Traumatiska upplevelser kan leda till missbruk

foto: christer höglund
Traumatiska
upplevelser kan
leda till missbruk
Det finns ett tydligt
samband mellan traumatiska upplevelser i
krigszoner och senare
missbruk av alkohol
och andra droger. Det
menar Per-Olof Michel,
FN-veteran och docent
i katastrofpsykiatri.
Text Ulf Eliasson
E
n helflaska vodka före den
utsiktslösa infanteriattacken
i Stalingrad eller en dubbel
romranson i en sönderskjuten
löpgrav i Flandern. Att genom berusning lugna soldaternas nerver och
stilla skräcken inför ett anfall är ett
välbelagt fenomen i den västerländska krigslitteraturen, liksom hur den
historiskt sett stundom generösa
tilldelningen av alkohol i arméer och
örlogsflottor i alla tider hjälpt manskapet att stå ut med sin eländiga och
slitsamma vardag.
Däremot vet vi av naturliga skäl
– Det finns ett klart samband mellan trauma­
tiska krigsupplevelser och senare missbruk
av alkohol eller andra droger, säger Per-Olof
Michel, FN-veteran och under 13 år försvarsö­
verpsykiater. Idag är han docent i katastrof­
psykiatri vid Uppsala universitet.
Alkohol & Narkotika Nr 6/2011
17
Ω
mindre om de skilda epokernas krigsveteraner och deras benägenhet att
väl hemma ta till ruset för att döva
ångest orsakad av tidigare krigsupplevelser. Faktum är att den första
stora vetenskapliga studien som berörde problematiken kom först 1983.
Den var amerikansk och siktade in sig
på psykiatriska efterkrigssymtom hos
veteraner från Vietnamkriget. Studien fann att en betydande minoritet
av de hemvändande unga männen
hade misslyckats med att återanpassa
sig till det civila livet. Många av dem
led alltjämt av psykiska störningar,
vanligen i kombination med alkoholeller annat drogmissbruk.
– Det finns ett klart och tydligt
samband mellan traumatiska upplevelser i krigszoner och senare missbruk av alkohol eller andra droger,
säger Per-Olof Michel, FN-veteran
och tidigare försvarsöverpsykiater.
Han ser Vietnamkriget som typexempel på bästa möjliga grogrund för
psykiska skador – eller med modern
terminologi posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – hos soldaterna:
– Jag tror att man kan hävda att
om du försvarar ditt land som blir attackerat av främmande makt, så blir
det psykiska priset lägre än under
omvända omständigheter. Ju mer
motiverad du är och ju mer stöd du
upplever från samhället, desto mindre
kommer de psykiska skadorna att bli.
I Vietnamkriget skickades personal
långt hemifrån medan en stor del av
den egna befolkningen inte kunde
begripa varför. Därmed blev priset
för de hemvändande veteranerna så
mycket högre, inte minst vad gäller
missbruk och depressioner. Drygt
femtiotusen amerikanska soldater
stupade i Vietnam. Det finns uppgifter
som anger att dubbelt så många av
de överlevande har tagit livet av sig
efteråt.
– Posttraumatiskt stressyndrom
18
– Även svenska soldater drabbas av psykiska
återverkningar efter sin utlandstjänstgöring,
säger Eva Johansson som skrivit en doktors­
avhandling om svenska FN-veteraner.
består av tre komponenter – återkommande minnesbilder/ mardrömmar, ett tydligt undvikande av allt
som har med de utlösande händelserna att göra samt att den drabbade befinner sig i ett slags konstant
alarmtillstånd. Vi har här att göra
med ett uttalat psykiskt lidande, vilket får många att börja självmedicinera, vanligen med alkohol. På så vis
kan missbruk bli en följd av syndromet. Detta är inte ovanligt i undersökt soldatmaterial. Vid en studie av
Vietnamveteraner med PTSD så hade
hela fyrtio procent av dem som ingick
i materialet utvecklat någon form av
missbruk, säger Per-Olof Michel.
Per-Olof Michel arbetar idag som
docent i katastrofpsykiatri vid Uppsala Universitet, men har utöver sina
tretton år som försvarsöverpsykiater
även bedrivit forskning på hemvändande svenska FN-soldater. Han
tjänstgjorde som officer i Sinai 1979
och återvände till FN-tjänst 1996 som
sjukvårdsansvarig för den svenska
batalonen i Bosnien.
Att det ständigt krigförande USA
nästan helt dominerar forskningen
om krigsveteraner kan bli problematiskt när amerikanska erfarenheter
ska appliceras på exempelvis svensk
FN-trupp, konstarerar Per-Olof
­Michel. Inte minst när det gäller urvalet:
– I och med att den rika, välmående delen av USA:s befolkning i stor
utsträckning personligen kan hålla
sig utanför krig, så kommer övervägande delen av dem som skickas ut
från mindre välmående och välsituerade samhällslager, där många har
problem med sig i bagaget redan före
krigsupplevelserna. Om man jämför
med svenska FN-soldater så har det
i stor utsträckning varit tvärtom hos
oss. På sätt och vis har det varit något
av en elit som valts ut. Först var det
krav på fullgjord värnplikt, dessutom
var du tvungen att ha bra betyg för
att komma ifråga. Det finns studier
på Försvarshögskolan som visat en
koppling mellan höga värnpliktsbetyg och psykisk stabilitet. Sverige
har alltid haft FN-personal ute som
i huvudsak varit både välutbildad
och välselekterad. Vi har med andra
ord haft stabilare gäng ute än många
and­ra länder.
Svenska FN-soldater har också – hittills – kommit förhållandevis lindrigt
undan under sina utlandsuppdrag,
även de mera riskfyllda som Bosnien
och Afghanistan. Åtminstone jämfört
med våra grannländer. Från både
Danmark – med över fyrtio döda i
Afghanistan – och Norge har det rapporterats om krigsskadade veteraner
som haft så svårt med återanpassningen att de bosatt sig ute i skogen,
långt bort från all civilisation.
– Danskarna och i viss mån norrmännen har varit i en väldigt jobbig
zon i Afghanistan och varit mycket
mer utsatta än svensk personal. Dom
har nu fått en hel del problem på
halsen med sina veteraner, säger PerOlof Michel.
Alkohol & Narkotika Nr 6/2011
Tema Hemvändande soldater
Men även svenska soldater drabbas
av psykiska återverkningar efter sin
utlandstjänstgöring. Eva Johansson var personalofficer vid det första
svenska FN-kompaniet i det sönderfallande Jugoslavien under tidigt 90tal. Numera är hon avdelningschef på
Försvarshögskolan och har skrivit en
doktorsavhandling om svenska FNveteraner.
– Där finns hela skalan från nedstämdhet över ångest och oro till utvecklad PTSD. Men man ska ha klart
för sig att huvuddelen av de svenskar
som deltagit i internationella insatser
mår bra efteråt. Majoriteten kan även
tänka sig att åka ut igen.
Eva Johansson förklarar att hon
– i likhet med sina fåtaliga svenska
forskarkollegor på området – inte
ställt frågor om alkohol- och andra
drogvanor under sina många intervjuer med såväl aktiv som hemvändande FN-trupp. Däremot fick hon
i intervju- och enkätsvaren en bild
över diverse psykiska problemområden efter avslutad utlandstjänstgöring:
– Att plötsligt vara hemma igen
efter en lång, intensiv period där man
”Ju mer motiverad du är
och ju mer stöd du upp­
lever från samhället,
desto mindre kommer
de psykiska skadorna
att bli.”
levt oerhört tätt inpå andra männi­
skor kan skapa känslor av ensamhet,
tomhet och frustration. Du saknar
de nära banden och upplever att ditt
normala sociala umgänge har svårt
att relatera till vad du har att berätta.
Jag har också stött på soldater som
haft traumatiska upplevelser men
som dragit sig för att söka hjälp. Kan-
ske har man vid en första kontakt
med sjukvården fått träffa en läkare
som inte ens vet vad ett kompani är
för något. Då stänger man helt enkelt
av.
Under intryck av omvärldens erfarenheter och i linje med den uttalade
svenska politiska viljan att delta i
fler internationella militära insatser
har – den numera yrkesbaserade –
svenska försvarsmakten under ett
antal år utvecklat omhändertagandet
av hemvändande soldater, berättar
Eva Johansson:
– Före Bosnienbataljonerna var
det inte aktuellt med något mottagande överhuvudtaget. Då skulle soldaten avrustas så fort som möjligt
och sedan sättas på tåget hem till sin
egen lilla stad. Numera genomgår alla
ett särskilt hemkomstprogram med
efterföljande återträffar, där man
också försöker fånga upp veteraner
som mår dåligt.
Notiser
Nytt centrum för forskning
om beroende och livskvalitet
Clinical Health Promotion Centre är ett
svenskt-danskt samarbete med syfte att
stärka klinisk forskning, utveckling och
undervisning inom områdena alkohol &
narkotika, tobak, näring, fysisk aktivitet
och samsjuklighet.
Centret innebär en sammanslagning
av forskargrupper vid klinisk alkoholforskning på Lunds universitet och WHOs samarbetscenter på Bispebjerg Hospital vid
Köpenhamns universitet.
Det blir en del av ett redan etablerat
nordiskt samarbete och ett internationellt
nätverk med över 850 sjukhus och vårdgivare från alla kontinenter. Målsättningen
är en bättre hälsovinst för patienterna
Alkohol & Narkotika Nr 6/2011
genom hälsofrämjande vård med fokus på
alkohol och andra droger, tobak och livskvalitet. Forskningen kommer att bedrivas
i nära samarbete med Beroendecentrum
Malmö.
– Jag har länge önskat etablera ett
excellent forskningscenter och detta är
ett första steg på vägen. Genom sammanslagningen får vi större forskningsprojekt,
snabbare resultat och bättre implementering av forskning och utveckling, säger
Hanne Tönnesen, överläkare, professor
och forskningsgruppsledare på Klinisk
alkoholforskning vid Lunds universitet och
dessutom centrumledare vid WHOs samarbetscentrum på Bispebjerg hospital.
Hanne Tönnesen
19