och bland
låginkomsttagare är mer än dubbelt så
hög. Hos grupper med kombinationer av
bristande resurser i dessa avseenden är
avsaknad av dator i hemmet än högre.
Bland personer i långvarig arbetslöshet
eller med sjuk- och aktivitetsnedsättning
och som dessutom är lågutbildade uppgår andelen till 38 procent. Samtidigt bör
betänkas att sjuklighet och funktionsnedsättningar av olika slag kan bidra till
svårigheter att kunna använda en dator
överhuvudtaget. För andra materiella
tillgångar som bil, fritidshus och att göra
en semesterresa är förhållandet ungefär
detsamma. Lägg märke till att även
undersysselsatta, ej samräknade med
arbetslösa, har materiella tillgångar i
lägre utsträckning än sysselsatta.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljön mäts genom en lång rad
frågor angående såväl fysiska som
psykiska arbetsförhållanden, av vilka
endast en mycket liten del redovisas i
detta avsnitt. Arbetsmiljöfrågorna har
enbart ställts till anställda personer, varför redovisningen nedan grundar sig på
ett färre antal intervjuer än för övriga
välfärdskomponenter. Detta har inneburit att flera av de ovan redovisade
grupperna fått utgå ur tabellerna på
grund av att antalet intervjuer blivit för
litet för att kunna redovisas.
Tabell 4.6. Jäktigt och enformigt arbete samt instrumentell inställning till arbetet efter
livssituation. Anställda personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Hectic and monotonous work and an instrumental attitude to work, by life situation. Employed
persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
Jäktigt och enformigt arbete.
Anställda
Samtliga anställda
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Instrumentell inställning till
arbetet. Anställda
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
13
..
..
..
18
20
13
20
20
..
24
22
13
23
23
21
20
21
26
..
..
..
39
39
17
23
21
..
28
27
21
28
27
32
34
33
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Statistiska centralbyrån
71
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 4.7. Möjligheter att lära sig nya saker i arbetet efter livssituation.
Anställda personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Possibilities to learn new things at work, by life situation. Employed
persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
Stora möjligheter att lära sig
nya saker i arbetet. Anställda
Samtliga anställda
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Män
Kvinnor
Båda
könen
73
..
..
..
61
65
70
60
61
..
55
60
72
60
60
64
58
63
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Bland samtliga anställda upplever 13 procent arbetet som jäktigt eller enformigt.
Bland de anställda som skulle vilja öka
sin arbetstid är andelen ungefär dubbelt
så hög, 23 procent, vilket åtminstone till
viss del kan förklaras av en betydande
utbredning av jäktiga och enformiga
arbeten inom traditionella kvinnoyrken
inom vård, omsorg och service. Lika
höga andelar kan avläsas även för lågutbildade och för låginkomsttagare samt
utrikes födda utanför Norden.
Beträffande instrumentell inställning till
det egna arbetet, dvs. att man har arbetet
enbart för förtjänstens skull, arbetstillfredsställelsen betyder inget, är skillnaden mellan sysselsatta och undersysselsatta mindre. Var femte anställd, eller 21
procent, har en instrumentell inställning
till sitt arbete, medan detta gäller för 28
procent av de undersysselsatta. Bland
låginkomsttagare, lågutbildade och utrikes födda utanför Norden ser var tredje
72
det egna arbetet som en inkomstkälla
utan personlig tillfredsställelse. Och
beträffande att kunna lära sig nya saker i
arbetet ser ungefär 6 av 10 i dessa grupper stora möjligheter till detta, medan
andelen bland anställda är 7 av 10.
Hälsa
Hälsoförhållanden och livsstilsfaktorer
har gång på gång under årens lopp i
olika studier visat sig samvariera mycket
starkt med strukturella faktorer i samhället. Förutom kön och ålder gäller
detta i synnerhet förhållanden som rör
utbildning, yrke och inkomster, varav
utbildning och yrke ligger till grund för
den socioekonomiska indelningen. I de
grupper där personer med sjuk- och
aktivitetsersättning ingår finns ett självklart samband med ohälsa eftersom
ohälsa i sig oftast definierar denna grupp.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
Tabell 4.8. Dåligt hälsotillstånd samt svåra besvär av långvarig sjukdom efter
livssituation. Personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Poor health and significant problems from long-term illness, by life situation.
Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
Upplever det egna
hälsotillståndet som dåligt
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Svåra besvär av
långvarig sjukdom
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
5
2
7
..
10
6
3
6
2
9
5
3
7
5
10
11
8
11
8
17
18
14
17
12
20
14
11
15
10
19
..
..
5
..
..
18
30
7
13
25
12
13
27
9
13
49
18
17
60
30
25
55
23
21
..
..
16
..
..
17
..
..
..
..
28
21
..
..
..
..
59
34
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
. .= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Ohälsan är givetvis betydligt mer utbredd
i de grupper som uppbär sjuk- och aktivitetsnedsättning än i exempelvis grupperna sysselsatta och undersysselsatta
eftersom ohälsan oftast utgör själva grunden för ersättningen. Ungefär var fjärde i
gruppen långvarigt arbetslös eller uppbär sjuk- eller aktivitetsnedsättning (SA)
upplever det egna hälsotillståndet som
dåligt, att jämföra med de sysselsatta
bland vilka andelen endast är 3 procent.
Över hälften av de långvarigt arbetslösa/SA har svåra besvär av långvarig
sjukdom, besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet, medan detta
endast gäller var tionde bland de sysselsatta. Bland de som både är långvarigt
arbetslösa/SA och med högst förgymnasial utbildning har 59 procent svåra besvär av långvarig sjukdom. Också bland
personer som ingår i socialbidragshushåll finns tydliga indikationer på ohälsa,
även om socialbidraget egentligen kan
vara ställt till någon annan i hushållet.
En tredjedel har svåra besvär av lång-
Statistiska centralbyrån
varig sjukdom och en femtedel upplever
sitt hälsotillstånd som dåligt. Kvinnor
har överlag svåra besvär av långvarig
sjukdom i större utsträckning än män.
Arbetsförmågan hänger i hög grad samman med det egna hälsotillståndet. Svåra
besvär till följd av sjukdom, olycka, handikapp eller annat kan medföra reducerad
arbetsförmåga beroende på vilket slags
arbete som ska utföras. De nivåskillnader som visar sig mellan olika redovisningsgrupper i tabell 4.8 gällande sjukligheten visar sig än större i tabell 4.9,
vilket kan ha en naturlig förklaring i att
nedsatt arbetsförmåga kan leda till svårigheter att hitta ett arbete som går att
utföra trots någon funktionsnedsättning.
Därav följer även lägre inkomster. Bland
personer i socialbidragshushåll har
ungefär var fjärde nedsatt arbetsförmåga
i hög grad. Bland de sysselsatta är andelen endast 5 procent, men notera här att
andelen är dubbelt så hög bland kvinnor
som bland män.
73
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 4.9 visar också att andelen dagligrökare är 13 procent bland sysselsatta
män och något högre bland sysselsatta
kvinnor, 15 procent. Bland undersysselsatta är andelen dubbelt så hög liksom
bland lågutbildade och bland låginkomsttagare. Bland män födda utanför Norden
är andelen dagligrökare dubbelt så hög
som hos kvinnorna i samma grupp: 33
respektive 15 procent. Hos kombinationsgrupperna, exempelvis dem med
både arbetslöshet/sjuk- och aktivitetsnersättning och låg utbildning, är andelen dagligrökare runt 40 procent.
Tabell 4.9. I hög grad nedsatt arbetsförmåga samt röker dagligen efter livssituation.
Personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Persons with greatly reduced ability to work and who are daily smokers, by life situation.
Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
I hög grad nedsatt
arbetsförmåga
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Röker dagligen
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
8
3
10
..
9
13
6
9
3
15
10
5
10
3
12
15
13
28
..
30
17
15
29
25
28
16
14
29
24
29
..
..
11
..
..
38
62
17
12
69
28
13
66
22
13
41
27
33
32
31
15
36
29
24
..
..
13
..
..
34
..
..
..
..
73
27
..
..
..
..
42
46
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Tandläkarbesökandet styrs delvis av det
egna tandhälsotillståndet, dvs. när man
får besvär från tänderna går man till
tandläkaren. Därutöver besöker man
tandläkaren mer eller mindre regelbundet i förebyggande syfte för att slippa få
besvär från tänderna i ett senare skede.
Resultat från ULF-undersökningarna och
uppgifter från Försäkringskassan har
visat att trots eget upplevt vårdbehov
har många avstått från att söka tandvård,
och det vanligaste skälet har varit att
18
man ansett det vara för dyrt . Inte helt
oväntat är det också bland resurssvaga
grupper som detta förhållande är som
mest framträdande. Av tabell 4.10 framgår att 14 procent av de sysselsatta inte
har besökt tandläkare på minst två år,
medan motsvarande andel bland låginkomsttagare är ungefär dubbelt så hög:
30 procent. De undersysselsatta grupperna hamnar i en mellanposition: 22
respektive 17 procent. I samtliga grupper
där män och kvinnor går att särredovisa
besöker männen tandläkare i mindre
utsträckning än kvinnorna.
18
”Tandvårdsutnyttjandet 1998–2000”, RFV
analyserar 2002:5.
Se pressmeddelande 2009:85 från SCB:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____2717
53.aspx samt Försäkringskassans rapport
74
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
Tabell 4.10. Tandläkarbesök efter livssituation. Personer 20–64 år
2006–2007. Procent
Visits to a dentist, by life situation. Persons aged 20–64,
2006–2007. Percent
Senaste tandläkarbesöket
mer än 2 år sedan
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Män
Kvinnor
Båda
könen
19
18
33
..
39
12
10
14
14
21
16
14
22
17
30
..
..
34
36
21
29
18
15
22
26
18
26
..
..
33
..
..
..
..
25
27
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
. .= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Övervikt är ett växande problem i samhället med ökad risk för ett flertal sjuk19
domar. Från 1980 och fram till millennieskiftet ökade andelen överviktiga män
16–84 år från 31 procent till 50 procent
och andelen överviktiga kvinnor från 27
procent till 37 procent. Under senare år
20
har dock ökningen stannat av. Med
övervikt menas i detta sammanhang ett
värde enligt Body Mass Index (BMI) på
21
25 eller däröver. Andelen överviktiga
förfaller vara högst bland lågutbildade
män, 63 procent, medan låginkomsttagande kvinnor har den lägsta andelen,
31 procent. Män är överlag överviktiga i
större utsträckning än kvinnor, åtminstone enligt den självskattning av längd
och vikt som görs i ULF-intervjun.
Tabell 4.11 visar också att ungefär var
åttonde person är fysiskt inaktiv på fritiden. Män är fysiskt inaktiva i större utsträckning än kvinnor. Men några egentliga skillnader mellan sysselsatta och
undersysselsatta förefaller inte finnas.
Däremot kan vissa skillnader utläsas
gentemot de ekonomiskt utsatta grupperna hos vilka den fysiska inaktiviteten
är desto mer utbredd. Man bör dock ha i
åtanke att fysiska funktionshinder av
olika slag kan ligga bakom arbetslöshet,
aktivitetsersättning och socialbidrag,
varför fysisk inaktivitet som följd blir lätt
att förstå.
19
Folkhälsopolitisk rapport R 2005:5
SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden
(ULF), Tabeller och diagram, Hälsa:
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____122
09.aspx
21
BMI-värdet räknas fram genom att dividera
kroppsvikten (Kg) med kroppslängden i meter i
2
kvadrat. Exempel: 80 kg/1,80 m = 24,7
20
Statistiska centralbyrån
75
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 4.11. Övervikt respektive ingen motion på fritiden efter livssituation. Personer
20–64 år 2006–2007. Procent
Overweight and no exercise during free time, by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007.
Percent
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Är överviktiga eller feta
(BMI 25 eller däröver)
Ingen motion på fritiden
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
54
55
49
..
41
34
33
36
33
31
45
44
41
36
36
16
16
16
..
22
10
8
11
12
11
13
12
13
14
17
..
..
34
..
..
14
55
63
51
48
41
36
51
54
44
15
23
21
18
15
15
17
20
18
..
..
39
..
..
20
..
..
..
..
49
42
..
..
..
..
21
24
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
. .= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Medborgerliga aktiviteter
Medborgerliga aktiviteter är ett vitt
begrepp som kan omfatta allt från att
göra sin röst hörd i privata sammanhang
till att engagera sig i politiska organisa-
76
tioner. I detta avsnitt har ett fåtal indikatorer valts ut för att försöka ge en bild av
det medborgerliga engagemanget hos
olika befolkningsgrupper.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
Tabell 4.12. Deltagande i möte med fackförening respektive politiskt parti efter
livssituation. Personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Participation in a meeting with union or political party, by life situation. Persons aged 20–64,
2006–2007. Percent
Deltagit i möte med fackförening. Endast anställda
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Deltagit i möte med
politiskt parti
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
26
..
..
..
24
15
15
..
25
15
15
..
4
4
4
..
4
4
4
5
6
5
4
4
5
5
4
..
..
..
..
..
3
..
27
24
..
24
22
..
26
23
2
3
4
3
2
3
3
3
4
..
..
..
..
..
6
..
..
..
..
..
..
..
..
..
..
2
3
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
.. = Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Det fackliga och politiska engagemanget
har minskat fortlöpande i befolkningen
16–84 år sedan i början av 1980-talet.
1980–81 hade 46 procent av männen och
37 procent av kvinnorna deltagit i något
fackligt möte under det senaste året.
2004–2005 hade motsvarande andelar
22
sjunkit till 25 respektive 24 procent . En
liknande nedgång har kunnat konstateras för deltagande i möten med politiska
partier, där andelen sjunkit från 11 procent bland männen och 8 procent bland
kvinnorna till 4 respektive 3 procent
under samma tidsperiod. Tabell 4.12
visar uppgifter från 2006–2007 års undersökningar, där en jämförelse med tidigare års uppgifter bör tolkas med försiktighet på grund av metodbytet i ULF
2006.
22
SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden
(ULF), Tabeller och diagram, Medborgerliga aktiviteter:
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____122
09.aspx
Statistiska centralbyrån
Män deltar i fackmöten i något större
utsträckning än kvinnor, medan det inte
går att utläsa några könsskillnader när
det gäller det politiska mötesdeltagandet
som omfattar ungefär var tjugonde person. Ej heller går några skillnader att
utläsa mellan övriga grupper. Den till
synes höga andelen bland utrikes födda
utanför Norden i förhållande till långvarigt arbetslösa eller med sjuk- och
aktivitetsnedsättning kan vara en effekt
av slumpen.
När det gäller övrigt föreningsdeltagande som inte har att göra med fackligt
eller politiskt engagemang är deltagandet betydligt större i samtliga grupper.
Sysselsatta personer är föreningsaktiva
störst utsträckning och 41 procent har
deltagit i minst ett föreningsmöte under
det senaste året, vilket är en dubbelt så
hög andel som bland exempelvis personer i socialbidragshushåll (18 procent).
Män är i allmänhet mer engagerade än
kvinnor, vilket blir särskilt tydligt bland
utrikes födda utanför Norden, där 25
procent av männen deltagit i något före77
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
ningsmöte senaste året mot 18 procent av
kvinnorna. Även bland de lågutbildade
är männens föreningsdeltagande väsentligt större än kvinnornas.
Tabell 4.13. Deltagit i möte med annan förening än fackförening
eller politisk förening efter livssituation. Personer 20–64 år
2006–2007. Procent
Participated in a meeting with other organisations than unions or political
parties, by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
Deltagit i möte med annan
förening än fackförening eller
politiskt parti
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Män
Kvinnor
Båda
könen
42
44
37
..
26
35
37
33
33
29
39
41
35
35
27
..
..
20
35
32
25
29
21
18
32
27
22
..
..
18
..
..
..
..
22
18
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
. .= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Möjligheterna att kunna delta i föreningsverksamheter och att göra sin röst hörd i
olika sammanhang är en viktig del i ett
demokratiskt samhälle. Föreningsdeltagandet är som framgått minst bland de
grupper som saknar resurser i fråga om
sysselsättning, utbildning och inkomster.
Tabell 4.14 visar att dessa grupper i betydligt större utsträckning än sysselsatta
även saknar förmåga att hävda sig gentemot myndigheter. Runt 10 procent i de
resurssvaga grupperna anser sig inte ha
förmåga att överklaga ett beslut från
någon myndighet. Bland sysselsatta är
motsvarande andel endast 3 procent
såväl bland män som kvinnor.
78
Även det politiska engagemanget i betydelsen att delta i politiska diskussioner
är betydligt lägre bland de resurssvaga
än de förvärvsarbetande. Nära hälften,
46 procent, bland lågutbildade och långvarigt arbetslösa/SA antingen avstår
från att delta i, eller avstår från att ens
lyssna till sådana diskussioner där samtalsämnet handlar om politik. Bland de
sysselsatta är denna andel knappt hälften
så hög: 19 procent bland både män och
kvinnor. Undersysselsatta och lågutbildade intar en mellanställning där andelen som inte deltar uppgår till 25 procent
i vardera gruppen.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Levnadsförhållanden
Tabell 4.14. Oförmåga att överklaga myndighetsbeslut respektive ovilja att diskutera
politik efter livssituation. Personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Unable to appeal against the decision of an authority, or unwilling to discuss politics, by life
situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
Kan ej överklaga
myndighetsbeslut
Deltar ej i politiska
diskussioner
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
4
3
7
..
8
4
3
6
5
10
4
3
6
6
9
20
19
23
..
24
21
19
26
24
26
20
19
25
23
25
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
..
..
10
..
..
30
9
7
9
5
10
11
7
9
10
35
33
31
34
37
35
34
34
33
..
..
11
..
..
33
..
..
..
..
9
11
..
..
..
..
46
42
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
. .= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Trygghet och säkerhet
Utsatthet för våld eller hot om våld, oro
för detta liksom oro för sin privata ekonomi, samhällsekonomin eller sin livssituation i stort är viktiga frågor som rör
Statistiska centralbyrån
tryggheten och ingår därför i intervjun.
Nedan redovisas ett par sådana aspekter
av tryggheten fördelat efter olika
grupper.
79
Levnadsförhållanden
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 4.15. Utsatthet för våld eller hot om våld samt avstått från att gå ut på kvällen av
rädsla för våld efter livssituation. Personer 20–64 år 2006–2007. Procent
Subjected to violence or threats of violence, and have not gone out at night for fear of violence,
by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent
Utsatt för våld eller hot om
våld
Samtliga 20–64 år
Sysselsatta
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
Låg inkomst
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsersättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och undersysselsatta
Avstått från att gå ut på
kvällen av rädsla för våld
Män
Kvinnor
Båda
könen
Män
Kvinnor
Båda
könen
8
8
19
..
15
9
8
14
12
13
8
8
16
17
14
5
4
6
..
9
21
20
23
21
25
13
12
16
16
16
..
..
15
..
..
16
9
9
10
11
9
9
10
9
9
15
7
11
25
24
25
21
14
17
..
..
12
..
..
11
..
..
..
..
14
17
..
..
..
..
22
24
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
..= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Bland personer i förvärvsarbetande åldrar har 8 procent någon gång under de
senaste 12 månaderna blivit utsatta för
våld eller hot om våld. Någon skillnad
mellan män och kvinnor kan inte utläsas
av tabell 4.15. Sett till hela befolkningen
16–84 år gäller att våld eller hot om våld
är något mer vanligt bland män, vilket
beror på att unga män 16–19 år höjer
medelvärdet i hela befolkningen. I åldersgruppen 45–54 år är dock en något högre
andel kvinnor än män är utsatta för våld
23
eller hot .
Av tidigare avsnitt i detta kapitel har
framgått att de utsatta grupperna i fråga
om arbetslöshet–undersysselsättning, låg
utbildning och låga inkomster och i kombinationer av dessa egenskaper uppvisar
sämre hälsa och större hälsorisker, sämre
boende- och arbetsförhållanden, mindre
23
SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden
(ULF), Tabeller och diagram, Trygghet och säkerhet:
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____122
09.aspx
80
materiella resurser och lägre grad av
medborgerliga aktiviteter. Tabell 4.15
visar att flera av de utsatta grupperna
också i hög grad är utsatta för våld och
hot om våld. Bland undersysselsatta har
16 procent – en dubbelt så hög andel som
bland de sysselsatta – varit utsatta för
våld eller hot om våld. Ungefär samma
andel kan utläsas för personer i socialbidragshushåll, medan lågutbildade och
utrikes födda inte tycks ha drabbats i
samma omfattning.
Även rädslan för att utsättas för våld är
betydligt mer utbredd i flera av de utsatta
grupperna än bland de sysselsatta, även
om könsperspektivet lyser igenom starkast. Kvinnorna är genomgående i alla
grupper i betydligt större omfattning
rädda för att gå ut om kvällarna än männen, vilket i synnerhet gäller låginkomsttagare, lågutbildade, långvarigt arbetslösa/SA och utrikes födda, bland vilka
var fjärde känner sig otrygg utomhus om
kvällarna. Bland de sysselsatta kvinnorna
är det var femte. Bland sysselsatta män
avstår 4 procent från att gå ut om kvälStatistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
larna medan motsvarande andel bland
långvarigt arbetslösa/SA är ungefär fyra
gånger så hög: 15 procent.
Sammanfattning
Utsatta grupper har i detta kapitel identifierats i bemärkelsen låg utbildning, otillräcklig sysselsättning eller arbetslöshet
och låg inkomst eller beroende av inkomster från samhällets ekonomiska trygghetssystem. Dessa grupper har visat sig
ha sämre levnadsförhållanden än de sysselsatta på samtliga undersökta välfärdsområden. Nedan redovisas några av resultaten för personer 20–64 år 2006–2007.
Boende: Andelen trångbodda är bland
sysselsatta 2 procent och bland låginkomsttagare 11 procent. Sju av tio sysselsatta trivs mycket bra i sitt bostadsområde medan detta endast gäller för
fyra av tio av undersysselsatta låginkomsttagare.
Materiella tillgångar: Bland de sysselsatta har 8 procent inte tillgång till dator
i hemmet. Bland undersysselsatta med
låg inkomst är andelen tre gånger högre:
24 procent. 14 procent av de sysselsatta
har varken tillgång till fritidshus eller
gjort någon semesterresa på minst en
vecka under de senaste 12 månaderna.
Motsvarande andel är 46 procent bland
personer som ingår i hushåll som får
ekonomiskt bistånd (socialbidragshushåll).
Statistiska centralbyrån
Levnadsförhållanden
Arbetsmiljö: 13 procent av (fast eller
tidsbegränsat) anställda personer upplever att deras arbete är jäktigt och stressigt, medan detta gäller för 24 procent av
de undersysselsatta.
Hälsa: Bland sysselsatta har 11 procent
svåra besvär av långvarig sjukdom medan andelen är nära den dubbla bland
personer som ingår i hushåll med låg
disponibel inkomst och den tredubbla
bland personer i socialbidragshushåll.
Andelen dagligrökare bland de sysselsatta är 14 procent och 38 procent bland
de undersysselsatta med låg inkomst. I
denna grupp är det också 34 procent som
inte besökt tandläkare på minst 2 år, medan andelen bland sysselsatta är 14 procent.
Medborgerliga aktiviteter: Föreningsdeltagandet är påtagligt lågt hos utsatta
grupper. Bland undersysselsatta med låg
inkomst har endast 20 procent deltagit i
möte med någon förening, facklig eller
politisk förening undantagna. Andelen
bland sysselsatta är dubbelt så hög: 41
procent.
Trygghet och säkerhet: Bland undersysselsatta är andelen som blivit utsatta
för våld eller hot om våld 16 procent
medan andelen bland sysselsatta endast
är hälften så hög: 8 procent.
81
82
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utsatt eller inte?
5 Utsatt eller inte?
Vilka grupper i samhället riskerar att hamna i en utsatt situation? Svaret är inte givet. De allra
flesta löper risk för att bli arbetslösa eller drabbas av någon allvarlig sjukdom som gör det svårt
att försörja sig. Ett kortare avbrott i yrkeslivet behöver inte innebära att man hamnar i en
ekonomiskt utsatt situation. Om däremot arbetslösheten blir långvarig, kanske till följd av att
man saknar den utbildning som behövs, kan följden bli ett långvarigt beroende av inkomster
från samhällets ekonomiska trygghetssystem. Detta kan i sin tur leda till utsatthet och sämre
välfärd. Det är alltså när olika riskfaktorer möts som utsattheten tenderar att bli allvarlig för
den personliga välfärden.
Resultat från tidigare kapitel i denna
rapport pekar på olika riskfaktorer för
utsatthet. Det handlar främst om låg
utbildningsnivå, arbetslöshet, långvarig
sjukdom och att sakna egen försörjning.
Att vara lågutbildad behöver inte betyda
att man är utsatt. Men kombinationen av
låg utbildningsnivå och arbetslöshet
utgör en hög riskfaktor för att hamna i en
utsatt situation. Ju längre arbetslösheten
varar, desto större är risken. Långvarig
arbetslöshet i kombination med låg utbildningsnivå medför ofta att det är svårt
att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.
Det finns ett samband mellan föräldrars
bakgrund och deras barns förmåga att
klara av gymnasiet. Risken för att en elev
ska ”hoppa av” gymnasiet är större om
föräldrarna har låg utbildningsnivå och
betydande inkomster från samhällets
24
ekonomiska trygghetssystem. De som
inte slutför sina gymnasiestudier är
oftare arbetslösa och har därmed svårare
att klara sin försörjning.
Många av de personer som är långvarigt
arbetslösa eller långvarigt sjuka upplever
med stor sannolikhet att de står vid
sidan av resten av samhället. Arbets-
löshet och sjukdom försämrar också
kraftigt möjligheterna att försörja sig.
Kombinationen av att vara arbetslös,
drabbad av sjukdom och sakna egen
försörjning medför således hög risk för
utsatthet.
Låg inkomst kan vara ett resultat av
långvarig arbetslöshet eller långvarig
sjukdom. Då består försörjningen till
övervägande del av inkomster från samhällets ekonomiska trygghetssystem. Att
ha låg inkomst eller att ha en inkomst
som till stor del kommer från samhällets
ekonomiska trygghetssystem behöver
dock inte innebära att man är ekonomiskt
utsatt i praktiken. En del av dessa personer ingår i hushåll där en eller flera hushållsmedlemmar arbetar. Tillsammans
kan hushållet ha en inkomst som innebär
att ingen av hushållsmedlemmarna
behöver vara ekonomiskt utsatt.
Sverige har ett ekonomiskt trygghetssystem som består av socialförsäkrings25
26
systemen och behovsprovade bidrag .
Socialförsäkringssystemen ger personer
som är etablerade på arbetsmarknaden
en möjlighet att inte drabbas av ekonomisk utsatthet vid arbetslöshet och sjuk-
25
24
Ekonomiskt stöd avser arbetslöshetsersättning,
aktivitetsstöd, sjukpenning sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension), ekonomiskt
bistånd (tidigare socialbidrag) och bostadsbidrag.
Statistiska centralbyrån
Socialförsäkringssystemen = Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, Sjukpenning, Föräldrapenning, Sjuk- och aktivitetsersättning m.m.
26
Behovsprövade bidrag = Ekonomiskt bistånd
och Bostadsbidrag
83
Utsatt eller inte?
dom och ger också en möjlighet att vara
föräldraledig och att vara hemma med
sjuka barn. Socialförsäkringssystemen
har dock regler och begränsningar.
Knappt hälften av de personer som är
långtidsarbetslösa och inskrivna vid
Arbetsförmedlingen får arbetslöshetsersättning.
Arbetslösa, undersysselsatta, långvarigt
sjuka, lågutbildade och personer födda
utanför Norden har sämre välfärd.
Personer som lever på ekonomiskt
bistånd saknar i stor utsträckning
materiella tillgångar, hög utrymmesstandard, trivsel och trygghet i sitt
bostadsområde samt möjligheten att resa
på semester. De känner sig även mer
otrygga i sin livssituation i fråga om
ekonomiska förutsättningar för att klara
84
Utbildning, jobb och pengar
löpande vardagliga utgifter. När det
gäller hälsa är det givetvis först och
främst de långvarigt sjuka som mår sämst
och som har nedsatt arbetsförmåga, men
också lågutbildade samt personer som
har ekonomiskt bistånd och personer
födda utanför Norden har sämre hälsa. I
dessa grupper är det också vanligare
med övervikt, ingen motion, rökning och
glesa tandläkarbesök.
Rapporten är inte heltäckande vad gäller
utsatthet. Det finns grupper i samhället,
exempelvis hemlösa, papperslösa och
missbrukare av olika slag som ofta nämns
i den allmänna debatten om utsatthet.
Dessa grupper är dock betydligt svårare
att belysa med statistik från SCB.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Fakta om statistiken
Fakta om statistiken
Rapporten bygger på resultat från flera olika källor. För ytterligare information om de olika
undersökningarna utöver det som beskrivs nedan hänvisas till SCB:s hemsida, www.scb.se –
Statistik efter ämne
Detta omfattar statistiken
Arbetskraftsundersökningarna
(AKU)
AKU är en månatlig urvalsundersökning
med 21 000 personer i urvalet varje månad. Mellan 1996 och 2000 var urvalsstorleken 17 000 men utökades successivt
under 2001. Som urvalsram används
registret över totalbefolkningen (RTB).
Tre separata urval används; ett för varje
månad i kvartalet. Vart och ett av urvalen förnyas (roteras) med en åttondel
mellan två på varandra efterföljande
undersökningstillfällen. Det innebär att
varje urvalsperson intervjuas sammanlagt åtta gånger under en tvåårsperiod.
Urvalet räknas upp till befolkningstotaler. Datainsamlingen sker huvudsakligen
genom datorstödda standardiserade
telefonintervjuer. Kodning av näringsgren och sektor sker manuellt främst
med hjälp av SCB:s Företagsdatabas
(FDB).
Den 31 maj 2007 beslutade regeringen i
enligheten med budgetpropositionen för
2007 att upphäva 1986 års regeringsbeslut
om Definition av begrepp i arbetskraftsundersökningarna.
Beslutet om upphävande innebär att SCB
och AKU kan ansluta till andra länders
redovisning av den officiella arbetsmarknadsstatistiken.
Från och med oktober 2007 omfattar
AKU åldersgruppen 15–74 år och med
heltidsstuderande som sökt och kunnat
arbeta klassificerade som arbetslösa.
Under 2008 publicerades dubbla grundtabeller, 15–74 år samt 16–64 år. Åldersgruppen 16–64 år är istället en delgrupp i
Statistiska centralbyrån
redovisningen. Grundtabellerna återfinns
på produktsidan www.scb.se/aku.
Förändringen att heltidsstuderande som
aktivt söker arbete och är beredda att ta
arbete definieras som arbetslösa innebär
att de arbetslösa blir fler och därmed
också att arbetslösheten ökar.
Om inga uppgifter erhålls för en utvald
person betraktas denna person som ett
objektsbortfall . Huvudorsakerna till
sådant bortfall är antingen att personen i
fråga ej anträffas för intervju eller vägrar
medverka i undersökningen.
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Arbetsmarknad
Grundskolan: slutbetyg
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets
nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad bild av
skolans verksamhet och vara underlag
för uppföljning och utvärdering på
nationell och lokal nivå. Uppgifter om
betyg har samlats in från de kommunala
grundskolorna på tämligen likartat sätt
sedan våren 1988. Uppgifter om elever
som avslutat den kommunala grundskolan utan slutbetyg har samlats in sedan
våren 1995. Betyg från de fristående
skolorna har samlats in sedan våren
1993. Betyg från svenska utlandsskolor
samt specialskolor har samlats in från
och med våren 1995 respektive våren
2003. SCB genomför insamlingen på
uppdrag av Skolverket och det är Skolverket som ansvarar för publiceringen.
85
Fakta om statistiken
Gymnasieskolan: elever per 15
oktober
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets
nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det skall ge en samlad bild av
skolans verksamhet och vara underlag
för uppföljning och utvärdering på
nationell och lokal nivå. Uppgifterna
rörande elever i gymnasieskolan har
samlats in sedan början av 70-talet
(gruppstatistik). Sedan 1986 har insamlingen skett på individnivå. 1992 ändrades referenstidpunkten från 15 september till 15 oktober. Dagens insamling
bygger på underlag från CSN och har så
gjort sedan 1986.
SCB genomför insamlingen på uppdrag
av Skolverket och det är Skolverket som
ansvarar för publiceringen. Viktiga
variabler är studievägar/inriktningar,
årskurs, gymnasieprogram och programbidrag. Statistiken redovisas bland annat
efter bakgrundsvariablerna kön, ålder,
län och kommun. Uppgift om giltiga
studievägar tillhandahålls av Skolverket.
Statistiken publiceras i Skolverkets olika
publikationsserier, t.ex. ”Officiell statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning”,
”Barn, elever, personal och utbildningsresultat - jämförelsetal för skolhuvudmän” och ”Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
skola och vuxenutbildning” samt databasen SIRIS.
Ovanstående publicering sker på Skolverkets webbplats: www.skolverket.se
Delar av statistiken finns även i ”På tal
om utbildning”, ”Statistisk Årsbok” och
”Utbildningsstatistisk Årsbok” som alla
utges av SCB.
Utbildning, jobb och pengar
Gymnasieskolan, slutbetyg
Undersökningen är en totalundersökning
av betygsuppgifter för årets avgångselever från kommunala, landstingskommunala och fristående skolor, ej särskolor
eller komvux. Uppgifterna har samlats in
sedan början av 70-talet (individnivå).
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets
nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det skall ge en samlad bild av
skolans verksamhet och vara underlag
för uppföljning och utvärdering på
nationell och lokal nivå.
SCB genomför insamlingen på uppdrag
av Skolverket och det är Skolverket som
ansvarar för publiceringen. Viktiga
variabler är programmets omfattning,
studievägskod, kurskod, kursbetyg och
kurspoäng. Statistiken redovisas bland
annat efter bakgrundsvariablerna kön,
ålder, län och kommun.
Statistiken publiceras i Skolverkets olika
publikationsserier, t.ex. ”Officiell statistik
för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning”, ”Barn,
elever, personal och utbildningsresultat –
jämförelsetal för skolhuvudmän” och
”Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning” samt i databasen SIRIS.
Ovanstående publicering sker på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se
Delar av statistiken finns även i ”På tal
om utbildning”, ”Statistisk Årsbok” och
”Utbildningsstatistisk Årsbok” som alla
utges av SCB.
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Utbildning och forskning
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Utbildning och forskning
86
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Inkomststatistiken – totalräknat
Statistiken, som baseras på uppgifter i
den del av inkomst- och taxeringsregistret (IoT) som benämns inkomstregistret,
avser att belysa inkomstfördelningen på
individnivå. Statistiken är baserad på
registeruppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter),
Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statens pensionsverk,
Pliktverket och Socialstyrelsen. Statistiken är kompletterad med uppgifter
SCB:s utbildningsregister samt från registret över rikets totala befolkning
(RTB). Av dessa uppgifter skapas inkomstregistret som är en del av Inkomstoch taxeringsregistret (IoT).
Statistiken innefattar variabler som sammanräknad förvärvsinkomst, inkomst av
kapital, pension och sjuk- eller aktivitetsersättning. Statistiken redovisas bland
annat efter bakgrundsvariablerna kön,
ålder, födelseland, län och kommun.
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Hushållens ekonomi
Skatter och taxerade inkomster
Statistiken, som baseras på uppgifter i
den del av inkomst- och taxeringsregistret (IoT) som benämns taxeringsregistret,
avser att belysa skatter och taxerade
inkomster på individnivå. Variablerna i
Taxeringsregistret skapas utifrån det
grundmaterial, bestående av bland annat
taxeringsuppgifter, underlag från deklarationsmaterialet och kontrolluppgifter,
som insamlas från Skatteverket. Viktiga
variabler i Taxeringsregistret är inkomst
av tjänst, inkomst av näringsverksamhet,
taxerad förvärvsinkomst, beskattningsbar
förvärvsinkomst, privat pensionssparande, alla skatter och skattereduktioner
som ingår i slutlig skatt. Statistiken redovisas bland annat efter bakgrundsvariablerna kön, ålder, län och kommun.
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Hushållens ekonomi
Statistiska centralbyrån
Fakta om statistiken
Undersökningarna av
levnadsförhållanden (ULF)
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) syftar till att belysa välfärdens
fördelning mellan olika grupper i befolkningen och följa utvecklingen över tid.
Undersökningarna har på uppdrag av
Sveriges Riksdag genomförts årligen
sedan 1975. Välfärdsområdena, eller välfärdskomponenterna, i ULF är arbetsmiljö,
boende, ekonomi, hälsa, fritid, materiella
tillgångar, medborgerliga aktiviteter,
sociala relationer, sysselsättning och
arbetstider, transporter och kommunikationer, trygghet och säkerhet samt utbildning. Undersökningarna av levnadsförhållanden är riksomfattande och avser
Sveriges befolkning vanligen i åldrarna
16–84 år (sedan 2002 16 år och äldre).
ULF är en urvalsundersökning med en
årlig urvalsstorlek på cirka 7 500 personer och bortfallet uppgick 2007 till 26,9
procent. Uppgifterna samlas i dag in
främst genom telefonintervjuer och sammanställs oftast till tvåårsresultat för att
möjliggöra redovisning av mindre grupper. I varje ULF-årgång ingår ett antal
centrala mått från varje välfärdskomponent och vart åttonde år belyses olika
välfärdskomponenter mer ingående.
Från mätningarnas början år 1975 fram
till 2005 har den huvudsakliga intervjumetoden i ULF varit besöksintervjuer
med pappersblankett. Under 2006 inleddes en omläggning av undersökningen i
syfte att effektivisera den. Det första steget avsåg datainsamlingen som under
2006 genomfördes med två olika metoder. Halva urvalet intervjuades genom
besöksintervjuer medan den andra
halvan intervjuades genom datorstödda
telefonintervjuer. I samband med detta
anpassades ett antal frågor till telefonsituationen. Sedan 2007 görs samtliga
ULF-intervjuer i telefon.
I anslutning till omläggningen integrerades och harmoniserades undersökningen
med den så kallade EU-SILC-undersök-
87
Fakta om statistiken
Utbildning, jobb och pengar
ningen (Statistics on Income and Living
Conditions), vilken följer krav i EU-förordningen till följd av medlemskapet i
Europeiska Unionen. Arbetet med att
utvärdera och klarlägga effekterna av
förändringarna i ULF pågår fortfarande
2009. Om ett antal år, när flera årgångar
av ULF-undersökningen har genomförts
under de nya formerna kommer möjligheten att klarlägga effekterna av metodomläggningen att vara större. I denna
rapport, som endast innefattar mätperioden 2006–2007 med den nya formen av
datainsamling, bör iakttas försiktighet
vid jämförelser där tidigare års resultat
refereras.
fondelen) och 2007 (enbart telefonintervjuer) efter kön och befolkningsgrupp. I
tabell 2 görs motsvarande redovisning
för det skattade antalet personer i befolkningen (tusental). Tabell 2 är till hjälp vid
beräkning av konfidensintervall runt ett
procenttal och därmed för bedömning av
osäkerheten i procentskattningarna,
medan tabell 2 kan användas för att uppskatta antalet personer i befolkningen
med en viss egenskap, t.ex. antal trångbodda som räknas ut från tabell 5.2 för
samtliga 20–64 år genom
0,03x5260000=157800.
I de fall antalet intervjuade i de redovisade grupperna i tabellerna understiger
100 personer anses procentskattningarna
som alltför osäkra för att kunna redovisas och har då ersatts av två prickar (..).
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Levnadsförhållanden
I tabell 1 redovisas antalet intervjuade
personer i halva ULF 2006 (endast tele-
Tabell 1. Antal intervjuer totalt samt antal intervjuer bland anställda. Personer 20–64 år
2006–2007
Number of interviews in total and the number of interviews among the employees. Persons
20–64, 2006–2007
Antal intervjuer 20–64 år
Samtliga 20–64 år
1
Sysselsatta
2
Undersysselsatta
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
4
Låg inkomst
4
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsnedsättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och
undersysselsatta
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
Män
Kvinnor
Båda
könen
2 931
2 500
202
..
221
3 107
2 535
370
6 038
5 035
572
217
..
Antal intervjuer 20–64 år.
Anställda
Män
Kvinnor
Båda
könen
438
2 177
..
..
..
2 396
224
197
..
4 573
303
261
..
..
114
..
..
..
182
394
291
258
325
304
440
719
595
..
242
183
..
180
196
..
422
379
..
..
112
..
..
..
..
..
..
..
127
165
..
..
..
..
..
..
..= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges.
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Fotnoter under tabell 2.
88
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Fakta om statistiken
Tabell 2. Skattat antal i befolkningen totalt samt skattat antal anställda. Tusental.
Personer 20–64 år 2006–2007
Estimated number of population and estimated number of employees. Thousands. Persons 20–
64 year, 2006–2007
Skattat antal i befolkningen
20–64 år. Tusental
Samtliga 20–64 år
1
Sysselsatta
2
Undersysselsatta
3
Undersysselsatta exkl. arbetssökande
4
Låg inkomst
4
Undersysselsatta och låg inkomst
Långvarigt arbetslösa eller sjuk- och
aktivitetsnedsättning (SA)
Högst förgymnasial utbildning
Utrikes födda utanför Norden
Utrikes födda utanför Norden och
undersysselsatta
Långvarigt arbetslösa/SA och högst
förgymnasial utbildning
Ingår i socialbidragshushåll
Män
Kvinnor
Båda
könen
2 675
2 252
203
..
168
2 585
2 065
311
162
152
..
Skattat antal i befolkningen
20–64 år. Tusental.
Endast anställda
Män
Kvinnor
Båda
könen
5 260
4 317
514
227
320
1 926
..
..
..
1 949
185
162
..
3 874
264
227
107
..
85
..
..
..
187
371
288
240
280
254
427
651
542
..
226
174
..
152
158
..
378
332
..
..
105
..
..
..
..
..
..
..
115
150
..
..
..
..
..
..
..= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges.
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
1) Till sysselsatta räknas de personer som i ULF-intervjun 2006–2007 uppgett att de föregående vecka oavsett
omfattning förvärvsarbetat eller varit tillfälligt frånvarande från ett arbete p.g.a. sjukdom, ledighet eller annat. Hit räknas
även de som arbetat oavlönat i familjens företag eller jordbruk.
2) Deltidsarbetande anställda som önskar längre arbetstid eller arbetslösa, dvs. de som sökte eller väntade på arbete,
var arbetslös eller permitterad (helt eller del av veckan) och som vill börja arbeta.
3) Deltidsarbetande anställda som önskar längre arbetstid
4) Låg inkomst innebär i detta fall disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten i
hela befolkningen. Disponibla inkomster utgörs av hushållets arbetsinkomster, kapitalinkomster samt bidrag, minus
direkta inkomstskatter. Nettoinkomsten beräknas för varje individ. Transfereringar som riktas mot ett helt hushåll, t.ex.
bostadsbidrag eller ekonomiskt bistånd, ingår i nettoinkomsten men delas upp mellan de två vuxna i sammanboende
hushåll. Individernas nettoinkomster summeras till hushållets disponibla inkomst. För att kunna göra jämförelser av
disponibel inkomst mellan personer som tillhör olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är
relaterad till hushållets sammansättning. Värdet på konsumtionsenheten är summan av samtliga hushållsmedlemmars
enskilda vikter, vilka är följande: 1 vuxen: 1.00, den andra vuxna i samboförhållande: 0.51, ytterligare vuxen: 0.60,
Första barnet 0-19 år: 0.52, andra och påföljande barn 0–19 år: 0.42.
Statistiska centralbyrån
89
Fakta om statistiken
Variabeldefinitioner och
förklaringar
Sysselsatta
I gruppen sysselsatta ingår:
1) personer som under en viss vecka
(referensveckan) utförde något arbete
(minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller
oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan
medlem av samma hushåll (=sysselsatta, i arbete).
2) personer som inte utförde något arbete
enligt ovan, men som hade anställning,
arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen företagare (inklusive fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till frånvaron kan vara
sjukdom, semester, tjänstledighet,
(t.ex. för vård av barn eller studier),
värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt
eller ledighet av annan anledning.
Frånvaron räknas oavsett om den
varit betald eller inte (=sysselsatta,
frånvarande från arbetet).
Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete,
Samhall, start av näringsverksamhet
eller anställning med lönebidrag eller
anställningsstöd.
Fast anställda omfattar personer med
tillsvidareanställning.
Tidsbegränsat anställda omfattar personer
med vikariat, anställningsstöd, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning samt övriga former av
tidsbegränsade anställningar.
Undersysselsatta omfattar personer som
är sysselsatta men som arbetar mindre
än de skulle vilja göra och som hade
kunnat börja arbeta mer under referensveckan eller inom 14 dagar från referensveckans slut.
90
Utbildning, jobb och pengar
Arbetslösa
I gruppen arbetslösa ingår:
1) personer som var utan arbete under
referensveckan men som sökt arbete
under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och
kunde arbeta referensveckan eller
börja inom 14 dagar från referensveckans slut.
2) Arbetslösa omfattar även personer
som har fått ett arbete som börjar inom
tre månader, förutsatt att de skulle ha
kunnat arbeta referensveckan eller
börja inom 14 dagar från referensveckans slut.
Relativa arbetslöshetstalet: Andelen (%)
arbetslösa av antalet personer i arbetskraften.
Arbetskraften
Personer i arbetskraften är personer som
antingen är sysselsatta eller arbetslösa.
Relativa arbetskraftstalet: Andelen (%)
personer i arbetskraften av befolkningen
15–74 år.
Ej i arbetskraften
Personer som varken är sysselsatta eller
arbetslösa. Gruppen omfattar bl.a. studerande utan arbete (dock ej heltidsstuderande som söker och kan ta arbete),
pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga
eller långvarigt sjuka utan arbete. Deltagare i de arbetsmarknadspolitiska
program som räknas som studier, t.ex.
arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning ingår också i gruppen.
Latent arbetssökande ingår i ”ej i arbetskraften” och består av personer som velat och
kunnat arbeta referensveckan men inte sökt
arbete.
Nettoinkomst
Nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus
skatt och övriga negativa transfereringar.
Det bör understrykas att den i rapporten
redovisade nettoinkomsten inte är ett
mått på ekonomisk välfärd i vid mening.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utanför nettoinkomsten ligger bland
annat transfereringar inom familjen,
egen produktion i hemmen, nyttan av
offentlig konsumtion samt eventuella
”svarta” inkomster.
Löne- och näringsinkomst
Löneinkomst innehåller kontant bruttolön
med mera exklusive sociala förmåner,
kostnadsersättning exklusive avdrag för
tjänsteresor samt övriga kostnadsavdrag
som överstiger 1 000 kronor.
Avdrag är summan av inkomst som inte
är pensionsgrundande, inkomst som
grundar egenavgifter/särskild löneskatt,
inkomst från fåmansföretag som redovisas som inkomst av tjänst (Frånräknas vid
maximering av beräknat grundavdrag),
Kostnadsersättning, övriga kostnadsavdrag som överstiger 1 000 kr och avdrag
för tjänsteresor.
Inkomst från näringsverksamhet är inkomst
av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet om inkomsten inte räknas in
under inkomstslagen kapital eller tjänst.
De flesta intäkter och kostnader som har
direkt samband med verksamheten är
skattepliktiga respektive avdragsgilla.
En verksamhet är aktiv om man, i inte
oväsentlig omfattning (minst en tredjedel
av en vanlig anställning på heltid), har
arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen har bedrivits med
egen arbetsinsats. Verksamheter som är
aktiv näringsverksamhet bildar tillsammans en förvärvskälla, även om verksamheterna är av helt olika slag. Om
man inte har varit aktiv i verksamheten
är det fråga om passiv näringsverksamhet. Varje verksamhet som är passiv
bildar en särskild förvärvskälla.
Kapitalinkomst
Inkomst av kapital är inkomstränta, utdelning, uthyrning av privatbostad, positiv
räntefördelning och kapitalvinst minus
kapitalförlust. Beräkningen görs brutto,
dvs. inga avdrag får inverka.
Statistiska centralbyrån
Fakta om statistiken
Studiemedel
Studiemedel består av en skattepliktig del
och en skattefri del. Den skattepliktiga
delen består av utbildningsbidrag för
doktorander, vuxenstudiestöd, dagpenning från frivillig KFÖ, dagersättning vid
repetitionsutbildning och civilförsvar.
Den skattefria delen består av extra tilllägg, studiehjälp (lån), studiebidrag, studielån, rekryteringsbidrag och ersättning
till värnpliktiga (dagersättning, utrycknings-, bostads- och familjebidrag).
Föräldrainkomst
Föräldrainkomst består av föräldrapenning,
vårdbidrag, allmänt barnbidrag, förlängt
barnbidrag (grundskolan), flerbarnstilllägg, mottaget underhållsstöd samt närståendepenning.
Föräldrapenning består av föräldrapenning vid barns födsel och föräldrapenning vid tillfällig vård av barn.
Pension
Pension består av ålderspenion, avtalspension, frivilliga pensioner och övriga
pensioner.
Ålderspension består i sin tur av; inkomstpension, tilläggspension, premiepension, garantipension, allmän pension,
folkpension och ATP för 2002 eller tidigare. Övriga pensioner kan i sin tur delas
upp i en skattepliktigdel och en skattefridel. De skatteplikta delarna av övriga
pensioner är delpension, särskilt pensionstillägg, arbetsskadelivränta, barnpension, efterlevandepension samt norsk
pension. De skattefria delarna av övriga
pensioner är barnpension, frivillig pension, skattefri del av livränta och pension.
Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och
sjuk- och aktivitetsersättning
Arbetsmarknadsstöd består av ersättning
från arbetslöshetskassa vid arbetslivsutveckling, ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet, övriga utbildningsbidrag, skattepliktig ersättning vid
arbetsmarknadsutbildning samt ersättning till ledsagare.
91
Fakta om statistiken
Sjukpenning med mera består av skattefri
sjukpenning, sjukpenning, havandeskapspenning, smittbärarpenning, sjuklönegaranti, rehabiliteringsersättning,
ersättning som utgör inkomst av anställning samt arbetsskadeersättning.
Sjuk- och aktivitetsersättning innehåller
sjukersättning (garanti), aktivitetsersättning (garanti), inkomstrelaterad sjukoch aktivitetsersättning samt förtidspension enligt AGS.
Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte från
och med 2003 förmånerna förtidspension
och sjukbidrag. Om arbetsförmågan är
nedsatt med minst en fjärdedel har personer i åldrarna 19–29 år rätt till aktivitetsersättning och personer i åldrarna
30–64 år rätt till sjukersättning. Sjukersättningen kan vara tidsbegränsad
eller permanent, medan aktivitetsersättningen alltid är tidsbegränsad och kan
ges mellan ett och tre år i taget.
Sjuk- och aktivitetsersättning kan betalas
ut dels som inkomstrelaterad ersättning,
dels som garantiersättning. Den som har
haft låg eller ingen förvärvsinkomst
innan arbetsförmågan blev nedsatt av
medicinska skäl kan få garantiersättning.
Ersättningen kan ges som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Behovsprövade bidrag
Behovsprövade bidrag består av bostadsstöd, bostadstillägg till pensionärer, särskilt bostadstillägg till pensionärer, ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag),
introduktionsersättning för flyktningar
samt äldreförsörjningsstöd.
Bostadsstöd (skattefria bidrag) utgörs av
bostadsbidrag till barnfamiljer och makar
samt personer yngre än 29 år utan barn.
Räntebidrag till ägare av egnahem ingår
inte.
Skatt och övriga negativa
transfereringar
Skatt redovisas exklusive egenavgifter
för näringsverksamhet med mera. Egenavgifter och fastighetskatt på skattepliktiga fastigheter i näringsverksamhet,
92
Utbildning, jobb och pengar
kyrkoavgift, avgift till samfund samt
moms dras bort från den slutliga skatten.
I den slutliga skatten ingår statlig och
kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, allmän pensionsavgift, egenavgifter,
kyrkoavgift samt begravningsavgift och
skatter för näringsverksamma. Eventuell
mervärdesskatt som debiteras vid skatteberäkningen ingår inte. Det finns olika
typer av skattereduktioner bland annat
mot statlig och kommunal inkomstskatt
på förvärvsinkomster och fastighetsskatt.
Slutlig skatt redovisas inte i denna rapport.
Övriga negativa transfereringar består av
återbetalt belopp studielån samt givet
underhållsbidrag.
Utbildningsnivå
Anger nivån på respektive individs
högsta formella utbildning. Uppgifterna
över utbildningsnivå redovisas enligt
utbildningsklassificeringen SUN 2000.
Utbildningsnivån i en viss redovisningsgrupp (exempelvis män eller kommun)
definieras av hur stor andel som har
förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial
utbildning etc. som högsta utbildning.
Nybörjare i gymnasiet
Elev i år 1 i gymnasieskolan den 15 oktober eller näraliggande vardag aktuellt år
som inte fanns i år 1 något av de två
närmast föregående läsåren.
Slutbetyg
Slutbetyg får elever när de har gått
igenom ett nationellt program eller ett
specialutformat program och fått betyg i
alla kurser och det projektarbete som
ingår i elevens studieväg.
Grundläggande behörighet
Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier får den som i
slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning
vid fristående skolor har lägst betyget
Godkänd på kurser som omfattar minst
90 procent av de gymnasiepoäng som
krävs för ett fullständigt program.
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Utan behörighet
Utan behörighet avser en elev som får ett
slutbetyg men där resultatet inte räcker
till grundläggande behörighet.
Statistiska begrepp
Skillnaden mellan nettoinkomst och disponibel inkomst är att den disponibla
inkomsten visar hushållens ekonomiska
standard, inte enskilda personers inkomst.
Det innebär att om en familj består av
personerna X och Y, och Y saknar egen
inkomst, så har Y en nettoinkomst som
är 0 kronor. Däremot har Y en disponibel
inkomst, eftersom Y tar del av den
inkomst som X har.
Eftersom rapportens syfte är att redovisa
enskilda personers inkomst efter ålder,
kön, utbildningsnivå och födelseregion
används nettoinkomsten.
Så görs statistiken
Arbetskraftsundersökningen (AKU)
AKU är en individbaserad urvalsundersökning som genomförs varje månad.
Intervjupersonerna besvarar frågor om
sin arbetsmarknadssituation under en
specifik vecka i referensmånaden. Uppgifterna hämtas huvudsakligen in via
telefonintervjuer, utförda av SCB Intervju. Resultaten av de månadsvisa undersökningarna publiceras kort efter referensperiodens slut. Dessa ligger också till
grund för skattningar av kvartals- och
årsgenomsnitt. .
Grundskolan: slutbetyg
Insamlingen av slutbetyg i grundskolan
är en totalundersökning med SCB:s register över skolor som ram. Undersökningen görs årligen och avser uppgifter
om slutbetyg för årets avgångselever
från kommunala såväl som fristående
skolor, dock ej särskolor. Insamlingen
sker direkt efter vårterminens slut och
avser betyg före prövning. Registrering,
påminnelser och felhantering sker under
sommaren samt hösten.
Statistiska centralbyrån
Fakta om statistiken
Gymnasieskolan: elever per 15 oktober
Insamlingen av elever i gymnasieskolan
är en totalundersökning med SCB:s register över skolor som ram. Populationen är samtliga elever inskrivna i gymnasieskolan per den 15 oktober eller
närliggande vardag. Insamlingen sker i
samarbete med CSN. CSN tillhandahåller i slutet av oktober ett register med
samtliga elever inskrivna i gymnasieskolan per 15 oktober som erhåller studiestöd. Då SCB/Skolverket använder
registret för statistikframställning, ex.
antal elever på vissa studievägar/inriktningar, är kvalitetskraven höga på
grundmaterialet. Detta innebär att SCB
genomför en omfattande granskning av
materialet och kontaktar skolorna för
vissa upprättningar om nödvändigt.
Uppgift om giltiga studievägar tillhandahålls av Skolverket.
Gymnasieskolan: slutbetyg
Insamlingen av slutbetyg i gymnasieskolan är en totalundersökning med
SCB:s register över skolor som ram.
Populationen är samtliga elever som
aktuellt läsår gått i avgångsklassen i
gymnasieskolan i kommunala, landstingskommunala och fristående skolor
med kommun- eller statsbidrag.
Insamlingen sker i samarbete med VHS,
från vilka SCB erhåller ett betygsregister
i mitten av juli. De skolor som ej är anslutna till VHS (185 stycken läsåret 0708)
lämnar själva uppgifter om slutbetyg
direkt till SCB.
För elever som återfinns i årskurs 3
aktuellt år, men som ej tar ut slutbetyg
och som ej återfinns i årskurs 3 efterföljande läsår, samlar SCB in ett samlat
betygsdokument.
Inkomststatistiken – totalräknat
Den totalräknade inkomststatistiken är
en årlig undersökning som omfattar hela
Sveriges befolkning. Statistiken belyser
inkomster och transfereringar på individnivå och är baserad på registerupp-
93
Fakta om statistiken
gifter från Skatteverket (bl.a. uppgifter
från taxeringen) Försäkringskassan, CSN
och andra myndigheter. Registret innehåller bl.a. arbetsinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst, kapitalinkomst och
olika typer av transfereringar. Eftersom
undersökningen är totalräknad och
saknar urvalsfel är den speciellt lämplig
för studier av olika regionala indelningar
eller av grupper i samhället som är få till
antalet.
Undersökningarna av
levnadsförhållanden (ULF)
För en ingående beskrivning av genomförandet av undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) se
www.scb.se/ulf och vidare där under
fliken ”Om statistiken”.
Statistikens tillförlitlighet
Arbetskraftsundersökningen (AKU)
Liksom i stort sett all statistik är även
AKU-statistiken behäftad med osäkerhet.
De fel som har störst betydelse är urvalsfel (beror på att ett specifikt urval undersökts), bortfallsfel (beror på att svar helt
eller delvis saknas för vissa undersökta
personer) samt mätfel (beror främst på
att frågor och/eller svar missförstås).
Vid bedömning av hur olika fel påverkar
statistiken från en undersökning skiljer
man på slumpmässiga fel (slumpmässiga
lika fördelade avvikelser från det sanna
värdet) och systematiska fel (om en
majoritet av felen avviker på samma sätt
från det sanna värdet). De senare medför
mindre eller större skevhet i statistiken
(systematisk över- eller underskattning)
vilket de slumpmässiga felen inte gör,
men de bidrar till statistikens osäkerhet.
Med total osäkerhet eller totalt fel avses
det sammanlagda felet = systematiskt fel
+ slumpmässigt fel.
För osäkerheten som emanerar från
slumpmässiga fel kan felgränser från de
observerade värdena beräknas i form av
ett konfidensintervall
94
Utbildning, jobb och pengar
[ Y ± 1.96 × D̂ , där Y är statistikvärdet
(punktskattningen eller andelen) och D̂
är skattad standardavvikelse för denna (
Y )].
Ett sådant intervall innehåller med stor
trolighet (c:a 95 %) det riktiga värdet på
punktskattningen eller andelen.
Om skevheten (det systematiska felet) är
obetydlig beskriver konfidensintervallet
punktskattningens totala osäkerhet.
Det är betydligt svårare att ange gränser
för den osäkerhet som beror på eventuella systematiska fel (skevhet). Det
kräver särskilda, oftast mycket resurskrävande, utvärderingsinsatser och
sådana görs därför endast intermittent.
Gjorda studier tyder på att den övervägande delen av AKU:s statistik har
försumbar skevhet och att konfidensintervallet ger en god uppfattning om
tillförlitlighet.
För mer information: www.scb.se –
Statistik efter ämne – Arbetsmarknad –
Arbetskraftsunderökningar (AKU) – Om
statistiken
Grundskolan: Slutbetyg
Den allmänna bedömningen är att såväl
registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Viss undertäckning vad gäller invandrade elever och
elever som avbrutit studierna under
läsåret (pga. att skolplikten upphört) kan
förekomma. Vad gäller den senare gruppen så görs emellertid en separat insamling för att komma till rätta med ev.
undertäckning. Enstaka särskoleelever
kan finnas med i undersökningen då de
fått grundskolebetyg i vissa ämnen.
För mer information: www.scb.se –
Statistik efter ämne – Utbildning och
forskning – Grundskolan: slutbetyg –
Om statistiken
Gymnasieskolan: elever per 15 oktober
Insamlingen av elever i gymnasieskolan
är en totalundersökning med SCB:s
register över skolor som utgångspunkt.
Den allmänna bedömningen är att såväl
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
registret över skolor samt den statistik
som publiceras håller hög kvalitet.
Misstanke finns om underrapportering av
elever på individuella program (IV). Detta
beror bl.a. på att elever som har en avlönad praktikplats inom IV-programmet
troligen inte alltid inrapporterats till CSN.
För mer information: www.scb.se – Statistik efter ämne – Utbildning och forskning – Gymnasieskolan: elever per 15
oktober – Om statistiken
Gymnasieskolan: slutbetyg
Insamlingen av slutbetyg i gymnasieskolan är en registerbaserad undersökning
med SCB:s register över skolor samt
CSN:s register över elever i gymnasieskolan som utgångspunkt. Den allmänna
bedömningen är att såväl registret som
den statistik som publiceras håller hög
kvalitet.
Risk finns för att elever som tagit ut slutbetyg senare än terminsslutet inte inrapporteras till SCB. Särskilt utsatt grupp är
elever som läser International Baccalaureate (IB), då dessa inte erhåller sina
Diploma förrän senare under sommaren.
För mer information: www.scb.se – Statistik efter ämne – Utbildning och forskning – Gymnasieskolan: slutbetyg – Om
statistiken
Inkomststatistik – totalräknat
Eftersom inkomststatistiken och statistiken över skatter och taxerade inkomster
bygger på administrativa register och är
totalräknad får dessa undersökningar en
mycket hög precision i sina beloppsberäkningar och den totala kvaliteten är
en funktion av dessa statistikkällors
kvalitet.
Det finns möjlighet till redovisning av
grupper som är små till antalet eller efter
mindre regionala områden som till
exempel församlingar, postnummerområden och delområden.
För mer information: www.scb.se – Statistik efter ämne – Hushållens ekonomi –
Inkomststatistik totalräknad – Om statistiken
Statistiska centralbyrån
Fakta om statistiken
Undersökningen om
levnadsförhållanden (ULF)
Liksom i stort sett all statistik är även
ULF-statistiken behäftad med osäkerhet.
De fel som har störst betydelse är urvalsfel (beror på att ett specifikt urval undersökts), bortfallsfel (beror på att svar helt
eller delvis saknas för vissa undersökta
personer) samt mätfel (beror främst på
att frågor och/eller svar missförstås).
Vid bedömning av hur olika fel påverkar
statistiken från en undersökning skiljer
man på slumpmässiga fel (slumpmässiga
lika fördelade avvikelser från det sanna
värdet) och systematiska fel (om en
majoritet av felen avviker på samma sätt
från det sanna värdet). De senare medför
mindre eller större skevhet i statistiken
(systematisk över- eller underskattning)
vilket de slumpmässiga felen inte gör,
men de bidrar till statistikens osäkerhet.
Med total osäkerhet eller totalt fel avses
det sammanlagda felet = systematiskt fel
+ slumpmässigt fel.
För osäkerheten som emanerar från
slumpmässiga fel kan felgränser från de
observerade värdena beräknas i form av
ett konfidensintervall
[ Y ± 1.96 × D̂ , där Y är statistikvärdet
(punktskattningen eller andelen) och D̂
är skattad standardavvikelse för denna
( Y )].
Ett sådant intervall innehåller med stor
trolighet (c:a 95 %) det riktiga värdet på
punktskattningen eller andelen.
Om skevheten (det systematiska felet) är
obetydlig beskriver konfidensintervallet
punktskattningens totala osäkerhet.
Det är betydligt svårare att ange gränser
för den osäkerhet som beror på eventuella systematiska fel (skevhet). Det kräver särskilda, oftast mycket resurskrävande, utvärderingsinsatser och sådana
görs därför endast intermittent.
I princip bör en bedömning göras för
varje skattning. När vi här redovisar
vissa bedömningar om olika feltypers
95
Fakta om statistiken
effekt är det allmänt hållna synpunkter
som förs fram. Man bör vara beredd på
att effekten kan vara annorlunda i särskilda fall. Speciellt gäller detta känsliga
variabler och små redovisningsgrupper.
För mer information: www.scb.se –
statistik efter ämne – Levnadsförhållanden – Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) – Om statistiken, eller
genvägen www.scb.se/ulf.
Bra att veta
Inkomststatistik
Vid SCB finns två statistikprodukter som
belyser inkomstförhållanden för individer och familjer i riket. Den ena är den
totalräknade inkomststatistiken. Den
andra är inkomstfördelningsundersökningen, HEK, som baseras på ett urval av
befolkningen. HEK används främst för
att belysa allmänna inkomstfördelningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, boendepolitiska frågor och socialpolitiska frågor. Mer information om statistiken kan
nås via SCB:s webbplats, www.scb.se,
ämnesområde ”Hushållens ekonomi”.
Statistik baserad på utfallet av inkomsttaxeringen publiceras även av avdelningen för makroekonomi och priser. Till
skillnad från Skatter och taxerade inkomster
använder Taxeringsutfallet: inkomst- och
förmögenhetstaxering rikets totala befolkning oavsett om de har deklarerat eller
ej. Den statistiken baseras både på fysiska
och juridiska personer. Mer information
om statistiken kan nås via SCB:s webbplats, www.scb.se, ämnesområdet
"Offentlig ekonomi".
Mer information om statistiken och dess
kvalitet ges i en särskild Beskrivning av
statistiken samt av Dokumentationen
som finns på SCB:s webbplats,
www.scb.se.
Utbildningsstatistik
Vid SCB finns flera olika statistikprodukter som belyser utbildning på olika nivåer.
Statistiken belyser hela utbildningsväsendet i Sverige: förskola, grundskola, gymnasieskola, olika former av vuxenutbildning, högskoleutbildning och forskning
96
Utbildning, jobb och pengar
samt övergången från utbildning till
arbetsliv.
Skolstatistik publiceras i Skolverkets
olika publikationsserier, t.ex. ”Officiell
statistik för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning”, ”Barn, elever, personal och utbildningsresultat - jämförelsetal för skolhuvudmän” och ”Beskrivande data om
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg,
skola och vuxenutbildning” samt databasen SIRIS.
Ovanstående publicering sker på Skolverkets webbplats: www.skolverket.se
Högskolestatistik publiceras på SCB:s
hemsida: www.scb.se – Statistik efter
ämne – Utbildning och forskning samt
på Högskoleverkets hemsida
www.hsv.se
SCB tar även fram enkätundersökning
som belyser frågor inom utbildningsområdet samt övergången mellan utbildning och arbetsmarknad.
Delar av statistiken finns även i ”På tal
om utbildning”, ”Statistisk Årsbok” och
”Utbildningsstatistisk Årsbok” som alla
utges av SCB.
www.scb.se – Statistik efter ämne –
Utbildning och forskning
Undersökningarna av
levnadsförhållanden (ULF)
Statistik från olika datakällor som avser
att mäta samma företeelser som exempelvis fattigdom och arbetslöshet blir
ofta svår att jämföra på grund av olikheter i definition av begrepp, referensperioder, urvalsprinciper, skevheter i
bortfallet etc. De uppgifter om utbildnings- inkomst- och sysselsättningsförhållanden i befolkningen som redovisas i
kapitlen 1–3 är inte helt jämförbara med
ULF. Uppgifterna i kapitel 3 om hur levnadsförhållandena i vid bemärkelse
gestaltar sig för grupper som lågutbildade, låginkomsttagare, och undersysselsatta kan endast grunda sig på hur
dessa grupper definieras i ULF. Därför
görs i tabell 1 en sammanställning av hur
de olika undersökningarna skattar omStatistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Fakta om statistiken
fattningen i befolkningen med avseende
på dessa grupper. Populationen avser
procentandel och antalet personer i
Sverige i åldrarna 20–64 år som 2007
beräknades befinna sig i de livssituationer som nämns ovan.
Arbetslösa enligt AKU omfattar dem som
inte hade arbete men som sökte och
kunde ta ett arbete under mätveckan.
Öppet arbetslösa enligt ULF inkluderar
dem som inte hade arbete och sökte
arbete veckan före mätveckan.
Tabell 1 visar stora likheter mellan AKU
och ULF i fråga om skattningar av sysselsättningen och arbetslösheten i befolkningen. Sysselsatta innebär enligt AKU
att man arbetat minst en timme under
mätveckan och enligt ULF att man
oavsett omfattning förvärvsarbetat eller
varit tillfälligt frånvarande från ett arbete
p.g.a. sjukdom, ledighet eller annat. Hit
räknas även de som arbetat oavlönat i
familjens företag eller jordbruk
Undersysselsatta i AKU omfattar dem som
förvärvsarbetar och både vill jobba mer. I
ULF omfattar gruppen anställda som
jobbar deltid och som vill jobba mer.
Statistiska centralbyrån
Andelen med sjuk- eller aktivitetsersättning skattas anmärkningsvärt lika i AKU
och ULF, men något lägre än i Försäkringskassans statistik, vilket delvis kan
bero på skevheter i bortfallet till intervjuerna, men också på att den egna
utsagan i intervjun inte stämmer med
Försäkringskassans uppgifter.
97
Fakta om statistiken
Utbildning, jobb och pengar
Tabell 3. Andel och antal personer i olika livssituationer efter kön och statistikkälla.
Personer 20–64 år 2007. Uppgifter från ULF 2006–2007 i genomsnitt
Percentage and number of people in different life situations, by sex and statistical sources.
Persons aged 20–64, 2007. Data from the Survey on Living Conditions (ULF) 2006–2007 in
average
Procent
Skattat antal i
befolkningen
Arbetslösa i arbetskraften enligt AKU
Män
Kvinnor
Samtliga
4,2
4,3
4,3
98 000
91 000
189 000
Öppet arbetslösa enligt ULF
Män
Kvinnor
Samtliga
4,5
4,7
4,6
121 000
122 000
243 000
Undersysselsatta enligt AKU
Män
Kvinnor
Samtliga
3,3
6
4,6
89 000
159 000
248 000
Undersysselsatta (anställda), ej arbetssökande
enligt ULF
Män
Kvinnor
Samtliga
..
8,4
5,9
..
162 000
227 000
6,6
9,6
8,1
182 000
255 000
437 000
8
12,6
10,3
215 000
329 000
5,6
7,9
6,8
154 000
210 000
364 000
5,5
7,9
6,7
143 000
193 000
336 000
Sjuk- och aktivitetsersättning enligt
Försäkringskassan dec. 2007
Män
Kvinnor
Samtliga
Inkomstregistret, SCB
Män
Kvinnor
Samtliga
AKU 2007 (långvarigt sjuka)
Män
Kvinnor
Samtliga
ULF 2006–2007
Män
Kvinnor
Samtliga
95 procents konfidensintervall
22 000–221 000
32 000–212 000
103 000–377 000
87 000–237 000
117 000–337 000
543 000
43 000–243 000
100 000–286 000
200 000–472 000
..= Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges.
Källor:
SCB: Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
SCB: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
SCB: Inkomstregistret.
Försäkringskassan: www.fk.se Press> Statistik och analys> Ohälsa> Antal i Sjuk- och aktivitetsersättning
98
Statistiska centralbyrån
Utbildning, jobb och pengar
Referenser
Referenser
Böcker/rapporter
Statistiska centralbyrån (SCB) (2004).
Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och utbildningsstatstik, 2004:3, Sjukfrånvaro och ohälsa i
Sverige – en belysning utifrån SCB:s statistik.
ISSN 1103-7458
Statistiska centralbyrån (SCB) (2003). Välfärd
och ofärd på 90-talet. (Levnadsförhållanden,
nr: 100). ISBN 91-618-1200-5
Statistiska centralbyrån (SCB) (2004)
Perspektiv på välfärden 2004. (Levnadsförhållanden, nr: 106). ISBN 91-6181243-9
Statistiska centralbyrån (SCB) (2008)
Integration – en beskrivning av läget i Sverige.
ISBN 978-91-618-1470
SOU 2001:79. Välfärdsbokslut 1990-talet. ISBN
91-38-21535-7
Socialstyrelsen (2006) Socialrapport 2006.
ISBN 91-85482-16-1
Elektroniska dokument
SOU 2003:92 Unga utanför
http://www.regeringen.se/content/1/c4/0
7/19/a835aa21.pdf
FOU i Väst, Barnperspektivet i socialt arbete
med ekonomiskt utsatta familjer. Erfarenhet
från en FoU-cirkel, februari 2005
http://www.gr.to/download/18.5534044811
2b9e59b8980006677/050201_barnperspektive
t.pdf
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, 2007. Ungdomar, utbildning och
arbetsmarknad i Norden – lika men ändå
olika
http://www.fas.forskning.se/upload/doku
ment/publiaktioner/pdf/Rapport%202007004.pdf
Utanförskap - välfärdsamhällets baksida,
Socialtjänstforum .- ett möte mellan forskning och socialtjänst. Konferens i Göteborg
24-25 april 2007
http://www.fas.forskning.se/upload/doku
ment/publiaktioner/pdf/R-Utanforskap070704.pdf
Innanför ”utanförskapet”. Arbetarrörelsen
tankesmedja, 2008
http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se
/AT/IMAGES/RAPPORT%20UTANFORSK
AP.PDF
Ojämlikhet och utanförskap, rapport från
forskarseminarium i Umeå 24-24 januari
2008.
http://www.forsakringskassan.se/irj/go/k
m/docs/fk_publishing/Dokument/Rapport
er/Socialf%C3%B6rs%C3%A4kringsrapporte
r/Socialf%C3%B6rs%C3%A4kringsrapport%
202008_4.pdf
Ungdomsstyrelsen, 2008. FOKUS08 En
analys av ungas utanförskap
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user
_documents/Fokus08_prel.pdf
Statistiska centralbyrån
99
100
Statistiska centralbyrån
Education, jobs and money
In English
In English
Summary
The aim of this report is to illustrate
groups in society that risk ending up in
vulnerable situations. The report is based
on statistics covering education, the
labour market, income and living
conditions.
The chapter on education presents the
students who are and are not qualified
for upper secondary school or higher
education. Concerning the labour market, we study those persons who do not
have work because of unemployment or
illness. The section on economic vulnerability is limited to persons with low
incomes and those who cannot support
themselves without the help from the
27
economic security system of society .
The section on the worsened welfare
system for vulnerable persons illustrates
the living conditions based on various
welfare indicators.
The report is based on results from several different sources. For more information on the different statistics sources,
see the section Facts about the statistics.
The statistics are presented for women
and men as well as for different age
groups (20-64), except for the chapter on
education which focuses on young
people and young adults.
apply for higher education. However,
there are considerable differences among
different groups of students. Students
who are foreign-born finish upper
secondary school to a lower degree than
Swedish-born students. Girls finish
upper secondary school to a higher
degree than boys, regardless of background. There is a connection between
the parents' background, region of birth,
level of education and finances and the
study results of their children.
When looking at the students after the
period of upper secondary school, we
see that those who did not finish upper
secondary school are gainfully employed
to a lesser degree than those who
finished upper secondary school. Those
who did not finish also had a lower
median income and accounted for a
larger proportion of those who received
labour market support and economic
support than those who completed
upper secondary school.
Who is not qualified to apply
to higher education?
Just as in other studies within the area,
this report shows a connection between
study results and becoming established
in society. Students who do not finish
upper secondary school must often take
other routes through the educational
system to supplement their education.
This can be costly both for the individual
and for society.
During the last ten years, the percentage
has increased for those who finish upper
secondary school and are qualified to
Who is vulnerable on the
labour market?
27
The economic security system consists of the
social insurance system (unemployment
compensation + sick pay + temporary sick pay
benefits + parental benefits + student loans/
grants + pensions) and means-tested benefits
(economic support and housing allowance)
Statistics Sweden
Three groups that could be labelled as
particularly vulnerable on the labour
market are the unemployed, those with
long-term illnesses and temporary
employees who would prefer permanent
employment. These groups were chosen
based on an assumption that they in
general had a less secure life situation
that can be related to the labour market.
101
In English
In 2008 the number of unemployed men
was about the same as the number of
unemployed women. However, among
those with long-term poor health and
those with temporary employment who
would prefer permanent employment,
the majority were women. An especially
high proportion of women were among
those who were temporarily employed,
would prefer permanent employment
and were under-employed. This group
comprised over 70 percent women in
2008.
Unemployment, long-term poor health
and temporary employment were also
more common among foreign-born. In
2008, 17 percent of the population was
born in another country than Sweden,
but among the unemployed the proportion was 34 percent while those with
long-term poor health amounted to
nearly 29 percent. Among temporary
employees who preferred permanent
employment, the proportion of foreignborn amounted to 21 percent. It is
important to remember that the group of
foreign-born persons is a heterogeneous
group, not least when it comes to
country of birth and year of immigration.
Among those on long-term unemployment, it was more common to "only"
have compulsory (pre-upper secondary)
school education: 26 percent compared
to 15 percent of the entire population.
The same applied to the group with
long-term poor health, but here age
differences played an important role:
Those with long-term poor health are
often older, and among the elderly in
general it is more common to only have
pre-upper secondary school education.
The majority of those who are
unemployed or have long-term illnesses
have some form of experience from
working life. Of those who were
unemployed in 2008, 86 percent had
worked at some time previously, and
among those with long-term illnesses,
the proportion was 87 percent. Of those
unemployed persons who had not
worked previously (not including
102
Education, jobs and money
summer jobs), more than half were
under age 25.
Who is financially vulnerable?
Three criteria have been used in the
report to illustrate economic vulnerability. Criterion 1 means belonging to
the 10 percent of the population with the
lowest net income (P10). Criterion 2
includes those whose net income
comprises at least half of what is called
C-income in this report, that is, labour
market support, sick pay, temporary sick
pay and means-tested benefits. Criterion
3 is to have economic support.
Criteria 1 and 2 cover a great many
different people. Only one in six of the
650 000 persons whose net income
comprised at least half of C-income are
also included in the P10 group.
In 2007, a total of about one million
people, or close to 20 percent of the
population aged 20-64 qualified for one
of the three criteria for vulnerability. A
small fraction of the population, or 0.7
percent, fulfilled all three criteria. Of
these 40 000 persons had only one in
three of what is called A-income (wage
income, income from the business and
capital income)
The three groups differ in several ways.
Those who fulfil criterion 1(P10) are by
and large persons who are not established
on the labour market. They have low Aincomes while at the same time few have
C-incomes. Fewer than one in ten had
labour market support and temporary
sick pay. Only one in thirteen had sick
pay at some time during 2007. Despite
the low net income, only one in ten had
economic support and housing
allowances. However, nearly one in four
had student loans/grants.
Those who fulfilled criterion 2 (50 percent
C-incomes) had considerably higher net
incomes than the P10 group. Compared
to the P10 group, only 2 percent had
student loans/grants and about 60
percent had temporary sick pay.
Statistics Sweden
Education, jobs and money
Over half of those who qualified for
criterion 2 had a net income that
comprised of more than 90 percent of Cincomes. This applied to fewer than one
in six in the P10 group.
Those who fulfil criterion 3 (economic
support) differ from the others mainly
because more than 40 percent do not
have any A-income. The figure for the
two other groups is about 20 percent.
Another difference is that half of all
those with economic support also had
housing allowances. Of those who fulfilled criterion 2, one in three had housing
allowances while only one in ten who
fulfilled criterion 1 had this allowance.
How do vulnerable persons
experience their life
situation?
Vulnerable persons have been identified
in the sense of low educational level,
insufficient employment or unemployment and low income level or dependent
on the economic security system of
society. These groups have worse living
conditions than employed persons in all
the surveyed areas of welfare.
Housing: The proportion of those in
overcrowded housing among employed
persons is 2 percent while among low
income earners it is 11 percent. Seven in
ten employed persons are very satisfied
with their neighbourhood while this
only applies to four in ten of underemployed low income earners.
Material assets: Among employed
persons, 8 percent do not have access to
a computer in the home. Among the
underemployed with low incomes, the
percentage is three times higher. 14
percent of employed persons did not
In English
have access to a holiday home and had
not taken a holiday trip (of at least one
week) during the last year. Among
persons in households who receive
economic assistance the corresponding
proportion is three times higher.
Work environment: 13 percent of
employed persons (permanent or
temporary) find their work to be hectic
and stressful, while 24 percent of those
underemployed find it to be so.
Health: Among employed persons, 11
percent had serious problems from longterm illness while the proportion is
nearly double among persons in households with low disposable incomes and
three times as large among persons in
households living on economic support.
The number of daily smokers among
employed persons is 14 percent, while
among underemployed persons with
low incomes it is 38 percent. In the latter
group, 34 percent had also not been to a
dentist for at least 2 years, while the
corresponding proportion among
employed persons was 14 percent.
Citizen activities: Participation in
associations is clearly low among
vulnerable persons. Among the
underemployed with low incomes, only
20 percent have participated in a meeting
with some association, except for union
meetings or political meetings. The
corresponding proportion among the
employed is twice as high.
Security and safety: Among the
underemployed, the proportion who
have been subjected to violence or
threats of violence is 16 percent, while
the corresponding proportion among the
employed is only half as much.
A note of thanks
We would like to express appreciation to our survey respondents – the people,
enterprises, government authorities and other institutions of Sweden – with whose
cooperation Statistics Sweden is able to provide reliable and timely statistical
information meeting the current needs of our modern society.
Statistics Sweden
103
In English
Education, jobs and money
Key to symbols and abbreviations
Chapter
Abbreviation
Description
Economic
vulnerability
Criterion 1
Individuals belonging to P10, that is, the 10 percent of the
population who have the lowest net incomes, are
economically vulnerable.
Criterion 2
Those who receive half of their net income from C-incomes,
that is, labour market support, sickness benefit, temporary
sick pay and means-tested benefits are economically
vulnerable.
Criterion 3
Those who receive economic support are economically
vulnerable.
A-income
Income that does not come from the economic security
system of society, that is, income from employment, income
from business and income from capital. A person whose net
income comprises completely or nearly completely of Aincome is considered to have a high degree of self-sufficiency
and is thus not economically vulnerable.
B-income
Income from certain areas of the economic security system of
society, but these support systems are not directed towards
economically vulnerable individuals. This income is mainly
from study allowances (loans and benefits), parental income
(parental benefits and child allowance) and pensions.
C-income
Income from the economic support system in society directed
towards individuals who are unemployed, sick and cannot
support themselves, that is, labour market support, sick pay
and temporary sick pay and means-tested benefits (housing
allowance benefits and economic support). A person whose
net income comprises to a large degree of this income is
considered economically vulnerable. One of the goals of
society is to reduce the number of individuals who support
themselves on A-income.
104
Statistics Sweden
Education, jobs and money
In English
List of tables
Newly enrolled in upper secondary school autumn 1994 and autumn 2002, by
studies in other forms of schooling. Percent .........................................................................21
Number and percent of unemployed by sex, according to the Labour Force
Surveys and the Swedish Public Employment Service........................................................30
Number of unemployed and long-term unemployed (≥ 27 weeks of looking for
work) by age. 2008 ....................................................................................................................32
Unemployed aged 20–64 who worked at some time during the last eight years,
by main reason for terminating employment. 2008 .............................................................35
Size of unemployment compensation ....................................................................................36
Persons on long-term sick leave aged 20–64 by region of birth. 2008 ...............................39
Persons on long-term sick leave aged 20–64 who worked at some time during the
last eight years, by main reason for terminating employment. 2008 .................................43
Under-employed men and women by number of hours usually worked and
number of hours that are desired to work. 2008. Percent....................................................48
Number of unemployed, number on long-term sick leave and number of
temporary employees who prefer permanent employment, by sex. 2008 ........................49
Composition of net income in the population aged 20–64. 2007 ........................................54
Estimated percentage and number of persons in the population in each group.
Persons aged 20–64. 2006–2007 ...............................................................................................67
Overcrowded living conditions and feeling of well-being in one’s
neighbourhood, by life situation. Persons aged 20–64. 2006–2007. Percent .....................68
Security in neighbourhood, by life situation. Persons aged 20–63, 2006–2007.
Percent ........................................................................................................................................69
Do not have access to a computer in the home or access to a car. Persons aged
20–64, 2006–2007. Percent ........................................................................................................70
Have neither access to a holiday home nor have taken a holiday trip during the
last 12 months and are not able to handle regular expenses, by life situation.
Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent ...............................................................................70
Hectic and monotonous work and an instrumental attitude to work, by life
situation. Employed persons aged 20–64, 2006–2007. Percent ...........................................71
Possibilities to learn new things at work, by life situation. Employed persons
aged 20–64, 2006–2007. Percent ...............................................................................................72
Poor health and significant problems from long-term illness, by life situation.
Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent ................................................................................73
Persons with greatly reduced ability to work and who are daily smokers, by life
situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent ...............................................................74
Visits to a dentist, by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent .................75
Overweight and no exercise during free time, by life situation. Persons aged 20–
64, 2006–2007. Percent ..............................................................................................................76
Participation in a meeting with union or political party, by life situation. Persons
aged 20–64, 2006–2007. Percent ...............................................................................................77
Participated in a meeting with other organisations than unions or political
parties, by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent .....................................78
Statistics Sweden
105
In English
Education, jobs and money
Unable to appeal against the decision of an authority, or unwilling to discuss
politics, by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent ................................... 79
Subjected to violence or threats of violence, and have not gone out at night for
fear of violence, by life situation. Persons aged 20–64, 2006–2007. Percent ..................... 80
Number of interviews in total and the number of interviews among the
employees. Persons 20–64, 2006–2007 ................................................................................... 88
Estimated number of population and estimated number of employees.
Thousands. Persons 20–64 year, 2006–2007 .......................................................................... 89
Percentage and number of people in different life situations, by sex and statistical
sources. Persons aged 20–64, 2007. Data from the Survey on Living Conditions
(ULF) 2006–2007 in average .................................................................................................... 98
List of graphs
Percentage of students who are not qualified for the national and special
programmes in academic years 1997/98-2007/08 ............................................................... 14
Percentage of students who do not complete upper secondary school and
students who completed upper secondary school but did not qualify for higher
education autumn terms 1994–2004...................................................................................... 15
Study results in upper secondary school for students with Swedish/foreign
backgrounds who began autumn 1994 and autumn 2004 .................................................. 17
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by
parents’ background. Parents born outside of Nordic countries. Percent ....................... 18
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by
parents’ background. Parents with low level of education. Percent ................................. 18
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by
parents’ background. Parents who had more than 50 percent economic support.
Percent........................................................................................................................................ 19
Study results in upper secondary school for students who began autumn 1994, by
parents’ background. Parents with economic support, low education and born
outside of the Nordic countries. Percent ............................................................................... 20
Percentage of persons gainfully employed among students who began upper
secondary school in 1994 ......................................................................................................... 22
Total income from employment and business for students who began upper
secondary school 1994. Median .............................................................................................. 23
Percentage with labour market support among students who began upper
secondary school in 1994 ......................................................................................................... 24
Figure 10. Students who began upper secondary school in 1994. Percentage with
economic support ..................................................................................................................... 25
Population aged 20–64 by attachment to the labour force or main activity. 2008........... 27
Population aged 20–64 by attachment to the labour force or main activity, by sex.
2008. Percent.............................................................................................................................. 28
Vulnerable groups in the labour market ............................................................................... 29
Number of unemployed aged 20–64 by sex. In thousands. 2008. ..................................... 29
Number of unemployed aged 20–64 by age and sex. 2008. In thousands........................ 31
106
Statistics Sweden
Education, jobs and money
In English
Unemployed, long-term unemployed and the population aged 25–64 by level of
education. 2008. Percent ...........................................................................................................33
Unemployed aged 20–64 by industry of last employment. Comparison with
employed aged 20–64 by industry. 2008. Percent................................................................34
Percent of persons aged 20–64 on long-term sick leave and early retirement due
to health reasons. Years 1987–1991, 1992–2004 and 2005–2008 ..........................................37
Percent of persons aged 20–64 on long-term sick leave and early retirement due
to health reasons. By sex. Years 1987–1991, 1992–2004 and 2005–2008 .............................38
Number on long-term sick leave aged 20–64 by age and sex. 2008. Thousands ..............38
Age breakdown of different groups of countries of birth. Ages 20–64 by sex. 2008 .......40
Persons on long-term sick leave and the population aged 25–64 by level of
education. 2008. Percent. ..........................................................................................................41
Persons on long-term sick leave and the population aged 55–64 by level of
education. 2008. Percent. ..........................................................................................................41
Persons on long-term sick leave aged 20–64 by most recent industry. Comparison
with employed persons aged 20–64 by industry. 2008. Percent .........................................42
Percent of temporarily employees among all employees aged 20–64. 1987–2008 ...........44
Number of temporary employees excluding employees with summer jobs, by age
and sex. 2008. Thousands .........................................................................................................44
Percentage of temporary employees aged 20–64 who prefer permanent
employment, by age and sex. 2008 .........................................................................................45
Temporary employees who prefer permanent employment, aged 20–64 by
industry. Comparison with all employees aged 20–64 by industry. 2008. Percent .........46
Number of under-employed aged 20–64 by age and sex. 2008. Thousands.....................46
Under-employed aged 20–64 by normally worked time (hours per week).
Comparison with persons who are not under-employed. 2008. Percent ..........................47
Median value of net income in the population, by age and sex. 2007 ...............................53
Percentage of net income that comprised A-income, by age and sex. 2007 ......................55
Percentage of net income that comprised the sum of A-income and B-income, by age
and sex. 2007 ...............................................................................................................................55
Percentage of the population who belong to P10, that is, the 10 percent of the
population who have the lowest net incomes. By age and sex. 2007.................................56
Percentage of men who belong to P10 by education, country of birth and age.
2007..............................................................................................................................................57
Percentage of women who belong to P10 by education, country of birth and age.
2007 ..............................................................................................................................................57
Percentage of population whose net income comprises at least 90 percent of Aincome, by age and sex. 2007 ...................................................................................................58
Percentage of population whose net income (except for child allowance)
comprises at least 90 percent of A-income, by age and sex. 2007.......................................59
Percentage of population whose net income (excluding child allowance)
comprised at least 90 percent of the sum of A-income and B-income, by age and
sex. 2007 ......................................................................................................................................60
Percentage of the population whose net income (excluding child allowance)
comprised at least half of C-income, by age and sex. 2007 .................................................60
Statistics Sweden
107
In English
Education, jobs and money
Percentage of men whose net income (excluding child allowance) comprised at
least half of C-income, by education, country of birth and age. 2007 ............................... 61
Percentage of women whose net income (excluding child allowance) comprised
at least half of C-income, by education, country of birth and age. 2007........................... 61
Percentage of the population who had economic support, by age and sex. 2007 ........... 62
Percentage of men who had economic support, by education, country of birth
and age. 2007 ............................................................................................................................. 63
Percentage of women who had economic support, by education, country of birth
and age. 2007 ............................................................................................................................. 63
Explanatory symbols and abbreviations
.. Data not available
.
108
Not applicable
Statistics Sweden
Utbildning, jobb
och pengar
Statistiska centralbyrån
Statistics Sweden
TemaRAPPORT 2009:3
Tema: Utsatt?
All officiell statistik finns på: www.scb.se
Kundservice: tfn 08-506 948 01
All official statistics can be found at: www.scb.se
Customer service, phone +46 8 506 948 01
www.scb.se
– .Utsatta grupper och
deras villkor
Befolkning och välfärd