LATHUND KOL – Akutbehandling (nationellt vårdprogram 2002) v. 060129 /RL Behandling av akut försämring av KOL Orsak Svårighetsgrad Behandlingen måste ta hänsyn till orsaken Vägledning för klinisk värdering: Bedöm alltid om det finns hållpunkter för: - pneumoni eller nedre luftvägsinfektion, - pneumothorax, - lungembolism, - akut hjärtsvikt, - hjärtinfarkt eller - läkemedel (bortglömda eller intagna) Anpassa behandlingen till detta. Lindrig - medelsvår försämring Försämring på grund av bortglömd diureticamedicinering behandlas t ex med återinsättning av diuretica. Andningsfrekvens Respiratorisk svikt på grund av långvarig hypoxi behandlas i första hand med oxygen. Saturation (luftandning) Behandlingsrekommendationerna på nästa sida avser i första hand försämringsskov betingade av ökad obstruktivitet oftast utlöst av infektion. Hjärtfrekvens Blodgas Livshotande försämring Påverkad, cyanos, ödem Konfusion – koma Obetydlig till besvärande ansträngningsdyspné Vilodyspné Uttalad vilodyspné Ej obligat! Pat ev utmattad, orkar ej andas < 25 /min > 25 /min < 110 /min > 110 /min > 90 % < 90 % Behöver vanligtvis ej mätas PO2 < 8,0 kPa PCO2 > 6,5 kPa Allmänpåverkan Dyspné Svår försämring < 90 % PO2 < 6,5 kPa PCO2 > 9,0 kPa pH < 7,3 Vid svår och livshotande försämring krävs tillgång till blodgasanalys, varför dessa fall bör handläggas på akutmottagning på sjukhus eller transporteras dit efter inledande behandling Behandling av lindrig-medelsvår försämring Behandling av svår försämring av KOL Inhalationsbehandling Ges från nebulisator med beta2-stimulerare och antikolinergikum. Salbutamol 5 mg eller terbutalin 10 mg blandat med ipratropium 0,5 mg. Vid behov kan behandlingen upprepas efter 30-45 min. Inhalationsbehandling och antibiotikabehandling ges som vid lindrigt till måttligt skov. Systemisk steroidbehandling är indicerad. Startdos 4 mg Betametason eller Prednisolon 30 mg. Därefter kan dosering för lindrig-måttlig försämring följas. Beta2-stimulerare subkutant kan ges om patienten inte orkar inhalera. Teofyllinbehandling kan övervägas vid bristande svar på inhalationsterapi och vid oförmåga att inhalera. Infektionsbehandling Majoriteten av akuta försämringsskov är infektionsutlösta och i cirka hälften av fallen är de bakteriellt betingade. De dominerande patogenerna är Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae och Moraxella catarrhalis. För antibiotikabehandling talar förekomst av två av följande symtom: • Ökad sputumvolym • Sputumpurulens • Ökad dyspné Täta försämringsskov och annan kronisk sjukdom, främst hjärtsjukdom, ökar indikationen. Förstahandsval av antibiotika: Amoxicillin, doxycyklin eller trim/sulfa. Oxygen ges i små doser och terapin kontrolleras med blodgasprovtagning. Under transport till akutmottagning på sjukhus kan 1-2 liter oxygen ges via näsgrimma under kontroll av pulsoximetri. Högre nivåer än SaO2 91 % skall då inte eftersträvas p.g.a. risken för koldioxidretention. Steroidbehandling Kan vara indicerat vid bristande svar på bronkvidgande terapi eller om gynnsam effekt är känd sedan tidigare. I första hand ges prednisolon 20-30 mg i 7-14 dagar. Vid kontrollerad oxygenbehandling på akutmottagning med möjlighet till blodgasbestämning eftersträvas SaO2 strax över 90 % eller pO2 strax över 8 kPa. Blodgaser kontrolleras var 30:e-45:e minut och oxygendosen höjs stegvis med 0,5 till 1 l/ min. Observera risken för koldioxidretention! Diuretika-terapi är indicerad vid tecken på vätskeretention. Livshotande försämring av KOL Vid dåliga blodgasvärden pO2 < 6,5-7 kPa eller pCO2 över 8-9 kPa ( särskilt om stigande) eller om pH < 7,3 är exacerbationen så allvarlig att assisterad ventilation bör övervägas. Särskilt allvarlig är acidos. Tillståndet är nu livshotande och inläggning på intensivvårdavdelning eller avdelning med vana att övervaka och behandla patienter med hyperkapnisk respiratorisk insufficiens är indicerad.