TENTAFRÅGOR MED SVAR
2014VT 2014-02-15
2014VT-2 2014-03-22
2014VT-3 2014-08-01
2014HT 2014-09-19
Inflammation och cellpatologi
2014VT-3, 2014VT-2
Vad är en larmsignal i det inflammatoriska systemet? Ge minst tre exempel på
sådana och deras ursprung. (2p)
Larmsignaler startar det inflammatoriska systemet. Celler och lösliga mediatorer känner
igen larmsignalerna och aktiveras. Exempel på detta är lymfocyter, monocyter, neutrofila
granulocyter. Det finns två typer av larmsignaler: yttre och inre.
1. Yttre larmsignaler signalerar närvaro av bakterier och virus, genom exempelvis
ett uttryck av cellvägskomponenter (LPS) specifika för bakterien. De ska saknas
hos oss själva och vara livsnödvändig för den inkräktande organismen.
2. Inre larmsignaler strömmar ut ur döende celler och kan exempelvis vara urat
eller ATP.
2014-VT-2
Varför får man ökade mängder leukocyter i blodet (B-LPK) när man har en
bakteriell infektion, tex. lunginflammation? (2p)
Vid akut inflammation kan produktionen av neutrofila granulocyter behövas öka i
benmärgen. Då tar sig TNF och IL-1 ut i blodet och binder till fibroblaster i benmärgen
som har receptorer för dessa proinflammatoriska cytokiner. Fibroblasterna ökar sin syntes
av GM-CSF och G-CSF (som svar på TNF och IL-1). Dessa kolonistimulerande faktorer
ökar benmärgens produktion av neutrofiler ur stamceller. Det leder till ökade mängder
leukocyter i blodet.
2014VT-3
Ge exempel på inflammatoriska mediatorer som utsöndras från celler inom några
sekunder, minuter respektive timmar. (3p)
Sekunder: histamin och P-selektin. Histamin produceras i mastceller, där de lagras
i granula. P-selektin deltar vid vidhäftningen och släpps ut från Weibel-Paladekroppar mha histamin.
Minuter: fria syreradikaler, NO. Fria syreradikaler bildas i ex. andningskedjan.
NO leder till kärldilatation.
Timmar: Prostaglandiner och leukotriener. Dessa är arakidonsyraderivat. PG
bildas mha enz. COX och leukotriener mha lipooxygenas.
2014-VT-2
Vad är CRP (C-reaktivt protein)? Vilken funktion tror man att det har? Hur används
det i kliniken? (2p)
CRP är ett akutfasprotein som binder till bakterier och aktiverar komplementsystemet
mikrober och material från döda celler som kommer i kontakt med CRP möter också
komplementfaktorer de fagocyteras lättare av makrofager (opsonisering).
Kliniskt kan man använda det för att mäta graden av inflammation, då det når sitt max efter
ett par dygn.
2014VT-3
Vad är metalloproteinaser och vad har de för funktion? (1p)
Vid kronisk inflammation kan vävnaden bli helt förstörd pga nedbrytning av matrixproteiner.
De enzymer som gör detta kallas metalloproteinaser. Normalt deltar de i den ombyggnad av
vävnaden som ständigt sker. Vid kronisk inflammation bildas de i ökad mängd av makrofager
och fibroblaster, och aktiveras av plasmin och syraradikaler. De inaktiveras av TIMP.
Exempelvis kan de vara aktiva när neutrofiler vill ta sig fram genom vävnaden.
2014HT
Vad menar man när man säger att man ser en koagulationsnekros i en vävnad? (2p)
Nekrosen sker genom koagulation. Det uppstår ärrbildning t.ex. vid hjärtinfarkt, leverinfarkt
mm. Ser ut som en ihopsmältning.
Vad betyder ordet atypi, när används det? (1p)
Atypi betyder avvikelse från det normala. Det används inom patologi när celler som avviker
från det normala uppstår. Ex vid tumörutveckling.
2014VT 2014HT
Redogör för hur neutrofila granulocyter ansamlas i vävnaden i samband med en lokal
inflammatorisk reaktion. (4p)
Rekryteringen av neutrofiler från blodet kan delas upp i 4 steg:
1. Närmande: Aktiverade makrofager kommer att dels producera proteoglykaner och
NO som verkar vasodilaterande, dels sända ut proinflammatoriska cytokiner som IL-1
och TNF, vilka bl.a kommer att stimulera endotelet att producera NO.
Vasodilatationen leder till att blodet flödar långsammare, vilket leder till att de vita
blodkropparna (som annars flödar i mitten) kan närma sig endotelväggen.
2. Rullning: Olika selektiner uttrycks av endotelet och möjliggör rullningen.
P-selektin finns lagrad i granula hos endotelet (frisätts under minuter av histamin) och
E-selektin (som tar timmar att producera) bildas m.h.a IL-1 och TNF.
Förbipasserande neutrofiler kommer att binda till dessa, kortvarigt, gång på gång, och
därmed rulla längs endotelet.
3. Vidhäftning: Adhesionsmolekylen ICAM-1 uttrycks på endotelet, vilket binder till
integriner på neutrofilen så att neutrofilen låses fast.
4.
Utträde: neutrofilen är nu redo att tränga igenom endotelet och lockas av
kemokiner (ex C5a och FMLF).
2014-VT-2
Nämn 2 livsstilsfaktorer som är förknippade med ökad/minskad risk för allergi. (2p)
Ökad risk: utsätts för en steril miljö under uppväxten
Minskad risk: fattigdom, många äldre syskon, uppväxt på bondgård.
2014VT-3
En allergiker kan dels drabbas av omedelbart insättande symtom efter att ha kommit i
kontakt med det allergen hen är allergisk mot, men vid astma förvärras ofta symtomen
flera timmar efter exponeringen. Vad är bakgrunden till detta? Redogör för de
viktigaste mediatorerna och deras huvudsakliga effekter. (3p)
Detta beror på att astmareaktionen domineras av de mer långdragna reaktionerna medierade
av leukotriener och cytokiner, snarare än snabba histaminmedierade förlopp. Dessa tar några
timmar att bilda, eftersom de måste syntiseras från scratch och inte kan frisättas direkt, likt
histamin.
Mastceller producerar i den sena fasen av en snabb överkänslighetsreaktion cystinylleukotriener. Dessa ger ökad kärlpermeabilitet, bronkkonstriktion och ökad mukusproduktion.
Därmed blir symtomen värre.
Prostaglandin D2 är ett cytokin som produceras i mastcellen efter några timmar. Dess effekt
inkluderar utträde av eosinofiler.
2014HT
Vilka celler kan bilda gamma-interferon (IFN-y)? Vilka effekter har det på sin målcell?
(3p)
IFN-y utsöndras bland annat av NK-celler och T-celler som ytterligare ökar makrofagers
aktivitet. Syftet med detta är att makrofager ska öka produktionen av syraradikaler och NO,
enzymer som bryter ned ex. bakteriecellväggar, få bättre förmåga att presentera antigen för Tceller (ökat uttryck av MHC-2) och en ökad produktion av metalloproteinaser.
2014-VT-2
Hur uppstår feber? (1p)
Feber medieras av cytokinerna IL-1, IL-2 och IL-6 som stimulerar produktionen av
prostaglandiner lokalt i hypothalamus. Detta höjer termostaten vilket gör att kroppen kommer
att sträva efter att nå en högre temperatur (via gåshud, ökad värmemetabolism).
När inflammationen börjar avta kommer termostaten att sjunka till en normal nivå frossa.
2014VT
Akutfasreaktionen är mycket viktigt för kroppens försvar mot infektioner och
kroppsskador. Nämn två akutfasproteiner som har effekt mot mikroorganismer och två
som skyddar vävnaden mot inflammationsmedierade skador. (2p)
Effekt mot mikroorganismer: CRP och LPS-bindande protein (aktiverar makrofager)
Skyddar vävnad mot inflammation: IL-1RA (ReceptorAntagonist) konkurrerar med
IL-1 och ger ingen inflammatorisk signal.
CD14 binder in komplexet mellan LPS-bindande protein och LPS hindrar
makrofagen från att aktiveras.
2014VT
En person som är allergisk mot jordnöt kan drabbas av en mycket farlig reaktion om
han/hon äter en jordnöt. Redogör för hur detta går till och vad reaktionen kallas. (2p)
Reaktionen kallas Ig-E förmedlad allergi och är en del av den snabba
överkänslighetsreaktionen. Här finns det IgE-antikroppar på mastceller vars antigen är ämnen
från jordnöten – det sk allergenet. När två stycken IgE-antikroppar bundit till sitt allergen
kommer det utlösa en aktiverande signal som orsakar degranulering hos mastcellen. Då
frisätts histamin, som kommer öka kärlpermeabilitet och bidra till vasodilation genom
frisättningen av NO hos endotelceller.
I den sena fasen producerar mastceller cystinyl-leukotriener. Dessa ger ökad
kärlpermeabilitet, bronkkonstriktion och ökad mukusproduktion. En person kan då få
svårigheter att andas.
2014HT
En grupp mediatorer som har viktiga effekter i samband med de allergiska
reaktionerna kallas cysteinyl-leukotriener. Vad har de för effekter? Hur bildas de? (3p)
Cysteinyl-leukotriener syntiseras från fosfolipider (arachidonsyra) i mastcellernas membran,
de kommer att leda till bronkkonstriktion, ökad mukusproduktion och ökad kärlpermeabilitet.
Mastcellens leukotriener har alltså ungefär samma verkan som histamin men de är mycket
kraftigare och mer långvarande.
Redogör för den principiella skillnaden mellan kärldilatation och ökning av
kärlpermeabiliten. Nämn en mediator som ger upphov till vardera reaktionen.
Kärldilatation: prekapillära sfinktrar öppnas och glatta muskelceller runt kärl slappnar
av under inverkan av ex. NO kärlets lumen ökar.
Kärlpermeabilitetsökning: junctions mellan endotelceller släpper, vilket leder till att
blodplasma (exsudat) kan läcka ut i vävnaden under inverkan av ex. histamin.
När man har influensa fryser man och svettas man ibland om vartannat. Hur kommer
detta sig?
Feber stimulerar produktionen av prostaglandiner lokalt i hypothalamus, detta höjer
termostaten vilket gör att kroppen kommer att sträva efter att nå en högre temperatur. T.ex så
leder frossa till att vi skakar och värme bildas i musklerna. Dessutom gör det att vi tar på oss
något extra för att värma oss. När inflammationen börjar avta kommer termostaten att gradvis
sjunka ner till normal nivå. Detta orsakar svettningar eftersom kroppen kommer vilja göra sig
av med värme.
2014-HT
Vävnader och celler svarar på olika typer av stress med specifika stressresponser.
Beskriv responserna och förloppen vid hypoxi (syrebrist) och anoxi (avsaknad av syre).
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Andningskedjan bromsas
ATP-brist
Anaerob energiproduktion laktat (mjölksyra) bildas
Jonpumpar stannar
pH-sänkning – pga inga jonpumpar och överskott av mjölksyra
Frisättning av Ca2+ - för att motverka pH-sänkningen
Okontrollerad aktivering av enzymer
Nedbrytning av proteiner, membranlipider etc.
Det här kan leda till nekros i det långa loppet.
2014VT 2014HT
När patologen på sitt provsvar skriver "akut inflammation", respektive "kronisk
inflammation" vad menar hen då? (3p)
Akut inflammation – inflammationen har pågått några dagar och kännetecknas av
många neutrofila granulocyter i vävnaden, vasodilatation och permeabilitetsökning
med mycket varbildning (exsudat, döda neutrofiler och bakterier).
Kronisk inflammation – inflammationen har pågått under en längre tid och
kännetecknas av många lymfocyter och makrofager. Ofta med inslag av plasmaceller
och en ökad mängd bindväv, fibros.
Räkna upp de fyra kardinalsymptomen på inflammation och förklara hur de
uppkommer!
1.
Rodnad (förklaras av vasodilatationen)
2.
Värme (förklaras av vasodilatationen som ökar blodcirkulationen)
3.
Svullnad (förklaras av permeabilitetsökningen)
4.
Smärta (förklaras av prostaglandin-frisättning som retar smärtreceptorer i
vävnaden)
TNF och IL-1 är två proinflammatoriska cytokiner som har stor betydelse för
rekryteringen av neutrofila granulocyter i samband med inflammation. Redogör för
deras roll i detta sammanhang. Nämn två lokala effekter samt två systemeffekter av
dessa cytokiner.
Se svaret om rekrytering av neutrofila granulocyter till vävnad samt nya från benmärgen.
Lokala effekter: ökar blodflödet och ger ödem, initierar koagulation.
Systemeffekter: inducerar feber och muskelvärk, ställer om fett- och sockermetabolismen.
Eosinofila granulocyter ansamlas ofta i samband med allergiska reaktioner. Hur
rekryteras de till reaktionsområdet?
1. IL-4 bildas av mastceller stimulerar endotelet att uttrycka adhesionsmolekylen
VCAM
2. Även histamin frisätts av mastcellen vasodilatation cirkulerande eosinofiler
kan närma sig endotelet och binda in till VCAM via integrinet VLA-4.
o VCAM ger alltså upphov till både rullningen och vidhäftningen av
cellerna.
3. Utträdet går till genom att de eosinofila granulocyterna lockas ut av kemokiner
(CCL5, CCL7, CCL11) som bildas av makrofager och T-celler.
Om rekryteringen från blodbanan inte är tillräcklig så kan IL-5 skickas ut i blodet och nå
benmärgen, där stamceller påverkas av IL-5 att bilda nya eosinofila granulocyter.
Kraftig inflammation leder till en mycket snabb sänkning av den tillgängliga
mängden järn i blodcirkulationen. Redogör för den normala järnomsättningen och
hur denna så kallade infektionsanemin uppstår. Vad kan syftet vara med
infektionsanemin?
Vid normal järnomsättning transporterar ferroportin järn till blodet från tarmepitelet.
Därefter transporterar transferrin järnet till benmärgen. Där utvecklas stamceller till röda
blodkroppar, som sedan har järnet i sig. Dessa cirkulerar i blodet och lever i ca 3 månader.
När de dör fagocyteras de av makrofager i mjälten, och ferroportin skickar tillbaka blodet
till benmärgen, där nya röda blodkroppar kan bildas.
Järnomsättning ställs om m.h.a hepcidin. Det kommer att främja nedbrytning av
ferroportin som finns både i tarmepitelet (där det möjliggör upptag av järn från födan)
samt i mjältmakrofager (där den möjliggör återvinning av järn från hemoglobin från
döda/gamla röda blodkroppar). Detta leder till minskad järnhalt i blodet. Syftet bakom det
kan vara att många enzymer behöver järn för att fungera, även så bakteriers enzym. Det
kan vara ett sätt för kroppen att försvara sig mot bakterier.
Nämn tre olika funktioner hos akutfasproteiner och ge exempel på ett akutfasprotein
för varje funktion.
1. Effekt mot mikroorganismer
CRP och LPS-bindande protein (aktiverar makrofager) har effekt mot
mikroorganismer.
2. Skyddar vävnaden mot inflammationsmedierade skador
IL-1RA (ReceptorAntagonist) konkurrerar med IL-1 och ger ingen inflammatorisk
signal.
CD14 binder in komplexet mellan LPS-bindande protein och LPS hindrar
makrofagen från att aktiveras.
3. Undanskaffande av järn - Hepcidin
Stimuleras av IL-6 och kommer att stimulera nedbrytning av ferroportin som finns
både i tarmepitelet (där det möjliggör upptag av järn från födan) samt i
mjältmakrofager (där den möjliggör återvinning av järn från hemoglobin från döda
röda blodkroppar). Detta leder till minskad järnhalt i blodet
Fibronektin har en viktig funktion i vävnaden. Vilken?
Fibronektin håller ihop hela grundsubstansen genom att vara bundet till både cellerna (via
integriner), kollagenet och proteoglykanerna.
För att få allergiska symptom måste man vara sensibiliserad. Redogör för hur
sensibilisering sker vid kontaktallergi mot exempelvis nickel.
Sensibilisering är en förutsättning för att få kontaktallergi. Ofta utlöses detta när man utsätts
för ett främmande ämne i kombination med vävnadsskada (ex. att man gör hål i öronen och
sätter på sig nickel-örhängen). Den främmande substansen kommer att tas upp av
dendritceller, vilket är antigenpresenterande celler. Så när dendritcellen kommer till en
lymfknuta och presenterar antigenet för T-celler kommer dessa att aktiveras och vissa blir
nickel-specifika T-minnesceller.
(Symptomfas: Detta leder till att nästa gång personen utsätts för samma ämne så kommer Tminnescellerna känna igen ämnet och utlösa inflammation.)
Vilken typ av immunreaktion orsakar kontaktallergi och vilka celler är involverade?
Kronisk inflammation. Cellerna som är involverade: det som orsakar kontaktallergin
(antigenet) och specifika T-minnesceller mot antigenet.
Däggdjursceller har specifika stresshanteringsprogram. Ett sådant system är också ett
försvar mot virus. Ge en kort beskrivning.
Vid genotoxisk stress kan det uppstå DNA-skador. Då kommer p53 att känna av skadans
omfattning och inducera antingen apoptos eller DNA-reparationer. Virus använder sig av en
mekanism där de integrerar sitt genom i värdcellens. Om p53 då är aktivt kan det känna av
detta och rätta till felet eller inducera apoptos. Papillomvirus kan inaktivera p53.
Ge en jämförande beskrivning av apoptos och nekros.
Vid programmerad celldöd (apoptos) sker en kontrollerad och systematisk nedbrytning av
cellen. Organellerna och cellens beståndsdelar bryts ner till små membranomslutna vesiklar
som sedan i sin tur bryts ner av fagocyternade celler (makrofager). Detta ger ingen
inflammation eller ärrbildning.
Vid cell/vävnandsnekros - beror ofta på en vävnadsskada. Cellens volym ökar tills den
spricker. Vätska och cellinnehållet utsöndras vilket leder till inflammation.
Nekros kan leda till inflammation och en förvärrad patologisk process, pga att den är
okontrollerad. Apoptosen är däremot en kontrollerad process och motverkar det kaos som
skulle råda vid nekros.
En rad olika mediatorer kan bildas från arakidonsyra. Vad är det som avgör vilken
produkt som bildas?
Prostaglandiner och leukotriener. Dessa är arakidonsyraderivat. Enzymen avgör vilken
produkt som bildas. PG bildas mha enz. COX och leukotriener mha lipooxygenas.
Cancer och stamceller
2014VT
Vävnaderna i den vuxna individen upprätthålls av en ständig nyproduktion av celler.
Vissa viktiga skillnader finns mellan embryonala stamceller och adulta
vävnadsstamceller. Vilka? (2p)
Embryonala stamceller kommer från embryon. Dessa är pluripotenta – kan differentiera till
alla sorters celler i kroppen. När de delar sig tappar de sin stamcellskaraktär och differentierar
mot en viss celltyp.
Adulta vävnadsstamceller finns hos vuxna individer. Deras uppgift är att underhålla och
reparera kroppens organ och vävnader. Vid celldelning kommer ena dottercellen att börja
differentiera mot det organ eller vävnad som den ska vara aktiv i, medan den andra
dottercellen går tillbaka till att bli en stamcell. Cellerna är multipotenta.
2014VT
Vad kallas de mikromiljöer i vilka man hittar vävnadsstamceller? (1p)
Stemcell niche. Denna mikromiljö håller vävnadsstamcellerna vilande och odifferentierade.
2014-VT-2
Förklara vad stamcellernas assymetriska delning får för betydelse. (2p)
Genom att dela sig assymetriskt kan stamcellspoolen upprätthållas samtidigt som vävnader
förnyas. På så sätt finns det alltid stamceller tillgängliga när vävnad behöver förnyas.
2014VT
Sedan några år tillbaka vet man att det finns stamceller som cirkulerar i blodet hos
vuxna individer. Var kommer dessa stamceller ifrån? (1p)
Benmärgen.
2014VT
Vilken betydelse har cirkulerande stamceller vid vävnadsregeneration? (2p)
De kan vandra in och delta i regenerationsprocesser i vävnader som är utsatta för långvarig
eller upprepad stress. Exempelvis om man har en inflammation i lungorna, där de kan känna
av att det behövs nya stamceller.
2014HT
Normala vävnader förnyas genom att stamceller delar sig och ger upphov till en
population av snabbt prolifererande prekursorceller som så småningom mognar ut till
specialiserade celler. Var kommer stamcellerna ifrån och hur upprätthålls poolen av
stamceller? (3p)
Vävnadsstamceller kommer ifrån stemcell niches. Denna mikromiljö håller stamcellerna
vilande och odifferentierade. Genom att dela sig assymetriskt kan stamcellspoolen
upprättahållas samtidigt som vävnader förnyas. På så sätt finns det alltid stamceller
tillgängliga om vävnad behöver förnyas.
2014VT-3 2014HT 2014VT
Papillomvirus (HPV) kan orsaka tumörutveckling men bara om viruset går sönder!
Förklara! (2p)
Papillomvirus innehåller E6-protein som blockar p53 och andra apoptosfunktioner, samt E7protein som gör att cellen inte kan mogna ut. Detta leder till förlängd proliferationsfas (inget
p53) och differentieringsblockering (E7-protein).
Viruset kan integrera sitt defekta virusgenom i en cell vid papillombärande cancer. Det
defekta virusgenomet saknar de ”sena” funktionerna, då cellullär replikation ska stoppas och
nya viruspartiklar skapas. Detta leder till att E6-protein & E7-protein ligger kvar i celler och
leder till okontrollerad proliferation tumörutveckling.
2014-VT-2
Redogör för hur cellerna reagerar på syrebrist och hur den kan leda fram till celldöd
vid carcinom. (3p)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Andningskedjan bromsas
ATP-brist
Anaerob energiproduktion laktat (mjölksyra) bildas
Jonpumpar stannar
pH-sänkning – pga inga jonpumpar och överskott av mjölksyra
Frisättning av Ca2+ - för att motverka pH-sänkningen
Okontrollerad aktivering av enzymer
Nedbrytning av proteiner, membranlipider etc.
Vid carcinom, där mitosaktiviteten är hög, kan det ske tumörnekros. Då växer tumörceller
fortare än stromat kan tillgodose det med näring och syre. Detta leder till att cellerna dör.
2014-VT-2
Vilka tumörorsakande virus känner man till hos människa? (3p)
Papillomvirus, Herpesvirus, Retrovirus, Hepatitvirus, SV40 liknande virus.
2014VT-3
Så småningom slutar den muterade klonen växa på grund av senescenseffekter (cellerna
når Hayflick-gränsen). Vilka mekanismer ligger bakom senescenseffekten? (3p)
Telomerförkortningar sker varje gång en cell delar sig. Till slut är telomeren så kort att cellen
inte kan dela sig mer. DNA-metyleringsförändringar kan göra att celler inte delar sig mer.
Även cellcykelstopp via normala kontrollfunktioner.
2014VT-2 2014HT 2014VT-3
Fria radikaler uppstår som mellanprodukter i många av cellens normala processer men
de bryts ner och neutraliseras av en rad skyddsmekanismer. Vilka cellskador kan fria
radikaler ge på cellerna och hur reagerar cellerna? (Vilka responser utlöser
tobaksröken i cellerna?) (3p)
Fria radikaler har en oparad elektron och är därför högreaktiva. De är ute efter att para den
elektronen. Dem kan skada:
1. Nukleinsyror – attack på DNA/RNA så det blir mutation.
Om p53 inte är defekt apoptos.
2. Proteiner – viktiga enzymer attackeras. Om det är avgörande enzymer för cellens
överlevnad apoptos eller nekros.
3. Omättade fettsyror. Genom att den fria radikalen kovalent binder till en av
dubbelbindningarna i en omättad fettsyra kommer dubbelbindningen brytas. Resultatet
blir att det kolet som blivit utsatt för radikalens attack i sin tur kommer bli en radikal
och processen startar om.
Om cellen har tillräckligt med energi apoptos, annars nekros.
Cellen kan reagera genom att neutraliseras de fria radikalerna mha specialla enzymsystem –
superoxid dismutase (SOD), GSH-peroxidaser. Även antioxidanter i form av vitamin A kan
blockera formationen av fria radikaler eller motverka dem om de bildats.
2014VT-3
Kvinna 36 år söker läkare för tilltagande luftvägsproblem. Hon är rökare sedan 20 år
och man bestämmer sig efter lungröntgen för att ta biopsier. Man upptäcker då att det
typiska luftvägsepitelet saknas i vissa områden av biopsin och är utbytt mot skivepitel.
Vad kallas detta utbyte av celltyp och hur uppkommer det? (3p)
Metaplasi – en normal cellform ersätts av en annan mogen cellform. Det uppkommer normalt
eller patogent. Exempelvis kan metaplasi uppstå när det är för stor stress på luftvägsepitelet
(som i exemplet), pga rökning, då det byts ut mot skivepitel. Skivepitelet tål rök/föroreningar
bättre än luftvägsepitelet.
2014HT
Ange skillnader och likheter mellan maligna lymfom och leukemier. Vilken typ av
genetisk skada/förändring vanlig vid leukemi? (2p)
Skillnader: maligna lymfom utgår från lymfnoder (B- och T-celler) –
leukemier utgår från benmärgens celler).
Likheter: båda utgår från neoplasier (nybildning av vävnad genom okontrollerad
celldelning) hos vita blodkroppar.
Vid leukemi är translokationer vanligt – detta ger fusionsgener.
* 2014VT 2014VT-3
Hodgkinlymfom. Vilken vävnad drabbas? Är sjukdomen benign eller malign? Symtom?
Vad är prognosen för yngre individer? (3p)
Hodgkinlymfom innebär en eller flera förstorade lymfknutor. Malign sjukdom. För de med
tidiga stadier av sjukdomen kan den vara asymptomatisk, de med mer avancerade stadier lider
av feber, anemi och viktnedgång. Prognosen är god hos unga, där nästan 90 % botas.
Non-Hodgkinlymfom: lågmaligna/högmaligna. Lågmalign: små celler, låg proliferation,
sällan bot, lever längre. Högmalign: stora celler, hög proliferation, ibland bot, lever kortare.
2014-VT-2 2014HT
Namnge minst två huvudtyper av cancergener som orsakar ärftliga cancersyndrom, och
vad som principiellt skiljer dessa typer av gener åt, samt sjukdomar kopplade till ärftlig
cancer. (3p)
Tumörsuppressorgener är recessiva, dvs båda allelerna måste muteras för att
funktionen ska slås ut (loss of function). Det som händer då är att det inte sker någon
reglering av apoptos och risken för genomisk instabilitet ökar.
Exempelvis Retinoblastom, Li-Fraumeni syndrom.
Onkogener är dominanta gener, och bara en av allelerna måste mutera för att en
funktion ska fås (gain of function). Det som händer då är istället att ex fusionsproteiner
vid translokation kan bildas, som leder till abnorm celltillväxt. Det kan ge upphov till
leukemier och lymfom.
När man diskuterar ärftliga cancergener brukar man indela dessa i så kallade
högriskgener och lågriskgener. Redogör för vad som principiellt skiljer dessa typer av
gener åt och hur de kan bidra till tumörutveckling? Ge exempel! (2p)
Högrisk och lågriskgener är ärftliga gener som orsakar tumörsjukdomar. Högriskgener ärvs
från föräldrar. Lågriskgenerna har vi i form av SNP (Single Nucleotide Polymorphism). En
kombination av SNP kan ge liten ökad risk för tex bröst/ prostatacancer.
Högriskgener leder till att man har en mycket högre risk att utveckla cancer, medan
lågriskgenerna kan ge en liten förhöjd risk.
2014VT
Philadelphia- (Ph-) kromosomen är den kanske mest kända tumörspecifika
kromosomförändringen hos människa. Vad är Ph-kromosomen och vilken sjukdom är
den förknippad med? Beskriv utförligt vad Ph-kromosomen ger upphov till på
molekylär nivå och hur man idag utnyttjar den här kunskapen för diagnostik och
behandling av sjukdomen i fråga. (3p)
Ph-kromosomen innebär en translokation mellan kromosom 9 och 22 = t(9;22). Då flyttas
ABL från kromosom 9 till kromosom 22, där BCR finns. Då bildas en fusionsgen i form av
BCR-ABL. Detta kodar för ett multifunktionellt protein i form av ett tyrosinkinas, som kan
aktivera olika signaltransduktionsvägar.
Resultatet blir en abnorm celltillväxt och kronisk myeloid lymfom (KML) som följd.
Idag kan man diagnostisera KML genom att testa för förekomst av BCR-ABL fusionsgenen
mha ex FISH (fluorescence in situ hybridization).
Behandlingen kan sedan rikta in sig på det av genen bildade tyrosinkinasen i form av
tyrosinkinasinhibitorer, med exempelvis läkemedlet Imatinib.
(Problemet är att resistens kan bildas genom att BCR-ABL muterar och hindrar läkemedlet
från att binda in till det)
2014-VT-2 2014HT
Ange de tre/fyra vanligaste mekanismerna för aktivering av onkogener i humana
tumörer. (3p)
Onkogen = Aktiverad proto-onkogen. Det är dominanta gener, och bara en av allelerna måste
mutera för att en funktion ska fås (gain of function). De kodar för kinaser och har receptorerer
för tyrosinkinaser. Skall aktiveras för mutation.
Normala funktioner: Kodar för proteiner som styr bland annat:
Celltillväxt: cyklin D – cellcykelregulator.
Reglering av genaktivitet: transkriptionsfaktorer.
Signaltransduktion (RAS): Ras-gener är den vanligaste onkgenen i cancer.
Mekanismer för aktivering:
Mutationer: är det vanligaste
Kromosomrearrangemang: främst translokation.
Genamplifiering: Man gör extra kopior av gener vilket gör att fler proteiner skapas.
Virustransduktion: Virus integreras i onkogenen och tar kontroll av denna och styr
aktivering.
2014HT 2014VT-3
I den histopatologiska tumörklassifikationen används begrepp som "carcinom"
respektive ”sarkom”. Vad innebär dessa begrepp? Ge exempel! (2p)
Tumörer kan vara mesenkymala (-sarkom) eller epiteliala (-carcinom).
Mesenkymala tumörer har likhet med ursprungsvävnad - mesoderm.
En malign tumör av mesenkymal karaktär har alltså ändelsen –sarkom.
Exempel: liposarkom, osteosarkom.
Epiteliala tumörer är den största gruppen av nydiagnosticerade cancerfall
(hudcancer, prostatacancer etc). De klassificeras efter epiteltyp (adenom –
körtelepitel) och växtsätt (cysta – vätskefylld). En malign tumör av epitelial
karaktär har alltså ändelsen –carcinom. Exempel: cyst-adenocarcinom.
2014VT-3
Den histopatologiska klassifikationen av tumörsjukdomar baserar sig på tumörens
morfologiska ljusmikroskopiska utseende. Beskriv grundprincipen för den
histopatologiska klassifikationen!
Man tittar på ett antal faktorer vid den histopatologiska klassifikationen:
Växtsätt - avkapslad (benign) vs. infiltrativ (malign)
Differentiering – hur mkt liknar de normala celler? Hög differentiering benign.
Låg differentiering malign.
Anaplasi – differentiering saknas.
Cell- o kärnpleomorfism – tumörceller skiljer sig åt från varandra.
Ökad kärn : cytoplasma förhållande
Oregelbundet kromatin mönster/kärnform
Större nucleolstorlek
Ökad mitosaktivitet
2014VT
Röntgenstrålning ger DNA-skador. Vad händer med cellerna i ett X-strålat område?
(3p)
Se svar om fria radikaler (joniserande strålning).
2014-VT-2
Vad menas med leukemi? Nämn en form av leukemi med god prognos efter behandling.
(2p)
Leukemi utgår från benmärgens celler, där det sker en klonal expansion av hematologiska
celler. Translokationer är vanligt. Akut lymfatisk leukemi (ALL), som ofta drabbar små barn
och unga vuxna, har en god prognos. >75% botas.
2014HT
Ge exempel på lokala/systemiska effekter (symptom) som kan uppstå vid
cancersjukdom! Varför är det viktigt att känna till dessa effekter? (2+2+2p)
Lokala:
1.
Torkvering (vridning av ett organ) – ffa hos ovarier, testis, tunntarm.
Testiklar kan ”snurra” upp sig på sig själva och orsaka ischemi.
2.
Obstruktion – Kompression och minskad lumen i rörformiga organ, exempelvis
i gastrointestinalkanalen
3.
Palpabel resistens – man känner exempelvis en knöl vid bröstcancer
4.
Blödning – ofta sekundär till ulceration (sår) eller sköra kärl
Systemiska:
1.
2.
3.
4.
Kakexi – utmärgade patienter, tumörceller förbrukar energi
Anemi – blodbrist
Hormonella effekter – cancer i ex sköldkörtel kan bilda hormon
”Stress” – det metabola kravet ökar pga att tumörceller även behöver energi
Det är viktigt att känna till eftersom effekterna kan visa på att det finns en underliggande
odiagnosticerad cancersjukdom. Dessutom är lokala effekter ofta tidiga symtom, och
systemiska effekter sena symtom. På så sätt kan man få en uppfattning om var patienten
befinner sig i sjukdomen.
2014-VT-2
En malign tumör utvecklas ofta från ett "premalignt" förstadium i vävnaden. Ge
exempel på detta. Vad är den kliniska nyttan med att känna till förstadier? (4p)
1.
Dysplasi: lätt, medelsvår, svår dysplasi. Kan övergå till cancer om det får pågå
under längre tid. Kärlförstöring, ökad mitosaktivitet.
2.
Utveckling från benign tumör: kan bildas nya kloner som är aggressiva och blir
maligna. Exempelvis colonadenom adenocarcinom.
Pigment nevus malignt melanom.
3.
Kronisk inflammation: ökad risk för cancer. Ofta samtidig infektion (virus).
Hepatit hepatocellulär cancer: hepatit B & C ger upphov till levercancer.
4.
Hormonell överstimulering: kroppsegna hormoner stimulerar celltillväxt.
Hyperöstrogenism.
Vägen för utveckling av cancer är lång och tar tid. Den kan variera mellan individer. Därför är
det bra att veta hur premaligna förstadier manifesterar sig och hur de så småningom kan ge
upphov till maligna tumörsjukdomar. På så sätt kan man förebygga och behandla tumör innan
den blir malign.
Exempelvis om man har Pigment nevus kan man förhindra utveckling till malignt melanom
genom att tidigt operera bort födelsemärket om det gör ont eller svider. Annat exempel är:
colon adenom adenocarcinom
Betydelsen för hälso- och sjukvård i form av:
1.
Prognos
2.
Kostnader – det är billigare att ta bort exempelvis en polyp än en stor del av
tarmen.
3.
Forskning
2014VT-3
Ange de vanligaste spridningsvägarna vid lokal spridning respektive metastasering av
maligna tumörer. Ge exempel för två vanliga tumörsjukdomar. (4p)
Lokal spridning (i dess omgivning):
1.
2.
3.
4.
Lymfkärlsväggar
Cerebrospinala rummet
Epitelklädda kanaler
Fascian i muskler
Sker genom dissociering av tumörceller – cellerna släpper kopplingen till granncellerna.
De binder till ECM och degraderar den (ex. aktivering av MMP). Därefter kan det ske en
migration till ny vävnad.
Metastasering (en tumör sprider sig via ett kärlsystem till andra organ):
1.
2.
3.
Lymfogen – via lymfan
Hematogen – via blodet
Lymfo-hematogen
Vanliga tumörsjukdomar: bröstcancer, lungcancer.
2014HT
Vad menas med “prognos” vid malign tumörsjukdom? Hur kan den mätas? Vilka
faktorer har störst betydelse för prognosen vid malign tumörsjukdom? (2p)
Prognos innebär att man försöker sia om hur stor chansen är att patienten överlever, inom
exempelvis ett tidsspann på 5 år. Den kan mätas genom att titta på:
1.
2.
3.
Tumörtypen i sig – bättre att ha tumör i testikel än pankreas
Stadieindelning - hur mycket har tumören spridit sig.
Gradering – grad av differentiering på cellerna. Hög diff växer långsamt.
Tumörtypen har störst betydelse för prognosen, följt av stadieindelning och sist gradering.
2014VT 2014VT-3
Ange de två/tre vanligaste mekanismerna för inaktivering av tumörsuppressorgener.
(3p)
1. Mutation – så att ett defekt protein bildas
2. Deletion
3. Hypermetylering: Metylering av promotorer stänger av gener.
2014-VT-2
Hur skiljer sig tumörsuppressorgener från onkogener (funktion och mutation)? (3p)
Tumörsuppressorgener är recessiva, dvs båda allelerna måste muteras för att
funktionen ska slås ut (loss of function). Det som händer då är att det inte sker någon
reglering av apoptos och risken för genomisk instabilitet ökar.
Onkogener är dominanta gener, och bara en av allelerna måste mutera för att en
funktion ska fås (gain of function). Det som händer då är istället att ex fusionsproteiner
kan bildas, som leder till abnorm celltillväxt.
2014VT-3
Kronisk myeloisk leukemi (KML) karaktäriseras av en translokation mellan
kromosomerna 9 och 22 som är specifik för denna typ av leukemi. Redogör utförligt för:
(2p)
Vad resultatet är av denna translokation på molekylär (genetisk) nivå.
ABL flyttas från kromosom 9 till 22, där BCR finns. Resultatet blir en fusionsgen i form av
BCR-ABL. Detta kodar för ett multifunktionellt protein i form av ett tyrosinkinas, som kan
aktivera olika signaltransduktionsvägar.
Resultatet blir en abnorm celltillväxt och kronisk myeloid lymfom (KML) som följd.
Hur man numera framgångsrikt kan behandla sjukdomen baserat på denna kunskap.
Idag kan man diagnostisera KML genom att testa för förekomst av BCR-ABL fusionsgenen
mha ex FISH (fluorescence in situ hybridization).
2014VT-3 2014HT
Vilka är de två vanligaste cancersjukdomarna i världen respektive i Sverige? (2p)
Cancerförekomst i världen: Lung, bröst, colorectum, mag, lever.
Cancerförekomst i Sverige: Prostata, bröst, hud (exkl. melanom), colon, lung.
Vad är en fusionsonkogen (fusionsgen)?
En gen som uppstår som resultat av kromosomtranslokation, ex BCR-ABL genen. Dessa ger
upphov till:
Abnorm celltillväxt
Abnorm genetisk aktivitet
Abnorm signalöverföring
De är tumörspecifika och viktiga för tumöruppkomst.
Vilken betydelse har immunsystemet för uppkomst av cancer?
Det finns speciella tumörantigen som kan kännas igen av cytotoxiska T-lymfocyter. Kring
tumörer ansamlas även många inflammatoriska celler (makrofager, lymfocyter), vilket visar
på att immunsystemet är viktigt för att slå ut tumörceller och förhindra proliferation. Det är ett
svar på varför immunsvaga patienter oftare drabbas av cancer. Vi behöver ett starkt försvar
som övervakar och åtgärdar ev. mutationer.
Prostatacancer är till 95% av en typ. Vilken?
Adenocarcinom
Varför är basalcellerna i prostatakörtlar viktiga vid mikroskopisk diagnostik?
Om celldelningen sker invasivt genom basalcellslinjen och basalcellerna suddats ut har
dysplasin (cancer in situ) blivit högmalign och det finns risk för spridning till
omkringliggande vävnad.
* Vad är ett multipelt myelom? Vilken celltyp ger upphov till tumören? Ange två
typiska symptom. Är prognosen god eller dålig?
Multipelt myelom är en hematologisk malign sjukdom, som utgår från neoplastiska
plasmaceller i benmärgen. Två typiska symptom är anemi (brist på röda blodkroppar) och
infektionskänslighet (brist på vita blodkroppar). Sjukdomen går inte att bota.
2014VT 2014VT-3 2014HT
En grupp patienter med bröstcancer har amplifiering av en onkogen som visats vara av
klinisk betydelse för dessa patienter. Vilken gen rör det sig om, vad kodar den för och
på vilket sätt är den kliniskt betydelsefull? (3p)
HER2-genen. Den kodar för ett transmembranöst glykoprotein. Normalt sett kontrollerar
glykoproteinet hur celler i bröstet ska växa, dela och reparera sig själv. Men i många fall leder
en felaktig HER2-gen till genamplifiering och ett överuttryck av glykoproteinet. Detta leder
till att celler i bröstet växer och delar sig okontrollerat. Genom FISH kan man se om det har
skett en genamplifiering av HER2 och således avgöra om HER2 spelar en roll vid
bröstcancern.
2014-VT-2
Vilka är de viktigaste prognostiska faktorerna av bröstcancer? (2p)
1.
2.
3.
4.
Lymfnodsmetastas i axillen
Gradering – grad av differentiering på cellerna. Hög diff växer långsamt.
Tumörstorlek
Tumörtyp – invasiv ductal/lobulär carcinom
2014VT 2014HT
Vilka är de vanligaste benigna brösttumörerna. (2p)
Intraductal papillom (epitelial) samt fibroadenom och Phyllodes tumör (stromal).
2014VT-3
Beskriv Pagets sjukdom i bröstet. Vad innebär den? (2p)
Det är en långsamt växande cancer i bröstvårtan. Så kallade Paget-celler börjar proliferera i
mjölkgångarna i vårtan. Karaktäriseras av ett sår på bröstvårtan som inte läker.
* Förklara termerna och ge exempel på:
Hyperplasi – Ökat antal celler. Normal: Leverregeneration (efter operation),
Erytrocytökning på hög höjd (vid låg syrehalt i luften).
Patologiska: Psoriasis - epidermala celler ökar.
Hypertrofi – ökad cellstorlek. Normal: Fysisk aktivitet – större hjärta.
Patologisk: Högt blodtryck – större hjärta.
Dysplasi – förekomst av onormala celler. Precancerös förändring.
Svår dysplasi i cervix uteri (cancer in situ – cancer lokalt ta bort botad)
Neoplasi – innebär nybildning av vävnad genom okontrollerad celldelning. Då
kroppen har tappat kontrollen över celldelningen. Normalt: lipom – förstoring av
fettknutor. Patologisk: Astrocytom hjärntumör.
Metaplasi – en normal cellform ersätts av en annan mogen cellform. Det uppkommer
normalt eller patogent. Exempelvis kan metaplasi uppstå när det är för stor stress på
luftvägsepitelet (som i exemplet), pga rökning, då det byts ut mot skivepitel.
Skivepitelet tål rök/föroreningar bättre än luftvägsepitelet.
Atrofi – minskad cellstorlek. Normal – Åldrande. Patologisk – Alzheimers.
Redogör för skillnaden mellan benigna respektive maligna tumörer. Redogör för de tre
olika tumörtyper som finns.
Benigna tumörer
o Ej metastaserande – sprider sig inte till andra organ
o Begränsad växt
o Sällan livshotande
o Exempel: adenom (godartad tumör med ursprung ur körtel)
Borderline
o Låggradigt maligna tumörer
o Lång överlevnad men återkommer efter kirurgiska ingrepp
o Exempel: seriösa epiteliala ovarietumörer
Maligna
o Förmåga att metastasera
o Aggressiva i tillväxt
o Livshotande
o Exempel: adenocarcinom (elakartad tumör med ursprung ur körtel)
Redogör för syftet med principerna för TNM-klassifikation.
Syftet är att ha ett klassningssystem för alla stora tumörsjukdomar. Ett sätt att klassifiera hur
långt gången tumören är. Detta genom att titta på Tumörens utseende, om den spritt sig till
Nodes (lymfnoder) och huruvida den genomgått Metastas.
Nämn tre symptom vid akut leukemi och förklara hur de uppstår
1. Anemi – inga röda blodkroppar
2. Infektionskänslighet – inga vita blodkroppar
3. Blödningar – inga trombocyter
Symptomen uppstår eftersom benmärgen hämmas.
Hepatit B och C-virus kan ge upphov till levercancer. Beskriv mekanismer och förlopp.
Hepatit B: protein X, en tidig gen (tar kontroll över cellcykeln), hämmar p53, vilket
leder till hämmad apoptos. Den kroniska infektionen vävnadsdestruktion
vävnadsregeneration insertionsmutagenes (integreras i genomet).
Hepatit C: ett RNA-virus, som inte behöver ta sig in i kärnan. Dess tidiga gen, protein
NS2, hämmar även p53. I övrigt samma mekanism som för hepatit B.
Hepatit B-virus och vissa typer av papillomvirus orsakar båda tumörutveckling i
människa men genom två principiellt olika mekanismer. Vilka?
Ett papillomvirus kan integrera sitt defekta virusgenom i en cell vid papillombärande cancer.
Det defekta virusgenomet saknar de ”sena” funktionerna, då cellullär replikation ska stoppas
och nya viruspartiklar skapas. Detta leder till att E6-protein & E7-protein ligger kvar i celler
och leder till okontrollerad proliferation tumörutveckling.
Hepatit B har protein X, en tidig gen (tar kontroll över cellcykeln), som hämmar p53, vilket
leder till hämmad apoptos. Den kroniska infektionen vävnadsdestruktion
vävnadsregeneration insertionsmutagenes (integreras i genomet).
I ett vävnadssnitt av en skivepitelcancer från tungan kan man se mitotiska celler med
långa stråk av DNA mellan de två blivande dottercellerna. Något går fel under
mitoserna och kromosomerna slits sönder för att sedan sättas samman i de nya
förändrade kromosomerna i dottercellerna. Detta kan inte hända i normala celler. Hur
reagerar normala celler på svårare eller lättare genskador? Varför reagerar inte
tumörcellerna på samma sätt?
Vanliga celler har olika system för att reparera DNA-skador. Exempelvis kan p53 känna av
skadans omfattning och inducera antingen apoptos eller DNA-reparationer. Vid tumörer är
p53 satt ur funktion, och varken apoptos eller DNA-reparation kan induceras. Så är
exempelvis fallet vid Li-Fraumeni syndrom (spektrum av tumörer), där det skett en nedärvd
p53 mutation.
Även DNA-reparationsgener (MSH2, MLH1) är muterade i ex. icke polypös coloncancer.
Pigment av olika slag kan ses i en rad olika celltyper och vävnader. I vissa fall är dessa
naturligt förekommande och i andra fall har de en patologisk bakgrund. Redogör för
några exempel.
1. Proteininlagring – ex amyloidos. Exempelvis vid gulsot, där albumin inlagras.
2. Malignt melanom – i huden när pigment nevus, en benign tumör, blir malign.
3. Albino – man saknar pigment. Vithårig och röda ögon. Mer känslig för strålning
än vanligt.
Vad är teratom? Kan det bli malignt, och vilka kriterier finns för det?
Teratom är neoplastiska celler som kan differentiera mot endo/meso/ektoderm. Mogna
teratom är benigna och differentierade. Omogna teratom är maligna, odifferentierade och har
hög mitosfrekvens.
Blod och hjärta
2014VT-3 2014HT
Hypertrof kardiomyopati (3p)
Hjärtats utseende?
Förtjockad vägg liten hjärtvolym - ej beroende av hypertoni
Vanligaste orsak?
Genetiskt, defekt i sarkomerprotein (ffa. myosin) Nedärvs autosomal dominant.
Vanligaste allvarliga komplikationer?
Ventrikelflimmer, dilaterad kardiomyopati. Relativt vanlig orsak till plötslig död hos
ungdomar.
Hjärtat är tjockväggig, tungt och hyperkontraherade. Ventriklarnas storlek är
förkrympta. I och med detta orsakar det en primär diastolisk (under) dysfunktion,
medan den systolisk (över) funktionen oftast är intakt. Ventrikulära arytmier. Dålig
fyllnad och utflöde. Obstruktion av utflöde från vänster kammare med risk för plötslig
död.
2014VT
Vad är restriktiv kardiomyopati och vad är vanligaste orsaken? Hur är prognosen? (3p)
Försämrad elasticitet i hjärtmuskeln (pga. inlagring av amyloid) vilket hindrar normala
hjärtmuskelrörelser. Symptom inkluderar högt ventryck och ödem. Dålig prognos - död inom
1 år, transplantation sista behandlingsmöjlighet.
2014-VT-2
Var inne i hjärtats hålrum kan tromber uppstå och vilken är orsakerna på de olika
platserna? (3p)
1. Förmak (hjärtöronen) vid förmaksflimmer pga. dålig cirkulation
2. Hjärtklaffar pga. bakterier i blod fastnar på defekta klaffar
3. Vänster kammare vid hjärtinfarkt pga. nekros inflammation som sprider sig in
genom endotelet
4. Koronarkärl pga. atheroskleros och dåligt flöde
2014VT
Beskriv hur atheroskleros uppkommer och utvecklas. Rita figurer. (3p)
Åderförkalkning. Lagras fett, blodkroppar och bindväv på insidan av blodkärlen. När det blir
för trångt får blodet svårare att passera.
Inlagring av fett.
Endotelcellskada makrofagrekrytering skumceller (makrofager med mycket fett i sig i
form av LDL), inflammatorisk reaktion proliferation, rekrytering och dedifferentiering av
glatta muskelceller från media kollagenbildning, nekros.
Längst in i placket har det bildats en nekrotisk kärna med döda cellrester. Fibroblaster är
aktiva och det bildas ett fibröst lager - fibrös kappa – intill endotelet. Här finns kollagena
trådar i vilka Ca2+ kan fastna och ge förkalkning.
Nämn de viktigaste kända riskfaktorerna (utom åldrande och kön) för att utveckla
atheroskleros.
Hypertoni, rökning och serumkolesterol.
Vad är mekanismen bakom uppkomsten av en tromb vid plackruptur.
Det blir en ulceration (sårläkning med trombpålagring) av kärl om endotel på placket skadas.
Då adhererar trombocyter, binder till de kollagena trådarna överst och attraherar fler
trombocyter via utsöndring av köagulationsfaktorer A2 och ADP. Koagulationskaskaden
startas: tissue factor exponeras för blodplasma och aktiverar koagulationsfaktorer
protrombin aktiveras till trombin fibrin bildas från fibrinogen vilket stabiliserar
trombpluggen.
2014VT-3
Djup ventrombos (DVT) (3p)
Vilken är den vanligaste lokalisationen?
I ileo-femorala vener – V. femoralis - och v. poplitea.
Faktorer som ökar risken för DVT?
Virchow triad:
1. Venous stasis – långsamt blodflöde
2. Vessel wall injury – kärlskada
3. Hypercoagulable state – blodet kan vara koagulerat
Riskfaktorer för DVT:
Immobilisering i mer än 3 dagar – sängliggande
Långa flyg- eller bilturer
Övervikt
Cancer
Stroke
Allvarliga komplikationer av DVT?
1. Lungemboli – det värsta. Emboli färdas till lungorna.
2. Cirkulationsinsufficiens bensår, svullna fötter och ben
2014-VT-2
Vilka är de vanligaste dödsorsakerna vid akut hjärtinfarkt? (3p)
Cardiac death, conduction defects (problem vid impulsöverföringen i hjärtat), ruptur i hjärtat.
Vilka funktioner har trombocyterna i samband med hemostas?
Hemostas är blodets förmåga att koagulera vid behov. Trombocyter pluggar igen läckan
utsöndrar koagulationsfaktorer (ADP, tromboxan A2) rekrytering av fler trombocyter.
Kardiomyopati är en sjukdom i hjärtmuskeln som kan leda till hjärtsvikt och andra
komplikationer.
a) Vilken typ av kardiomyopati är ofta förknippad med plötsligt hjärtstillestånd vid
idrottsutövning?
Hypertrofisk kardiomyopati – stort hjärta & tjock vägg.
b) Vad är vanligaste orsaken till restriktiv kardiomyopati?
Försämrad elasticitet i hjärtmuskeln (pga. inlagring av amyloid) vilket hindrar normala
hjärtmuskelrörelser.
Varför får man ödem vid hjärtsvikt?
Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Ödem bildas
pga att det blir en sämre genomblödning i njurarna och kroppen samlar på sig vatten ödem
viktuppgång.
Vilken typ av kärl drabbas av atheroskleros?
Artärer - blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar.
Vad menas med klaffinsufficiens i hjärtat? Ge ett exempel.
När en inflammation i hjärtklaffarna leder till att de inte kan sluta tätt. Exempelvis till följd av
Reumatisk feber (följdsjukdom efter ex halsfluss).
Vilka faktorer är viktiga för uppkomst av venös tromb?
Cirkulationsrubbningar (graviditet, immobilisering)
Koagulationsrubbningar
Inflammation
Hjärtsvikt
Bakteriell endokardit och vilka är viktigaste komplikationerna?
Bakteriell infektion på hjärtklaffarna. Ofta på redan defekta klaffar i samband med infektion
(tex. lunginflammation, urinvägsinflammation) då bakterier kommer ut i blodet.
Eftersom hjärtklaffar har dålig blodcirkulation är det svårt för immunsystemet att nå
infektionen. Kan orsaka klaffdestruktion och sepsis (blodförgiftning)
Vilken utbredning får en hjärtinfarkt vid lumenockluderande tromb i LAD?
Utbredningen är på framsidan av hjärtat.
(Sker den i L.Cx är det på baksidan av hjärtat)
Hjärna och nerver
2014HT
Vilka är de typiska förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom? Hur är dessa
förändringar uppbyggda strukturellt och kemiskt? (3p)
1. Plack – B-amyloid är inlagrat i kärnan på plack. Det är protein som är tätt lagrade ihop
och som kan visas m. alkalisk kongo, då det färgas rött.
Kommer från amyloid prekursor protein (APP), och är en 40 as. lång del av APP.
2. Tangles – normalt finns det celltransport system i hjärnan där näring och annat kan
färdas. Dessa stabiliseras av tau-protein. När tangles formas kollapsar tau-protein,
vilket gör att celltransporten inte kan upprätthållas. Detta leder till att nervcellerna dör.
2014HT
Beskriv sjukdomen multipel scleros (MS) ur morfologisk och klinisk synvinkel. (3p)
MS är en demyeliniserande sjukdom. En autoimmun sjukdom med reaktion mot komponenter
i myelin i CNS. Det kännetecknas av multipla plack. Attacker kan ske i perioder, och på
specifika platser, med neurologiska bortfallssymptom lokalt som resultat.
Morfologiskt ser man vita blodkroppar som äter upp myelin. Kvar blir då blottade nervtrådar
& ärrbildning.
2014HT
Lokalisation, morfologi och orsak till berry aneurysm på basala hjärnartärer. Viktigaste
komplikation? (3p)
Lokalisationen är ofta i kärlvinklar, ex vid trifurkationer eller carotida komplex.
De kännetecknas av en liten ballongliknande struktur, ”Berry”, som kan brista.
Tunica media kan saknas ömtålig kärlvägg som kommer bukta ut.
Om det sker en ruptur subarachnoidalblödning tryckstegring, ischemi och hjärnödem
som komplikation.
Vilken typ av hjärninfarkt leder till den kraftigaste intrakraniella tryckökningen?
Varför blir denna tryckökning så stor? Hur ser infarkten ut?
Tromb i sinus sagittalis superior. Tryckökningen blir stor pga att tromben ockluderar lumen
venöst blod inte kan dräneras komplett fylls hela tiden på med nytt blod som inte kan
lämna venen tryckökning.
Efter att tag kan trycket inte stås emot längre aneurysm som spricker blödning som
stryper den egentliga blodförsörjningen till andra delar av hjärnan.
2014-VT-2
Ange den vanligaste orsaken till stroke. (1p)
Trombotisk eller embolisk ocklusion.
Vad är vaskulit? Ge exempel på en vaskulitsjukdom?
Inflammation i blodkärl. Exempelvis jättecelsartrit, som drabbar stora blodkärl (aorta).
Lungor – astma, kronisk bronkit och lungemfysem viktigast
2014-VT-2
Vad menas med kronisk restriktiv lungsjukdom? Hur påverkas andningen av restriktiv
lungsjukdom? Ge exempel på lungsjukdomar som är restriktiva. (3p)
Lungan expanderar dåligt vid inandning eller minskad lungvolym. Det blir tungt att andas in
och man kan få dyspné, även rasslingar vid slutet av inspiration. Exempel:
Lungfibros
Pneumokonios (dammlunga)
o Silikos (stenlunga)
o Antrakos (inlagring av kol)
o Asbestos
2014HT
Två huvudtyper av astma är endogen och exogen. Hur skiljer de sig åt? (1p)
Exogen astma induceras ffa vid allergiska reaktioner (pollen, damm, pälsdjur).
Ärftliga inslag. Ofta hos barn. Förknippad med barneksem.
Endogen astma induceras ffa av andra faktorer, som ansträngning, kyla, stress.
Inga ärftliga inslag. Ofta hos vuxna. Inte förknippad med barneksem.
2014HT
Vad är kronisk bronkit? (1p)
Kronisk inflammation i bronkerna med riklig slemproduktion. Detta pluggar igen bronker och
leder till upprepade infektioner. Förekommer ffa hos rökare. Symtom är kronisk hosta i flera
månader och ökad slemproduktion.
Vad är lungemfysem? Hur uppkommer det – orsaker? Klinisk effekt?
Dilatation och destruktion av alveoler. Växlingen mellan syre och koldioxid fungerar inte
optimalt.
α1-antitrypsin ska normalt stoppa granulocyters elastasaktivitet när de är klara med att ta hand
om mikroorganismer. Vid brist fortsätter granulocytaktiviteten och lungvävnaden bryts ner
via elastaset. Ofta ärftligt eller pga. rökning.
Är ett resultat av proteolytiska enzymers aktivitet såsom elastas mot alveolarväggen.
Elastas inducerar destruktion av elastin, regleras av α1-antitrypsin som inhiberar den.
Rökning ger inflammation, samtidigt inhiberas α1-antitrypsin elastas kan vara aktivt.
Klinisk effekt är andfåddhet, även vid lätt ansträngning.
2014VT-3
Lung-tuberkulos (3p)
Infektiös agens?
Tuberkelbakterier.
Smittväg?
Via luften genom hostningar.
Typiskt mikroskopiskt utseende?
Stora granulom (inkapsling av vita blodkroppar) som huvudsakligen består av epiteloidceller.
Ett nekrotiskt centrum.
2014VT
Vilka är orsakerna i luftvägarna till andningsproblem vid obstruktiv lungsjukdom som
astma? (3p)
Hyperreaktiva glatta muskler ger bronkkonstriktion. Hypersekretion från körtlar ger segt slem
som pluggar igen bronkerna. Ödem i slemhinnan ger lumenförträngning. Svårt att expirera
luften.
Lungsjukdomar kan delas in i restriktiv och obstruktiv. Vad betyder begreppet
obstruktiv i samband med lungsjukdom? Hur påverkas andningen?
Obstruktiv lungsjukdom menar på att det finns en ökad flödesresistens mot luften. Det här
leder till dyspné.
Vilka tillstånd ingår i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)?
Kronisk bronkit och lungemfysem.
Vilka är de viktigaste pneumokonisoserna och vad har de för patoiologi, patogenes och
komplikationer?
Pneumokonios (dammlunga). Inandning av olika sorters damm hostas upp eller
fagocyteras av makrofager om toxiska för makrofager – lokal inflammation restriktiv
andning.
Antrakos, inandning av kolpartiklar. Folk som bor i städer, svarta fläckar i
lungvävnaden pga. makrofager med kolpartiklar. Kolgruvarbetare kan drabbas av ett
allvarligare tillstånd.
Vid stor mängd bildas fibros eller emfysem.
Silikos, inandning av silikat inlagring i makrofager fibros.
Kollagen vävnad breder ut sig, bindväv inne i alveolerna. Förekommer hos
gruvarbetare och stenhuggare.
Asbestos, inandning av asbest => bindväv runt alveolerna, lungcancer, lungfibros
Leder till lungfibros och kan finnas risk för utveckling av lungcancer.
Vad är pneumothorax? Nämn två orsaker.
Ett tillstånd då ena eller båda lungorna faller ihop. Kan bero på att man skadat bröstkorgen
(brutit ett revben) eller att en lungblåsa brister.
Vad är bronchopneumoni?
Inflammation av bronkerna som sprids så att alveoler fylls med slem, bakterier och
nekrosvävnad istället för luft hostar upp slem. Svårt att få tillräckligt med luft.
