>> LEDAREN
Från näringsämnen till hela
kosten – logiskt men inte lätt
Ett av huvudbudskapen från förslaget till den femte
versionen av nordiska näringsrekommendationer
(NNR5) är att hela kosten spelar roll. Att rekommendationerna rör sig i en riktning från att fokusera på
vårt dagliga behov av näringsämnen, till att lyfta fram
betydelsen av kostmönster och livsmedelsval är å ena
sidan helt logiskt. Så har även nutritionsforskningen
utvecklats under senare år.
Å andra sidan, när NNR inte bara konstaterar hur
sambanden mellan olika kostmönster och intag av vissa
livsmedel och hälsoutfall ser ut, utan också drar slutsatser om vad vi ur ett nordiskt perspektiv bör äta mer
eller mindre av, rubbas vissa cirklar. För alla som vant sig
vid att skilja på riskvärdering och riskhantering, uppstår
då helt naturligt frågan om hur man ska se på NNR.
De flesta uppfattar nog NNR som en värdering, medan
hanteringen – det vill säga utformningen av livsmedelsbaserade kostråd – förväntas ske hos de nationella livsmedelsmyndigheterna. I NNR-kapitlet om ”Food, food
pattern and health outcomes”, som nyligen var öppet
för synpunkter, skulle det därför vara till stor hjälp med
ett förtydligande om var NNR5 ska placeras på ”värderings-hanterings-skalan” och i relation till de nationella
kostråden.
Det skulle också underlätta för alla som ska omsätta
NNR i praktik om livsmedel och grupper av livsmedel i
större utsträckning definieras utifrån deras näringsmässiga
egenskaper, och inte endast utifrån
perspektivet om de är processade
eller inte. De allra flesta livsmedel
vi äter är processade, men kan
variera avsevärt i näringsmässig
sammansättning.
Det är angeläget att budskap
från NNR är så tydliga och
exakta som möjligt – inte
minst i detta kapitel,
som sannolikt kommer att vara det kapitel
som är enklast att ta
till sig för en bred läsekrets. Jag är säker på att
författarna bakom kapitlet
håller med, och att de
har haft en sådan avsikt.
Att vissa luddiga och ej
väl definierade begrepp,
som ”junk foods” och
2 Nordisk Nutrition 2 • 2013
”ultra processed foods”, ändå smugit sig in kan ha olika
förklaringar. Bristande beskrivning av olika livsmedel och
livsmedelsgrupper i de vetenskapliga studierna och en
vilja att förenkla komplexa samband till enkla budskap är
sannolikt två bidragande faktorer. Det är ingen lätt uppgift. Men för att budskapen från NNR5 ska få det positiva
genomslag de förtjänar – det är ett mycket ambitiöst och
gediget arbete som ligger bakom! – bör så många otydliga
begrepp som möjligt bytas ut mot tydligare alternativ,
alternativt kompletteras med en förklaring om varför
begreppet används. Det skulle öka användbarheten och
minska risken för en trist och onödig debatt kring budskapens saklighet.
En livsmedelskategori vars definition tidvis ifrågasatts är
”processat kött”. Eftersom vissa processade köttprodukter
har en väsentligt högre fetthalt och salthalt än andra, kan
det framstå som tveksamt och till och med provocerande att i nutritionella sammanhang ”bunta ihop” dem
i en gemensam grupp. Men eftersom olika studier delvis
använder olika definitioner av begreppet och eftersom vi
inte känner till mekanismerna bakom sambandet mellan
intag av processat kött och risken för koloncancer finns
i dagsläget inte underlag för att ur detta perspektiv göra
en mer finskalig definition av processat kött. Först när
vi vet det kan man eventuellt dela upp processat kött i
”bad guys” och ”good guys”. Först då kan också branschen
på allvar påbörja arbetet för att allt fler produkter ska
tillhöra den senare kategorin. Som så ofta är det alltså
mer forskning som behövs!
Susanne Bryngelsson, chefredaktör
Stig Orustfjord ny GD
för Livsmedelsverket
NOTIS: Stig Orustfjord efterträder Inger Andersson
som generaldirektör och chef för Livsmedelsverket.
Stig Orustfjord har tidigare bland annat varit överdirektör i Försäkringskassan och länsöverdirektör
vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Stig Orustfjord
tillträder som generaldirektör 1 september.
Källa: www.regeringen.se/sb/d/17517/a/218843
