LATHUND KOL – Akutbehandling (nationellt vårdprogram 2002)
v. 060129 /RL
Behandling av akut försämring av KOL
Orsak
Svårighetsgrad
Behandlingen måste ta hänsyn till orsaken
Vägledning för klinisk värdering:
Bedöm alltid om det finns hållpunkter för:
- pneumoni eller nedre luftvägsinfektion,
- pneumothorax,
- lungembolism,
- akut hjärtsvikt,
- hjärtinfarkt eller
- läkemedel (bortglömda eller intagna)
Anpassa behandlingen till detta.
Lindrig - medelsvår
försämring
Försämring på grund av bortglömd diureticamedicinering behandlas t ex med återinsättning
av diuretica.
Andningsfrekvens
Respiratorisk svikt på grund av långvarig
hypoxi behandlas i första hand med oxygen.
Saturation (luftandning)
Behandlingsrekommendationerna på nästa sida
avser i första hand försämringsskov betingade
av ökad obstruktivitet oftast utlöst av infektion.
Hjärtfrekvens
Blodgas
Livshotande
försämring
Påverkad,
cyanos, ödem
Konfusion – koma
Obetydlig till
besvärande
ansträngningsdyspné
Vilodyspné
Uttalad vilodyspné
Ej obligat! Pat ev
utmattad, orkar ej andas
< 25 /min
> 25 /min
< 110 /min
> 110 /min
> 90 %
< 90 %
Behöver vanligtvis ej
mätas
PO2 < 8,0 kPa
PCO2 > 6,5 kPa
Allmänpåverkan
Dyspné
Svår försämring
< 90 %
PO2 < 6,5 kPa
PCO2 > 9,0 kPa
pH < 7,3
Vid svår och livshotande försämring krävs tillgång till blodgasanalys,
varför dessa fall bör handläggas på akutmottagning på sjukhus eller transporteras dit
efter inledande behandling
Behandling av lindrig-medelsvår försämring
Behandling av svår försämring av KOL
Inhalationsbehandling
Ges från nebulisator med beta2-stimulerare och antikolinergikum.
Salbutamol 5 mg eller terbutalin 10 mg blandat med
ipratropium 0,5 mg.
Vid behov kan behandlingen upprepas efter 30-45 min.
Inhalationsbehandling och antibiotikabehandling ges som vid
lindrigt till måttligt skov.
Systemisk steroidbehandling är indicerad.
Startdos 4 mg Betametason eller Prednisolon 30 mg.
Därefter kan dosering för lindrig-måttlig försämring följas.
Beta2-stimulerare subkutant kan ges om patienten inte orkar
inhalera.
Teofyllinbehandling kan övervägas vid bristande svar på
inhalationsterapi och vid oförmåga att inhalera.
Infektionsbehandling
Majoriteten av akuta försämringsskov är infektionsutlösta och i cirka
hälften av fallen är de bakteriellt betingade.
De dominerande patogenerna är Haemophilus influenzae,
Streptococcus pneumoniae och Moraxella catarrhalis.
För antibiotikabehandling talar förekomst av två av följande symtom:
• Ökad sputumvolym
• Sputumpurulens
• Ökad dyspné
Täta försämringsskov och annan kronisk sjukdom, främst
hjärtsjukdom, ökar indikationen.
Förstahandsval av antibiotika: Amoxicillin, doxycyklin eller trim/sulfa.
Oxygen ges i små doser och terapin kontrolleras med blodgasprovtagning. Under transport till akutmottagning på sjukhus kan
1-2 liter oxygen ges via näsgrimma under kontroll av pulsoximetri.
Högre nivåer än SaO2 91 % skall då inte eftersträvas p.g.a. risken
för koldioxidretention.
Steroidbehandling
Kan vara indicerat vid bristande svar på bronkvidgande terapi
eller om gynnsam effekt är känd sedan tidigare.
I första hand ges prednisolon 20-30 mg i 7-14 dagar.
Vid kontrollerad oxygenbehandling på akutmottagning med möjlighet till
blodgasbestämning eftersträvas SaO2 strax över 90 % eller pO2 strax över
8 kPa. Blodgaser kontrolleras var 30:e-45:e minut och oxygendosen höjs
stegvis med 0,5 till 1 l/ min. Observera risken för koldioxidretention!
Diuretika-terapi är indicerad vid tecken på vätskeretention.
Livshotande försämring av KOL
Vid dåliga blodgasvärden pO2 < 6,5-7 kPa eller pCO2 över 8-9 kPa ( särskilt om stigande)
eller om pH < 7,3 är exacerbationen så allvarlig att assisterad ventilation bör övervägas.
Särskilt allvarlig är acidos.
Tillståndet är nu livshotande och inläggning på intensivvårdavdelning eller avdelning med vana att
övervaka och behandla patienter med hyperkapnisk respiratorisk insufficiens är indicerad.
