Inspiratör på vetenskaplig grund
- om grunden för Livsmedelsverkets arbete
för bra matvanor
Hanna Eneroth
Monika Pearson
Åsa Brugård Konde
NNR -ett viktigt kunskapsunderlag
• Ta fram kostråd
• Planera mat för grupper
• Utvärdera gruppers eller befolkningens intag
av olika näringsämnen
• Information och utbildning
• Nyckelhålsmärkningen
• Produktutveckling
• Livsmedels- och nutritionspolitik
Nordiskt samarbete
•
•
•
•
NNR finansieras av Nordiska Ministerrådet
Samarbete sedan 1960-talet
De första NNR kom 1980
Föregående upplaga är från 2004
De nordiska länderna har likheter i
-Livsmedelsutbud
-Matvanor
-Folkhälsoproblem
men få experter i varje land…
NNR 2012 -samlad forskning om
hälsosam mat
Målet är en kost som
• Tillgodoser behovet av näring
• Minskar risken för kostrelaterade kroniska
sjukdomar
• Bidrar till att främja hälsosam vikt
Innehållet i NNR 2012
• Referensvärden som rekommenderat intag (RI)
för näringsämnen, till exempel järn
• Referensvärden för energiintag
• Rekommendationer om fysisk aktivitet
• Kapitel om amning, antioxidanter, kostmönster
• Hållbara matvanor
Omfattande och öppen process
• Litteraturöversikter
• På vissa viktiga områden var de systematiska
• Resultatet har granskats av andra experter
• Alla kapitel fanns på webben för öppen
konsultation
Var hittar man NNR 2012?
• Bok och online (pdf), från www.norden.org
• Kapitel 1–3 finns på svenska på
www.livsmedelsverket.se
• De systematiska litteraturöversikterna
publicerades i Food & Nutrition Research
10–20 % av energin från protein
• Protein
– 2-64 år : 10–20 E%
– 65 och äldre: 15–20 E%
Lite mer men nyttigare fett
• Det är typen av fettsyror som spelar roll
–
–
–
–
–
Enkelomättat 10–20 E%
Fleromättat 5-10 E%, varav n-3 > 1 E%
Mättat fett: < 10 E%
Transfett: så lågt som möjligt
Totalfett: 25–40 E%
Rätt sorts kolhydrater
• Fokus på typ och livsmedelskällor
– Kostfiber: 25–35 g/dag (> 3g/MJ) från naturligt
kostfiberrika livsmedel som fullkorn, frukt, bär,
grönsaker, baljväxter, nötter eller frön
– Fullkorn
– Tillsatt socker: < 10 E%
– Kolhydrater, totalt: 45–60 E%
Faktaskrifter om protein, fett och
kolhydrater
Mer vitamin D och selen
• Vitamin D (RI)
– 10 µg/dag för barn > 2 år och vuxna
– 20 µg/dag för äldre > 75 år
• Selen (RI)
– Kvinnor: 50 µg/dag
– Män: 60 µg/dag
– Gravida & ammande: 60 µg/dag
Viktiga förändringar för hälsa och energibalans
Koll på nya rön
• Andra organisationers rekommendationer och
underlag, till exempel WHO och Efsa
• Systematiska litteraturöversikter
• Matvaneundersökningar
• Statistik på livsmedelsförsäljning
Undersökningar om matvanor
Riksmaten vuxna 2010-11 generellt:
• För lite grönsaker och frukt, fisk, fullkorn
• För mycket tillsatt socker, salt och rött kött
• Stora individuella variationer
• Unga vuxna hade sämst matvanor
Generationsmålet –
övergripande för miljöpolitiken
….till nästa generation lämna över
ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta,
utan att orsaka ökade miljö- och
hälsoproblem utanför Sveriges
gränser.
16 Nationella miljömål
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust
och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt djur- och växtliv
ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR
17
Ramen
år 2050
< 2 oC
2 ton CO2-ekvivalenter
10-12 ton CO2-ekvivalenter
Utsläpp av växthusgaser – privat
konsumtion
2,4 ton CO2e
Konsumtionens klimatpåverkan NV rapport 5903/08
– hela ”tårtan” ung. 10 ton CO2e/person och år, 2003
Växthusgasutsläpp
Grönsaker, bönor, frukt och bär
• bekämpningsmedel, särskilt frukt
• stort svinn
• flygtransporter av grönsaker och frukt
• låg miljöbelastning, särskilt grova grönsaker
• baljväxter låg klimatpåverkan
Fisk och skaldjur
• Överfiske
• Miljömärkt fisk
- ett bra val
Bröd, flingor, gryn, pasta och ris
• övergödning
• ris särskilt klimatpåverkande
• låg miljöpåverkan
• lägre användning av bekämpningsmedel än vid
odling av frukter och grönsaker
Matfett
• biologisk mångfald
• klimatpåverkan
• raps- och olivolja påverkar generellt
sett miljön mindre än palmolja
• raps omväxlingsgröda
Kött
Kött påverkar miljön mest
• klimatpåverkan
• övergödning
• rikt odlingslandskap
• biologisk mångfald
Mjölk och mejeriprodukter
• relativt stor klimatpåverkan
• övergödning
• rikt odlingslandskap i Sverige
• biologisk mångfald i Sverige
Klimatpåverkan – olika koster
CO2e
Mera
kött
Dagens
konsumtion
Inget
svinn
Enligt
kostråd
2050
maten
Vegan
Källa: Hur liten kan konsumtionen vara år 2050? SJV 2013
500
Näring i två koster
450
400
350
300
Riksmaten
Dagens konsumtion
2050
250
200
150
100
50
0
Rekommendation
Mer från växtriket och mindre från djurriket
gynnar även miljön
Matvanorna är största risken
Källa Läkartidningen januari 2015;
112 C4TH
Mat och folkhälsa
• Vi kan påverka
hälsan!
• Ät grönare, lagom
mycket och rör på
dig
Mycket mer information finns på
livsmedelsverket.se
Prenumerera på nyhetsbrev
om mat och hälsa
