O
£33,
f
'^
>
KAMMARRÄTTEN
I SUNDSVALL
T nTTHTr^Tr
l . W
Sida l (10)
Mål nr 2667-13
T^^* K
—
„
JLJVJIVJL
2014-08-26
Meddelad i Sundsvall
KLAGANDE
Promocar i Stockholm AB (tidigare Din Motor i Gävle AB),
556306-6959
c/o Din Motor Invest AB
Box 42124
126 15 Stockholm
MOTPART
Länsstyrelsen Dalarnas län
791 84 Falun
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Faluns dom den 12 september 2013
i mål nr 2948-12, se bilaga A
SAKEN
Återkrav av lönegarantimedel
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten avslår överklagandet.
Dok.Idl21851
Postadress
Besöksadress
Telefon
Box 714
851 21 Sundsvall
Södra Tjärngatan 2
060-18 66 00
060-18 66 52
E-post: [email protected]
www.kammarrattenisundsvall.se
Telefax
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 2
Mål nr 2667-13
YRKANDEN M.M.
Promocar i Stockholm AB överklagar förvaltningsrättens dom. Bolaget
har fått tillfälle att utveckla sin talan, men har inte avhörts.
Länsstyrelsen i Dalarnas län bestrider bifall till överklagandet och anför
bl.a. följande till stöd för sin inställning.
Promocar i Stockholm AB har genomgått en företagsrekonstruktion där
lönegarantimedel betalats ut. Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade den
28 juni 2012 att återkräva hela det belopp som betalats ut i lönegaranti från
och med beslutet att rekonstruktion ska ske. Detta enligt den
rättstillämpning som gällde vid tidpunkten för beslutet. Promocar i
Stockholm AB har yrkat att lönegarantimedel som avser tiden efter att
rekonstruktionen inletts ska omfattas av ackordet.
Målet gäller om statens regressfordran enligt 28 § lönegarantilagen på
utbetald lön som intjänats efter ansökan om företagsrekonstruktion är en
sådan fordran som enligt 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktioner omfattas av ett ackord. Med hänsyn till att lönegarantin
innebär att staten inträder i arbetstagarens rätt bör frågan besvaras med
utgångspunkt från vad som i ackordshänseende gäller beträffande
arbetstagarens fordran mot arbetsgivaren. Högsta domstolen (HD) har i mål
T 1882-11 vid tillämpning av kvittningsbestämmelserna i 5 kap. 15 §
konkurslagen ansett att de anställdas fordran på lön uppkommit redan
genom anställningsavtalet. Fråga är om den omständigheten att HD i
konkursrättsligt hänseende valt att knyta uppkomsten av löntagarens fordran
- och därmed statens regressfordran - till tidpunkten för anställningsavtalets
ingående är avgörande även för vad som gäller vid tillämpningen av
bestämmelserna i 3 kap. 3 § och 3 kap. 8 § lagen om företagsrekonstruktion.
Enligt länsstyrelsens uppfattning är så inte fallet.
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 3
Mål nr 2667-13
Det finns uttalanden i doktrinen som anger att det avgörande momentet för
fordrans uppkomst, i vart fall i kontrakträttsliga sammanhang, är när det
avtal som ligger till grund för fordringen träffas. Rättspraxis har dock inte
gått i samma riktning (jfr rättsfallen NJA 2009 s.291 och Göta Hovrätt mål
nr T 2959-11). Kammarrätten i Göteborg har i mål 5845-12 dragit slutsatsen
att hela lönegarantibeloppet ska omfattas av ackordet. Slutsatsen kan sägas
grunda sig på bedömningen att frågan om tidpunkten för lönefordrans
uppkomst ska bedömas på samma sätt vid företagsrekonstruktion som vid
konkurs. Det finns dock väsentliga skillnader mellan konkurs och
företagsrekonstruktion som talar mot en sådan tolkning.
Syftet med en konkurs är att avveckla gäldenärens verksamhet, varvid
gäldenären förlorar sin rådighet och konkursboet träder in som ett nytt
rättssubjekt. Åtskillnad måste då göras mellan sådana fordringar som har sin
grund i avtal med konkursgäldenären (konkursfordringar) och sådana som
grundar sig på avtal som ingåtts eller övertagits av konkursboet
(massafordringar). Anledningen till att fordrans uppkomst vid konkurs utgår
från avtalsdagen är för att särskilja konkursfordran från massafordran.
Något sådant behov finns inte vid företagsrekonstruktioner eftersom det vid
rekonstruktion inte uppkommer något nytt rättssubjekt utan rekonstruktionsgäldenären fortsätter att driva verksamheten vidare.
Syftet med rekonstruktion är att ge gäldenären rådrum med betalning av
äldre skulder och eventuellt kunna få till stånd en nedskrivning av dessa
genom ackord. Under rekonstruktionen tillämpas dels principen att alla
borgenärer ska behandlas lika, dels principen att gäldenären under
företagskonstruktionen ska betala alla uppkomna förpliktelser kontant, dvs.
erlägga full ersättning för varor eller tjänster som tillhandahålls under
rekonstruktionen. Beträffande varaktiga avtal såsom leasingavtal, hyresavtal
och finansieringsavtal m.m. framstår det som orealistiskt att dessa avtal ska
omfattas av ackord och ge rekonstruktionsgäldenären rabatt även till den del
fordringen intjänats under rekonstruktionen. Att statens fordran för utbetald
KAMMARRÄTTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 4
Mål nr 2667-13
lönegaranti, som enda fordran, ska särbehandlas är enligt länsstyrelsens
uppfattning inte rimligt och strider mot likabehandlingsprincipen. Med
beaktande av kontantprincipen och likabehandlingsprincipen bör
lönefordran vid rekonstruktion anses uppkommen då den intjänats.
Vid företagsrekonstruktion kan företaget välja att utnyttja lönegarantin om
man anser att det behövs. Det finns inget som hindrar att företaget fortsätter
att betala ut lön som vanligt. För en arbetstagare gäller då att denne har rätt
att avbryta sitt arbete om arbetsgivaren inte fullgör sin skyldighet att betala
avtalad lön. En arbetstagare kan inte efter en ansökan om rekonstruktion
tvingas att arbeta vidare utan att få full lön för det fortsatta arbetet. I likhet
med vad som gäller för andra varaktiga avtal måste detta rimligen innebära
att den anställdes rätt till betalning för arbete som arbetsgivaren mottagit
efter en ansökan om rekonstruktion inte kan sättas ned till följd av ett
offentligt ackord. Det finns ingen grund för att göra skillnad mellan en
arbetstagares fordran och andra borgenärers fordringar som grundar sig på
prestationer som levererats och utnyttjas av gäldenären under
rekonstruktionens gång.
Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att en arbetstagares lönefordran
avseende arbete som utförts efter ansökan om rekonstruktion vid
tillämpning av 3 kap. 3 § och 3 kap. 8 § lagen om företagsrekonstruktioner
inte är att anse som uppkommen före det att arbetet utförts. Fordringen
omfattas därmed inte av offentligt ackord. Till följd härav är även statens
regressfordran för utgiven lönegaranti i denna del undantagen från ett
ackord.
Länsstyrelsen åberopar rättsutlåtande den 21 januari 2013 från Ulrik Hägge,
Rosengrens Advokatbyrå. Ulrik Hägge anför sammanfattningsvis i sitt
utlåtande följande. Att begagna avtalsprincipen för fastställande av den
fordran som ska ingå i ackord är svårt att förena med de principer som ska
tillämpas vid rekonstruktion. Avtalsprincipen leder till olämpliga resultat
KAMMARRÄTTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 5
Mål nr 2667-13
både i förhållande till billighet och i förhållande till konkurrensfrågor. De
praktiska problem som uppkommer med avtalsprincipen ska inte heller
underskattas. Med hänsyn till regelns syfte är slutsatsen den att den fordran
som enligt 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion, ska omfattas av
ackord ska genom intjänande uppkommit före ansökan om
företagsrekonstruktion och således ska fordringar som har sin
beräkningsgrund i tiden därefter inte omfattas av ackord. Några skäl att
andra förhållanden ska gälla for lönefordran eller den i målet aktuella
regressfordran finns inte.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Partställning
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har fattat det överklagade beslutet, men
Länsstyrelsen i Dalarnas län ska efter den l juli 2012 handha utbetalningar,
utdelningar, återkrav och indrivningar när Länsstyrelsen i Gävleborgs län
betalat ut garantibeloppet (se förordning [2012:401] om ändring i
lönegarantiförordningen [1992:501]). Motpart är numera således
Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Tillämplig lagstiftning
Enligt 7 § andra stycket lönegarantilagen (1992:497) lämnas vid
företagsrekonstruktion betalning enligt garantin för fordran på lön eller
annan ersättning och på pension som skulle haft förmånsrätt enligt 12 eller
13 § förmånsrättslagen om arbetsgivaren i stället hade försatts i konkurs.
Vidare gäller enligt 28 § i fråga om utbetalat garantibelopp att staten
inträder i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären eller gäldenären vid
företagsrekonstruktion. Staten inträder dock inte i arbetstagarens rätt enligt
12 eller 13 § förmånsrättslagen (1970:979).
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 6
Mål nr 2667-13
Av 3 kap. 3 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion följer att ett
offentlig ackord endast omfattar fordringar som uppkommit före ansökan
om företagsrekonstruktion.
Frågan i målet
I målet är ostridigt att staten vid nu aktuell företagsrekonstruktion har
utbetalat l 332 468 kr i lönegaranti. Fråga i målet är om statens
regressfordran avseende den lönegaranti som betalats ut under
företagsrekonstruktionen omfattas av det fastställda offentliga ackordet.
Avgörande i denna del är när lönefordringarna ska anses ha uppkommit.
Bolaget menar att regressfordran avseende utbetald lönegaranti omfattas av
ackordet eftersom lönefordringarna uppkommit när anställningsavtalen
ingåtts, dvs. före ansökan om företagsrekonstruktion. Länsstyrelsen är å sin
sida av uppfattningen att regressfordran för utgiven lönegaranti inte
omfattas av det offentliga ackordet till den del garantin avser fordran på lön
för arbete som utförts efter ansökan om rekonstruktion.
Förarbeten m.m.
I förarbetena till lagen om företagsrekonstruktion anför regeringen i fråga
om förmånsrätt för nytillkomna fordringar bl.a. följande (prop. 1995/96:5
s. 133£).
Regeringens slutsats är att den ifrågavarande förmånsrätten i princip bör
gälla för enbart fordringar som grundas på avtal som gäldenären träffat
under rekonstruktionsperioden. I Insolvensutredningens förslag och i det till
Lagrådet remitterade förslaget angavs att förmånsrätten för nytillkomna
fordringar avsåg fordringar som uppkommit under företagsrekonstruktionen.
I det sammanhanget hävdades att fordringar grundade på avtal vanligen
anses uppkomma när avtal träffas samt att detta gäller även fordringar
grundade på sådana avtalsförhållanden - såsom anställningsavtal och
hyresavtal - där fordringen tjänas in löpande. Lagrådet har i anledning
därav uttalat: "Påståendet i remissen att fordringar som grundas på avtal
anses uppkomma när avtalet träffades synes i princip vara riktigt. Man torde
dock inte utan vidare kunna utgå ifrån att bestämmelser av det slag som nu
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 7
Mål nr 2667-13
har berörts genomgående har samma innebörd. Det kan därför i vissa fall
uppkomma fråga när en fordran har uppkommit. Ett exempel är måhända
fordran på lön." Enligt regeringens mening har Lagrådets synpunkt i denna
del visst fog för sig. Den visar i alla händelser att frågan om vilka fordringar
som skall omfattas av förmånsrätten måste prövas med beaktande av
relevanta omständigheter.
Skatteverket, som företräder staten vid eventuell indrivning av återkrav
avseende regressfordran enligt 13 § lönegarantiförordningen (l 992:501),
har i ett ställningstagande den 4 mars 2009, dnr 131 263055-09/111, gjort
bedömningen att statens regressfordran för lönegaranti som utgått under en
företagsrekonstruktion inte omfattas av ett offentligt ackord till den del
garantin avsett lön för arbete som utförts efter rekonstruktionens inledande.
Detta ställningstagande bedöms av verket som överspelat sedan
Kammarrätten i Göteborg meddelat dom i mål 5845-12 (se nedan).
Praxis
l rättsfallet NJA 2011 s. 849 var fråga om det förelåg hinder mot
verkställighet avseende en exekutionstitel som grundade sig på krav på
återbetalning avseende utbetalade lönegarantimedel. I målet fann tingsrätten
bl .a. att fordran på lön vid tillämpning av aktuell lagstiftning uppkommer
när lönen intjänats och att det inte var uppenbart att exekutionstiteln stred
mot lag. Hovrätten instämde i bedömningen att den åberopade
exekutionstiteln inte var uppenbart felaktig. Högsta domstolen fann att
länsstyrelsens beslut om återbetalning kan överklagas till förvaltningsdomstol varför möjligheterna att underkänna exekutionstiteln var ytterligt
begränsade. Domstolen uttalade sig inte i fråga om när fordran på lön
uppkommer.
Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2009 s. 291 uttalat att det av praxis
framgår att det inte finns någon för alla fall gällande princip för att
bestämma när en fordran ska anses ha uppkommit. I samma rättsfall har
Högsta domstolen betonat att syftet med den bestämmelse vars tillämpning
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 8
Mål nr 2667-13
är i fråga är av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt i
de situationer när omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska
tidpunkten kan sägas ha varit svävande. Frågan om fordringen ska anses ha
funnits vid den kritiska tidpunkten, trots att den inte var fullgången, är alltså
enligt Högsta domstolen i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella
regeln.
Kammarrätten i Göteborg fann i mål 5845-12 att statens regressfordran
omfattas av det offentliga ackordet även till den del fordran avsett lön för
arbete som utförts under rekonstruktionen, förutsatt att lönen grundat sig på
ett anställningsavtal som ingåtts före ansökan om rekonstruktion.
Kammarrätten åberopade bl.a. det förhållandet att en fordran på
uppsägningslön i konkurs anses ha uppkommit före konkursbeslutet
eftersom anställningsavtalet träffats dessförinnan. Länsstyrelsen i Västra
Götaland har överklagat kammarrättsdomen till Högsta förvaltningsdomstolen men inte fått prövningstillstånd (beslut den l juli 2013 i mål
nr 568-13).
I Göta Hovrätts mål T 2959-11 var fråga om ett transportavtal och i vad
mån utförda transporter i tid efter ansökan om företagsrekonstruktion skulle
omfattas av ett offentligt ackord. Hovrätten fann att den del av fordran som
avser transporter som ställts in efter ansökan om företagsrekonstruktion inte
omfattades av ackordet. Referenten i målet var skiljaktig och ansåg att
fordringen skulle omfattas av ackordet såsom tingsrätten funnit.
Kammarrättens bedömning
Frågan om vid vilken tidpunkt en lönefordran ska anses ha uppkommit bör
avgöras utifrån en helhetsbedömning av syftet med lagen om
företagsrekonstruktion och det sammanhang som statens fordran görs
gällande (jfr nämnda rättsfall NJA 2009 s. 291). Eftersom bedömningen
avser vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord enligt 3 kap. 3 §
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
DOM
Sida 9
Mål nr 2667-13
lagen om företagsrekonstruktion måste hänsyn därför tas till ändamålet med
den bestämmelsen. Det är därför t.ex. inte säkert att samma överväganden
ska läggas till grund för bedömningen av vilka fordringar som omfattas av
ett offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion som vid bedömningen av
vilka fordringar som kan göras gällande i konkurs.
I en konkurssituation har fordran på lön ansetts ha sin väsentliga grund i det
bakomliggande anställningsförhållandet. Det betyder att vid konkurs anses
en lönefordran uppkommen innan konkursbeslutet meddelades om
anställningsavtalet var träffat före denna tidpunkt. Ett konkursförfarande
syftar dock till att avveckla konkursgäldenären. Till skillnad mot
konkursförfarandet syftar en rekonstruktion till att återuppliva
rekonstruktionsgäldenären. Ett förfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion har för avsikt att ge gäldenärsföretaget rådrum från
borgenärernas aktioner så att gäldenären kan rekonstruera sitt företag med
de bästa ekonomiska förutsättningarna utanför konkursinstitutets ram (se
prop. 1995/96:5, s. 56). I centrum för förfarandet står alltså
rekonstruktionsbolaget och inte, såsom är fallet vid konkurs, borgenärernas
bästa.
Lagstiftaren har vidare valt att avgränsa rekonstruktionsförfarandet till att
avse fordringar sorn har uppkommit före ansökan om rekonstruktion.
Förfarandet tar alltså sikte på redan uppkomna skulder och syftar inte till att
ge det rekonstruerade företaget konkurrensfördelar vad avser utgifter som är
hänförliga till verksamhet som bedrivs efter denna tidpunkt, särskilt som en
företagsrekonstruktion kan pågå under en inte obetydlig tid. Bestämmelsen i
3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion bör därför inte kunna medföra
att rekonstruktionsgäldenären under rekonstruktionen kan bedriva
verksamhet på förmånligare villkor än konkurrerande näringsidkare, bortsett
från den respit med lönefordringar som lönegarantisystemet i sig innebär.
KAMMARRATTEN
I SUNDSVALL
Sida 10
DOM
Mål nr 2667-1
Vid en helhetsbedömning av syftet med lagen om företagsrekonstruktion
och det sammanhang som den aktuella fordran görs gällande finner
kammarrätten att endast de lönekostnader som intjänats före beslutet om
rekonstruktion ska omfattas av offentliga ackord. Därmed föreligger inte
skäl att ändra förvaltningsrättens dom och överklagandet ska avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
1
Ekholm
Anders Lind
cammarrättspresident kammarrättsråd
ordförande
,^-
iså Ärlebrant
kammarrättsråd
referent
Jeanette Sundqvist
föredragande
Sida l (4)
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I FALUN
Enhet l
DOM
2013-09-12
Meddelad i
Falun
Bilasa A
S
Mål
™
2948-12
Domare 1:11
KLAGANDE
Din Motor i Gävle AB, 556306-6959
Box 42124
126 15 Stockholm
MOTPART
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
801 70 Gävle
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut 2012-06-28, bilagal
SAKEN
Återkrav av lönegarantimedel
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandet av länsstyrelsens beslut.
Förvaltningsrätten avvisar överklagandet såvitt rör Skatteverkets meddelanden (domsbilagor 2 och 3).
Dok.Id 89530
Postadress
Box 45
S-79121 Falun
Besöksadress
Kullen 4
Telefon
Telefax
023-3830000
023-3830080
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag-fredag
08:00-12:00
13:00-16:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I FALUN
Enhet l
DOM
BAKGRUND OCH YRKANDEN
Länsstyrelsen Gävleborg beslutade om återkrav av lönegarantimedel mot
Din Motor i Gävle AB (härefter Bolaget) enligt bilaga l.
Skatteverket meddelade 2012-03-22 dels länsstyrelsen om belopp för återkrav dels Bolaget om ackordslikviden, se bilagor 2 och 3.
Bolaget har sänt sitt överklagande av beslutet om återbetalning av utbetald
lönegaranti till både länsstyrelsen och Skatteverket. Skatteverket har överlämnat överklagandeskriften till förvaltningsrätten för avvisning.
Bolaget yrkar att länsstyrelsens beslut ändras så att hela statens återkrav på
utbetald lönegaranti l 332 468 kr omfattas av lagakraftvunnet beslut om 25
-procentigt offentligt ackord av Gävle Tingsrätt, innebärande att återbetalning skall ske med totalt 333 117 kr.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Bolaget anför att hela utbetalningen av l 332 468 kr är grundad på anställningsavtal ingångna före 2011-07-19. Hela statens återkrav av utbetald
lönegaranti skall därmed omfattas av det offentliga ackordet. Bolaget hänvisar till NJA 2011 s. 849.
Av meddelande från Skatteverket 2012-10-10 till Bolaget framgår att i den
företagsrekonstruktion som Bolaget varit föremål för och som inleddes den
19 juli 2011 har lönegaranti utgått med totalt l 332 468 kr, varav 509 388
kr belöper på produktiv lön efter rekonstruktionens inledande. Skatteverket
bedömde att denna del av statens regressfordran inte omfattas av det offentliga ackordet. Skatteverket bedömde även att meddelandet den 22 mars
Sida 2
2948-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I FALUN
Enhet l
DOM
om hur stor del av lönegarantiregressen som inte omfattas av det offentliga
ackordet är ett icke överklagbart partsbesked.
Förvaltningsrättens bedömning.
Skatteverket har i ett dokument bedömt "Styrsignal" 2009-03-04 (Jonas
Grönkvist och Mats Wiktor) sammanfattningsvis anfört följande.
Det är Skatteverkets uppfattning att statens regressfordran för utgiven lönegaranti inte omfattas av ett offentligt ackord till den del garantin avser
fordran på lön eller annan ersättning (inklusive semesterlön och semesterersättning) för arbete som utförts efter ansökan om rekonstruktion. Om
lönegarantiregressen avser lön/ersättning som belöper på tiden dessförinnan eller uppsägningslön under tid när arbetstagaren inte utfört arbete
omfattas fordringen däremot av ackordet. En sådan tillämpning av bestämmelsen i 3 kap 3 § lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) är
ändamålsenlig och innebär att rekonstruktionsgäldenären inte under rekonstruktionen kan bedriva sin verksamhet på förmånligare villkor än konkurrerande näringsidkare, bortsett från den respit med betalning av lönefordringar som lönegarantisystemet i sig innebär.
Det avgörande av Högsta Domstolen som Bolaget hänvisat till (NJA 2011
s. 849) avser fråga om hinder mot verkställighet.
HD anför som beslut att eftersom ett beslut av länsstyrelsen av det aktuella
slaget alltså kan överklagas är möjligheterna att på verkställighetsstadiet
underkänna exekutionstiteln ytterligt begränsade. En följd av detta är att
det inte har funnits något utrymme för verkställighetsmyndigheten att på
den av klaganden angivna grunden underkänna exekutionstiteln. Något
hinder mot verkställighet har därmed inte förelegat.
HD tar alltså inte ställning till frågan om statens återkrav av utbetalat lönegarantibelopp, som avser lön som har intjänats efter ansökan om företags-
Sida 3
2948-12
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
IFALUN
Enhet l
DOM
rekonstruktion, omfattas av ett offentligt ackord. Denna fråga berördes
endast av föredragande justitiesekreteraren. Någon praxis finns således
fortfarande inte som ger klar vägledning i hur denna fråga skall bedömas.
Förvaltningsrätten gör bedömningen att det rnot bakgrunden av syftet med
en företagsrekonstruktion syns främmande att betrakta lönefordran för
arbete utfört efter beslutet om rekonstruktion som tillhörande vad som skall
omfattas av det offentliga ackordet. Efter beslut om rekonstruktion har ju
arbetstagaren rätt att stoppa sitt arbete om han inte får full lön (lön enligt
avtalet) och han torde inte vara skyldig att finna sig i en nedsättning av
denna lön genom ett ackord. Avsikten med en företagsrekonstruktion är att
åstadkomma en uppgörelse med borgenärerna om skulder som uppkommit
före rekonstruktionens inledande, inte om skulder som uppkommit efter
rekonstruktionen. Förvaltningsrätten delar sammantaget Skatteverkets bedömning som uppenbarligen ligger till grund för länsstyrelsens beslut.
Överklagandet av länsstyrelsens beslut skall därför avslås.
Till den del överklagandet riktats mot Skatteverket skall det avvisas då
Skatteverket inte har meddelat något överklagbart beslut i aktuell fråga.
N ÖVERKLAGAR^ se bilaga 4 (DV 3109/1 c)
r
,--.-- S.Z.—-
'oland Häggman
I förvaltningsrättens avgörande har deltagit även nämndemännen
Lilian Holmgren, Rut Boden och Anders W Bengtsson
Sida 4
2948-12
<J
1(1)
ÅTERKRAV
Dnr 207-5313-2012
2012-06-28
Länsstyrelsen
Gävleborg
Administrativa enheten
Jan Höglund
026-171108
[email protected]
Din Motor Gävle AB
Box 42124
126 15 Stockholm i
Återkrav av lönegarantimedel
Länsstyrelsen Gävleborg har betalat ut lönegarantimedel till Din Motor i Gävle
AB, 556306-6959, med anledning av att bolaget varit föremål för
företagsrekonstruktion. Gävle Tingsrätt har 2012-02-27 beslutat om offentligt
ackord. Av totalt utbetald lönegaranti på 1.332.468 kr ingår ej 509.388 kr i
ackordet utan detta belopp inklusive ränta ska återbetalas.
Länsstyrelsen Gävleborg anhåller att 509.388 kr samt ränta betalas senast 201207-30 till plusgiro 35191-6. Räntan ska betalas med den räntesats som varje år
fastställs av Riksgälden med tillägg av två procentenheter, vilket för 2012 är
4,93%. Ränta beräknas från 2012-05-05 då beslutet om att
företagsrekonstruktionen ska upphöra vunnit laga kraft. Vid betalning 2012-0730 uppgår räntan till 5.999 kr.
O
Jan Höglund
Ekonomichef
Bilaga:
Skatteverkets meddelande om ackordslikvid 2012-03-22
Postadress Länsstyrelsen, 801 70 Gävle
Telefon 026-17 10 00
Webbwww.lansstyrelsen.se/gavleborg
Besöksadress Borgmästarplan
Fax 026-17 13 05
E-post gavleborg@Iansstyre!sen.se
7
r
Å
Skatteverket
MEDDELANDE
Datum
Person-/Organisationsnummer
2012-03-22
556306-6959
Ärendenummer
87 1257807
Handläggare
Björn Hofstedt
010-574 51 33
Länsstyrelsen Gävleborg
Lönegaranti
801 70 Gävle
Aterkrav lönegaranti
Länsstyrelsen Gävleborg har betalt ut lönegarantimedel
till Din Motor i Gävle AB, 556306-6959, med anledning
av
bolaget varit föremål för
företagsrekonstruktion genom beslut av Gävle tingsrätt
2011-07-19.
Gävle tingsrätt har 2012-02-27 beslutat om offentligt
ackord, se bifogat protokoll.
Länsstyrelsen bör därför kräva återbetalning av.
utbetald lönegaranti inklusive ränta för den del av
lönegarantin som inte ingår i ackordet.
Av utbetald total lönegaranti på l 332 468 kronor ska
509 388 kronor återkrävas i sen helhet och resterande
823 080 kronor ingå i ackordet. För den del av
lönegarantin som ingår i ackordet kommer
ackordslikviden att betalas till Skatteverket.
Björn HbTstedt
-é
o
<
CN
O
O
o
ro
L
www.skatteverket.se
Postadress
701 87 Örebro
Telefon
0771-56 75 67
E-postadress
[email protected]
björn-hofstedt@skatteverket .se
—l
X
r
C
MEDDELANDI
Datum
Person-/0rganisationsnumrner
2 012-03-.22
556306-6959
Ärendenummer
87 1257807
Handläggare
Björn Hofstedt
010-574 51 33
Din Motor Gävle AB
BOX 875
SOI 31 GÄVLE
Ackordslikvid
Din Motor Gävle AB (556306-6959) har genom beslut av
Gävle tingsrätt 2012-02-27 beviljats offentligt
ackord.
Beviljat ackord innebär att av bolagets skuld ska
ackordslikvid erläggas i två steg. De oprioriterade
'fordringsägarna ska erhålla ett offentligt ackord om
dels 25% av var och. ens fordran per ingång av den 19
juli 2011 som utbetalas senast den 30 juni 2012 dels
en tilläggsackordslikvid bestående av bolagets
samtliga likvida medel,_ förutom 50 000 kronor .
motsvarande dess nedsatta aktiekapital, fördelade
mellan samtliga oprioriterade fordringsägarna utifrån
var och ens fordran per ingången -av den 19 juli 2011.
Tilläggsackordslikviden förfaller till betalning en
vecka efter det att bolagets samtliga.tillgångar
omvandlats till likvida medel/ samtliga skulder som
uppstått den 19 juli 2011 eller'senare reglerats och
bolagets samtliga eventuella tvister förlikts eller
lösts genom laga kraft vunnen dom. Bolagets moderbolag
Din Motor Invest AB (556754-2211) har gått i borgen •
•såsom för egen skuld för bolagets rätta fullgörande av
betalningen av båda acfcordslikviderna.
Statens fordran på bolaget-utgörs av utbetald
lönegaranti om totalt l 332 468 "kronor. Av detta
omfattas 823 080 kronor av ackordet och resterande 509
388 kronor ska återbetalas till staten i sin helhet.
Ackordslikvid:
Ackordslikviden ska betalas till Skatteverkets
plusgiro 4208418-6 eller bankgiro 5053-1151.' Ange
organisationsnummer vid betalningen.
- Ackordslikvid i -steg l totalt 205 770 kronor"ska
betalas senast den 30 juni 2012.
- Ackordslikvid i steg 2 ska-betalas senast en vecka
SESKV8787 1257807
www.skatteverket.se
Postadress
Telefon
0771-5675 67
E-postadress
[email protected]
J
-
r
MEDDELANDE
Person-/0rganisationsnumffler
Datum
20-12-03-22
5-56306-6959
Ärendenummer
,87 1257807
efter det att bolagets samtliga tillgångar och
omvandlats till likvida medel, samtliga skulder som
uppstått den 19 juli 2011 eller senare reglerats och
bolagets samtliga eventuella tvister förlikts eller
lösts genom laga kraft vunnen dom.
Statens fordran ej ingående i ackordet:
Utbetald lönegaranti ej ingående i ackordet 509 388
kronor ska återbetalas till Länsstyrelsen Gävleborg på
plusgiro 35191-6 ange organisationsnummer vid
'betalningen.
. .
Björn Hofstedt
Kopia:
- Länsstyrelsen Gävleborg
- Anders Mårtens, rekonstruktör
SESKV8787 1257807
J
