SOCIALFÖRVALTNINGEN
Annika Nilsson, 0554-191 56
[email protected]
2014-04-01
DIABETES
Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder ”sockersöt/honungssöt”) är inte
en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är
att sockerhalten i blodet är för hög.
Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller
nästan helt slutat att fungera.
Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den
mängd som produceras räcker inte för kroppens behov.
De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på
viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till att någon får
sjukdomen. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att
försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns
minst 350 000 människor med diabetes. Mer än hälften av Sveriges diabetiker är
över 65 år. Diabetes Mellitus är en kronisk sjukdom med förhöjd blodsockernivå
pga. brist på insulin(typ 1-diabetes) eller nedsatt känslighet för insulin hos
kroppens celler/ det insulin som produceras ger inte full effekt (typ 2-diabetes).
Sockerhalten, glukos-halten, i blodet mäts idag i plasmaglukos och enheten är
milli-mol per liter (=mmol/l).
INSULIN
KIL1000, v1.0, 2013-06-14
För att kunna förstå hur sjukdomen diabetes uppträder måste vi ta en närmre titt
på hur hormonet insulin fungerar och verkar.
Insulin är ett livsnödvändigt hormon som bildas i bukspottkörteln (pancreas).
Sida 1 av 16
Insulinet reglerar halten av socker i blodet. Insulinets uppgift är att se till att alla
kroppens celler får tillgång till energi i form av socker, glukos. Man kan se insulinet
som en ”nyckel” som öppnar dörren till de olika cellerna så att energin i form av
glukos kan komma in.
Om cellerna inte får energin i form av glukos tas energin från kroppsfettet. Då
bildas det ketoner eller ”syror” i kroppen som avfallsprodukt. Om detta inte
behandlas kan det leda till syraförgiftning eller ketoacidos, som är ett akut
livshotande tillstånd.
Om vi tillför snabb energi i form av socker till en diabetiker blir blodsockret snabbt
högt eftersom inget insulin finns tillgängligt. Trots att blodsockret är mycket högt
får kroppens celler ingen tillgång till energin. Insulin måste tillföras och verkar
genom att ”öppna”/ ”låsa upp” dörren för energin in till cellerna. När sockret åker
in i cellerna från blodbanan sänks följaktligen blodsockret.
Glukos som inte tar sig in i cellerna (pga. att insulin saknas) cirkulerar runt i
blodbanan och orsakar skador i kroppen. Dessa skador är vanliga och ses som
komplikationer orsakade av diabetessjukdomen.
Insulin sänker blodsockerhalten i blodet och är ”nyckeln som öppnar dörren” för
energin (i form av socker/glukos) till kroppens celler.
Trots en stor variation av energiintaget under dygnet hålls blodsockernivån
konstant hos en frisk person. När mycket energi tillförts hos en frisk person
signalerar kroppen med ett högt blodsocker och en rad faktorer medverkar till
insulin-frisättning, varvid cellerna tar upp glukos ifrån blodbanan och omsätter det
till energi i cellerna. Det är denna process som inte fungerar normalt hos en
diabetiker.
Sida 2 av 16
TYP 1-DIABETES
Typ 1-diabetes, börjar ofta under barn- och ungdomsåren och beror på att
antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Tillståndet kräver alltid
behandling med insulin, där av namnet ”insulinberoende diabetes”.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som kännetecknas just av att de celler i
bukspottkörteln som tillverkar insulin förstörs av kroppens eget immunförsvar. Vid
typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört.
Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de
insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total
insulinbrist. Varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot
infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man
inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag
och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan
fungera som den tändande gnista som startar angreppet.
SYMTOM
Symtomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna
förstörts.
Ökad trötthet
Ökad törst
Stora urinmängder
Viktnedgång
De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna
och att sockret drar med sig vatten. Törsten är en signal om de stora
vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga
störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen.
Ytterligare symtom är;
Illamående
Ont i magen
Luktar aceton ur munnen
Ser suddigt
Sida 3 av 16
Acetonlukten kommer sig av att kroppen inte får tillgång till energi i form av socker
och påbörjar omvandling av fett till energi för kroppens celler varvid ketoner bildas
som restprodukt i nedbrytningen av fett och orsakar en karaktäristisk acetonlukt.
BEHANDLING
Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- och tarmkanalens safter och
det går inte att ta i form av tabletter. Enda sättet att tillföra insulin till kroppen i
dag är därför med någon form av injektioner, men det pågår försök med att
inhalera insulin bland flera läkemedelsföretag. Alla människor med typ 1-diabetes
behandlas med insulin. Insulinbehandling sker via injektioner subcutant (förkortas
s.c och betyder ”strax under huden”/i underhudsfettet). Vanligaste sättet är sprutor
via ”insulinpennor”. Insulin kan även tillföras subcutant via insulinpump.
Det finns i dag många olika typer av insulin. De skiljer sig åt när det gäller hur
snabbt effekten kommer efter en injektion och hur länge effekten sitter i.
Direktverkande måltidsinsulin har effekt omedelbart och ska tas precis innan man
äter. Snabbverkande måltidsinsulin tar man ungefär en halvtimme före maten.
Dessa måltidsinsuliner har effekt under en till fyra timmar.
Medellångverkande och mer långtidsverkande insulin kan man ta till natten eller
som basdos under dagen. Dessa insuliner ger effekt två till tre timmar efter
injektionen och effekten sitter i mellan 12 och 24 timmar. Det finns även
insulinsorter som innehåller en blandning av snabbverkande och
medellångverkande insulin. De olika typerna av insulin gör det möjligt att
skräddarsy behandlingen efter de egna behoven.
Insulin doseras i så kallade enheter och alla insulinsorter innehåller 100 enheter
insulin per milliliter. Moderna insulinpennor är graderade i enheter och det
innebär att risken för feldoseringar minskas. Vilka insulindoser som behövs
varierar från person till person. Insulinbehovet varierar dessutom hos samma
person beroende på om man motionerar eller inte och på vad man äter och hur
mycket.
Sida 4 av 16
INJEKTIONSSTÄLLEN PÅ KROPPEN
TYP 2-DIABETES
Typ 2-diabetes, är den vanligaste diabetestypen (förkommer hos åtta av 10
diabetiker) och kallas också för åldersdiabetes eftersom den oftast börjar i vuxen
ålder. Typ 2-diabetes beror dels av att kroppens celler får en minskad känslighet
för insulin och dels av att bukspottkörtelns produktion av hormonet insulin inte
räcker till för kroppens behov. Således finns vid typ 2-diabetes en viss
insulinproduktion kvar i kroppen.
Typ 2-diabetes är, till skillnad från typ-1 diabetes, en ärftlig sjukdom där övervikt,
fysisk inaktivitet, stress och vissa läkemedel är bidragande orsaker till att
sjukdomen utlöses. Risken att insjukna i diabetes typ-2 ökar dramatiskt ju äldre du
blir. Man räknar med att bland dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen.
Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar
äta mer - och framför allt mer fettbildande mat - samtidigt som de arbetar mindre
med kroppen. Världshälsoorganisationen WHO räknar med en fördubbling av
antalet fall från början av 2000-talet fram till år 2025.
SYMTOM
Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men symptomen
är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes
eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks
sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker
Sida 5 av 16
blodsockret eller om det finns socker i urinen. Om man har typ 2-diabetes är det
vanligt att man
är trött både fysiskt och psykiskt
blir mer törstig
kissar oftare
Att man kissar mer och blir mer törstig beror här, liksom vid typ-1 diabetes, på att
socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp
vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Man kan
också få klåda i underlivet och börja se dimmigt. Symtomen kommer ofta långsamt,
men en del får inga symtom alls och då är det svårare att upptäcka sjukdomen.
BEHANDLING
Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck,
rökning eller höga halter av kolesterol. När man får behandling för typ 2-diabetes
är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska
minska. Ett första steg i behandlingen är att man ändrar sina levnadsvanor. För
ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består
behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion.
Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad
fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då
mer normala.
Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack
och därmed minska risken för följdsjukdomar. Medicinen stimulerar den egna
insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin och innehåller
således inget insulin i sig. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med
typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt
vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling.
BLODSOCKERKONTROLL
Blodsockervärdet mäts i millimol per liter, som förkortas mmol/l. Vanligtvis brukar
värdet bara variera lite under dygnet. Hos friska personer ligger värdet mellan 4
och 6 mmol/l innan man äter på morgonen. Den som har diabetes har ett högre
blodsockervärde än den som är frisk. Hos friska personer varierar blodsockret från
3,5 mmol/l upp till 7,0 mmol/l efter en måltid.
Sida 6 av 16
Man har diabetes om blodsockervärdet, taget när som helst under dygnet, ligger
över 12,2 mmol/l och man samtidigt har diabetessymtom. Om man inte har
symtom ska två prov vara över 12,2 mmol/l för att man ska få diagnosen diabetes.
Det är vanligt att blodsockervärdet ligger högre, oftast över 20 mmol/l, när
diagnosen typ 1-diabetes ställs.
Ibland kan blodsockret behöva kontrolleras på fastande mage. Man ska då inte äta
eller dricka annat än vatten efter midnatt och provet tas på morgonen före frukost.
Om blodsockervärdet då är mer än 7 mmol/l och man samtidigt har symtom
betyder det diabetes. Har man inte symtom ska två prov visa 7 mmol/l efter att
man har fastat för att man ska få diagnos. Målet är en låg och jämn blodsockernivå.
I det dagliga livet gäller det att balansera det som höjer och det som sänker
blodsockret. Målet är att få en låg och jämn nivå.
Mat höjer blodsockret. Insulin, tabletter och fysisk ansträngning sänker det. Mat,
läkemedel och motion är alltså de instrument som människor med diabetes har för
att påverka sitt blodsocker. För höga blodsockervärden kan till exempel uppstå om
man äter för mycket i förhållande till den mängd insulin eller tabletter man tar. För
höga värden uppstår också om man är mer stillasittande än vanligt. Omvänt blir
blodsockret för lågt om man äter för litet i förhållande till hur mycket insulin eller
tabletter man tagit eller att man ansträngt sig ovanligt mycket.
Man kan minska risken för att utveckla alla slags komplikationer av diabetes
genom att hålla sitt blodsockervärde så bra som möjligt. Både för höga och för låga
halter av socker i blodet är obehagliga. Blir halterna mycket för höga eller mycket
för låga är det till och med farligt.
HYPERGLYKEMI, FÖR HÖGT BLODSOCKER
Med hyperglykemi menas ett för högt blodsockervärde. Ett högt blodsockervärde är
på sikt skadligt för kroppens blodkärl. Både de små så kallade kapillärerna och de
större blodkärlen kan skadas. Ett tidigt tecken på att blodkärlen har börjat ta skada
Sida 7 av 16
är att protein, så kallad äggvita, läcker ut i urinen via njurarna. Det kallas
mikroalbuminuri.
Skador i de små blodkärlen kan leda till följdkomplikationer i form av nedsatt syn,
nedsatt njurfunktion och försämrad känsel i fötterna. Skador i de stora blodkärlen
kan orsaka hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Därför är det mycket viktigt att
sänka blodsockervärdet till rätt nivåer.
Förutom att de höga blodsockerhalterna ökar risken för följdkomplikationer, ger de
samma symptom som vid sjukdomsdebuten: törst, ökade urinmängder och
trötthet. Senare även illamående, kräkningar, magsmärtor, andedräkt som luktar
aceton, slöhet, djupandning.
Hyperglykemi kan leda till ketoacidos (syraförgiftning) som är ett livshotande
tillstånd.
Blodsockret stiger normal vid akut sjukdom och infektioner, fram för allt med
feber. Detta beror av att kroppen bildar blodsockerhöjande stresshormoner samt
att man rör sig mindre. Vid sjukdom ökar således insulinbehovet tillfälligt trots att
man troligtvis äter mindre än vanligt.
HYPOGLYKEMI, FÖR LÅGT BLODSOCKER
För låga blodsockervärden, insulinkänning eller hypoglykemi är betydligt vanligare
än för höga blodsockervärden, hyperglykemi. Risken är störst vid
insulinbehandling, men känning kan också inträffa vid tablettbehandlad diabetes.
Det brukar inträffa om blodsockervärdet blir lägre än 3-4 mmol/l. Orsaken kan
vara att man har tagit för mycket insulin eller att man inte har ätit ordentligt efter
insulininjektionen. Det kan också bero på att man har druckit alkohol, motionerat
kraftigt eller har maginfluensa med kräkningar och diarréer.
Symptomen kan vara hunger, svettningar, huvudvärk, yrsel darrningar,
hjärtklappning, dåsighet, koncentrationssvårigheter, oro, förvirring, irritation och
aggressivitet. Symtomen beror på att kroppens olika stresshormoner ökar kraftigt.
Sida 8 av 16
Detta är ett sätt för kroppen att ta tillvara de sockerreserver som finns i levern och
försäkra hjärnan om fortsatt tillförsel av socker.
Om man behandlas med insulin mot diabetes kan alkohol vara riskabelt. Leverns
förmåga att ge ifrån sig socker kan bli mindre morgonen efter att man druckit
alkohol. Det kan leda till att man får alltför lågt blodsockervärde. Det kallas
insulinkänning eller hypoglykemi och kan vara allvarligt.
BEHANDLING AV HYPOGLYKEMI
Botemedlet är att äta druvsockertabletter, dricka juice, söt saft, honung eller
liknande.
vid lättare känningar ge 3-4 sockerbitar, druvsocker eller juice.
Vid svårare känning eller om den kvarstår efter 10-15 minuter upprepa/ta
mer. Ge därefter mjölk och smörgås eller ordinarie måltid.
INSULINKOMA
Sjunker blodsockret mycket lågt förlorar personen med diabetes medvetandet och
hamnar i ett så kallat insulinkoma. Detta är ett farligt tillstånd eftersom hjärnan
kan ta skada av alltför låga blodsockervärden. Personen behöver omedelbart få
professionell hjälp. Om personen blir medvetslös kan blodsockervärdet höjas om
man får en injektion med sockerlösning direkt in i en blodåder. Detta måste oftast
skötas av sjukvårdskunnig personal, men det finns engångssprutor som man kan
ha hemma med hormonet glukagon som höjer blodsockervärdet. En kraftigt
omtöcknad eller medvetslös människa med diabetes ska snabbt föras till sjukhus.
Man ska aldrig försöka tvinga ned något i munnen på en medvetslös person.
Efter en insulinkänning kan man få en så kallad rekyleffekt under det närmaste
dygnet, vilket innebär att blodsockervärdet bli rejält förhöjt.
De flesta människor med diabetes känner igen tecknen när blodsockret är på väg
att sjunka för lågt och hinner själva utan dramatik äta något sött så att sockerhalten
stiger. En del saknar dock varningssignaler, och då kan insulinkänningen omärkligt
gå över i insulinkoma. Med åldern kan de typiska varningstecknen på
insulinkänning bli svagare eller försvinna, vilket ökar risken för insulinkoma.
Sida 9 av 16
SOCKER I URINEN
Oftast innehåller även urinen socker när läkaren ställer diagnosen diabetes. Socker
brukar inte finnas i urinen om man inte har diabetes. Njurarna, som är de organ
som producerar urin, filtrerar bort ämnen i blodet som ska lämna kroppen. Men
socker filtreras inte bort utan ska användas som bränsle i kroppens celler. Om man
har för hög sockerhalt i blodet klarar inte njurarnas filtermekanism att hålla kvar
allt socker i blodet. En del socker börjar då läcka ut med urinen.
Det är olika från person till person hur högt blodsockervärdet måste vara innan
socker börjar läcka ut i urinen. Vanligen sker detta när blodsockervärdet är högre
än 10 mmol/l. Hos barn börjar ibland socker läcka ut i urinen redan när värdet är
omkring 8-9 mmol/l. Barn med misstänkt diabetes kan få börja med att lämna
urinprov.
KETONER I URINEN
Ketoacidos – Syraförgiftning- Diabeteskoma
Om man har brist på insulin kan man få syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det
är ett akut och livshotande tillstånd. När kroppen inte kan tillgodogöra sig socker
som bränsle börjar fettvävnaden att förbrännas i stället. När stora mängder fett
förbränns bildas så kallade ketoner i levern som sedan kommer ut i blodet. Man
har, förutom socker, ofta ketoner i urinen när man får typ 1-diabetes och det först
när syran uppnår en viss nivå som den leder till syraförgiftning.
Ketoner är en typ av syror som är skadliga för kroppen. Att ha höga halter av dessa
syror kan leda till att man får syraförgiftning, vilket är livshotande. Syraförgiftning
är ett allvarligt tillstånd som ofta innebär att man blir omtöcknad eller till och med
medvetslös. Samtidigt kan kroppen bli uttorkad och vätskebalansen rubbas.
Ibland kan orsaken till syraförgiftning vara någon infektionssjukdom som ökar
insulinbehovet. Det kan också bero på att man inte har tagit sitt insulin i tillräckliga
doser under en tid. En tredje orsak kan vara stopp i insulintillförseln om man
behandlas med insulinpump. Syraförgiftning kan utvecklas om blodsockervärdet
ligger omkring 15-20 mmol eller högre. Symtomen kan komma ganska snabbt, från
tolv timmar upp till tre dygn.
Sida 10 av 16
De första tecknen är de vanliga diabetessymtomen, att man blir törstigare och
måste kissa ofta. Om man då inte kan få ner sitt blodsockervärde får man
allvarligare symtom som trötthet, illamående, kräkningar, huvudvärk, magsmärtor,
andningssvårigheter och att man blir omtöcknad eller medvetslös. Det är då viktigt
att man snabbt kommer till sjukhus för vård.
LÅNGTIDSSOCKERPROV- HBA1C
HbA1c, så kallat långtidssockerprov, är ett blodprov som visar hur
blodsockervärdet i genomsnitt har legat de senaste sex till åtta veckorna. Ett högt
värde tyder på att den genomsnittliga blodsockernivån har varit hög under sex till
åtta veckor före provtagningen.
HbA1c-värdet används inte för att ställa diagnos vid diabetes, utan för att
fortlöpande kontrollera att behandlingen fungerar bra. Värdet på HbA1c anges i
mmol/mol. Om man har diabetes bör man eftersträva att ligga under 52
mmol/mol. Värdet kontrolleras efter läkarordination.
KOMLIKATIONER
Typ 1-diabetes kan leda till komplikationer. De kan komma plötsligt eller utvecklas
under lång tid. Plötsliga komplikationer beror på att man har alltför höga eller
alltför låga blodsockervärden. Om man har kraftigt förhöjda blodsockervärden kan
man få syraförgiftning, ketoacidos. Om blodsockervärdet blir alltför lågt kan
resultatet bli insulinkänning. Båda dessa tillstånd är allvarliga och kräver att man
får vård omedelbart.
På lång sikt kan diabetes leda till senkomplikationer, som att kroppens blodkärl tar
skada, åderförfettning. Man kan till exempel få skador i blodkärlen i ögon, fötter
och njurar och dessa kan identifieras som följdsjukdomar till diabetes. Om man
förutom högt blodsockervärde även har högt blodtryck eller höga blodfettsvärden
ökar risken ytterligare för skador på blodkärlen. Högt blodtryck och höga
blodfettvärden är mer vanligt vid typ 2-diabetes, men kan också förekomma vid typ
1-diabetes och ska då också behandlas. Om man har svårläkta eller infekterade sår
är det extra viktigt att vara noga med sårvården. När man får behandling för typ 2-
Sida 11 av 16
diabetes är målet att man ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer
ska minska. Det kan man uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som
möjligt och samtidigt vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går
långsammare.
Man kan minska risken för att utveckla alla slags komplikationer av diabetes
genom att hålla sitt blodsockervärde så bra som möjligt.
En annan effektiv åtgärd är fysisk aktivitet. Att förbättra sina matvanor och att
sluta röka har också stor betydelse. Om man är överviktig är viktminskning en del i
behandlingen.
SKADOR I STORA OCH SMÅ BLODKÄRL
Man brukar skilja på skador i små och stora blodkärl. Skador i de små blodkärlen
är mer typiska om man har typ 1-diabetes, men man också kan få dem vid typ 2diabetes. De är sällan livshotande på samma sätt som komplikationerna i stora
blodkärl kan vara. Dessa skador kan påverka blodförsörjningen till ögonens
näthinna, njurarna och olika delar av nervsystemet. Följden kan då bli att man får
nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och
känselnedsättning i fötterna. Dessutom kan män ibland få sexuella problem i form
av impotens.
Skador i de stora blodkärlen kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke och är
vanligast bland personer med typ 2-diabetes.
RETINOPATI- ÖGONKOMPLIKATIONER
Om blodsockervärdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats
näthinna ta skada. Förändringarna i ögonbotten kallas retinopati. Det kan uppstå
små blödningar som skadar näthinnans synceller och på sikt kan leda till att synen
försämras. Förändringarna kan vara små och komma smygande så att man inte
märker av dem förrän synen har blivit kraftigt försämrad. Man kan få behandling
med laserljus mot de skadade blodkärlen i ögats näthinna. Laserbehandling är ett
sätt att bromsa skadorna på näthinnan.
Sida 12 av 16
Diabetes ökar även risken för grå starr och många opereras för denna linsgrumling.
Ibland är inte lasertekniken tillräcklig. Det kan då bli aktuellt med ett kirurgiskt
ingrepp, så kallad glaskroppsoperation. En annan, övergående, komplikation till
diabetes är den dimsyn som kan uppträda i samband med förändringar i
blodsockernivån.
NEUROPATI- NERVSKADOR
Den vanligaste komplikationen av långvarig diabetes uppstår i nervsystemet.
Nervskadorna är av olika typ och med olika svåra, eller inga symptom alls. Det är
framförallt blodsockerförhöjningen som har betydelse för uppkomsten av
nervskador, samt hur länge man har haft sin diabetes.
Av alla som haft diabetes i 15-20 år har ungefär hälften drabbats av nervskador,
men de flesta bara med måttliga besvär. Vid typ 2–diabetes kan nervskador redan
vara ett faktum när sjukdomen upptäcks.
De tunna blodkärlen till olika nerver kan skadas av förhöjda blodsockernivåer.
Nerverna kan också skadas direkt av ett högt blodsockervärde. Det kan leda till att
känseln försämras. Den vanligaste nervskadan är nedsatt känsel i underben och
fötter. Det kan orsaka att du får skavsår och småsår. Risken med sår hos diabetiker
är även relaterad till den försämrade läkningsprocessen pga. cirkulationsstörningar
orsakade av skador både små och större kärl. Ofta förekommer också
muskelsvaghet som plattar ut fotvalven. Det är viktigt att bekymmer med fötterna
upptäcks tidigt, så att eventuella sår kan förebyggas. Stickningar och
domningskänsla, är andra symptom vid nervpåverkan.
Om man har nedsatt känsel i fötterna är det viktigt att regelbundet kontrollera att
fötterna inte har märken som tyder på att skorna är för trånga. Det kan vara rodnad
hud, förhårdnader eller början till sår. Det är viktigt med regelbunden fotvård.
I Sverige har en gynnsam utveckling medfört att alltfler amputationer har kunnat
undvikas vid diabetiska fotsår. Medelåldern där man tvingas amputera är mellan
70 och 80 år. Diabetesrelaterade amputationer uppgår i dag i Sverige till ungefär
700 per år. Mer än 70 procent föregås av fotsår.
Sida 13 av 16
Med en ökad medvetenhet om betydelsen av bättre blodsockerkontroll, fötternas
känslighet och bättre fotvård kan antalet amputationer förhoppningsvis minska.
Att sluta röka är ett gott råd. Rökning ökar risken för amputation eftersom
syrebristen i vävnaderna då ökar.
En annan typ av nervskada, drabbar nerver som styr de inre organens arbete
oberoende av vår vilja. Det kan till exempel leda till att den sexuella funktionen
påverkas. Man kan också drabbas av yrsel när man reser sig upp, svårigheter att
svälja och en nedsatt svettning på fötterna. I många fall går det att behandla,
dämpa eller helt ta bort symptomen för nervskador.
Människor som haft diabetes länge kan drabbas av att en enda nerv plötsligt
förlamas. Det kan till exempel leda till ansiktsförlamning eller
ögonmuskelförlamning. Besvären orsakas troligen av en liten blodpropp i nerven
och brukar gå över spontant på några månader.
NEFROPATI- NJURARNA TAR SKADA
Njurarna är en del av kroppens "reningsanläggning". De filtrerar ut de vattenlösliga
gifter som bildas i ämnesomsättningen. De medverkar till reglering av blodtryck
och kroppens surhetsgrad samt salt-, vätske- och kalkbalans. Blodbildning är en
annan funktion.
När blodsockret är förhöjt uppstår kemiska reaktioner i njurarna som gör att de
kan ta skada. Den allvarligaste skadan drabbar de små blodkärlsnystan som
filtrerar den vätska som så småningom återvinns eller bildar urin. När kärlväggen
skadas av den förhöjda sockernivån i blodet läcker äggviteämnen, proteiner, ut i
urinen. Om detta får fortsätta kan kärlen skadas och njurarnas reningsförmåga
försämras. Protein i urinen är ett tecken på att kroppens alla blodkärl har börjat ta
skada. I början handlar det om mycket små mängder protein som läcker ut i urinen
och om man lyckas få ett bra blodsockervärde kan skadan läka.
Om skadorna på blodkärlen förvärras ökar mängden protein i urinen samtidigt
som njurarnas förmåga att rena blodet från avfallsprodukter börjar minska. Det är
ett tillstånd som kallas njursvikt och som ibland kan leda till urinförgiftning. Den
här utvecklingen går snabbare om man har högt blodtryck.
Sida 14 av 16
Vid tecken på proteinutsöndring i urinen bör man vara extra noga med att hålla sitt
blodsockervärde på en bra nivå. Man behöver då oftast behandling med
blodtryckssänkande läkemedel.
Om det finns protein i urinen behandlas man med vissa typer av
blodtrycksmediciner även om blodtrycket är normalt. Om man även har högt
blodtryck är det viktigt att hålla detta på så låg nivå som möjligt.
Om njurskadan utvecklas utan rätt behandling kan den till slut leda till dialys eller
njurtransplantation. Tidigare drabbades närmare hälften av alla med typ 1-diabetes
av nefropati efter 15-20 års sjukdom. Med dagens bättre behandling är siffran
endast 10-15 procent.
HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR SOM DIABETESKOMPLIKATION
Risken för hjärt- och kärlsjukdomar är större vid båda typerna av diabetes. I första
hand är det de stora blodkärlen som drabbas, men även hjärtmuskelns minsta
blodkärl kan förändras på samma sätt, som till exempel i ögats näthinna eller i
njuren.
Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får
åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som
gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp, och i benen till så
kallad fönstertittarsjuka.
En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små
blodproppar. De kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det
fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke.
Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man
har typ 2-diabetes.
Över 20 % av de som vårdas för hjärtinfarkt, har en tidigare känd diabetes. Två
tredjedelar av de som inte känner till sin diabetes, har antigen ett förstadium till
sjukdomen eller utvecklad diabetes när de får sin infarkt.
Sida 15 av 16
Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes och högt blodtryck, bukfetma och en
skadlig sammansättning av blodfetterna. De här tillstånden förekommer ofta
tillsammans hos samma person och kallas då metabolt syndrom. Det medför
kraftigt ökad åderförfettning och risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Rökning ökar risken för skador i blodkärlen
Risken att få hjärtinfarkt är högre hos rökare. Om man har diabetes och röker är
det extra skadligt, och risken att få hjärtinfarkt ökar då tre till fem gånger. Det finns
också en ytterligare ökad risk för att man ska få åderförfettning i de stora
blodkärlen i benen. Då blir blodcirkulationen i benen sämre vilket kan leda till
kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka. Samtidigt löper man en ökad risk
för att få svårläkta sår på ben och fötter. Om man har diabetes och är rökare är det
mycket viktigt att sluta röka för att minska risken för skador i kroppens blodkärl.
ANDRA SENA KOMPLIKATIONER
Om man har diabetes och förhöjt blodsockervärde under lång tid kan man också få
problem med andra delar av kroppen. Till exempel kan man få lättare att få hål i
tänderna. Därför är det bra att gå till tandläkaren regelbundet så att åtgärder kan
sättas in tidigt.
Man kan även få mag- och tarmproblem. Det kan leda till att magsäcken inte
tömmer sig som den ska och att man därför får svårare att reglera sitt
blodsockervärde. Om man misstänker sådana problem bör man ta upp dem med
sin läkare.
”DIABETES”, del av ”GERIATRIK”-kompendiet
Kil 2008/ Barbro Olsson, distriktssköterska på Västra enheten Kils kommun
Josefin Ohlsson, sjuksköterska på Östra enheten Kils kommun
Reviderat 2014 LW/HJ
Sida 16 av 16
SOCIALFÖRVALTNINGEN
Annika Nilsson, 0554-191 56
[email protected]
2014-04-02
Kunskapstest insulingivning
Namn……………………………………………………… Datum………………………………………….
1. Vad är skillnaden på Diabetes typ 1 och typ 2 gällande kroppens egen förmåga att
producera insulin?
_________________________________________________________
_________________________________________________________
_________________________________________________________
2. I vilket av kroppens organ produceras insulin?
_________________________________________________________
3. Vad är insulinets uppgift i blodet?
_________________________________________________________
_________________________________________________________
4. Vad är målet i diabetesbehandlingen?
_________________________________________________________
_________________________________________________________
5. Vilka symtom kan patienten få när blodsockret/plasmaglukoset är högt?
_________________________________________________________
KIL1000, v1.0, 2013-06-14
_________________________________________________________
Sida 1 av 3
6. Vid högt blodsocker/plasmaglukos ger det på sikt följdkomplikationer i kroppens
blodkärl, nämn någon komplikation.
_________________________________________________________
_________________________________________________________
7. Vid vilka sjukdomstillstånd höjs blodsockret/plasmaglukoset oavsett vad
patienten ätit?
________________________________________________________
_________________________________________________________
8. Vad kan vara orsaken till att blodsockret/plasmaglukoset blivit lågt?
_________________________________________________________
9. Vilket tillstånd är mest allvarligt för patienten? Om blodsockret/plasmaglukoset
är högt- eller lågt?
_________________________________________________________
10. Var på kroppen injiceras oftast det
snabbverkande insulinet?
_________________________________________________________
medellång/långtidsverkande insulinet?
_________________________________________________________
11. Var hittar du patientens aktuella insulinordination?
_________________________________________________________
12. Varför är det viktigt att patienten är ren om sina händer före
blodsockermätning?
________________________________________________________
_________________________________________________________
Sida 2 av 3
13. Om du bedömer att patienten har ett högt blodsocker kan du då ge mer insulin
än det som är ordinerat?
_________________________________________________________
14. Du misstänker fru Svensson, som är diabetiker, har för lågt blodsocker. Vilka
symtom kan du iaktta?
________________________________________________________
15. Vad kan du göra för att åtgärda ett lågt blodsocker? Beskriv två åtgärder.
_________________________________________________________
16. Vilket blodsockervärde kan räknas som normalvärde hos en person, som är
icke-diabetiker, som inte har ätit frukost?
_________________________________________________________
17. Vad gör du om Anna mår illa och inte vill ha sin mat när du kommer för att ge
insulinet?
_____________________________________________________
Antal rätt_________________________
Delegerande
sjuksköterska_______________________________________________
Sida 3 av 3
