Strategi

1
JANUARI 2008
Länsstrategi - God vård av
patienter med njursjukdom
Inledning
Njursjukvård innefattar allt ifrån lindrig till grav njursvikt. Aktiv diagnostik
och behandling av njurskada i ett tidigt skede så kallad preventiv nefrologi
sker i huvudsak inom primärvården. Tidig intervention möjliggör att behovet
av dialys och/eller transplantation fördröjs eller kan förhindras. De personer
som däremot drabbas av kronisk njursjukdom kommer att vara beroende av
sjukvårdens resurser resten av livet.
Behandling av njursjukdom kan delas in i fyra stadier:

Utredning och behandling av grundsjukdomen

Konserverande, stödjande behandling

Dialys

Transplantation
En optimal vårdkedja förutsätter bred samverkan och samarbete inom
landstinget och med kommunerna i syfte att både förebygga njursvikt och
komplikationer relaterade till njursvikt samt att säkerställa tillgång på
kvalitativt god vård och behandling.
I Landstingsplanen 2008-2010 framkommer att hälso- och sjukvården ska
utgå från ett tydligt patientperspektiv, bygga på vetenskap och beprövad
erfarenhet, vara tillgänglig och erbjuda patienterna säker, kvalitativt
likvärdig vård i hela länet. Utgångspunkten för insatser inom hälso- och
sjukvården ska vara ett tydligt patientperspektiv och patienternas behov ska
tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Vården av
kroniskt njursjuka ingår i prioriteringsgrupp 1. Förslaget till länsstrategi för
patienter med njursvikt tar sin utgångspunkt i landstingets mål och
styrdokument.
Bakgrund
Situationen för njursjukvården i länet är mycket ansträngd och problemen är
huvudsakligen lokaliserade till kusten. I Norrbotten har sedan slutet av -60
talet antalet dialyser understigit riksgenomsnittet. Detta faktum kombinerat
med en hög ökningstakt vad gäller bloddialyser på Sunderby sjukhus har
resulterat i underdialys trots start av filial i Piteå, 2005. Landstingsstyrelsen
beslutade därför september 2006 att förstärka möjligheterna till dialys i länet
genom att etablera en dialysenhet med åtta platser vid Kalix sjukhus.
Verksamheten ska vara i full drift 2008. Samtidigt gavs i uppdrag åt
landstingsdirektören och division medicinska specialiteter att göra en analys
av njursjukvården i länet i ett framtidsperspektiv med utgångspunkt från
landstingets mål och styrdokument.
Kronisk njursjukdom är en livslång sjukdom som drabbar både barn och
vuxna. Sedan 1996 har ökningstakten i riket, vad gäller patienter i aktiv
1
ARBETSMATERIAL
ULLA ISAKSSON, STAB
2
JANUARI 2008
uremivård, varit cirka 4,7 procent per år. Ökningstakten i Norrbotten och
specifikt vid kusten var mellan åren 2004-2005 väsentligt högre vilket
medförde stora belastningar på verksamheten vid Sunderby sjukhus. I dag
finns drygt 7 600 njursjuka i Sverige i aktiv uremivård varav ca 3 400 får
dialys och 4 000 är transplanterade. Motsvarande siffra för Norrbotten var
november 2007, 132 patienter med pås- och bloddialys dessutom är 102
patienter transplanterade varav några är transplanterade upp till fyra gånger.
Vid njursvikt och/eller kronisk njursjukdom vilar ett stort ansvar för
behandlingen på den enskilde patienten. Att leva med en kronisk sjukdom
påverkar de flesta områden i livet. Förbättrings- och utvecklingsarbete av
njursjukvården förutsätter därför fortlöpande samverkan och dialog med
brukar/ anhörigorganisationer. Njursjukas förbund i länet har uttryckt en oro
för hälso- och sjukvårdens möjligheter att möta framtida vårdbehov samt
påtalat behovet av tydligare patientfokus. För att möta framtida behov krävs
därför satsningar på tidig intervention och utökat stöd till patienter och
anhöriga. Syftet är att den njursjuke ska kunna leva ett så väl fungerande liv
som möjligt genom att individen själv tar vara på det friska samt att vården
bättre anpassas till den njursjukes behov genom att erbjuda ökad
tillgänglighet till vård och behandling.
I riksdagens prioriteringsbeslut 1996/1997:60, ”Prioriteringar inom Hälsooch sjukvården” daterat 1 juli 1997 finns en allmän prioriteringsregel i
Hälso- och sjukvårdslagen som lägger fast att den som har det största
behovet av hälso- och sjukvård ska ha företräde till vården. Med etiska
principer som grund har man lagt fast vissa riktlinjer för prioriteringar inom
hälso- och sjukvård och njursjukdom ingår i prioriteringsgrupp 1.
God njurmedicinsk vård
God njursjukvård innefattar både att förhindra och behandla njursvikt i ett
nära samarbete mellan patient och vårdgivare utifrån ett patientfokus. Den
njursviktige behöver få utbildning, stöd och handledning så att han/hon kan
svara för en självständig egenvård, klara sin behandling och själv ha kontroll
över sin situation. Njursjukvården ska bedrivas efter evidensbaserad
kunskap, vara säker och trygg för patienten och vara kvalitativt likvärdig i
länet. För att trygga för njursviktpatienter och närstående krävs kontinuerlig
fortbildning och handledning av specialist- samt bassjukvård.
Idag saknas nationella riktlinjer för vård av kroniskt njursjuka. Svensk
Njurmedicinsk Förening (SNF) har däremot utarbetat riktlinjer för
omhändertagande av patienter med njursvikt. Målgruppen för dessa
riktlinjer är njurmedicinska specialister samt invärtesmedicinare. I syfte att
kvalitetssäkra arbetet deltar även njursjukvård i länet i nationella
kvalitetsregister. Riksförbundet för Njursjuka har utarbetat riktlinjer för vård
av kroniskt njursjuka med inriktning på patientperspektiv. Att kontinuerligt
mäta måluppfyllelse mot SNF:s riktlinjer är grunden för förbättringsarbete
inom njursjukvården.
Övergripande mål
Det övergripande målet för njursjukvården är att ge länets innevånare god
njurmedicinsk vård. Det innefattar såväl diagnostik och behandling av
njursjukdomar såsom aktiv uremivård med dialys och/eller transplantation.
2
ARBETSMATERIAL
ULLA ISAKSSON, STAB
3
JANUARI 2008
Delmål
Patientfokuserad vård
Omvårdnaden av njursjuka ska ske i samverkan med och utifrån den
enskilda patientens behov.
Strategi

Njursjukvården i länet ska föra en löpande dialog med brukar- och
patientorganisationer.

Landstingets verksamheter ska aktivt verka för att omvårdnaden av
njursjuka präglas av respekt och empati.

Personer med njursvikt och kroniskt njursjuka ska erbjudas stöd för
att kunna leva ett så bra liv som möjligt genom att ta vara på det
friska hos individen
Tillgänglig vård
Varje patient med njursjukdom ska ha tillgänglighet till hälso- och sjukvård
med utgångspunkt i bedömt behov.
Strategi

Skapa tillgång till självdialys i hemmet och/eller på självdialysenhet
utanför sjukhuset.

Säkerställa att dialysavdelningar, självdialysenheter har möjlighet
att ta emot gästdialyspatienter.

Verka för att njursjuka vid behov skall få assistans med
dialysbehandling i hemmet av kommunens hemsjukvård.

Öka tillgängligheten till transplantation och organdonation genom
information till allmänheten, sjukvårdspersonal och beslutsfattare.

Långsiktigt möjliggöra för patienterna att själva vara delaktiga i och
välja besöks-, undersöknings- och behandlingstider samt
vårdformer.
Säker vård
Vården av njursjuka ska vara säker och förekomsten av vårdrelaterade
skador ska elimineras.
Strategi

Skapa rutiner och systematik för möjligheterna till tidig upptäckt
och tidig behandling inom och i samverkan mellan primär/specialist
sjukvård.

Säkerställa att alla patienter med kronisk njursvikt och deras
närstående får individuellt anpassad information/kunskap och
behandling med så god kvalitet att behovet av dialys och/eller
transplantation fördröjs eller förhindras.

Identifiera risker för patientskador och arbeta förebyggande för att
förhindra att skador inträffar.
3
ARBETSMATERIAL
ULLA ISAKSSON, STAB
4
JANUARI 2008
Evidensbaserad vård
Alla njursjuka i länet ska, utifrån individuella behov, få vård som bygger på
vetenskap och beprövad erfarenhet.
Strategi

Kvaliteten i och utvecklingen av njursjukvården ska säkras genom
bildandet av ett länsövergripande njurmedicinskt råd.

Njursjukvården i länet deltar i relevanta kvalitetsregister.
Kvalitativt likvärdig vård
Alla njursjuka, oavsett ålder och kön, ska erbjudas information och
behandling av hög kvalitet.
Strategi

Utforma system för att säkerställa att kroniskt njursjuka i länet får
likvärdig kunskap om sjukdomen och behandlingsmetoder genom
informationsinsatser och regelbunden utbildning ex njurskola.

Könsskillnader ska belysas i allt arbete.
Effektiv vård
Njursjukvården i länet ska vara utformad så att befintliga resurser nyttjas
effektivt enligt uppsatta mål för verksamhet och ekonomi.
Strategi

Njursektionen Sunderby sjukhus ska fortlöpande utarbeta prognoser
och handlingsplaner för njursjukvården i länet i syfte att säkerställa
att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt och med en
ändamålsenlig struktur.

Etablering av sjuksköterskebaserad transplantationsmottagning vid
Sunderby sjukhus i syfte att öka kvaliteten i omhändertagandet av
patienten och effektivisera vården.

Ökat nyttjande av IT/distansöverbryggande teknik i vård och
behandlingsarbete samt för kunskaps- och informationsöverföring
riktade till personal och/eller patienter/anhöriga.
4
ARBETSMATERIAL
ULLA ISAKSSON, STAB