reklam och konsument

Isaac Vasquez
Kandidatuppsats VT 2013
Design & visuell kommunikation 180p Malmö Högskola
Handledare: Anders Ljungmark & Åsa Harvard
REKLAM OCH KONSUMENT
EN STUDIE OM EMOTIONELL OCH ETISK MARKNADSFÖRING
INOM KLÄD-VARUMÄRKES BRANSCHEN
SAMMANFATTNING
ABSTRACT
Med en ständig ökning av konkurrens mellan
företagen blir den personliga relationen med
kunden allt viktigare. Produktens funktion står
inte längre i centrum då den har ersatts av idén
kring varan. Kunderna söker ett högre värde i
produkten och företagen måste sträva efter att
tillfredsställa och beröra kundens emotioner för
att framstå som attraktiv. Idag talas det därför
mycket om emotionell marknadsföring.
With a constant growth of competition between companies the personal relation to the
customer becomes more and more important.
The function of the product is no longer at the
center of attention as it has been replaced by
the idea of the product.
The customers seek a higher value in the product and the companies must strive to satisfy
and touch the emotions of the customers to appear attractive. That is why today there is a lot
of talk about emotional marketing.
Detta arbete ligger till grund för att få en
förståelse i hur emotioner styrs via reklam och
hur en etisk ståndpunkt påverkar kunden. Till
hjälp har jag använt mig av teoristudier, en egen
design för en påhittad vår-kollektionskampanj,
samt en kvalitativ enkätundersökning för att få
ett verkligt perspektiv av hur en tänkbar målgrupp ser och reagerar på reklam i olika former.
Genom att tala ett lättförstått språk som attraherar och samtidigt differentierar företaget från
konkurrenter, kan värdefulla emotioner väckas
för att skapa en personlig relation med kunden.
En etisk ståndpunkt kan vara värdefull för att
visa ett högre intresse än att tjäna pengar och
på så vis framstå som mer mänskligt och komma närmare kunden.
SÖKORD
Emotionell marknadsföring, märkesprofilering,
etik, kläder, grafisk design
This work is focusing on how to gain understanding about how emotions are steered and
directed by advertisements and how a ethical
standpoint affects the customer. For my help
I have used theory studies, an original design
for an imaginary spring collection campaign
and last but not least a survey to gain a real
perspective of how a conceivable target group
thinks and reacts to advertisements in different
forms.
By speaking a comprehendable language that
attracts and at the same time differentiates the
company from its competitors, valuable emotional connections can be created in order to
produce a personal relation to the customer.
An ethical standpoint can be valuable in order
to show a higher cause than simply moneymaking. By doing so the company can appear as
more human and thereby get a closer relation
to the customer.
KEYWORDS
Branding, emotional branding, ethics, clothing,
graphic design
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund och problemområde ........................................................................................................................4-5
1.2 Syfte och frågeställning ........................................................................................................................................... 5
1.3Avgränsningar .............................................................................................................................................................. 5
2. RELATERADE DESIGNPROJEKT
2.1 United colors of Benetton ..................................................................................................................................6-7
2.2 Obey clothing ...........................................................................................................................................................7-8
3. TEORI STUDIE
3.1 Marknadsföring ...................................................................................................................................................9-10
3.2 Emotionell marknadsföring .........................................................................................................................10-11
3.2.1 Storytelling .................................................................................................................................................... 11
3.2.2 Förstärkande objekt ...................................................................................................................................11
3.2.3 Färg ............................................................................................................................................................ 11-12
3.2.4 Typografi ..................................................................................................................................................12-13
3.3 Vad betyder etik? .....................................................................................................................................................13
3.4 Etisk marknadsföring ............................................................................................................................ 13-15
4. METOD OCH MATERIAL
4.1 Material ........................................................................................................................................................................16
4.2 Designarbete .............................................................................................................................................................16
4.2.1 Namn och Koncept ..............................................................................................................................16-17
4.2.2 Moodboard ....................................................................................................................................................17
4.2.3 Målgrupp ........................................................................................................................................................17
4.2.4 Konkurrensanalys och positionering ..........................................................................................17-18
4.2.5 Logotyp ....................................................................................................................................................18-19
4.2.6 Reklamkampanj ...........................................................................................................................................19
4.2.7 Designresultat ..............................................................................................................................................19
4.3 Enkätundersökning ................................................................................................................................................20
4.3.1 Enkätundersöknings resultat ..................................................................................................................20-21
5. DISKUSSION & SLUTSATS
5.1 Diskussion av metod ..............................................................................................................................................22
5.2 Resultat diskussion ..........................................................................................................................................22-23
5.3 Slutsats .........................................................................................................................................................................23
6. KÄLLOR
6.1 Elektroniska källor .................................................................................................................................................24
6.2 Tryckta källor ....................................................................................................................................................24-25
7. APPENDIX...................................................................................................................................................................26-62
Isaac Vasquez 2013
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund och problemområde
Bakom all typ av marknadsföring som vi dagligen utsetts för pågår en enorm tävling mellan
olika företag där de slåss om kundens uppmärksamhet (Kotler; Armstrong, 2010:29).
Marknadsföring har idag vuxit till att bli en stor
del utav våra liv genom att styra våra dagliga
val av tjänster och produkter. Idag talas det
därför mycket om relationen mellan kund och
företag, som under senare tid blivit ett av de
viktigare ämnena inom marknadsföring. Det är
inte enbart köpet från en kund som spelar roll
för att bli ett framgångsrikt företag. Kunden ska
alltid sättas i centrum och som företagare måste
man ta ställning till att det är minst lika viktigt
att veta hur en kund ser på företaget som hur
själva företaget utrycker sig gentemot kunden
(Davis, 2005:26). Ett företag bör alltid sträva
efter att förstärka relationen med kunden
genom att tillfredsställa dess behov. Till svars
får företaget då ett värde från kunden i form
av ett köp, vinst och en långvarig värdeökning
(Kotler; Armstrong, 2010:29).
Med ett syfte att påverka och kommunicera
använder sig allt fler företag utav begreppet
emotionsladdad marknadsföring, det vill säga,
marknadsföring som bygger på att framhäva
ett psykologiskt tillstånd hos betraktaren av
olika slag, som exempelvis glädje, attraktion,
ilska, rädsla, sorg eller upphetsning (Söderlund, 2003:27). Våra emotioner styrs omedvetet genom att företagen fyller sin reklam med
lockande objekt utöver den säljande produkten,
detta för att kunna trigga igång en positiv emotion hos betraktaren. Vackra människor, kändisar, humor, sex och något överraskande är några
exempel som används (Söderlund, 2003:14).
4
Reklam och konsument
Enligt Söderlund så ligger grunden till emotionsladdad marknadsföring i att framhäva positiva
känslor hos kunden. Tittar vi runt omkring
oss blir det allt vanligare att företag använder
sig av etiska ståndpunkter som säljargument
för att framstå som ett positivt företag. Inom
företagsbranschen har det blivit som ett slags
mode att utgå från en etisk ståndpunkt i form
av miljövänlig produktion och Fair Trade (Svensson, 2006:15). Enligt Svensson är en av anledningarna att företagen får ett försprång gentemot konkurrenter då kunderna söker allt oftare
efter ett högre värde än självaste produkten.
Men att företag tar en etisk ståndpunkt i form
av ett tyckande om samhällsproblem eller med
motiverande och inspirerande marknadsföring
är dock inte lika vanligt som fair trade och en
miljövänlig produktion.
Klädföretag som Obey Clothing och United Collors Of Benetton är två exempel som har använt
sig av emotionsladdad marknadsföring med en
etisk ståndpunkt, i form av ett tyckande om vad
som är rätt och fel på jorden. Både Obey och
Benetton har under sina år kunnat bygga upp
ett starkt imperium med hjälp av sin marknadsföringsstrategi där de samtidigt väckt både
positiva och negativa reaktioner. Idag räknas exempelvis Benetton som det mest globala klädföretagen i världen med egna butiker i 120 olika
länder(Benetton, 2011 [www]). Obey Clothing ses idag som en av de ledande street-wear
märkena i världen som väckt både positiva och
negativa reaktioner utefter sina politiska åsikter och marknadsföringsstrategier. Båda dessa
klädföretag har lyckats få stor uppmärksamhet på grund av sina emotionella marknadsföringsstrategier och etiska ståndpunkter. Allt
fler klädföretag använder sig idag av liknande
marknadsföringsstrategier som Obey clothing
genom att sprida sitt namn via klistermärken,
Isaac Vasquez 2013
men väldigt få företag vågar utgå och utrycka
sig och utgå helt utifrån en etisk ståndpunkt där
man kritiserar samhället och visar upp en verklighet, som Obey och United colors of Benetton
har gjort. Hur har folk tidigare reagerat på etisk
marknadsföring, och kan en etisk marknadsföring påverka en målgrupps tankebanor?
Reklam och konsument
dra om vad som är det goda och det rätta. Etik
i form av miljö och rättvis arbetsmiljö kommer
därför inte att beröras.
1.2 Syfte & frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att få uppfattning av hur ett etiskt budskap kan utformas
för att engagera en målgrupp till att förändra
sitt tänkande och levnadssätt.
Går det att påverka människors beteende och
tänkesätt med reklam?
Vilka faktorer är viktiga och relevanta för att
föra fram ett reklambudskap?
Hur går man tillväga för att marknadsföra sig
som ett etiskt företag?
Genom det här arbetet vill jag få en förståelse
för hur en kunds känslor påverkas av emotionell marknadsföring och därmed få en
förståelse för hur stark inverkan en etisk
marknadsföring har på konsumenten.
Utifrån dessa förutsättningar har jag lagt upp
följande frågeställning:
Kan man med hjälp utav etisk marknadsföring
motivera och engagera en målgrupp till ett mer
etiskt tänkande?
1.3 Avgränsningar
Denna uppsats utgår från ett klädföretags
perspektiv och berör endast reklam som utförs
via stillbilder som passar in i t.ex. skyltning,
magasin och webbaserad reklam i form av banners och annonser. Reklam som utformas via
rörlig bild, som t.ex. tv reklam kommer därför
inte att beröras i en större skala. Under arbetets
gång kommer jag endast att beröra etik i form
av människors beteende och relation till varan-
5
Isaac Vasquez 2013
2. RELATERADE DESIGNPROJEKT
I detta kapitel kommer två exempel på
framgångsrika designprojekt med etisk ståndpunkt att presenteras. Jag vill med denna information framföra ett verkligt perspektiv på hur
man tidigare som klädföretag har tänkt och
marknadsfört sig emotionellt med en etisk ståndpunkt.
Jag har valt att insamla fakta via litteraturböcker och web som berör de två utvalda designprojektens bakgrund och marknadsföringsstrategier.
2.1 United colors of Benetton
United colors of Benetton är ett italienskt klädföretag som grundades i början på 60 talet av
syskonen Gilberto, Carlo, Giuliana och Luciano
Benetton(Funding Universe. 2013 [www]).
Luciano, då chef för Benetton, bestämde sig
tidigt för att undvika konkurrerande produkter
genom att öppna sin egna och första Benetton
butik år 1968 i Belluno, vid de italienska alperna. Redan året därpå öppnade Benetton sin
första butik i Paris. Benetton familjen trodde till
en början att det skulle bli svårt att tränga sig in
med ett italienskt mode i en välutrustad mode
stad, men resultatet blev oväntat och positivt.
Om Benetton kunde lyckas i Paris så kunde dem
lyckas världen över. Expansionen av Benetton
butiker fortsatte mestadels i Italien fram till år
1978 då Luciano kände att 1000 butiker i Italien räckte för tillfället. Enligt Funding Universe
expandera Luciano sin kedja till fler europiska
länder och småningom även i Japan och Nordamerika. År 1985 kunde Benetton förklara
Amerika som deras snabbast växande försäljningsland, och redan i december samma år
förklarades Benetton som världens största plaggtillverkare (Funding Universe. 2013 [www]).
Idag är Benetton det mest globala klädföreta-
6
Reklam och konsument
gen i världen med över 5000 butiker utspridda
i 120 olika länder runt om i världen(Benetton,
2011 [www]). Med en klar vision att alltid se
framåt där andra misslyckas att se har Benetton
byggt upp sig till att idag vara ett utav världens
största klädföretag. Benetton har sedan dag ett
hållit sig till sitt koncept; alltid i framkant, med
färg, unik produktion och en universell form
av kommunikation genom att skapa både ett
fenomen och en kulturell debatt på ett eget sätt.
Med ett färgfullt koncept där varje färg representerar världens modeintresserade ungdomar
av olika ras, har Benetton kunnat utrycka sig på
ett eget sett och övervinna geografiska, politiska och ideologiska gränser (Benetton, 2011
[www]).
Benettons speglade sitt koncept tydligt genom
deras världsberömda reklamkampanjer under
80 och 90 talet. Med hjälp av fotografen Oliver
Toscani tog Benetton fram ett av tiderna mest
kontroversiella reklamkampanjer, där han utifrån att ha fått helt fria händer valde att ignorera en marknadsundersökning. Istället valde
Toscani att utforma sin reklamkampanj med
egen strategi med ett mål att göra Benetton så
berömt som möjligt (Walker, 2001:159-160).
Walker förklarar vidare att enligt Toscani själv
så valde han att ignorera den allmänna läran
om marknadsföring eftersom han ansåg att
alla företag borde visa ett socialt och politiskt
ansvar.
I en intervju för WDCD, What Deisgn Can Do
(Toscani, 2011: 1.32 [www]), förklarar Toscani
att läran i att vara kreativ ligger i att skapa
något som aldrig har skapats förr, att bygga upp
något från ingenting genom och uppnå ett enormt värde med det. Vill man skapa konst måste
man ta risker, och när man känner sig som mest
osäker är man som mest kreativ. Vidare förkla-
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
rar Toscani att människans själ behöver den här
typen utav kreativitet inom modern kommunikation, och det är här som design tar sin roll.
Enligt Walker(2001:160) ansåg Toscani, under sin tid hos Benetton, att marknadsföring
borde vara lika kreativt som att skapa konst och
därigenom ta upp viktiga världsproblem som
krig, rasism och dödsstraff. Han ville göra något
som ingen tidigare hade gjort, chockera och
väcka känslor hos människor genom att visa
upp en verklighet som pågick i världen. Toscani
reste runt i världen för att fånga en verklighet
på bild och bland resultaten kunde man år 1991
se en bild på ett blodigt nyfött barn med navelsträngen kvarhängandes (bild 1). Enligt Walker
(2001:160) var syftet med denna bild att visa
något naturligt som sker dagligen världen över,
vilket egentligen inte borde ha förolämpat
någon som den gjorde. Efter att ha fått in runt
800 klagomål i England var Benetton tvungna
att bannlysa bilden då många betraktare såg
bilden som äcklande (2001:160).
Benettons färgstarka kläder sågs aldrig i
någon reklambild under tiden då Toscani hade
ansvaret för klädföretagets marknadsföring
mellan åren 1982 och 2000. Enligt Walker
(2001:160) var det ända som kunde tyda på
vem som låg bakom bilderna var en grön rektangelformad logotyp med texten United colors
of Benetton, som placerades längst en kant (bild
1).
Benetton fångade uppmärksamheten från miljontals människor runt om i världen och blev
på en gång omstritt och känt över hela världen.
Enligt Walker (2001:161)var målet med kampanjerna att öka företagets värde snarare än
försäljningen. Walker poängterar att försäljningen till och med sjönk i länder som USA och
Bild 1, Colors of Benetton, 1991.
Tyskland där butiker även blev attackerade på
grund av en negativ respons mot marknadsföringen. Trots sina motgångar ansågs Benetton som ett osjälviskt, humanitetsförkämpe,
progressiv, grön, och blandrasigt företag av
många(Walker, 2001:161).
2.1 Obey clothing
Med ett stort inflytande från sin konst, design
och ideal grundades Obey Clothing år 2001 av
den idag 43 årige street art konstnären Shepard Fairey (Obey clothing. 2013 [www]). Enligt
Obey clothings hemsida startades klädmärket
tillsammans med de två kläddesigners Mike
Ternosky och Erin Wignall. Syftet med klädföretaget låg i att breda ut varumärke Obey från
att ha varit mest känd som en street-art konstnärs röst och en grafisk designer.
Obey Giant, Faireys välkända klistermärkekampanj, tog sin start år 1989 under Faireys
första år som student på Rhode Island School
of design. Klistermärkena bestod av en heltäckande ansiktsillustration på proffs-wrestlaren
Andre René Roussimoff, även känd som Andre
The Giant , uppbackat med texten Andre the Giant has a posse (bild 2.). Enligt Faireys egna ord,
samlade i ett manifest (Fairey, 1990 [www])
förklarar han att målet med klistermärket är att
väcka en förundran hos betraktaren så att han
7
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
kritisk, analytisk och belysa vad vi människor
har gemensamt snarare än att ta ställning till
hur annorlunda han är gentemot vad han ogillar.
Bild 2, Obey - Andre The Giant, 1989.
eller hon ifrågasätter sin omgivning och klistermärket. Enligt Faireys manifestation förklarar
han att klistermärket i sig, egentligen inte har
någon djupare mening än att få betraktaren att
söka efter sina egna svar. Fairey förklarar vidare
att det övervägande resultatet har blivit att
betraktaren reflekterat sig själv i klistermärket
och dem som funnit klistermärket som något
positivt har tagit den som en kulturell tröst
vilket har lett till en efterfråga av klistermärket.
De som har efterfrågat klistermärket har enligt
Fairey (1990 [www]) en önskan om att få vara
en del utav rörelsen och genom ägandet av ett
klistermärke kan dessa människor känna en
slags tillhörighet, fast att dem inte förstår klistermärkets egentliga mening. Fairey förklarar
vidare att dessa människor kan ofta känna att
kampanjen är något humoristisk, underjordisk
och samhällskritiskt som de vill vara del utav.
Andre the giant kampanjen som till en början endast var ett experiment för att se reaktion hos sina klasskamrater och skateboardkompisar, nådde en bredare publik än vad
Fairey hade förutsett. Enligt D´Ambrosio (2009
[www]) använder Fairey sin gatukonst som en
slags terapi för att få ut sin ilska och frustation
på ett positivt sett, där han samtidigt kan vara
8
Efter sin utbildning fortsatte Fairey att sprida
klistermärkena samtidigt som han ställde ut sin
konst världen över. Möjligheterna blev allt fler
och bredare med tiden och Fairey har sedan sin
start jobbat med bland annat med albumsomlag
och världskända film affischer. Fairey är idag
som mest känd för sin Obamaillustration inför
valet 2008, där han illustrerade Obamas ansikte
i form av en ikon ifylld med de amerikanska
färgerna(Bild 3). Kampanjen togs fram utan
något stöd från Obama-Kampanjen och i slutet
av första veckan hade 10 000 affischer spridits och illustrationen överflödades på nätet
(D´Ambrosio. 2009 [www]). Idag sprids Faireys
ideal och konst inte bara på väggar och kläder
som ett känsloväckande objekt, men även som
en marknadsföring för både hans konst och
kläder.
Bild 3, Obamaaffisch, 2008
Isaac Vasquez 2013
3. TEORI
3.1 Marknadsföring
I detta kapitel kommer jag samla in fakta om
och klargöra begreppet marknadsföring på ett
grundläggande sätt. Huvudsakligen kommer
jag att utgå från teorier baserade på Kotler &
Armstrong (2010) samt Gezelius & Wildenstam
(2011).
Till en början handlade marknadsföring helt
om att framhäva produktens egenskaper utan
någon som helst fokus på kundens behov. Gobé
(2009: 109-112) förklarar att mellan 50 och
90-talet hade de charmlösa företagen kontrollen
över designen och massproduktionen, dvs. till
att varans funktion stod i fokus. Samtidigt var
världsekonomin inte lika bra som idag, vilket
ledde till att konkurrensen var betydligt mindre. Enligt Gezelius och Wildenstam (2011:6)
fanns det under denna tid inte någon direkt anledning till att utforma ett större säljargument
än varans funktion. Enligt Gobé (2009:112)
har den ökade ekonomin sen 90 talet lett till
att vi blivit bortskämda och övergått från att
prioritera varors funktion till det spirituella.
Enligt Kotler och Armstrong (2010:29) handlar
marknadsföring idag inte enbart om reklam och
försäljning. Peter Drucker har rent av sagt: ”The
aim of marketing is to make selling unnecessary.” (citerat i Kotler; Armstrong, 2010:29).
Idag omringas vi av reklam nästan var vi än
befinner oss. I skolan, på jobbet, på bussen och
när vi rör oss utomhus. Vi stöter på allt från
de gammalmodiga marknadsföringsverktygen
i form av skyltning och uppslag, till de mer
direkta och moderna verktygen via web och tv
(Kotler & Armstrong, 2010:29). Enligt Gezelius
och Wildenstam (2011:13) använder företagen
sig av reklam för att kunna kommunicerar med
Reklam och konsument
sin målgrupp och informera om vilka produkter
de erbjuder. Gezelius och Wildernstam upplyser
att företagen därför måste kunna definiera
sin målgrupp för att veta vad de ska sälja och
hur det ska säljas för att kunna tillfredsställa
kunden. Gezelius och Wildenstam poängterar
att denna process automatiskt hamnar inom
begreppet marknadsföring tillsammans med
företagens tjänster och service, som under
senare tid fått en större roll inom företagens
prioriteringar. Vidare förklarar Gezelius och
Wildenstam (2011:7) att ett företag bör ta reda
på vad ens målgrupp efterfrågar innan produktionen av varan produceras. När varan väl är
framtagen gäller det för företaget att hitta sitt
sätt att upplysa behovet hos kunden och väcka
ett intresse med hjälp av sin marknadsföring.
Med en konstant ökning av konkurrenter med
liknande varor blir det allt viktigare för varje
företag att uppnå en värdeökning hos kunden
och på så sätt sticka ut från mängden(Gezelius;
Wildenstam, 2011:7). Med uttrycket ”värde”
menas de positiva emotioner som framhävs hos
kunden, exempelvis genom ett företags reklam.
Enligt Kotler och Armstrong (2010:29) ligger
ett företags viktigaste uppdrag för att kunna
bygga upp en lönsam relation med kunden, i att
skicka ut någonting som kan värdesättas och
därpå få ett värde tillbaka, exempelvis via ett
köp. Kotler & Armstrong förklarar vidare att
ett företags två huvudmål ligger i att attrahera
kunden med ett överlägset värde och att lyckas
behålla kvar kunden genom att förstärka relationen och tillfredsställa deras behov. Kotler
& Armstrong menar att företagen vill nå ut till
sina kunder på ett så direkt och personligt sett
som möjligt för att kunna bli en del av kundens
liv och berika deras erfarenhet av företaget
(Kotler; Armstrong, 2010:29). Enligt Kotler och
Armstrong (2010:29) är det viktigt är att förstå
9
Isaac Vasquez 2013
att ordet marknadsföring täcker hela processen
som berör ett företags aktioner för att kunna
hantera lönsamma relationer med kunden.
Genom att lära sig att förstå kundens behov,
och leverera överlägset värde, rimliga priser,
distribuera, och marknadsför sig på en effektiv
nivå, så kommer produkten lättare att bli såld
(Kotler; Armstrong, 2010:29).
Marknadsföringen har idag lyckats få en bred
betydelse. Samtidigt som det sker en marknadsutveckling så ändras marknadsföringsstrategierna (Kotler; Armstrong, 2010:29). Enligt Gobé
(2009:250) söker företagen konstant efter nya
vägar att marknadsföra sig på samtidigt som
hela världen anpassar sig till webben. Gobé
förklarar att människan själv gav den sociala
median ett liv där vi frivilligt valt att avslöja
våra privatliv som en öppen bok för vänner och
människor vi litar på. Detta har enligt Gobé
(2009:250) lett till att webben blivit den mest
emotionella median vi har. Gobé menar att webben har hjälp oss att få vår röst hörd, dela våra
åsikter, köpa varor, lära känna nya människor,
söka och hitta det mesta, och i vissa fall ändra
vår identitet och framstå som vem vi vill. Gobé
förklarar vidare att webben har med sin snabba
spridning lyckats marknadsföra och förvandla
okända människor till stjärnor, byggt upp och
förstört företag, och mot alla odds även hjälp
USA att få sin första svarta president (Gobé,
2009:249). Enligt Gobé (2009:250) är webben
en plats där företagen inte har en chans att kunna styra och regera då folket har makten. Det är
en värld där företagen med tiden kommer att
få anpassa sig och omdefiniera sig för att kunna
kommunicera med sin målgrupp.
10
Reklam och konsument
3.2 Emotionell marknadsföring
I detta kapitel har fakta samlats in som berör
processen från stillbildsreklam till ett köp utifrån ett emotionellt perspektiv. Exempel på de
viktigaste faktorer som påverkar och styr våra
köpbeslut kommer att tas upp. Detta kapitel
kommer huvudsakligen att utgå från tre olika
litteraturböcker; Gobé (2009), Söderlund (2003)
och Gad (2000).
Idag är vi betydligt mer bortskämda än förr, och
vi har övergått från att prioritera den materiella
funktionen av en produkt till den spirituella,
där våra emotioner står på spel för att vi ska
bli tilltalade till att köpa en produkt. Det krävs
att företagen känns pålitliga och att dem kan
spegla en viss personlighet och charm för att
bygga upp relationen med kunden och vinna
sitt värde (Gad, 2000:49). Detta har lett till att
designen under 2000-talet har blommat som
aldrig förr med en prioritet att skapa emotioner
och sinnesupplevelsen hos kunden, som i sin
tur leder till ett köp (Gobé, 2009:109). Enligt
Gad(2000:48) är självaste iden viktigare än
produkten och med tiden kommer kunden att
begära en allt mer personlig och verklig relationer från företagen. Enligt Gad (2000: 96)
behöver alla individer en förebild att leva sitt liv
efter, och ett företag kan spela denna roll genom
att kommunicera och tillfredsställa sin målgrupp på rätt sätt.
Enligt Dahlkvist och Linde (2002:24) utgör ett
företags målgrupp hur företaget ska bete sig
för att kommunicera och beröra sin målgrupp.
Dahlkvist och Linde understryker att som
marknadsförare bör man förstå att vi alla är individer med olika bakgrund och livsstilar, vilket
leder till att vi alla reagerar olika på reklam.
Ålder, kön, behov och social status är några
exempel som skiljer oss åt och för ett företag är
Isaac Vasquez 2013
det viktigt att hitta de gemensamma faktorer
som driver en målgrupp, eller mer noggrant
en individ. Dahlkvist och Linde menar att på
så vis kan ett företag lättare veta hur dem ska
tillfredsställa kunden och hur dem ska utrycka
sig i sin reklam för att kommunicera och beröra
kunden.
3.2.1 Storytelling
Storytelling som på engelska betyder historieberättande är enligt Duron (2013 [www])
en utgångspunkt för varje företag där de kan
definiera vilka de är och hoppas på att vara
imorgon. Enligt Duron kan berättelserna variera mellan allt från fantasi till fiction och fastän
berättelser inte alltid låter intressant för målgruppen så kan dem finna ett intresse i möjligheten att kunna relatera till karaktären på sitt
eget sätt.
Storytelling är en viktig utgångspunkt för
varje företag då den differentiera företaget
från mängden genom att varje företag har sin
egen historia att berätta. Duran (2013 [www])
poängterar att som företagare är det viktigt att
ha en detaljrik historia som berätta hur ens varumärke har påverkat andra, hur pass ny företaget är inom sitt område och den personliga
historian innan företagets start. Duran menar
att med en detaljrik historia som utgångspunkt
kan ett varumärke växa till att bli en personifiering kunden verkligen kan relatera till. Duran
förklarar vidare att ett varumärke har förmågan
att nå en egen marknadsföring mellan publiken,
en så kallad Word of mouth marknadsföring,
efter att ha gett målgruppen något att relatera
till. Duran menar att en bra historia gärna delas
vidare och den ger också möjligheter till ökad
medvetenhet om varumärket.
Reklam och konsument
3.2.2 Förstärkande objekt
Våra känslor styrs i många fall omedvetet med
hjälp av lockande ämnen som kopplar våra
känslor till den faktiskt säljande produkten i
reklam (Söderlund, 2003:80). Idag använder
sig många företag av ”vackra” människor för att
trigga igång en positiv emotion hos betraktaren.
De positiva känslorna, i detta fall attraktionen
till den vackra personen, överförs omedvetet
till den säljande produkten i reklamen. Attraktionen lämnar emotionella spår i hjärnan vilket
leder till att vi lättare kommer ihåg och känna
igen produkten vid senare tillfällen (Söderkund,
2003:67).
Kändisar i reklam är ett liknande exempel som
många företag använde sig av. Enligt Söderlund (2003:73) är det viktigt att företaget
använder sig av en väl omtyckt kändis hos sin
målgrupp, annars kan effekten bli den motsatta
då en negativ känsla kopplas med den säljande
produkten. Söderlund menar att när vi möter
reklam med kändisar som vi uppskattar kopplar vi dem till saker de gjort och värden dem
representerar. Dessa emotioner överförs sedan
till den säljande produkten (2003:73).
Tvillingsjälar är ännu ett liknande exempel
som Söderlund tar upp (2003:87). I detta fall
använder företagen sig av ”vanliga” människor
för att överföra positiva känslor till den säljande produkten. Personen behöver i dessa fall
inte vara särskilt attraktiv då företagen oftast
använder av sina egna kunder i reklamen.
Söderlund menar att med denna strategi kan
betraktaren finna en reflektion av sig själv hos
tvillingsjälen.
3.2.3 Färger
Enligt Gobé(2009:79) måste en designer och en
marknadsförare vara medveten om hur vi män-
11
Isaac Vasquez 2013
niskor reagerar på olika färger. Gobé förklarar
att med hjälp av färger kan emotioner styras då
olika färger har en förmåga att utlösa specifika
svar i hjärnan och nervsystemet. Detta leder
till att färger kan aktivera minnen, tankar och
varseblivningar, det vill säga att man uppfattar
saker med sina sinnen. Gobé förklarar vidare
att med hjälp av färger kan ett budskap eller
en känsla förstärkas i exempelvis en logotyp
och marknadsföring i form av paketering och
skyltning. Enligt Gobé (2009:81) har färger
har en förmåga att associeras med olika objekt
och faktorer, som exempelvis grönt med natur.
Gobé menar att tidigare erfarenheter kan utnyttjas med hjälp av färg och på så vis förstärka
ett budskap i en grafisk identitet. Dock är det
viktigt att förstå att färger uppfattas olika av
olika konsumenter. Den gröna färgen skulle
till exempel inte vara det bästa valet att täcka
papperskorgar med i Egypten, då det är Islams
heliga färg (Gobé, 2009:82).
När man talar färgers egenskaper brukar
man prata om ljus i olika våglängder (Gobé,
2009:80). Färger med lång våglängd uppfattar vi som upphetsande, där exempelvis röd
färg drar mer uppmärksamhet än någon annan
färg med längst våglängd. Medan färger med
kort våglängd uppfattas som avslappnande och
lugnande, där exempelvis blå färg har kortast
våglängd (Gobé, 2009:80). Tittar man på gul
färg, som ligger i mitten av alla färger utifrån
sin våglängd, så har den en egenskap att uppfattas som den klaraste färgen som drar enklast
till sig uppmärksamhet. Därför används gul färg
enligt Gobé (2009:80) oftast vid tillfällen där
man vill vara synlig och framförallt uppmärksamma, som exempelvis i en polisavspärrning.
Enligt Gobé (2009:80) framhäver den gråa färgen känslan av något professionellt som speglar
seriositet och anonymitet. Därför är grå färg
12
Reklam och konsument
vanligt i kontorsrum och i relaterade produkter
som finns i kontorsmiljön. Gobé tycker dock
inte att grå bör vara den vanligaste färgen i
kontorsmiljöer. Han anser att en livligare färg
som blå borde ersätta den gråa för att utnyttja
färgens förmåga att minska stress.
Enligt Gobe (2009:80) finns det inte någon
redig förklaring till varför vi reagerar som vi
gör mot färger. Gobé menar att färgernas subtila variation kan förklaras som oändliga. Är
man en duktig kreatör så kan färger utnyttjas
väldigt diskret och smidigt för att förstärka
och framhäva känslor hos betraktaren. Dock
ska man vara försiktig för att inte använda allt
för lite färger vilket kan leda till att budskapet
missuppfattas och därpå förvirrar betraktaren
(Gobé, 2009:80-81).
3.2.4 Typografi
Enligt Lupton (2010:13, 87) är typografin ett
betydelsefullt redskap för alla grafiska designers. Ett redskap som har mer integritet och
helhet än de andra element som oftast omringar den, som exempelvis färger, bilder, knappar
och nummer. Enligt Lupton (2010:64) använder
grafiska designers sig oftast av färdiga typsnitt
hämtade från typsnittsbibliotek, men ibland
tar de fram sina egna typsnitt för hand eller
med hjälp av speciella typsnittsprogram. Hur
de sedan använder de olika typsnitten varier
på vilket syftet är och vilken målgrupp de vill
tilltala (Lupton, 2010:.64). Lupton förklarar vidare att mm man väljer att blanda olika typsnitt
i sin design är det viktigt att sträva efter kontrast snarare än harmoni och låta varje typsnitt
spegla sin egen roll.
Enligt Lupton (2010:54) använder grafiska designers sig oftast av typsnitt med samma X-höjd
Isaac Vasquez 2013
om de placeras på samma rad (bild 4). Placeras texten på olika rader kan man med säker
frihet variera typsnitt i både typ och storlek
mellan varje rad. Lupton förklarar vidare att
typsnittets storlek påverkar hur en mening eller
ett ord uppfattas och genom att variera storlek
på ett typsnitt kan visuella kontraster, rörelse
och djup framhävas. En designer kan exempelvis använda sig utav olika skalor på olika ord i
en och samma design för att skapa en hierarki
efter varje ords värde (Lupton, 2010:42). Lupton menar att en typografisk hierarki hjälper
till att lyfta fram eller att gömma ord vilket även
kan hjälpa betraktaren att se vart texten börjar
och slutar. Lupton uppmärksammar att när man
jobbar med hierarki bör man applicera ett eller
flera genomgående element genom hela texten.
Ett element kan byggas på radavstånd, placering, färg, typsnittsval eller storlek (Lupton,
2010:132).
Vill man ändra propositionerna i ett typsnitt
bör man inte manipulera det manuellt, då bokstävernas viktlinje påverkas. Man bör istället
hålla sig till typsnitt med olika proportioner
inbakade i sin typsnittsfamilj, som exempelvis
italic(kursiv) eller bold(förtjockad)(Lupton,
2010:38). När man arbetar med text bör man
tänka på att få ett bra flyt i varje ord. Avståndet
mellan bokstäver behöver ibland kernas, det vill
säga att man justerar avståndet mellan bokstäverna, för att undvika onödiga glapp i ett ord.
Bokstäver med en utåtvinklad form som V, W, Y
och bokstäver som ramar in en tom yta som T,
brukar ha en tendens att behöva kernas (Lupton, 2010:102).
Typografi kan även användas ihop med bilder,
både för att visualisera innehållet i en text och
för att klargöra och förstärka en bilds budskap.
Enligt Lupton (2010:130) uppskattar de flesta
Reklam och konsument
Bild 4, Förklaring av X-hljd, Ellen Lupton (2010:37)
läsare att få ett visuellt stöd i samband med
sin läsning. Men som grafisk designer bör man
vara försiktig med hur man applicerar närliggande text till bilder då det inte alltid ses som
effektivt. Att använda sig utav ramar och färgade block är dock en bra lösning för att skapa
ett sammanhåll mellan bild och text (Lupton,
2010:131).
3.3 Vad betyder etik?
”Etik = (av grek. Ethikós ”som har att göra med
karaktären”) läran om principerna för det sedliga
handlandet och de sedliga värdena. Inom filosofi och
teologi står etik för den teoretiska reflexionen över
mänskliga värderingar och deras grund. Etik hänger
samman med ett engagemang och en inlevelse i
andra människors situation och empati” (Svensson,
2006).
3.3.1 Etisk marknadsföring
Etik har idag blivit ett slags mode för både
företagen och ”vanliga” människor. Enligt
Svensson (2006:15) är en av anledningarna att
företagen får ett försprång gentemot konkurrenter då kunderna söker allt oftare efter ett
högre värde än självaste produkten. Enligt
Walker (2001:161) har en analytiker förklarat:
genom att sända politiskt korrekta budskap
som världsfrågor och världsproblem, framstår
ett företag som osjälviskt, humanitetsförkämpare, progressivt, grönt, och blandrasigt.
13
Isaac Vasquez 2013
Barista som är en svensk Fair Trade kafékedja,
det vill säga att de köper in varor av motiverade
och rättvist betalda anställda, använder sig endast av miljövänliga produkter som framställts
med rättvist betalda löner. Samtidigt bidrar
dem med skolmat till behövande barn i Muka
Dhera i Etiopien, därifrån de köper en större
del av sitt kaffe (Barista. 2013 [www]). För
varje fika dem betalas med deras gratis stamkort skänker dem två kronor till sina skolbarn i
Muka Dhere. Barista (2013 [www]) anser att vi
som konsumenter har en stor makt att påverka
omvärlden utifrån vad vi konsumerar, och
genom att konsumera deras varor kan vi bidra
till en bättre värld. Barista förklarar vidare
att deras mål är att reflektera deras kvalitéts
ambitioner i allt de gör och talföljds få kunder
och dess vänner att besöka deras kafé oftare.
Enligt Gad (2000:74) kan en liten donation från
ett företag anses som en vacker gest av konsumenten. Gad menar att det är ett positivt val att
visa att det finns viktigare saker i livet och att
relationen mellan kund och företag kan vara
mer än något praktiskt och sakligt. På så vis kan
ett företag framstå som något mer mänskligt.
American Appareal är ett starkt växande
klädföretag som startades för 15 år sen i Los
Angeles, USA. Idag har dem cirka 250 butiker
varav cirka hälften finns utanför USA (American
Apparel. 2013 [www]). Utöver sin Fair Trade
policy är American Appareal känt för sina
politiska åsikter där de försvarar invandrares
och homosexuellas rättigheter via sina två
kampanjer Legalize LA och Legalize Gay (American Apparel. 2013 [www]). Enligt American
Appareal (American Apparel. 2013 [www])
har dem som företag tillgång till resurser som
enskilda aktivister inte har och därför strävar
dem efter att utnyttja sin förmåga och stödja
politiska rättsfrågor genom skyltning, annonser,
14
Reklam och konsument
presskontakter och tryckta t-shirts. Enligt Charney (2008 [www]) som är creative director för
American Appareal, det vill säga den som leder
och styr den grafiska produktionen, har kampanjen Legalize LA sin grund i att erkänna, fira,
och omfamna mångfalden i Los Angeles som
har bidragit till stadens framgång. En stad där
det talas över 224 olika språk och mer än 50
procent av befolkningen är invandrare. Charney
förklarar vidare att den stora massan av invandrare, plus de infödda, har med tiden bidragit
med en enorm arbetskraft och haft ett stort
inflytande till drömstadens framgångar. Med en
dröm att stadens över en miljon arbetande och
papperslösa flyktingar som bidragit med kultur, socialitet och ekonomi ska få en möjlighet
att bli lagliga invånare, har American Appareal valt att inte stå i skuggan medan fakta blir
förvrängt (Charney, 2008 [www]). Men tyvärr
är det inte många företag som väljer att ta
samma beslut. Charney (2008 [www]) påstår
att trots många experter är överens om invandringens inflytande för en bättre ekonomi så
har vissa politiker och media valt att vilseleda
frågan. Charney menar att resultatet har lett till
att företagen är rädda för att tala ut om verkligheten då de inte vill riskera att bli bestraffade
av myndigheterna.
Fast än att Amerikan Appareal strävar efter att
framstå som ett etiskt företag med politiska
åsikter, så har de nyligen fått ta emot anmälningar på grund av sexistisk marknadsföring via
sin hemsida (Ekstrand, 2013 [www]). Reklamen som väckt åsikter handlar om en unisex
skjorta som modelleras av killmodeller i jeans
och tjejmodeller med endast skjortan och har
trosor på sig (bild 5). Enligt Ekstrand, journalist på Metro, har reklamombudsmannen, det
vill säga dem som prövar all reklam som riktas
mot den svenska marknaden, fått in ett flertal
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
anmälningar då vissa har upplev reklamen som
sexistisk marknadsföring.
4. METOD OCH MATERIAL
Bild 5, Reklam, Amerikan Apparel, 2013
15
Isaac Vasquez 2013
4.1 Material
I detta arbete har jag valt att samla in fakta
utifrån litteraturstudier som berör marknadsföring, emotionell marknadsföring, etik och
grundläggande regler för grafiskformgivning.
Elektroniska källor i form av artiklar, videoklipp
och information hämtad från relevanta företetags hemsidor kommer även att användas. Som
relaterade designprojekt har jag valt att samla
in fakta från ett antal olika klädföretag, exempelvis Obey clothing och United colors of Benetton. Genom en undersökning av dessa klädföretag vill jag få ett verkligt perspektiv av hur
man som ett samtida klädföretag marknadsför
sig emotionellt med en etisk ståndpunkt.
Min egen design, framtagen under designprocessen av detta arbete, kommer att presenteras som stöd och exempel på hur ett klädvarumärke kan framställas och marknadsföras
utifrån dess koncept och målgrupp. Varje steg
från min process kommer att presenteras med
en egen rubrik för att på ett enkelt sett förklara
min process och mina tankar kring varje val
som utförts.
En kvalitativ enkätundersökning kommer att
utföras på en passande målgrupp baserad efter
min egen design. Syftet med enkätundersökningen ligger i att få en förståelse för hur olika
utformningsstrategier på reklambilder uppfattas och påverkar betraktaren. Testpersonerna
kommer att få svara på frågor kopplade till
tio olika klädföretags reklambilder, däremellan min egen design kommer att finnas med.
Varje Reklambild kommer att visas upp utan
varumärkets logotyp eller symbol för att få ett
resultat utan någon som helst påverkan från
tidigare uppfattning av varumärket. Reklambilderna kommer att väljas utefter att varje bild
16
Reklam och konsument
representerar en egen marknadsföringsstrategi
för att få en uppfattning av de olika utformningsstrategiernas effekt. Resultatet från min
enkätundersökning kommer sedan att användas som stöd och exempel för att belysa min
frågeställning.
4.2 Designarbete
I detta kapitel kommer jag att presentera min
design framtagen under designprocessen av
detta arbete. Varje steg kommer att presenteras
i den ordning jag jobbat på under designprocessens gång med förklaring kring tankar och de val
som gjorts. Jag vill poängtera att designprocessen utfördes innan jag påbörjade min litteraturstudie och kan därför i vissa fall inte stämma
överens helt med informationen i den teoretiska
delen av arbetet.
Under första delen utav detta examensarbete
fick vi studenter under utbildningen Design
och visuell kommunikation på Malmö högskola,
i uppdrag att ta fram en valfri design som på
något sett berörde ämnet grafisk design. Med
ett stort intresse att inom en kort framtid starta
ett eget klädmärke valde jag att utnyttja min
chans och ta fram ett tänkbart klädmärke med
koncept, målgrupp, logotyp och en reklamkampanj för en tänkbar vår-kollektion.
4.2.1 Namn och koncept
Mitt koncept för klädmärket har sin utgångspunkt i ett etiskt tänkande i form av att inspirera och motivera min målgrupp till att finna
en positiv energi inom sig själv via kärlek, inre
fred, och gemenskap. Jag vill uppmana min
målgrupp till att känna sig fri genom ett positivt
tankesätt och ökat självförtroende. Som utgångspunkt valde jag att ta fram en kort beskrivning
av mitt tänkbara klädföretags mål och syfte:
Isaac Vasquez 2013
Varje människa bär på en god och positiv sida,
vare sig vi lever på jordens mörkaste och hårdaste delar finns det alltid en glöd någonstans
inom oss. Det är viktigt att varje människa hittar
sin egen glöd och alltid sträva efter att förstärka
den för att uppnå maximal styrka, självsäkerhet och fred inom sig själv. Genom att spegla
denna glöd vidare för folk i vår omgivning kan vi
inspirera andra till att vilja uppnå samma glöd.
Vi är starkare enade än delade och bör därför
alltid sträva efter att dela vår energi vidare mellan oss för att hjälpa varandra och finna gemensam styrka och kärlek.
Utifrån mitt koncept och mina latinamerikanska
rötter tog jag fram namnet Don Devida, vilket
på spanska har två olika betydelser: livets gåva,
eller livets herre. Tankarna kring namnet ligger
i att anspela en roll som en ledare och vägvisare
för min målgrupp. En ledare som kan hjälpa och
inspirera människor till att sträva efter att nå en
positiv energi inom sig själv.
4.2.2 Moodboard
Enligt Flahaut (2007 [www]) används moodboards som ett verktyg av designers och
formgivare för att kartlägga vilken känsla en
design eller produkt ska ge. Med hjälp av bilder
som speglar bland annat färg, typografi och ord
för man samman ett slags kollage för att få ide
om hur den slutgiltiga designen ska uppfattas.
Flahaut förklarar att varje designer har ett fritt
val av vart han hämtar sina bilder ifrån, fysiskt
eller digitalt.
Ett moodboard togs fram (se bilaga 1) som stöd
för få ner mina tankar och idéer kring mitt varumärke, och för att finna inspiration vid behov
under designprocessen. Mitt moodboard utformades med bilder hämtade från webben med
ett mål att visualisera en känsla av mitt bud-
Reklam och konsument
skap, intressen hos min målgrupp och en idé av
tänkbara klädesplagg.
4.2.3 Målgrupp
Enligt Gezelius och Wildenstam (2011:7) bör
ett företag ringa in sin målgrupp och ta reda
på dess intressen och vad de efterfrågar innan
produkt och design tar sin fart. På så vis kan
företaget lättare utrycka sig och kommunicera
på ett intresseväckande sett.
Mitt huvudsakliga mål var att hitta en gemensam länk hos människor med olika bakgrund
och uppväxt i olika storstadsmiljöer, för att få
en så bred målgrupp som möjligt. Jag bestämde
mig för att rikta in mig på män mellan 18 till 35
och ignorera en kvinnlig målgrupp. Detta för att
underlätta mitt arbete. För att klargöra vilken
typ av människor som skulle kunna passa in i
min målgrupp valde jag att ta fram tre stycken
olika persona (se bilaga 2) uppbyggda utefter
ålder, bakgrund, boende, livsstil, intressen och
mål i livet. Mitt nästa steg var att hitta vad mina
tre olika personas har gemensamt, för att sedan
kunna anpassa min marknadsföring efter det.
Resultatet blev; åldern mellan 18 till 35, musik
i form av tidlösa och väl respekterade artister,
konst, kultur, och en strävan efter att nå den
positiva glöden i form av att kärlek, gemenskap
och uppnå drömmar.
4.2.4 Konkurrensanalys och positionering
Enligt Winn (2013 [www]) innebär ett varumärkes positionering hur man som företagare
ska placera sig gentemot sina konkurrenter,
och hur man vill bli uppfattad av andra. En och
samma typ av vara kan produceras av olika
företag där varje varumärke differentierar
sig från varandra genom att presentera sig på
olika sätt. Ett företag bör därför göra en noggrann analys på sina konkurrenter och notera
17
Isaac Vasquez 2013
hur dem uttalar sig innan man själv positionerar sig. På så vis kan man undvika att utrycka
sig likadant och hitta egna säljargument. När
analysen är klar bör man bygga sin positionering uttalande och definierar sina fördelar och
kärnan i sitt varumärke, för att sedan kunna
jämföra och positionera sig gentemot tänkbara
konkurrenter.
En konkurrensanalys på tänkbara konkurrenter genomfördes där jag tittade på koncept, pris, kvalité, språk och utformning. Med
hjälp av denna information kunde jag klargöra
vad jag bör undvika i min egen design för att
sticka ut och samtidigt få en förståelse för vilka
marknadsstrategier som tidigare används. De
tänkbara konkurrenterna valdes utifrån vad
mina tre personas skulle tänkas bära på. Resultatet blev klädmärkerna Obey Clothing, Black
Scale, Imaginary Foundation, Carhartt, Wood
Wood, och 10deep.
Efter min konkurrensanalys kunde jag klargöra
vart jag ville positionera mig gentemot mina
konkurrenter gällande pris, kvalité och image.
Till hjälp använde jag mig av Brand Matrixmetoden (se bilaga 3) för att enkelt visualisera
min positionering. Enligt Winn (2013 [www])
används Brand Matrix-metoden av företag för
att kunna jämföra sig med andra och visuellt
markera ens egen uppfattning av andra företag.
Brand Matrix-metoden utformas med hjälp av
koordinater där man placerar två olika värden
på var sin ända och sedan placerar ut varje
varumärke utefter ens egen uppfattning av
företaget. Winn poängterar, att basera ett Brand
Matrix diagram på sina personliga övertygelser
betyder ingenting. Kundens uppfattningar är de
viktigaste och man bör som företagare prova
att skicka ut enkäter eller nå ut till människor
via telefon eller webben för att få en kunduppfattning av sina konkurrenter.
18
Reklam och konsument
4.2.5 Logotyp
Enligt Davis (2005:10, 28) är en logotyp ett
märke som hjälper att identifiera ett varumärke
och differentiera det från konkurrenter. En
logotyp består av text som beskriver en organisations namn eller initialer skrivna digitalt
med färdiga typsnitt eller för hand (Lupton,
2010:68). Lupton påpekar att ett varumärke i
vissa fall kan bestå av en symbol eller en ikon,
medan en logotyp endast består av ord och
bokstäver.
De första logotypexemplen togs fram digitalt
där jag testade mig fram med olika typsnitt
för att skapa en enkel och stilren logotyp som
kunde framhäva mitt koncept via sin form och
känsla. Mitt mål var att ta fram något avskalat
och enkelt som kunde ge en stilren känsla av
frihet. Typsnitten jag testade var AkzidenzGrotesk BQ Extended, Sveningsson, Sanford Book,
Helvetica och Steelfish (se bilaga 4). Sveningsson blev typsnittet jag valde att jobba vidare
på då jag testade att manipulera bokstäverna
på olika sätt, samt att kombinera texten med
olika symboler som kunde representera mitt
koncept. Jag blev dock aldrig nöjd och kände
att mina resultat påminde för mycket om andra
klädvarumärken och bestämde mig för att gå
över till pennan och pappret för att skriva min
logotyp för hand. Jag insåg att det var den bästa
vägen för att skapa något unikt och samtidigt
framhäva en frihetskänsla med en ickeperfekt
skrivstil. Efter ett antal försök valde jag ut den
jag ansåg som bäst för att sedan finskjustera
den via datorn. Avslutningsvis valde jag att
förstärka mitt koncept med att lägga tilll sloganen Inspirational clothing, under det handskrivna Don Devida, med typsnittet AkzidenzGrotesk BQ Extended (se bild).
Isaac Vasquez 2013
Bild 6, Övre bilden visar typsnittet Akzidenz-Grotesk BQ
Extended, undre bilden visar Don Devida logotyp.
4.2.6 Reklamkampanj
Med ett koncept att motivera och inspirera
valde jag att anspela min reklamkampanj på
talesättet ”Hög på livet” och visualisera en hög
känsla på ett overkligt och konstnärligt sett.
Syftet med reklamkampanjen låg i att motivera min målgrupp till att vilja uppnå den höga
känslan genom att vara äkta mot sig själv, finna
sitt jag och spegla sitt självförtroende och inspirera andra att vilja uppnå samma glöd.
Målet med reklamkampanj var att skapa något
störande för ögat i form av en overklighet. Ett
speciellt moodboard anpassat för min reklamkampanj togs fram (se bilaga 5) som inspirationskälla för hur jag visuellt skulle utrycka
mig genom min reklam. Tillsammans med mitt
första moodboard (se bilaga 1) sökte jag efter
länkar som kunde kopplas genom alla bilder för
att binda samman kampanjen med en röd tråd.
I mitt första moodboard hade jag omedvetet
tagit med hattar i flertal bilder. Jag bestämde
mig därför för att använda en hatt som en del av
Reklam och konsument
min vår kollektion och anspela reklambilderna
på den. Hatten skulle symbolisera Don Devidas
positiva energi genom att ge flygande krafter till
modellerna i reklambilderna. För att förstärka
bildernas budskap valde jag att använda mig
av en påhittad slogan genom alla bilder, Stay
True & Inspire, vilket på engelska betyder: var
äkta mot dig själv och inspirera. Sloganen skulle
sedan placerads ut i vit text på en röd ruta i
kanten utav varje bild till följds av en webblänk
och logotyp, för den som skulle finna intresset
av att veta mer om varumärket. Baktanken med
den vita texten över en röd ruta låg i att skapa
kontrast och synlighet för att locka och styra
betraktarens syn.
Klistermärken utformade med kollektionens
slogan skulle även tas fram för att skickas med
till kunder efter ett plaggköp. Meningen med
klistermärkena låg i att kunna engagera kunden
och få dem att sprida budskapet vidare och
känna sig som en del av rörelsen, och på så vis
bygga en starkare relation mellan kund och
företag.
4.2.7 Designresultat
Resultatet (se bilaga 6) blev sju stycken reklambilder som jag anpassade till områden som
skyltning, tidnings uppslag och webb i form av
banners och annonser. En skiss på en tänkbar
hemsida togs fram i form av tre olika screen
shots; en för huvudsidan, en för web-shopen
och en för klädkollektionssidan. Två stycken
klistermärken togs fram, en utformad med sloganen skriven på två rader och den andra med
hela texten på en rad. En pris och informations
etikett för klädplagg togs fram för att visa hur
kampanjens slogan skulle kunna sändas vidare
via kläderna.
19
Isaac Vasquez 2013
4.3 Enkätundersökning
I detta arbete har jag valt att utföra en fysisk
enkätundersökning (se bilaga 7), på både män
och kvinnor som passar in i min tänkbara
målgrupp, det vill säga, den målgrupp som jag
har valt ut i mitt designarbete. Enkätundersökningen kommer att utföras på män och kvinnor
mellan 18 till 35 år gamla bosatta i storstäder, i
detta fall endast Malmö. Deltagarna kommer att
få analysera tio olika reklambilder från tio olika
klädföretag och därpå besvara sju frågor för
varje bild. Frågorna kommer att se likadana ut
mellan varje bild då målet med enkätundersökningen ligger i att få ut en så lik och jämförbar
information som möjligt. Syftet med enkätundersökningen ligger i att få en förståelse av
de olika utformningsstrategiernas effekt och
uppfattning av betraktaren. Mitt resultat kommer tillsammans med min teori-del att användas som ett verktyg under min diskussion och
slutsats för att kunna belysa min frågeställning.
De tio olika bilderna är utvalda för att undvika
snarlika utformningsstrategier. Till exempel har
jag valt att bara ta med en reklambild med en
känd person. Jag har utgått från att få med reklam utformat med något chockerande, humoristiskt, fantasifullt, etiskt, politiskt, färgglatt,
kändisskap och glädjande. Bland de tio olika
reklambilderna finns även en utav mina egna
bilder (se bild 7) som har tagits fram under min
designprocess. Detta för att få en uppfattning av
hur effektiv min egen design hade kunnat vara i
verkligheten.
Logotyper och text som beskriver varumärket
bakom varje bild har redigerats bort så att en
tidigare uppfattning av varumärket inte ska
påverkar svaren. Jag vill därför klargöra vilka
varumärken som ligger bakom varje bild: bild
20
Reklam och konsument
ett av Marc Jacobs, bild två av United colors of
Benetton, bild tre av Björn Borg, bild fyra av
Obey Clothing, bild fem av HUF, bild sex av Levis,
bild sju av Acne Studios, bild åtta av Gucci med
sångerskan Rihanna som modell, bild nio av
mig själv som Don Devida, och bild tio av
Lacoste.
4.3.1 Enkätundersöknings resultat
Jag vill klargöra att enkätundersökning inte fullföljts för att presenteras i en vetenskaplig mening då resultaten varit för få. Resultatet kommer
istället att användas för att finna tydliga tendenser från betraktaren och få en förståelse av
de olika reklamutformningarnas effekt.
Reaktionerna på de olika bilderna resulterade
olika utefter utformningen av varje bild. Orsakerna som fanns till detta var bland annat val av
färgskala, text som förstärkte budskap i bilder,
kändisskap, visning och icke visning av varumärkets plagg, etiska ståndpunkter och chockerande inslag. Resultatet var överlag lika mellan
kvinnor och män och åldern påverkade inte
resultatet i en större skala. Dock fanns det ett
fåtal bilder som väckte olika reaktioner mellan
de två olika könen. Totalt deltog tjugo stycken
testpersoner varav hälften kvinnor och hälften
män.
Bild ett och två var de bilder som gav ett mest
förvirrande resultat där av cirka åttio procent
av testpersonerna inte kunde förstå budskapet
eller vilken den säljande produkten var. Cirka
femtio procent av testpersonerna kunde dock
se bild två som något positivt då de uppfattade
bilden som ett tecken på liv.
Bild fyra var den av alla tio som fick mest
positiva svar. Cirka nittio procent av svaren och
kommentarerna på denna bild var positiva.
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
Bild 7, Don Devida, design framtagen av arbetets författare.
Tillsammans med bild nio var dessa två de enda
bilderna där en majoritet av testpersonerna
beskrev dem som inspirerande. Detta genom
att ha framhävt en etisk åsikt i form av att vilja
bekämpa krig, och att hålla ihop för att bli
starkare. Bild sex gav också en etisk reaktion
där cirka fyrtio procent av testpersonerna kommenterade att alla människor har ett lika värde.
Svaren på denna bild var de ända som skiljde
sig mellan kvinnor och män på en överlägsen
skala. Cirka 40 procent av männen var inte
intresserade av att ta reda på mer om varumärket, medan sjuttio procent av kvinnorna var det.
beskrev den med hat och irritation. Tillsammans med bild två och fyra var dessa bilder de
som väckte mest tankar och åsikter.
Bild tre, sju och tio var de enda bilderna som
beskrevs som glädjande och humoristiska. Bild
fem, sju och nio var de enda som fick positiv
kritik gällande dess miljö och färgskala. Bild
fem och nio förklarades av en majoritet som
cool och rolig i sin overkliga form.
Bild åtta var den som gav mest negativ respons
där cirka sjuttio procent av testpersonerna
21
Isaac Vasquez 2013
5. DISKUSSION OCH SLUTSATS
I detta kapitel kommer jag att framföra en
diskussion och den slutsats jag kommit fram
till efter genomförd analys, teoriinsamling
och användning av metod för att besvara min
frågeställning.
5.1 Diskussion av metod
Detta examensarbete har sin grund i två delar,
en designprocess och en akademisk uppsats.
Mitt mål med hela arbetet har varit att få en
förståelse för hur vi människor påverkas av
emotionell marknadsföring och till följds belysa
min frågeställning: Kan man med hjälp utav
etisk marknadsföring motivera och engagera en
målgrupp till ett mer etiskt tänkande?
Med designprocessen som start för detta examensarbete vill jag klargöra att min egen design har tagits fram med en utgångspunkt från
tidigare studier och erfarenhet inom grafisk
design. Med det förklarat vill jag poängtera att
mitt designresultat hade blivit mer logiskt och
bättre genomfört ifall den akademiska uppsatsen hade skrivits först, då mina nya kunskaper
i området emotionellmarknadsföring då hade
kunnat användas som ett stöd tillsammans med
tidigare kunskaper och erfarenheter.
5.2 Resultat och diskussion
Med en ständig ökning av konkurrens mellan
företagen har den personliga relationen med
kunden lett till att bli en av de viktigaste delar
av en marknadsföring. Att bygga sin marknadsföring utefter produktens funktion har idag
ersatts av självaste idén kring namnet.
Kanske söker kunden efter en slags underhållning, eller som Gad påstår, en förebild att leva sitt
liv efter. Oavsett bör företagen kunna tala med
ett tydligt språk som målgruppen förstår och
berörs av. Med en etisk utgångspunkt kan ett
22
Reklam och konsument
företag visa att man ytterligare har ett gemensamt intresse utöver produkten, och därefter
framstå som mer mänsklig. På så vis tror jag att
ett företag kan uppfattas som omtänksamt och
självsäkert genom att våga tycka. Vi har kommit
till en så pass spirituell nivå gällande relationen
mellan kund och företag där jag tror en viss
respekt måste vinnas hos kunden, precis som
en mänsklig relation. Med en utveckling som
ger kunden allt mer makt över företagen, anser
jag att företagen bör sträva efter att engagera kunden i sin marknadsföring och få dem
att känna sig som en del av ”familjen”. Fairey
förklarar, att dem som uppfattat hans klistermärke kampanj, Andre the Giant, som positiv
har efterfrågat om egna klistermärken för att
själva kunna sprida budskapet vidare och känna
sig som en del av rörelsen. Jag tror att om en
kund känner att dem är en del av företaget, som
en familjemedlem, så förstärks relationen och
ett positivt rykte kring företaget sprids via en
word of mouth.
Hur kan ett företag då påverka sin målgrupp till
ett mer etiskt tänkande?
Människor klagar inte över att vi ser för mycket
av världens verklighet, utan dem klagar över
det negativa som sker. Fast att verkligheten
ibland kan kännas chockerande och obehaglig,
tror jag att vi alla är medvetna om vad som är
rätt och fel. Genom att spegla en verklighet i en
marknadsföring kan ett företag påminna och
väcka etiska tankar hos kunder. Utifrån resultatet från min enkätundersökning visade det sig
att bild nummer fyra, av Obey clothing, var den
ända bild som helt beskrev som positiv av alla
deltagare. Bilden beskrevs som vacker, unik,
och inspirerande genom att framhäva en vilja
att bekämpa krig. Det var även denna bild som
flest deltagare kunde komma ihåg efter enkätundersökningens slut, där av cirka 25 procent.
Isaac Vasquez 2013
Kanske är vi alla innerst inne medvetna om vad
som är rätt och fel i världen och vill på så vis
rätta oss och agera rätt när vi blir påminda?
Under arbetets gång har jag märkt att utformningen på reklam har en stor inverkan på
betraktaren. Om vi går vidare med den sistnämna reklambilen så var det den enda ritade
bilden, och kunde på så vid differentiera sig
från de andra bilderna. Antagligen var det en
av anledningarna till att den blev ihågkommen.
Jag tror på man alltid bör testa nya vägar och
skapa en unik design. På så vis kan reklamen
lättare kommas ihåg. Man bör samtidigt vara
tydlig med vad man vill säga med sin design.
Utifrån min enkätundersökning kan jag dra
slutsatsen att text som förstärker en bilds budskap har en stor inverkan på betraktaren. Bild
nummer nio, min egen design, var tillsammans
med bild nummer fyra och sex dem bilder som
testpersonerna beskrev med liknande ord som
redan fanns med på bilderna. Min egen bild
tillsammans med nummer fyra, Obey clothing,
var de enda bilderna där testpersonerna själva
beskrev som inspirerande. Utifrån dessa resultat kan jag dra slutsatsen att text förenklar och
förstärker ett budskap för betraktaren.
Som grafisk designer bör man alltid klargöra
vad målgruppen attraheras av och göra sig
förstådd på ett språk dom talar. Annars kan
effekten bli negativ och fel. Utifrån min enkätundersökning väckte bild nummer åtta, av
Gucci med Rihanna, mest åsikter till skillnad
med resten hos min målgrupp. Där cirka sjuttio
procent av testpersonerna beskrev bilden med
mycket negativ kritik i form av hat. Rihanna
passade helt enkelt inte in bland min målgrupp.
Det bevisar hur viktigt det är att utforska och
lära känna sin målgrupp innan designen tar sin
fart
Reklam och konsument
5.3 Slutsats
Som grafisk designer bör man sätta sin kund
i centrum och utrycka sig på ett attraktivt och
förståeligt språk. Ett etiskt budskap har en
förmåga att väcka mycket tankar och åsikter
och för att kunna påverka till ett nytt tankesätt,
måste företaget framstå som något mycket mer
än ett företag som ska tjäna pengar. Företaget
måste konstant visa att de vill mycket mer än
att bara tjänar pengar, och försöka engagera sin
målgrupp till att känna sig som en del av företaget. Ett etiskt budskap kan tyvärr inte falla i
allas smak då kultur och uppväxt skiljer oss åt
från vad vi anser är rätt och fel. Men genom att
noggrant ta reda på vad ens målgrupp attraheras av och finner intresse i, kan ett företag
lättare kommunicera och övertyga en målgrupp
till att hålla med om ett företags åsikter.
Gällande min frågeställning kan jag dra slutsatsen att man kan motivera och engagera en
målgrupp till ett mer etiskt tänkande så länge
man talar med ett korrekt och intresseväckande
språk till rätt målgrupp.
23
Isaac Vasquez 2013
KÄLLOR
Elektroniska källor
Barista. Om oss. Hämtad: 2013-05-14. Tillgänglig: http://barista.se/o.o.i.s/5
Benetton. 2011. Company vision. In: Benetton Group. 2011-10-13. Hämtad: 2013-04-18.
Tillgänglig: http://www.benettongroup.com/
group/profile/company-vision
Charney, Dov. 2008. What does Legalize LA
mean?. In: American Appareal.
American Appareal. 2008-05-16. Hämtad:
2013-05-15. Tillgänglig: http://www.americanapparel.net/contact/legalizela/Legalize_LA.pdf
D´Ambrosio. 2009. Shepard Fairey, citizen artist. In: Obey Giant. 2009. Hämtad: 2013-04-20.
Tillgänglig: http://www.obeygiant.com/articles/shepard-fairey-citizen-artist
Duron, Maria Elena. 2013. Sell your brand
through storytelling. In: Socialmedia today.
2013-03-19. Hämtad: 2013-05-15. Tillgänglig: http://socialmediatoday.com/buzzbucks/1310091/facts-tell-stories-sell-yourbrand
Ekstrand, Patrick. 2013. American Apparel
anmäls för sexistisk marknadsföring. I: Metro.
2013-05-14. Hämtad: 2013-05-15. Tillgänglig:
http://www.metro.se/nyheter/americanapparel-anmals-for-sexistisk-marknadsforing/
EVHmen!aZNYpveOpZy9Y/
Fairey, Shepard. 1990. Manifesto. In: Obey giant.
1990. Hämtad: 2013-04-10. Tillgänglig: http://
www.obeygiant.com/about
24
Reklam och konsument
Flahaut, Kevin. 2007. Website Mood Boards:
A Successful Precursor to Visual Prototyping.
In: 404 Creative. 2007-02-14. Hämtad: 201305-13. Tillgänglig: http://weblog.404creative.
com/2007/02/14/website-mood-boards-asuccessful-precursor-to-visual-prototyping/
Funding Universe. Benetton Group S.p.A. History. Hämtad: 2013-04-19. Tillgänglig: http://
www.fundinguniverse.com/company-histories/
benetton-group-s-p-a-history/
American Appareal. Passion and Innovation for
the Apparel Industry. That´s American Apparel.
Hämtad: 2013-05-15. Tillgänglig: http://www.
americanapparel.net/aboutus/
American Appareal. Political Activism. Hämtad:
2013-05-15. Tillgänglig: http://www.americanapparel.net/aboutus/political/,
Obey Clothing. About. Hämtad: 2013-04-10.
Tillgänglig: http://obeyclothing.com/about
Winn, Matt. The Final Piece – Positioning Your
Brand. Volusion. Datum. Hämtad: 2013-05-15.
Tillgänglig: http://onlinebusiness.volusion.
com/articles/positioning-your-brand/
Toscani, Oliver. 2011. Oliver Toscani at WDCD
2011. Designlndaba. Hämtad: 2013-0419. Tillgänglig: http://www.youtube.com/
watch?v=U3i32vYqDVQ,
Tryckta källor
Dahlqvist, Ulf & Linde, Magnus. 2002. Reklameffekter: strategi, utformning och medieval : en
bok för dig som arbetar med eller vill arbeta med
kommunikation och reklam. 1. uppl. Malmö:
Liber ekonomi
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
Davis, Melissa. 2005. More than a name: an introduction to branding. Lausanne: Ava Book
Gad, Thomas. 2000. 4D Branding. Stockholm:
Bookhouse Publishing AB.
Gobé, Marc. (2009). Emotional branding: the
new paradigm for connecting brands to people.
Updated and rev. ed. New York: Allworth Press
Kotler, Philip & Armstrong, Gary. 2010. Principles of marketing: global edition. 13. ed. Upper
Saddle River, N.J.: Prentice Hall
Lupton, Ellen. 2010. Thinking with type: a
critical guide for designers, writers, editors, &
students. 2. rev. and expanded ed. New York:
Princeton Architectural Press
Svensson, Carl Anders. 2006. Praktisk
marknadsföringsetik: näringslivets marknadsetiska egenåtgärder. Lund: Studentlitteratur
Söderlund, Magnus. 2003. Emotionsladdad
Marknadsföring. Malmö: Liber ekonomi.
Walker, John Albert (2001). Art in the age of
mass media. 3. ed. London: Pluto
25
Isaac Vasquez 2013
6. APPENDIX
6.1 Bilaga 1: Moodboard
26
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
6.2 Bilaga 2: Personas (målgrupp)
Alexander Karlsson (Bild 1)
Man 18 – Bor i hemma i villan med föräldrarna i Redbergsplatsen.- Göteborg.
Studerar – gymnasienivå – samhällsprogrammet
Mål med studier – funderar på att kanske bli lärare, men inget säkert än.
Har körtkort - fått mycket hjälp av sin pappa.
Fritidsintressen: Åka skateboard
Utmaningar: Är nyfiken på att resa och upptäcka världen efter studenten, gillar att träffa nya människor
och hitta nya vänner.
Musik: Allätare, men dras mest till klassisk rock och consious rap/hiphop.
Artister: Nirvana, Cold Play, Metalica, Nas, Talib Kweli, Bob Marley, Michael Jackson
Film: Drama, komedi, och fantasy. – Avatar, Peacefull warior,
Serier: Big Bang teori, Walking Dead,
Kläder: Vans/Converse skor, Obey, Carhartt. WoodWood, Mkt tshirts o jeans, men då o då finare skjorter,
västar, hatt,
Lägger gärna högre summor på drare plagg då mamma/pappa kan hjälpa till och betala.
Extraknäck ungefär varannan helg på ica nära.
Mario Calamar (Bild 2)
Man 27 – Bor på förorten i Stockholm tillsammans med 2 polare - singel – Har ej gjort lumpen.
Född i Argentina, flyttade till Sverige med sin familj som 3 åring.
Har precis tagit körkort
Jobbar som montör i en insdustri.
Har rest några fåtal gånger hem till Argentina men vill gärna utforska nya delar av världen.
En viktig prioritering för han just nu är att hitta eget boende och eventuellt sin livskärlek.
Snusar och Röker marijuana/hash ibland med vänner, men inte för ofta.
Utbildar gärna sig själv, tex kollar mycket fakta på nätet, läser en bok ibland.
Har studerat 2 kurser på universitetet sen gymnasiet. Historiskt inriktade kurser.
Film - filmklassiker – Space Odyssey, Pulp Fiction, American History X,
Serier – OZ, The Walking Dead,
Fotbollsnörd – väldigt kunnig om idrott allmänt – Håller på Milan.
Musik – Har varit en riktig hip hop nörd som ung fjortis, han är väldigt kunnig inom hip hop.
Men accepterar nu för tiden all sorts musik som faller han i smaken. – Frank Ocean, Lauren Hill, Bon
Iver, Bob Marley, Mos Def mm.
Kläder: Obey, Carhartt, Lrg, De Palma, Jeansskjorta, bonde skjorta, Slapp stil,
Rakad och oftast skäggig.
Johan Letelier Karlsson (Bild 3)
Född i Sverige med svensk pappa och fransk pappa.
Man 35 år – Bor på Möllan i Malmö med fru och 3årig dotter.
Utbildad – webbdesigner – jobbar i en byrå - Körkort
27
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
Fritidsintresse - Han älskar att fota, duktig på det med. Extrainkomst.
Det han egentligen skulle vilja är att leva på att fota.
Har rest en hel del, Asien och Syd/central Amerika. – gillar kultur.
Han är välanpassad.
Film – Drama, Deckare, Komedi, Dokumentärer – The Fountain, Dum & Dummare,
Serier – The Wire, Supranos, Friends, Boardwalk Empire
Han var hårdrockare som ung men blev mer öppen för all musik under senare tonåren.
Music – Klassisk 90 tals hip hop – Cypress Hill, Gangstarr, 2pac, Hårdrock – Slayer, Slipknot,
Kläder: Carhartt, Acne, Adidas, Elvine, Peak, G-star
Långt hår, oftast uppsatt i toffs (som en boll).
Bild 1
28
Bild 2
Bild 3
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
6.3 Bilaga 3: Brand matrix
29
Isaac Vasquez 2013
30
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
6.5 Bilaga 5: Logotyp process
31
Isaac Vasquez 2013
6.6 Bilaga 6: Moodboard för reklamkampanjeb High On Life.
32
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
Bilaga 7: Designresultat
33
Isaac Vasquez 2013
34
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
35
Isaac Vasquez 2013
36
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
37
Isaac Vasquez 2013
38
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
39
Isaac Vasquez 2013
40
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
41
Isaac Vasquez 2013
42
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
43
Isaac Vasquez 2013
44
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
45
Isaac Vasquez 2013
46
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
47
Isaac Vasquez 2013
48
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
49
Isaac Vasquez 2013
50
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
51
Isaac Vasquez 2013
Bilaga 8: Enkätundersökning
52
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
1.
53
Isaac Vasquez 2013
2.
54
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
3.
55
Isaac Vasquez 2013
4.
56
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
5.
57
Isaac Vasquez 2013
6.
58
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
7.
59
Isaac Vasquez 2013
8.
60
Reklam och konsument
Isaac Vasquez 2013
Reklam och konsument
9.
61
Isaac Vasquez 2013
10.
62
Reklam och konsument