2. Analys

advertisement
Ge plats - tag plats!
Kopplingen mellan skola och kommun
Författare:
Handledare:
Utbildning:
Tove Norfeldt
Camilla Nygren
Eva Laurelii
Projektkoordinator
PK6
Rädda Barnen, Göteborgs regionkontor
Göteborgs Universitet, Institutionen för arbetsvetenskap
Sensus Studieförbund, Göteborgs Universitet,
Vårterminen 2008
Förord
Ett stort tack riktas till båda mina handledare, Eva Laurelli på Göteborgs Universitet och Camilla
Nygren på Rädda Barnens regionkontor i Göteborg för många goda råd och klokhet.
Värdefull hjälp har också Lina Lanestrand på Rädda Barnens regionkontor i Vänersborg varit som
bidragit med stor entusiasm och kunskap.
Till Åsa Pedersen och Annika Jansson riktas även ett stort tack för mina ihärdiga frågor kring allt som
rör Rädda Barnen och som varit hjälpsamma under min LIA-praktik och svarat på mina många frågor.
Tack till mina barn Matilda, Oskar och Teodor som har fått stå ut med många, många frågor kring hur
de ser på ungas inflytande och sitt eget inflytande i skolan. Många nya infallsvinklar har jag fått efter
våra samtal. Särskilt Matilda, som själv suttit med i ungdomsfullmäktige och som är en engagerad
tjej, har bidragit med många kloka tankar.
Sist men inte minst vill jag också tacka Sven, min make och alltid lika ärliga bästa vän. Du gav
”contrarian philosophy” ett ansikte för länge sedan. Du ser alltid frågor från andra perspektiv. Våra
diskussioner och dina synpunkter ger alltid nya och värdefulla aspekter.
Ge plats- tag plats
1
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur ungas möjlighet till inflytande ser ut på lokal nivå
i skola, kommun och övriga arenor. Målet med uppsatsen är att vara ett beslutsunderlag till en
projektidé som Rädda Barnen har innebärande att skapa en koppling mellan skola och kommunalt
beslutsfattande.
Detta är en rapport med ett tillvägagångssätt som bygger på att söka bland befintliga studier,
rapporter, utvärderingar och annat material från källor som för ämnet är viktiga aktörer och som har
mandat att arbeta med barnkonventionen och ungas inflytande i ett nationellt perspektiv. Därtill är
avsikten att söka exempel och utvärderingar från kommunalt arbete. Rapportens huvudfrågor är; Hur
ser ungas inflytande ut idag? Hur definieras inflytande? Har Rädda Barnens projektidé genomförts
någonstans?
Hur ungas inflytande ser ut, varierar kraftigt från kommun till kommun, och från skola till skola. Det
har under många år gjorts flera utvärderingar, studier och avhandlingar kring hur ungas inflytande
ser ut. Många ger en dyster bild. Men det finns också många goda exempel avseende ungas
inflytande. Regeringen arbetar också för att öka inflytandet för unga genom olika satsningar.
En stor svaghet som framkommit är bristen på kunskap om barnkonventionen i synnerhet och
demokrati i allmänhet. En annan brist är att en gemensam definition och förståelse av inflytande
saknas. I skolvärlden talas både om inflytande och elevinflytande. När man talar om elevinflytande
har Skolverket begränsat områdena till tre; arbetsmiljön, undervisning och trivsel & trygghet. Att
sedan skolan har barnkonventionen som styrdokument innebär att eleverna ska ha möjlighet till
inflytande i allt som rör dem (enligt barnkonventionen artikel 12). Vikten av en gemensam förståelse
för begreppet inflytande är alltså viktig. Många tolkar inflytande som rätten att bestämma. Läser
man Barnrättskommitténs definition av inflytande enligt artikel 12 är den att ha möjlighet till att tala,
att delta och att ens åsikter beaktas. Det är inte samma som att bestämma.
Skolan är en viktig arena eftersom det är där i princip alla unga finns. Det finns en svårighet att nå alla
unga om man inte använder skolan. Skolan ger en möjlighet att möta alla ungdomar och där finns
också en befintlig struktur för inflytande, genom klassråd och elevråd, som går att använda.
Att andelen kommuner med någon typ av inflytandeforum har sjunkit på senare är märkligt, 2006
hade endast 51 procent av Sveriges kommuner någon typ av inflytandeforum. Majoriteten av
ungdomarna upplever att de har små eller inga möjligheter at föra fram åsikter till kommunens
beslutsfattare. Det kommunala självstyre Sverige har, gör att det är upp till varje kommun att
implementera barnkonventionen i kommunens arbete. I många fall når inte informationen om
kommunens ungdomsfullmäktige/råd o.d. ungdomarna själva – de vet inte ens om att forumen
existerar. Har unga inte kunskapen om att arenorna finns för inflytande så kan de inte heller
förväntas delta.
Det finns attityder hos både vuxna och unga som behöver förändras. Men först måste vuxna skaffa
sig kunskap om barnkonventionen och ungas inflytande för att kunna dela med sig av makten till
unga. Det gäller också att hitta nya strukturer och kanaler för att få kommunikationen att fungera.
Att använda tekniken är en tänkbar möjlighet att nå unga. Det ställs höga krav på vuxna för att ungas
inflytande ska öka.
Ge plats- tag plats
2
Innehållsförteckning
FÖRORD ........................................................................................................................................................... 1
SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................................................ 3
1.
INLEDNING............................................................................................................................................... 4
1.1.
1.2.
1.3.
1.4.
1.5.
1.6.
2.
BAKGRUND ............................................................................................................................................... 4
SYFTE OCH MÅL .......................................................................................................................................... 4
FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................................................... 5
AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................................... 5
METOD OCH MATERIAL ................................................................................................................................ 5
FN:S BARNRÄTTSKOMMITTÉ BESKRIVNING AV INFLYTANDE.................................................................................. 6
ANALYS .................................................................................................................................................... 7
2.1.
HUR BESKRIVS INFLYTANDE? ......................................................................................................................... 7
2.1.1.
Hur definieras inflytande i urvalet av rapporter?.......................................................................... 7
2.2.
HUR SER UNGAS INFLYTANDE UT IDAG? ......................................................................................................... 11
2.2.1.
Hur ser inflytandet ut i skolan idag? ........................................................................................... 11
2.2.2.
Hur ser inflytandet ut i kommunen? ........................................................................................... 15
2.2.3.
Finns det andra former för inflytande? ....................................................................................... 20
2.3.
FINNS DOKUMENTERAT ARBETE KRING KOPPLINGEN MELLAN SKOLA OCH KOMMUNPOLITIK? .................................... 21
3.
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .............................................................................................. 24
4.
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING, .................................................................................................. 27
4.1.
FÖRKORTNINGS- OCH ORDFÖRKLARINGSLISTA................................................................................................. 31
Ge plats- tag plats
3
1. Inledning
1.1.Bakgrund
Detta arbete har genomförts inom ramen för LIAi-praktiken under KYii-utbildningen till
projektkoordinator.
Bakgrunden till rapporten är Rädda Barnens projektidé om ett inflytandeprojekt i Västra
Götaland-regionen. Projektet syftar till att få ett samlat grepp om ungas inflytande i skola
och kommun samt att skapa en metod för en koppling mellan skola och kommunalt
beslutsfattande.
Varför har Rädda Barnen denna projektidé? Syftet med projektet är att öka barn och ungas
delaktighet och inflytande i skola och samhällsliv enligt artikel 12 i barnkonventionen. Artikel
12 uttrycker att barn och unga har rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som berör
dem med hänsyn tagen till deras ålder och mognad. Avsikten med projektet är att
delaktighet och inflytande ska vara en naturlig del av arbetet på skolan och i undervisningen.
Det avser alltså att leda till nya förhållningssätt som gör att delaktigheten och inflytandet för
unga integreras med annat som sker på skolan samt ger barn och unga möjlighet att kunna
påverka i frågor även utanför skolans värld.
Men varför ska unga ha större inflytande? Dels för att det är en rättighet enligt
barnkonventionen och dels för att det är bra för besluten, samhället och individen.
Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden folkrörelse som kämpar för barns
rättigheter. Rädda Barnen väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och
i världen. Dess värdegrund utgår från FNiii:s konvention om barnets rättigheter och den
allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (Rädda Barnen - vision och mål, 2008).
Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989 och trädde i
kraft 1990. De stater som har anslutit sig till barnkonventionen har åtagit sig att använda
alla resurser de har för att uppfylla konventionen. Ingen annan konvention om mänskliga
rättigheter har någonsin fått så stor anslutning över hela världen som barnkonventionen.
Alla världens stater utom USA och Somalia har ratificerat barnkonventionen.
Barnkonventionens 54 artiklar säger att alla barn har samma rätt att få sina behov
tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Så snart man gör något som på något sätt
berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet (Rädda Barnen barnkonventionen, 2008).
1.2.Syfte och mål
Syftet är att utifrån Rädda Barnens projektidé genomföra en analys om ungas inflytande
genom;

att undersöka om och hur ungas möjligheter till inflytande ser ut på lokal nivå på
följande arenor:
o Skola
o Kommun
Ge plats- tag plats
4


o Andra former för inflytande
att söka efter befintliga kopplingar mellan skola och politik när det gäller inflytande för
unga
att undersöka om det finns projekt liknande Rädda Barnens projektidé.
Målet med analysen är att den ska vara ett beslutsunderlag till projektidén.
1.3.Frågeställningar



Hur ser ungas inflytande ut idag utifrån ett urval av befintliga rapporter/utvärderingar/
undersökningar?
Hur beskrivs inflytande i ovanstående urval?
Finns tidigare dokumenterat arbete kring kopplingen mellan skola och kommunpolitik?
1.4.Avgränsningar
Den geografiska avgränsningen innebär att endast svenskt material analyseras. Arbetet ar
gjorts ur ett nationellt perspektiv. Därtill ingår inte ungdomars inflytande genom
engagemang i ett politiskt parti eller ungdomsförbund.
Högstadieelever är målgruppen för arbetet på grund av att de nått en ålder då de har
grundläggande kunskaper i skolämnena och förståelse för samhällets uppbyggnad och
demokratiska struktur.
Många utvärderingar kring ungas inflytande finns att tillgå, det har inte varit några
svårigheter att få fram material, snarare tvärtom. Alla utvärderingar är inte möjliga att
analysera inom den begränsade tid rapportskrivandet avser. Analysen är sålunda ingen
helomfattande undersökning av Sveriges ungdomspolitik, inflytandet i skolan och andra
arenor. Det är inte heller en vetenskaplig rapport utan ett beslutsunderlag för Rädda
Barnens projektidé. Det har varit en svårighet att avgränsa på grund av det omfattande
material som finns i ämnet, under rubriken metod och material nedan redogör jag för hur
jag gjort urvalet av material.
1.5.Metod och material
För att få en uppfattning om hur ungas inflytande ser ut idag så har jag utgått från att
studera befintliga studier och utredningar/utvärderingar som kan belysa frågeställningarna.
Då det befintliga materialet i ämnet är i de närmast oändligt har det varit nödvändigt att
begränsa urvalet. Jag har då gjort en bedömning av vad som kan vara av störst intresse för
rapportens syfte. Inget material är äldre än tio år och inga rapporter kommer från politiska
partier. Det material som valts är det som bedömts vara mest relevant och allsidigt som
möjligt för ämnet.
Rapportens material utgörs av fakta inhämtade från följande valda källor. Dessa källor är för
ämnet viktiga aktörer och har mandat att arbeta med barnkonventionen och ungas
inflytande i ett nationellt perspektiv.



Barnombudsmanneniv
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU.v
Myndigheten för skolutveckling vi
Ge plats- tag plats
5








Regeringen
Rädda Barnen
SECO vii
Skolverketviii
SKLix
SVEA x
Sveriges Ungdomsrådxi
Ungdomsstyrelsenxii
Förutom material från ovanstående källor har jag inventerat vad som dokumenterats i
ämnet genom att söka exempel från kommunalt arbete, befintliga vetenskapliga rapporter,
artiklar, utvärderingar och undersökningar på internet;



Google och Google Scholar, sökord; ungdomar, delaktighet, inflytande, kommun,
utvärdering
Librisxiii sökord; ung* forskning* inflytande* samt söka via klassifikation Oa (sociologi)
och Em (undervisningsväsen – ej högskolor)
Gundaxiv - söka artiklar via ”Artikelsök” via Göteborgs Universitet/databas/artikelsök
Jag har försökt att välja material för att på ett mångsidigt sätt belysa och ge adekvat svar på
frågeställningarna. Materialet är naturligtvis inte komplett, då materialet i princip är
oändligt är det dock inte görligt med ett annat metodval. Även de rapporter/utvärderingar
som har valts genom ett slumpmässigt urval kan enligt min bedömning inte sägas givit något
särskild betydelse.
1.6.FN:s barnrättskommitté beskrivning av inflytande
Eftersom Rädda Barnens projektidé utgår från artikel 12 i barnkonventionen är det
intressant att veta hur FN:s barnrättskommitté beskriver hur inflytande ska se ut enligt
artikel 12. FN:s barnrättskommitté, som har tolkningsföreträde vad gäller
barnkonventionen, säger att följande tre faser behövs för att rätten till inflytande ska vara
reell: rätten att tala, att delta och att ens åsikter beaktas.
Tillsammans uttrycker artikel 12-15 i FN:s barnkonvention barnets ställning som enskild
individ med grundläggande mänskliga rättigheter, egna åsikter och känslor.
Artikel 12 i FN:s barnkonvention är en av de fyra grundläggande principerna i
barnkonventionen. Enligt FN:s barnrättskommitté får barnkonventionens grundläggande
principer inte vara beroende av resurser.
Artikel 12 kräver att barn ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka sina åsikter, ha möjlighet
att höras och att åsikterna ska tillmätas betydelse. Det finns inte någon minimigräns för när
barn har rätt att uttrycka sin åsikt. I vissa länder har det fastställts en minimiålder för när
barn kan höras till exempel i vårdnadsärenden. Det finns inget stöd för detta i
barnkonventionen och barnets bästa kan inte åberopas för att hindra ett barn från att
uttrycka sin åsikt.
Ge plats- tag plats
6
Vi vuxna har ”aktiv skyldighet att lyssna till barns åsikter och ta dem på allvar” (Unicef Handbok om barnkonventionen, 2008). ”För att rätten till delaktighet ska uppfyllas krävs att
vuxna antar ett barnanpassat förhållningssätt, lyssnar till små barn och respekterar deras
värdighet och individuella åsikter. Det krävs också att vuxna visar tålamod och kreativitet
genom att anpassa sina förväntningar till ett litet barns intressen, kunskapsnivå och sätt att
kommunicera (Committee on the Rights of the Child - CRC/C/GC/7, punkt14).” När det gäller
domstols- och administrativa förfaranden behöver domstolarna och övriga formella
beslutsfattande organ anpassas så att barn kan bli delaktiga.
Barn har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet. ”Det är få beslut som fattas
inom familj, samhället, regionen, nationellt och internationellt som inte rör barn” (Unicef Handbok om barnkonventionen, 2008). Det finns inte något krav att barn uttrycker sin åsikt
– det är en rättighet och inte en skyldighet.
FN:s barnrättskommitté arbetar på att ta fram en tydligare definition av artikel 12 i
barnkonventionen.
Sammantaget är alltså inflytande - de tre komponenterna tillsammans; rätten att tala, att
delta och att ens åsikter beaktas. Detta är FN:s barnrättskommittés beskrivning av
inflytande enligt artikel 12. Det finns andra beskrivningar av inflytande och delaktighet och
en del av dessa beskrivs i punkten 2.1 nedan.
2. Analys
2.1.Hur beskrivs inflytande?
Förutom ovanstående beskrivning av inflytande enligt artikel 12 har jag funnit två
definitioner i uppslagsböcker;


Möjlighet att påverka viss utveckling (Nationalencyklopedin).
Vanligen förmågan att få en individ eller grupp att frivilligt förändra sitt beteende, det
vill säga utan tillgripande av sanktioner (Sociologisk uppslagsbok, 1973).
2.1.1. Hur definieras inflytande i urvalet av rapporter?
I det genomgånga materialet till denna rapport används ingen gemensam definition
för inflytande. Av det material jag har läst har jag funnit nedanstående beskrivningar
av inflytande:
Elevinflytandets många ansikten (Forsberg, 2000)
En doktorsavhandling som ifrågasätter just definitionen av begreppet elevinflytande.
Hur elevinflytande definieras inflytande och hur undersöks det? Är det inflytande
endast som delaktighet i en beslutsprocess eller är det fråga om att kunna göra val?
Författaren menar att inflytandebegreppet och förståelsen kring detta måste vidgas.
Läs mer om denna tolkning av inflytande under punkt 2 i nedanstående stycke.
Elevinflytande – en fråga för alla (Gurnell & Göransson, 2007)
En studie som i sin tur hänvisar till fyra olika beskrivningar och perspektiv på
inflytande;
Ge plats- tag plats
7
1. Till Nationalencyklopedins beskrivning
2. Till en doktorsavhandling av Eva Forsberg som menar att ”inflytande nära
besläktat med ord som makt, vilket i sin tur är ett begrepp som kan ta sig många
olika utryck. I svenskan benämns det som att en människa ”har makt” som om det
vore ett fysiskt ting som man kan äga” (Forsberg, 2000, ss. 130-131). I
doktorsavhandling står att den decentralisering som skett i samhället även
påverkat inflytandet i skolan. ”Makten över beslutsfattandet har förflyttats från
ett statligt och politiskt medborgarinflytande till ett ökat inflytande för rektorer
och övrig skolpersonal på den enskilda skolan (Forsberg, 2000, ss. 123-124).
Förskjutningen av inflytande har också inneburit en ökad möjlighet till inflytande
både för elever, föräldrar och för olika former av brukarråd (förmyndarmakt).
Skolan har därmed gått från en kollektiv demokratisyn till en mer individinriktad
syn på demokrati.
3. Till en trappstegsmodell med fem olika trappsteg som visas i figuren nedan
(Boqvist & Johansson, 2004, s. 105).
a) information innebär att eleverna informeras i frågan och får möjlighet att
uttrycka sin åsikt
b) deltagande står för att eleverna tillåts delta när avgörande frågor diskuteras
c) Påverkan är att ha en faktisk möjlighet att påverka de personer som fattar
besluten
d) samråd betyder att eleverna ska räknas som en jämlik part,
e) beslutsfattande innebär att eleverna tillåts fatta de formella besluten i skolan
genom organ som exempelvis elevstyrelser (Boqvist & Johansson, 2004, s.
106).
4. Till Skolkommitténs betänkande (SOU 1996:22)avseende elevinflytandet i svenska
skolan. Där görs en direkt koppling mellan inflytande och demokrati och att det
finns två huvudperspektiv vad gäller inflytande och demokrati i skolan, dels en
individuell och en kollektiv process, dels skillnaden mellan demokrati som form
respektive som innehåll (SOU 1996:22, ss. 49-50).
Den svårfångade delaktigheten i skolan (Bergström & Holm, 2005, s. 20)
Denna rapport beskriver ”studier om makt och delaktighet i skolan har ofta en
kvantitativ ansats och handlar om formaliserat elevinflytande” och refererar även
denna till Forsberg, (Forsberg, 2000). I boken finns begreppen demokrati och
delaktighet men inte inflytande. I boken refereras till Roger Hart ”som studerat barns
delaktighet i olika organisationer i USA har utvecklat en delaktighetsstege för att
underlätta tänkandet kring barns och ungdomars delaktighet;
Ge plats- tag plats
8
Grader av
delaktighet
Ingen
delakti
ghet
8 Barninitierat, delade beslut med vuxna
7
Barninitierat – styrt av barn
6 Vuxeninitierat – delade beslut med barn
5 Konsulterade och informerade
4 Anvisade men informerade
3 Symbolvärde
2 Dekoration
1 Manipulation
Hart pekar på att gemensamt beslutsfattande, initierat av barn med tillsammans med
vuxna, måste vara det bästa ur barns synpunkt eftersom barn då kan bli delaktighet i
alla beslut inte bara i frågor som specifikt rör barn och ungdomar”.
Med ungdomsfullmäktige i fokus (Nordqvist & Nowotny, 2005)
Magisteruppsatsen hänvisar till Demokratiutredningen och ”det dynamiska
medborgarskapet”. ”Det dynamiska medborgarskapet illustreras i form av en triangel
där deltagande, inflytande och delaktighet utgör triangelns hörn. För att detta skall
realiseras måste det finnas politisk jämlikhet, öppenhet och insyn samt meningsfullt
deltagande” (SOU 2000:1, s 37)”.
“Den svenska folkstyrelsens förtroendekris består i att medborgarna inte ges
tillräckligt inflytande över samhällsutvecklingen. Demokratiutredningen anser därför
att stat och kommun måste erbjuda medborgarna olika former av deltagande som de
uppfattar som meningsfulla och effektiva (SOU 2000:1, s. 34). Det är dock inte vilket
deltagande som helst som avses utan varje medborgare måste ges reella möjligheter
att påverka. Dagens erbjudna former inger inte förtroende och anses inte vara
meningsfulla eftersom de inte erbjuder något inflytande. Det som anses värdefullt för
ett meningsfullt deltagande är den ständigt pågående processen av samtal
medborgare emellan. Utredningen menar att det är deltagandet i form av samtal och
diskussioner mellan valen som är det demokratiskt centrala. Det är också viktigt att
medborgarna upplever delaktighet, vilket uppnås när ”varje medborgare är övertygad
om att hon – närhelst hon vill – har tillgång till den gemensamma politiska styrelsen”
(Ibid., s. 36). Känslan av delaktighet beror på dennes tidigare erfarenheter av att delta
och försök att utöva politiskt inflytande. Ingen är formellt utestängd men på grund av
exempelvis klasstillhörighet, kön, etnicitet skapas det ojämlika förutsättningar att
Ge plats- tag plats
9
delta. Dessutom är det så att trots att inte heller andra formella hinder existerar,
förekommer det mer eller mindre dolda maktstrukturer, värderingar och attityder som
kan försvåra deltagandet. Demokratiutredningens grundantagande är således att ett
meningsfullt deltagande ger medborgaren inflytande och en känsla av delaktighet”.
Myndigheten för skolutveckling
För att systematisera diskussionerna har Myndigheten för skolutveckling har tagit
fram en modell för att tydliggöra elevers inflytandearena med olika dimensioner.
Myndigheten för skolutveckling menar att det är viktigt att alla inblandade har en
gemensam förståelse för begreppet och att det är styrdokumenten som ger
möjligheter och sätter gränser. De menar att styrdokumentet definierar och sätter
gränser för vilket inflytande unga har rätt till. Det finns både en formell och en
informell dimension av elevinflytande. Det formella inflytandet innebär möjligheter att
påverka inom de strukturer som finns i skolan, såsom elev- och klassråd, medan det
informella inflytandet är möjligheten att påverka utanför dessa strukturer. Likaså finns
det en individuell respektive kollektiv dimension.
Huddinge Kommun – Handbok i delaktighet (Handbok i delaktighet, 2007)
I Huddinge Kommun har man i broschyren Handbok i delaktighet beskrivit delaktighet
med en tabell liknande en delaktighetsstege med fem nivåer:
Inflytande som definition är alltså inte helt tydlig, samma definition används inte och
saknas helt ibland. Att mäta inflytande är svårt och har man inte en tydlig definition
Ge plats- tag plats
10
blir det ännu svårt att mäta. I Rädda Barnens projektidé är det därför viktigt att alla
inblandade har en gemensam förståelse för begreppet inflytande.
2.2.Hur ser ungas inflytande ut idag?
Ungas inflytande varierar kraftigt mellan olika kommuner och skolor. Det finns många bra
exempel och många dåliga exempel. Mycket har gjorts och mycket görs för att öka ungas
inflytande. Ett av målen i regeringens ungdomspolitik är att alla ungdomar ska ha verklig
tillgång till inflytande (Regeringskansliet - Mål och budget för ungdomspolitiken, 2008).
Sverige ratificerade FN:s barnkonvention 1990 och antog en nationell strategi för
barnkonventionens genomförande 1999 vilken vidareutvecklades 2003 (Regeringskansliet Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter, 2004). Denna strategi
ligger till grund för regeringens barnpolitik. Eftersom ”andelen kommuner med
inflytandeforum för ungdomar minskat något under 2000-talet samtidigt som två
tredjedelar av alla unga upplever att de har små eller inga möjligheter att påverka den lokala
politiken” har regeringen gett ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen i december 2007 för att
kartlägga befintliga former för ungdomsinflytande (Regeringskansliet - Ungdomsstyrelsen
får uppdrag att främja lokalt ungdomsinflytande, 2007).
2.2.1. Hur ser inflytandet ut i skolan idag?
Så här tycker Skolverket
Det finns en tydlig struktur för elevers inflytande i skolan genom klassråd och elevråd.
Enligt Skolverkets presentation om ”Inflytande, delaktighet och ansvar” kan elever i
grundskolan påverka inom tre områden; arbetsmiljö, trivsel & trygghet och
undervisning (Skolverket - det svenska skolsystemet, 2008).
Skolverket har också tydligt visat hur eleven kan påverka på olika nivåer, vad gäller
skolnivå genom;



information (att skolan kommunicerar med föräldrarna)
klassråd och elevråd
att välja skola
För att påverka på nationell och kommunal nivå menar Skolverket att detta kan göras
exempelvis genom att;



rösta i de allmänna och kommunala valen
gå med i politiska partier eller intresseorganisationer
demonstrera eller skriva en insändare till en lokaltidning
Det är underligt att Skolverket menar att det är på detta sätt elever kan påverka på
kommunal nivå genom dessa kanaler. Eftersom elever i grundskolan inte är myndiga
bortfaller möjligheten att rösta i allmänna och kommunala val. Att Skolverket också
anser att kommunikationen framför allt ska ske via föräldrar istället för med eleven,
eller i vart fall tillsammans med eleven, är egendomligt.
Om vad en elev kan påverka råder det alltså delade meningar. Att elever endast kan
påverka arbetsmiljö, trivsel & trygghet och undervisning som Skolverket menar,
Ge plats- tag plats
11
stämmer inte överens med barnkonventionen. Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska
”barnet ha rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det”. Barnkonventionen
säger också att barns inflytande inte kan sättas åt sidan med hänvisning till barnets
bästa, artikel 3. En avhandling Den svårfångade delaktigheten i skolan visar att ”barn
och ungdomars rätt till inflytande som den uttrycks i barnkonventionen och i
demokratimodellen saknas i de svenska skoldokumenten. På så sätt blir denna
rättighetsfråga en fråga som ytterst handlar om ifall vuxna i skolan följer artikel 3 i
barnkonventionen och sätter barns bästa i främsta rummet vid alla åtgärder som rör
barn och i mindre grad en fråga om barnens handlingsutrymme” (Bergström & Holm,
2005, s. 16). Myndigheten för skolutveckling redogör på sin webbplats för vilka
styrdokument om elevinflytande skolan har. Det finns många styrdokument, ett av
dem är barnkonventionen. Om Myndigheten för skolutveckling ser barnkonventionen
som ett av styrdokumenten är det en paradox att Skolverket sedan begränsar
områdena som eleverna kan påverka till tre områden.
Vad tycker unga själva om sitt inflytande?
Utvecklingen är positiv för den ”andel elever som anser att alla eller de flesta av
lärarna bryr sig om och tar tillvara deras erfarenheter och synpunkter” och den är
också likartad mellan såväl pojkar och flickor, som mellan svenska respektive elever
med utländsk bakgrund. Det visar Ungdomsstyrelsen som följer upp ungdomspolitiken
genom att med indikatorer visa hur utvecklingen förändras. (Ungdomsstyrelsen, 2007,
ss. 70, 85). Samma tendens visar de enkäter som tre av Rädda Barnens lokalföreningar
(Tjörn, Stenungsund och Lerum) gjort. De visar att cirka 70 procent av de 269
tillfrågade högstadieleverna ansåg att de hade möjlighet att utrycka åsikter. Dock
ansåg endast en fjärdedel av eleverna att de fått reda på hur deras synpunkter vägts in
i besluten (Rädda Barnen - Lokalt bidrag till Rädda Barnens alternativrapport, 2007).
Även om Rädda Barnens enkäter är ovetenskapliga kan man skönja en tendens,
nämligen att majoriteten tycker att de har möjlighet att utrycka åsikter men att endast
en minoritet får veta hur deras åsikter vägts in i besluten. En viktig del är sålunda en
bristande återkoppling. Får man veta hur och varför ens åsikter har haft betydelse,
bekräftar återkopplingen att man blir lyssnad på och att åsikterna har betydelse.
Kunskap om styrdokumenten
Själva grunden till ungas rätt till inflytande är barnkonventionen, artikel 12. Alltså
måste unga ha kunskapen om barnkonventionen. En undersökning från
Barnombudsmannen, avseende den kunskapen visar att bara 28 procent har hört talas
om barnkonventionen (Barnombudsmannen - pressmeddelande, 2007). Siffrorna
bekräftas av Rädda Barnens lokalföreningars enkät (Tjörn, Stenungsund och Lerum)
som visar en ännu lägre siffra, nämligen att endast 12 procent kände till
barnkonventionen (Rädda Barnen - Lokalt bidrag till Rädda Barnens alternativrapport,
2007). En mycket dålig kunskap om barnkonventionen syns alltså i enkäterna vilket är
anmärkningsvärt då barnkonventionen funnits i Sverige i 18 år och borde vara mer
känd. Att öka kunskapen om barnkonventionen borde vara en angelägen fråga för
samhället.
Ge plats- tag plats
12
I en slutredovisning från Myndigheten för Skolutveckling menas att det finns en
självklar dimension för elevinflytande via elevråd, klassråd, utvärderingar med mera
och att det också finns en vidgad dimension med bland annat elevdemokrati och
kurser i elevdemokrati. ”Skolledarens engagemang för elevinflytande har stor
betydelse”. ”Fortfarande är det så att en engagerad elevrådsstyrelse, som hörs och
syns på skolan, är väldigt unikt. Klassråden finns som struktur, men fungerar inte. Det
är oerhört svårt att få klassråden meningsfulla och produktiva. Elever vågar inte ge
synpunkter på undervisning med oro för de egna betygen”. Förslag till insatser är att
utarbeta ett Allmänt gemensam råd för inflytande på skolan, detta ligger i linje med
Skolverket som föreslår att skolor ska ges ”tydligare riktlinjer när det gäller elevers
möjligheter till inflytande”. Vidare anses att nyblivna lärare behöver få ökad kunskap
om elevinflytande och att bland annat detta område borde vara en del av den
obligatoriska utbildningen till lärare samt i rektorsutbildningen (Larsson & Nilsson,
2007). Förslagen till insatser är intressanta. Skolverket föreslår tydligare riktlinjer för
inflytande - frågan är om elever kommer att ges möjlighet att påverka i mer än i de tre
områden de kan påverka idag. Att kunskapen om elevinflytande är låg och att
barnkonventionen inte verkar vara en obligatorisk del i lärarutbildningen är
egendomligt. Det är först när vuxna har kunskapen om ungas inflytande som det finns
möjlighet att sprida kunskapen. Det är vuxna som har ansvaret att ge och upplysa
ungdomar om deras möjlighet att påverka. Slutredovisningen pekar också på att
statusen på klass- och elevråd är oerhört varierande på skolor.
Vaga formuleringar i skolans styrdokument
En studie Elevinflytande - en fråga för alla (byggd på en enkätundersökning med 109
gymnasieelever och 8 rektorer) beskriver att formuleringarna i skolans styrdokument
kring inflytande är för vaga och ger ett stort utrymme för enskilda skolor att tolka
styrdokumentet (Gurnell & Göransson, 2007). Även om målgruppen ligger utanför
denna analys, är den ändå intressant för det finns anledning och tro att detta även
gäller högstadiet. Det står inget i styrdokumenten om hur inflytande egentligen ska se
ut. En gemensam tydlig beskrivning av inflytande är sålunda nödvändig så att alla inom
skolan blir medvetna om vad inflytande innebär. Skolan är platsen där alla ungdomar
möts. Därför är det viktigt att skolan också tydligt formulerar och kommunicerar vad
inflytande är och att det därtill klart framgår i styrdokumenten.
Just att formuleringarna i styrdokumenten är vaga och kan leda till olika tolkningar
visar också en doktorsavhandling Elevinflytandets många ansikten. Avhandlingen
bygger på studier av åtta undersökningar genomförda för att ta reda på hur
elevinflytandet i skolorna ser ut. Resultaten av dessa undersökningar har ofta varit
nedslående. Bland annat har visat att skolan inte uppfyller kraven på elevinflytande
som tyds ur styrdokumenten vilket författaren menar kan vara fel. Det beror på hur
elevinflytande definieras och hur det undersöks. Är det inflytande endast som
delaktighet i en beslutsprocess eller är det fråga om att kunna göra val? Författaren
menar att inflytandebegreppet och förståelsen kring detta måste vidgas. (Forsberg,
2000). Vikten av att en definition av inflytande behöver förtydligas framhålls. Många
tolkar kanske inflytande som rätten att bestämma. Läser man Barnrättskommitténs
Ge plats- tag plats
13
definition av inflytande är den att tala, att delta och att ens åsikter beaktas och det är
inte samma som att bestämma.
Elevers kunskap om demokrati
I en sammanfattning av doktorsavhandlingen Att fostra demokrater där elevers
politiska kunskap undersöks, visar att desto mer direkt inflytande eleverna har över
sitt lärande, såsom schema, undervisningens innehåll och läromedel, desto sämre
utvecklades de politiska kunskaperna! Undersökningen genomfördes 1999 och i den
ingick 6000 elever 14-15 år deltog. ”Det finns till och med ett samband mellan ju mer
inflytande över dessa frågor som skolan erbjuder eleverna desto mindre kunskaper
hade dessa om demokrati och samhälle”. Elevinflytande är en rättighet i sig och
framhålls ofta ”som en universal medicin och att inflytandet i sig förutsätts ge
demokratisk kompetens, inte minst framhålls det så i styrdokumenten”. Resultatet av
avhandlingen visar dock att det ”indirekta inflytandet” via ett så kallat öppet
klassrumsklimat är desto viktigare, att det finns utrymme för diskussioner kring
åsikter. Ett öppet klassrumsklimat har positiva effekter på eleverna politiska och
demokratiska kunskaper. Kunskaper om demokrati, politik och samhälle ses som
avgörande för möjligheten till att i framtiden kunna delta i demokratiska processer.
(Almgren, 2006).
I en annan rapport Elevers demokratiska kompetens framkommer att elever i årskurs 9
”inte når upp till styrdokumentens mål när det gäller kunskaper och förståelse för de
olika politiska institutionernas funktioner och för de politiska processer som är den
svenska parlamentariska demokratin. När det gäller elevernas attityder i
värdegrundsfrågor så ligger dessa långt ifrån de ideal och visioner som formulerats i
skolans styrdokument. Detsamma gäller elevernas möjligheter till inflytande och
påverkan gällande undervisningens innehåll, läromedel och prov. Däremot är eleverna
mer, än i tidigare undersökningar, engagerade i samhällsfrågor. En majoritet av
eleverna förstår och accepterar demokratins grundläggande principer.” För att höja
elevernas demokratiska kompetens föreslås ökad kunskap kring demokrati vilket ger
intresse för engagemang. Att också utveckla kunskaper i argumentation och lyssnande
genom ett öppet klassrumsklimat med möjligheter till diskussioner och reflektioner
vilket ger positiva effekter på elevernas attityder i värdegrundsfrågor (Oscarsson,
Elevers demokratiska kompetens, 2005).
Vilka förbättringar görs?
För att stötta skolorna i arbetet med ungas inflytande har Myndigheten för
Skolutveckling tagit fram ett verktyg med indikatorer för självskattning. Verktyget
kallas BRUK och står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet. Som en
indikator för grundskolan finns ”Elevinflytande – var och varför”, en annan indikator är
”Former för inflytande”. Idén med BRUK är att ”medvetenheten, om hur det borde
vara, i förhållande till hur det verkligen är, leder till utveckling” (Myndigheten för
skolutveckling - BRUK, 2008). Att skolorna själv kommer till insikt om hur inflytandet
ser ut är viktigt, dessvärre verkar det vara endast skolpersonal som uppskattar hur
inflytandet ser ut. Det hade varit intressant om ungdomarna själva varit involverade
Ge plats- tag plats
14
och tagit fram frågorna och fått vara med och svara på hur de upplever inflytandet i
skolan.
För att utveckla kunskapen i demokrati genomförde Ungdomsstyrelsen, på uppdrag av
regeringen, projektet Skolval 2006, riktat till årskurs 7-9 och gymnasieelever. Projektet
ingår i en satsning för att öka kunskapen och motivationen för hur man som ung kan
delta i och påverka. En utvärdering av Skolvalet som lämnades till regeringen den 29
december 2007 visar resultatet att Skolvalet överlag blev positivt, rekordmånga elever,
405 000, deltog men nådde inte de svaga. Valet ökade de flesta elevernas intresse för
poltik och samhällsfrågor. Störst utbyte hade de elever som redan har bra betyg och
som redan är intresserade av samhällsfrågor. Risk finns att de elever som inte uppnår
godkänt i samhällskunskap hamnar i ett ”passivt medborgarskap” och att avståndet
växer mellan olika grupper i samhället. Det finns också en fara i att man får en grupp
ungdomar som inte vill delta i demokratiska val (Sveriges Radio - Valet i skolorna
nådde inte de svaga, 2007). Skolvalet är ett steg i rätt riktning för att öka kunskapen
kring demokrati, mycket av materialet i denna rapport pekar på kunskapsbrist i just
demokrati. Skolvalet innebär dock inget inflytande i praktiken, det hade naturligtvis
varit intressant om Skolvalet hade haft en faktisk effekt. Just utanförskapet talar
Integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni om vid Folk- och Försvar
rikskonferens i januari 2008; ”demokratins största fiende i vårt land i dag är
utanförskapet” (Göteborgs-Posten, 2008).
2.2.2. Hur ser inflytandet ut i kommunen?
I kommunen finns inte en lika tydlig struktur för ungas inflytande som det finns i
skolorna. Eftersom Sverige har kommunalt självstyre är det upp till varje kommun att
välja hur de ska arbeta med barnkonventionen. Av Sveriges totalt 290 kommuner hade
endast 51 procent någon typ av inflytandeforum 2006 (Ungdomsstyrelsen, 2006).
2001 var motsvarande siffra 54 procent. Det verkar ha funnits en stor vilja bland
många kommuner att införa ungdomsfullmäktige och liknande forum/arenor för
inflytande, men frågan är om det bara är en pappersprodukt, att det snarare är en
form men att det helt saknar innehåll. Kanske har man inte tagit med ungdomarna
själva i processen, då blir det lätt att engagemanget från ungdomarna uteblir.
Även om många försök görs för att skapa nya inflytandeforum så tar det tid. Enligt en
gammal studie från 2003 fanns samma brister då som det finns idag i många
kommuner. Studien bygger på enkäter skickades till 3000 slumpvist utvalda ungdomar
16-19 år och 785 förtroendevalda. Intervjuer skedde också med 80 ungdomar i
samma åldersgrupp. Även om åldersgruppen inte tillhör målgruppen för denna analys
är det slående likheter i bristerna. Huvudubrikerna i studiens sammanfattning var;




Det behövs bättre kunskap
Unga vill påverka
De traditionella kanalerna måste förändras
Hindren för inflytande finns hos oss själva
(Fridolf, 2003). Fortfarande är alltså dessa slutsatser aktuella, vad har hänt sedan
2003? Det görs många utvärderingar, studier, avhandlingar i detta område kring ungas
Ge plats- tag plats
15
inflytande och många utvärderingar och studier pekar på samma brister. Det är inte
fler sådana utvärderingar och liknande som behövs, utan det som behöver göras är
något mer konstruktivt.
Vad tycker unga själva om sitt inflytande?
Ungdomar upplever generellt att möjligheterna att föra fram idéer till beslutsfattare i
kommunen är ganska små. 61 procent upplever möjligheterna som små eller inga.
Totalt tycker nio procent att det finns stora möjligheter att föra fram idéer.
Ungdomsstyrelsens indikatorer visar att ”andel kommuner med någon typ av
inflytandeforum för ungdomar” har en negativ utveckling. Likaså har ”andel
kommuner som tar fram kommunala handlingsplaner med inriktning på ungdomars
levnadsförhållanden” en negativ utveckling. För ”Ungdomars möjligheter att föra fram
idéer till beslutsfattare i kommunen” finns ingen utveckling angiven
(Ungdomsstyrelsen - Ung idag, 2007). På kommunal nivå upplever unga alltså sig ha
mycket sämre möjligheter till inflytande. Många kommuner har insett detta och
många försök görs och har gjorts för att öka och utveckla ungas inflytande.
Hur kan unga påverka i kommunen?
Unga kan påverka i kommunen genom ungdomsfullmäktige, ungdomsråd,
ungdomsparlament, ungdomsforum med flera benämningar. Alla är exempel på lokala
inflytandeforum för ungdomar för att kunna påverka i kommunen. Det finns ingen
given struktur för dessa forum utan kan se olika ut från kommun till kommun. En risk
vid införandet av ungdomsråd, ungdomsparlament, ungdomsriksdag,
ungdomsfullmäktige är att det bara blir form men inget innehåll. Om inte ungdomarna
själva är med och utformar hur kommunikationen ska se ut är det troligt att
kommunikationen fallerar. Men, det finns också möjlighet att påverka på många andra
sätt, exempelvis genom öppna forum/rådslag, påverkanstorg, demokratitorg,
enkäter/undersökningar, webb-omröstningar, webb-förslag, demokratidagar,
politikerdagar, diskussionsforum, samordnare/ombud, rådslag, ungdomsting,
ungdomslots, ungdomskraft, barnhearing, ungdomskoordinator, ungdomsombud,
åsiktstorg med mera. Det finns många benämningar för att nå kommunernas invånare.
Många kommuner inser också vikten av att använda sig av tekniken för att möta unga.
I Hudiksvall, en av kommunerna som ingår i projektet som Sveriges Kommuner och
Landsting samordnar (SKL - Projekt medborgarinflytande, 2006) har man sett det som
viktigt att möta olika grupper på deras villkor. Eftersom ungdomar använder webben
ska Hudiksvall starta Sveriges första webbaserade ungdomsråd (Regeringskansliet demokratisatsning, 2006). Ett annat exempel är Umeå Kommun där unga kan gå in och
rösta på vad de önskar utveckla i Umeå. På Dialog Unga Umeå meddelade 800
ungdomar att en aktivitetspark var önskad och att ungdomarna själva ville vara med i
arbetet kring framtagandet av aktivitetsparken. Kommunen beslutade att avsätta 500
000 kronor för aktivitetsparken. På Umeå Kommuns webbplats efterlyses nu
ungdomars synpunkter (Umeå Kommun - aktivitetpark, 2008). I Umeå har de också
”Påse pengar” som är till för att ungdomar mellan 13-20 år ska kunna ansöka om
pengar och få ett snabbt svar. På Umeås webbplats framgår att de försöker att ge svar
om beslut inom sju dagar (Umeå Kommun - ungdomsombud, 2008). Hudiksvall och
Umeå är bara två exempel, det finns många fler, men dessa exempel ger ändå en bild
Ge plats- tag plats
16
av att flera kommuner arbetar på olika sätt för att nå unga. Just att det finns en
snabbare process än den vanliga politiska processen är viktig i mötet med ungdomar.
Kommer de med förslag när de är 14 år vill de inte vänta på beslut i flera år.
Vad tycker unga om kommunens inflytandeforum?
Många har inte vetskapen om att ungdomsråd/ungdomssfullmäktige i kommunen
existerar. En utvärdering av ungdomsrådet i Karlskrona visar att 70 procent av
ungdomarna att de inte hört talas om Ungdområdet (Hegg, 2005). I samma
utvärdering framkom önskemål om att skapa mötesplatser för kommunens politiker
och Ungdomsrådets ledamöter. Informationen kring ungdomsråd verkar inte nå fram
till ungdomarna själva. Har unga inte kunskapen om att arenorna finns för inflytande
så kan de inte heller förväntas delta. Eller som det står i en bok ”Hur kan unga
människor kräva sina rättigheter om de inte ens vet att de existerar?” (Frankel, 2004)
Samma sak visar en utvärdering av Gävle Ungdomsråd 1999 – 2002 där det framkom
att av 41 tillfrågade elever i klass 9 kände bara en tredjedel till att Ungdomsrådet
fanns och att det var positiva erfarenheter vid möten med förtroendevalda. Den
geografiska placeringen i skolan var postiv. Ungdomarna fick en personlig utveckling
och tyckte sig bli tagna på allvar. Däremot fanns det ett svagt ledningsstöd och man
menade att projektledarens organisationstillhörighet var viktig och att det behövs en
förstärkning av ledningsfunktionen för projektledaren (Gävle Kommun - Utvärdering
av Gävle Ungdomsråd, 1999-2002). Även denna utvärdering pekar på att få kände till
ungdomsrådet. Intressant att ungdomarna tyckte att placeringen i skolan vara ett bra
alternativ, kanske beroende av att det kan vara lättare att möta eleverna på deras
arena. Att samordnarens organisationstillhörighet är viktig och har stöd av både unga
och politiker är viktig för att ungdomsrådet ska fungera.
Vad är syftet med ungdomsfullmäktige?
Är syftet att unga ska få ett reellt inflytande eller är syftet att unga ska få kunskaper i
den politiska processen eller bägge delarna? Följande tre studier visar att den
demokratiska kompetensen höjs men att ungdomarna inte upplever ett reellt
inflytande.
En magisteruppsats Med ungdomsfullmäktige i fokus byggd på en enkät med 67
ledamöter i Ungdomsfullmäktige (bortfall inräknat). Uppsatsen visar att 77 procent av
ledamöterna tycker att ungdomsfullmäktige är ett bra sätt att påverka politiken. Man
upplever ett högt inflytande vad gäller barn och ungdomsfrågor men lågt inflytande i
andra frågor. 51 procent upplevde inflytande genom ungdomsfullmäktige. Vidare var
67 procent av ungdomarna är nöjda med stödet från sekretariatet, dock är 35 procent
nöjda med den politiska referensgruppen. Uppsatsen visar att ledamöterna tycker att
det är bra med ökade kunskaper om hur samhället fungerar och att få insikt i
demokratiska arbetsformer och politiska spelregler. Däremot upplevde ledamöterna
att samarbetet var dåligt med politikerna, att ungdomsfullmäktige tas inte på allvar
bland politikerna och att dialogen och återkopplingen med politikerna inte fungerar
var också ett resultat av enkäten (Nordqvist & Nowotny, 2005). Att endast 51 procent
av deltagarna tycker att de upplever inflytande är märkligt. De sitter ju verkligen med i
Ge plats- tag plats
17
ett inflytandeforum och känner ett starkt stöd från samordnaren men känner inget bra
samarbete bland politikerna. Hur är de vuxnas attityd – finns det en egentlig vilja till
att lyssna till ungdomarna kan man undra?
En annan uppsats Utvärdering av Ungdomskraft – region Skånes ungdomsråd visar att
det på individnivå funnits klara vinster då både politiker och ungdomar lärt sig mer om
varandra och politik. Ungdomarna tycks ha vuxit som politiska medborgare. Syftet
med projektet, att öka ungdomars inflytande, att vara en mötesplats för att förbättra
kontakten mellan folkvalda och ungdomar, att lära sig om politik och demokrati,
uppfylldes dock inte. ”Samhället måste skapa arenor för möten, samtal och
utveckling”. ”Skolan och organisationerna i det civila samhället, spelar en huvudroll
där”. ”Frågan är om ungdomsråd, med de brister och förtjänster som denna
utvärdering pekat på, nödvändigtvis är den bästa konstruktionen?” (Sjölander, 2004)
Enligt en enkät gjord av Rädda Barnens lokalföreningar i Stenungsund och Lerum var
47 procent positiva till ungdomsfullmäktige. Ungdomarna tyckte att det är ett bra sätt
att lära sig mer om politik och demokrati, att få gehör för sina åsikter och att få
kontakt med poltiker. Dock saknas återkoppling av ärenden. (Rädda Barnen - Lokalt
bidrag till Rädda Barnens alternativrapport, 2007) Enkäterna är visserligen
ovetenskapliga men samma resultat bekräftas av annat material i denna analys,
nämligen bristen på återkoppling och att det är positivt att lära sig mer om demokrati.
Lyssnar vuxna och kunskap om barnkonventionen
En utvärdering gjordes i Kungsbacka kommun för att de ville veta om de främjat barn
och ungdomars möjlighet till delaktighet. En fråga ställdes; ”Lämnar du förslag eller
idéer till de som arbetar med barn och unga om hur du vill ha det?” Slutsatsen till
frågorna var ”att de yngre barnen i högre grad anser att man lyssnar till dem och ju
äldre de tillfrågade är desto mer anser man att man inte lyssnar på dem” och ”att till
en viss del anser man att man haft möjlighet till delaktighet, men en stor andel vet inte
vem de ska tala med eller tycker inte att det är någon idé. ”Vidare svarade 32 procent
av samma åldersgrupp att de visste vad barnkonventionen är. (Kungsbacka kommun utvärdering av policydokumentet för barn- och ungdomsfrågor, 2006). Det är viktigt
att barn ges möjlighet att påverka och ha inflytande tidigt för att det ska bli en naturlig
del i den demokratiska processen. Om de inte har blivit lyssnade på från början är det
logiskt att känslan blir att det inte är någon mening att säga vad man tycker för
upplevelsen är ändå att vuxna inte lyssnar.
Status
I en utvärdering framkom att försöket med inrättandet av ungdomsfullmäktige i
Huddinge inte fick det genomslag som förväntat. Valet till ungdomsfullmäktige 2005
ställdes in på grund av för få nomineringar. Istället ska ett förslag till ungdomsting
under lektionstid tas fram (Huddinge Kommun - tjänsteutlåtande, 2007). Statusen på
vissa ungdomsfullmäktige är låg och ungdomar vill inte kandidera. Kanske är
ungdomsfullmäktige startade enbart på de vuxnas villkor och de unga har inte varit
med i processen från början. Att de unga bara ska lära sig det politiska systemet
kanske inte är det de själva är intresserade av. Att få en chans att påverka på riktigt är
Ge plats- tag plats
18
intressantare. Huddinge har också varit med i ett projekt som Sveriges Kommuner och
Landsting samordnar där fem kommuner (Botkyrka, Huddinge, Hudiksvall, Sigtuna och
Vara) beviljats bidrag för att arbeta för medborgarinflytande mellan valen som ett
permanent inslag i kommunens beslutsprocesser. Projektet startade våren 2006 och
avser att utveckla permanenta former för medborgardialog som även inkluderar
medborgare som inte deltar i den demokratiska processen i vanliga fall (SKL - Projekt
medborgarinflytande, 2006). I Huddinge kommun har de tagit fram en broschyr
”Handbok i delaktighet” som ska ”fungera som ett praktiskt stöd för alla
kommunanställda och politiker som vill göra invånarna delaktiga i hur den kommunala
verksamheten utformas. Under 2008 kommer tjänstemän och politiker i kommunen
att erbjudas utbildningar i metoder för att skapa delaktighet.” Inget särskilt står
nämnt om just ungdomar men avsikten är att nå ”människor med olika bakgrund, kön,
ålder och erfarenheter ska delta på jämlika villkor” vilket även borde inkludera
ungdomar. (Handbok i delaktighet, 2007).
Goda exempel
Många kommuner arbetar aktivt med att förbättra möjligheterna för ungas inflytande
och det finns många bra och många mindre bra exempel på kommuners arbete med
barnkonventionen. För att lyfta fram goda exempel utser Ungdomsstyrelsen årets
ungdomskommun varje år. Bland andra har Kristinehamn, Malmö, Haparanda, Lund,
Robertsfors, Botkyrka, Karlstad och Kalmar utsetts under senare år. Många goda
förebilder för kommunalt arbete finns också på Barnombudsmannens webbplats;
Österåker, Järfälla, Kungsbacka, Botkyrka, Borlänge, Gävleborg. Vidare har
Barnrättsakademin i Örebro fått regeringens uppdrag att pröva en verksamhet
innebärande utbildning av berörda yrkesgrupper som arbetar med barn och unga i
kommunen. I uppdraget ingår också att utveckla ett utbildningstorg och att vara
kunskapsbank och forskningsnav (Barnrättsakademin, 2007).
För att bland annat höja statusen för arbetet med ungas inflytande och förstärka
ungas inflytande inleddes ett treårigt samarbete mellan 12 kommuner 2004,
Partnerskapet. Kommunerna som ingår i Partnerskapet arbetar för “
barnkonventionens genomslag i den kommunala beslutsprocessen” och för att ”ta
fram indikatorer för att mäta resultat i arbetet”. (Partnerskapet - Rapport om tre års
arbete med barnkonventionen, 2007).
I vissa kommuner finns också en så kallad barnchecklista som ska användas om
besluten kommer att beröra barn och ungdomar. Blir svaret Ja på om frågan om
beslutet kommer att beröra barn och ungdomar så ska en barnkonsekvensanalys
göras. I till exempel Södertälje finns en sådan barnchecklista som ”är avsedd att
användas som ett redskap i Södertälje kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s
barnkonvention”. Frågor i en barnkonsekvensanalys kan vara:



Ge plats- tag plats
Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet?
Är beslutet belyst ur barnets perspektiv?
Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bland
annat kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning?
19

Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening?
(Södertälje - barnchecklista, 2007). Alla kommuner har inte dessa dokument. Enligt
regeringens nationella strategi ska barnkonsekvensanalys göras vid statliga beslut men
denna strategi gäller inte för kommunala beslut. I vissa kommuner, till exempel
Borlänge Kommun, som är med i projektet Partnerskapet, har de tagit fram en
barnbilaga till kommunens budget för att visa vilka resurser som går till barn och unga.
Ett Barnbokslut tas också fram som uppföljning till barnbilagan för att se hur de
planerade aktiviteterna och resurserna fördelades (Borlänge Kommun - barnbilaga,
2007).
Att lyfta fram goda exempel och att det finns kunskapsbanker med information är bra
– varje kommun behöver ju inte uppfinna hjulet varje gång. Det finns mycket att lära
av andra även om det kanske inte går att kopiera en modell eller ett upplägg från en
kommun till en annan, finns många bra idéer och exempel att hämta.
2.2.3. Finns det andra former för inflytande?
Ja, det finns många andra sätt att påverka och på så sätt försöka utöva ett inflytande.
Det finns ibland en föreställning hos vuxna av att unga är ointresserade av politik, att
de inte bryr sig, men genom allt de gör, visar de sina åsikter, medvetet eller
omedvetet. Det kan vara att blogga, skriva på namnlista, demonstrera, bilda grupper
på Facebook eller liknande communities, köpbojkott, bära pins med olika budskap,
lägga ut videor på You Tube eller liknande, skriva insändare och så vidare.
Enligt Ungdomsstyrelsens enkät 2004 hade två tredjedelar av de tillfrågande
ungdomarna (16-19 år) de senaste 12 månaderna deltagit i en eller flera politiska
aktioner såsom att bära symbol som uttrycker åsikt, demonstrera eller skriva på
namninsamling (Ungdomsstyrelsen, 2007). Avser inte åldergruppen för denna rapport
men man kan ändå se en tendens av hur unga uttrycker sig.
Marc Prensky (forskar om ungas kommunikation på nätet) påstår att de som är födda
1985 och senare är ”digitalt infödda”. Tekniken är helt osynlig och självklar för dem.
De som är födda innan 1985 är ”digitala invandrare” och har ett helt annat synsätt på
tekniken. Detta är något som också står att läsa i Sveriges fjärde rapport till FN:s
barnrättskommitté där det framgår att bland annat ”de vuxna beslutsfattarna behöver
lära sig mer om alla möjligheter som finns att ha kontakt till exempel över Internet,
där de flesta ungdomar finns.” (Regeringen - Sveriges fjärde rapport till FN:s
barnrättskommitté, 2007) Regeringen gör också en satsning (som inleddes hösten
2007) att utveckla möjligheterna till insyn och inflytande med stöd av IT. Syftet är
bland annat att göra de politiska beslutsprocesserna mer transparanta och tillgängliga,
särskilt för människor i utanförskap (Regeringskansliet - Mål och budget för
demokratipolitiken, 2006).
Ett enkelt sätt är att påverka är att starta en namninsamling antingen på traditionellt
eller digitalt sätt. I och med tekniken finns det finns webbplatser där man lätt kan
starta sin egen namninsamling (Namninsamling, 2008). Ett annat exempel är Facebook
som många anser vara ett bra forum eftersom man når ut till många människor på
Ge plats- tag plats
20
kort tid. Budskapen sprids snabbt och man kan agera. Ett exempel på en grupp är
”Bevara oss från Gatuvåldet” som en kille startade när han kom hem en natt och fick
höra att en för honom okänd kille blivit misshandlad till döds. Gruppen fick över 100
000 medlemmar på bara några dagar. Som mest anslöt sig 200 personer varje kvart.
Gruppens ”grundare” ordnade sedan en demonstration mot gatuvåldet med över 10
000 människor i Kungsträdgården. På bara några veckor kunde en demonstration
samordnas med så många deltagare – något som hade tagit väldigt mycket längre tid i
den politiska processen.
Ett sätt som vuxit kraftigt på senare år är bloggning. I en uppsats om bloggning kan
man läsa att det fanns 281 aktiva bloggare 2003 och att de flesta var då
samhällsinriktade och mest användes för att diskutera och informera sig i
samhällsfrågor (Isaksson & Müller, 2003). Idag finns det över 100 000 svenska
bloggarxv. I en kandidatuppsats Den politiska bloggen kan man läsa att den politiska
bloggen fick sitt genomslag under valrörelsen 2006 då politiker bloggade dagligen och
fick ytterligare en mediekanal att marknadsföra sitt budskap och sig själv (Nyström &
Ruderfors, 2007). Enligt en annan uppsats Bloggarna slår underifrån kan man ”tala om
en återuppfinning av den politiska offentligheten” där det konstateras att bloggandet
inte kan betraktas som journalistik, men att den politiska offentligheten med
bloggarnas intåg i varje fall kan sägas ha återupplivats en aning (Börgeson & Cattana,
2005). Det finns flest bloggar om politik men de är inte de mest lästa. Den mest lästa
poltitiska bloggen 12 855 besökare senaste veckan, att jämföras med den mest
populära bloggen i Sverige som hade 314 035 besökare senaste veckan (Bloggtoppen,
2008).
2.3.Finns dokumenterat arbete kring kopplingen mellan skola och
kommunpolitik?
I ett förslag från Demokratiforum i Västra Götalandsregionen från 2003 föreslås metoder för
att dialogen mellan unga och politiker ska bli meningsfulla. Genom ett samarbete mellan
elevorganisationerna SVEA och SECO och högstadiet förslås metoder som politikerdagar och
diskussionsforum. Politikerdagar innebär att elever i årskurs 8 och 9 ska få möta politiker
genom att skolan tar aktiv del och bjuder in kommunala och regionala politiker. Vid
politikerdagarna besöker samtidigt SVEA eller SECO för att informera bland annat om
elevdemokrati och hur unga kan påverka. För att detta ska fungera föreslås en
”torgsamordnare” som kan administrera, kommunicera och planera aktiviterna. För
gymnasiet föreslås påverkanstorgxvi . (Ungdomsstyrgruppen Västra Götalandsregionen,
Demokratiforum, 2003). Bakgrunden till ovanstående förslag var att ”ungdomar vill påverka
och är intresserade av samhällets utveckling. Men många vet inte vart de ska vända sig eller
vilka kanaler de kan utnyttja. Regionen tog därför hjälp av ca 160 ungdomar från Västra
Götaland som arbetade fram förslag på metoder för att öka ungdomars inflytande och
delaktighet i de frågor som regionen hanterar. Ungdomarnas förslag bygger bland annat på
mötesplatser för dialog mellan förtroendevalda och ungdomar – genom Påverkanstorg på
gymnasieskolor” (Västra Götalandsregionen - påverkanstorg, 2006). Dessa förslag är särskilt
intressanta eftersom det är ungdomar själva som tagit fram dem. Att utnyttja skolan som
Ge plats- tag plats
21
arena för att möta alla ungdomar och att ta hjälp av elevrådsorganisationer kan vara en
metod för koppling.
Ovanstående metod med påverkanstorg prövades och i en slutrapport kan man läsa
utvärderingen av denna metod som kan ses som en koppling mellan skola och politiker.
Totalt arrangerades 17 stycken påverkanstorg och syftet var att undersöka om denna metod
kan fungera långsiktigt för att öka ungdomars inflytande och delaktighet i regionpolitiken.
Slutsatsen av projektet blev att ”ungdomar upplever att de haft möjlighet till inflytande och
delaktighet på påverkanstorg och att det kan resultera i ett ökat deltagande i det
representativa systemet.” En av nackdelarna som nämndes i slutrapporten var att frågorna
bara diskuterades och att inga beslut togs (Västra Götalandsregionen - Slutrapport
påverkanstorg på gymnasiet, 2006). För att metoden med påverkanstorg ska fungera krävs
det mycket engagemang från både unga och vuxna i skolan och bland politiker. Även en
person som bara arbetar med att administrera och kommunicera, är en förutsättning för att
metoden ska fungera. En nackdel med ovanstående metod är att inga beslut tas under
påverkanstorgen, unga kan bara föra fram sina åsikter. Dessa åsikter kan mycket väl vägas in
i kommande beslut, men då är vikten av återkoppling väsentlig. För unga veta om och hur
åsikterna vägdes in i besluten förstår de att åsikterna beaktades. Påverkanstorg var ett
försök för att koppla ihop skola och kommun. Det är ännu ingen metod som används.
Förslagen från styrgruppen var att återkoppla resultatet till berörda skolor och förvaltning
med flera, utreda förutsättningarna för permanentering av arbetet med demokratifrågor
samt att påbörja och förbereda fler påverkanstorg under 2007.
I vissa kommuner finns också ungdomslotsar/ombud anställda, bland annat i Köping,
Haninge, Liljeholmen med flera. Tanken är att en ungdomslots/ombud ska vara en koppling
mellan ungdomar och politiker. I Umeå finns tre ungdomsombud, syftet är att vara en länk
mellan ungdomarna och kommunens politiker. Ungdomsombuden i Umeå utbildar också i
skoldemokrati och stödjer elevråd och elevskyddsombud. I högstadiet kallas gruppen PIFF
som står för Påverkan, Inflytande, Förändra, Förbättra. (Umeå Kommun - ungdomsombud,
2008)
En uppsats Öppna dörrar för Kommunikation visar att skolan är en central länk mellan
kommun och ungdom eftersom det är där informationen kan spridas till varje ungdom.
”Ungdomarna behöver en budbärare som står på deras sida för att stödja och lotsa”. Det
behövs också arenor där ungdomarna kan uttrycka sina åsikter. Där studien är genomförd,
Botkyrka, är kommunikationslänkarna ungdomsfullmäktige, ungdomsrådet och den lokale
barnombudsmannen. Skolan måste samarbeta för att kommunikation kan ske mellan
kommun och ungdomar via kommunikationslänkarna samt via klassråd och elevråd. Hinder
för kommunikation ”beror på brister eller avsaknad på kommunikationsstrategi som till stor
del ligger i att man skapar kanaler och arenor där kommunen kan lyssna och föra en dialog
med unga” (Westerhagen & Wiesner, 2005).
I ett tjänsteutlåtande i Huddinge Kommun finns följande citat som poängterar vikten av
samarbetet mellan skola och kommun; ”Skolorna bör involveras mer i arbetet med att öka
ungas möjligheter att påverka. Ungdomsfullmäktige kom tidigt att leva ganska isolerat
från andra platser som ungdomar vistas på. Majoriteten av ungdomar tillbringar en stor
Ge plats- tag plats
22
del av sin tid i skolan och därför bör bärkraftiga broar mellan skolorna och
ungdomsråden byggas.” (Huddinge Kommun - tjänsteutlåtande, 2007)
Ge plats- tag plats
23
3. Slutsatser och rekommendationer
Inom tidsramen för detta arbete har det inte varit möjligt att ge en fullständig bild av Sveriges
ungdomspolitik, inflytandet i skolan och andra arenor men följande slutsatser kan dras utifrån
detta arbete. Kortfattat kan dessa slutsatser presenteras i en SWOT-analys;
Styrkor
Regeringens satsningar
Goda exempel & kunskapsbanker
Elever får uttrycka åsikter och läraren tar tillvara
på synpunkterna
Möjligheter
Använda tekniken
Hitta nya strukturer och arenor
Svagheter
Kunskap kring barnkonventionen och demokrati
Ingen gemensam definition av inflytande
Kommuner med inflytandeforum för ungdomar
minskar
Vaga formuleringar i skolans styrdokument
Bristande återkoppling
Små eller inga möjligheter för unga att föra fram
åsikter till beslutsfattare
Dålig kunskap om att ungdomsfullmäktige eller
liknande existerar
Ingen kontinuitet och uthållighet
Rådande strukturer intresserar sig främst de
ungdomar som redan är engagerade – hur når
man alla unga?
Hot
Utanförskap – demokratin når inte alla
Det kommunala självstyret
Vuxnas vilja att dela med sig av makten
Mer utförligt kan slutsatserna beskrivas; Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna
(Europarådet, 1950) innebär bland annat att alla har lika värde och samma rättigheter. Oavsett
ålder. 20 procent av befolkningen består av barn och unga under 18 år och det är viktigt att dessa
unga är delaktiga i den demokratiska processen.
Även om viljan är stor att öka ungas inflytande, är ett grundläggande problem kunskapen kring
barnkonventionen bland unga och vuxna. Kunskapen kring barnkonventionen är låg, endast 28
procent hade hört talas om barnkonventionen enligt en undersökning Barnombudsmannen gjort.
Att unga ska ha ett inflytande bygger på artikel 12 i barnkonventionen. Om kunskapen kring
barnkonventionen är låg, vet varken unga eller vuxna vad artikel 12 innebär. Eller som det står i
boken Vår förbannade rätt (Frankel, 2004) Hur kan unga människor kräva sina rättigheter om de
inte ens vet att de existerar?
Ett av målen med regeringens ungdomspolitik är att ungdomar ska ha verklig tillgång till
inflytande. Regeringen har också en nationell strategi för barnkonventionens genomförande som
ligger till grund för barnpolitiken. Regeringen gör många satsningar på att utveckla inflytandet för
unga, bland annat genom att ha gett ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen för att kartlägga
befintliga former för ungdomsinflytande men också genom att en satsning på en förstärkt
gemensam värdegrund.
Ge plats- tag plats
24
Slutsatserna för hur inflytandet ser ut i skolan idag är att majoriteten av unga ”anser att alla eller
de flesta lärare bryr sig om och tar tillvara deras erfarenheter och synpunkter”. Dock anser en
minoritet att de fått veta på hur deras synpunkter vägts in. Det brister i återkopplingen - hur
vägdes åsikterna in i beslutet. Får unga veta det så förstår de också att deras åsikter haft
betydelse. Flera studier/utvärderingar pekar på att formuleringarna i skolans styrdokument är
otydliga vilket kan leda till många olika tolkningar. Flera studier pekar också på en dålig kunskap
kring demokrati. Skolverket menar att elevinflytande endast gäller tre områden samtidigt som
barnkonventionen är ett av styrdokumenten och inflytandet bör gälla i alla frågor som berör den
unge. Det finns en tydlig struktur (med klassråd och elevråd) för inflytandet i skolan vilket borde
användas bättre. I flera studier har framkommit att det skulle vara bra att ha ett inflytandeforum
under lektionstid. För att förbättra elevers kunskaper om demokrati genomfördes Skolvalet.
Resultatet från Skolvalet 2006 var överlag positivt men en nackdel var att kunskapen inte nådde
alla. De elever som inte hade godkänt i samhällskunskap nåddes inte .
I kommunen tycker unga att det är svårt att göra sin röst hörd. Två tredjedelar tycker att de har
små eller inga möjligheter att föra fram åsikter till beslutsfattare i kommunen. Unga vet inte vart
de ska vända sig, kunskapen är dålig om att det finns ungdomsråd/ungdomsfullmäktige. Bara
hälften av Sveriges kommuner har ett inflytandeforum för ungdomar. Flera kommuner ger också
andra möjligheter för ungas inflytande genom ungdomslotsar, webb-omröstningar,
påverkanstorg med mera. Det framkommer att ungdomar får en större kunskap om demokrati
och den politiska processen genom ungdomsfullmäktige och liknande råd, men att det reella
inflytandet inte upplevs vara högt. Ofta är det redan engagerade ungdomar som går med i
ungdomsfullmäktige och liknande. Det finns en svårighet i att nå alla om man inte använder
skolan. Ju äldre ungdomar blir desto mindre tycker de att vuxna lyssnar.
Vad gäller ungas inflytande på annat sätt har många ungdomar har deltagit i en politisk aktion de
senaste 12 månaderna. Under senare år har det kommit flera nya möjligheter och former för
inflytande genom tekniken. Dessa nya möjligheter påverkar informellt, exempelvis via bloggar,
namninsamlingar, grupper på internet. Många ungdomar använder internet mycket och detta
har vissa kommuner insett och gör också försök med att nå ungdomar på detta sätt.
Det finns ingen gemensam definition och förståelse av begreppet inflytande. Dessutom används
olika ord för inflytande, bland andra delaktighet och demokrati. Flera studier/utvärderingar
pekar på att inflytande är en ”möjlighet att påverka”. Mycket av materialet visar också på en brist
i just förståelsen kring begreppet inflytande. Också att det finns olika nivåer för inflytande och
delaktighet, allt från att unga är med som dekoration till att det är unga som tar besluten själva.
Det finns också begreppet elevinflytande, där Skolverket tydligt visar vad och hur en elev kan
påverka. Att det även finns olika dimensioner av inflytande, formellt och informellt samt
individuellt och kollektivt. Eftersom det inte finns någon gemensam definition av inflytande blir
det också svårt att mäta. Talar man om samma sak? Myndigheten för skolutveckling menar att
arbetet med skolans demokrati och värdegrund behöver utvecklas och att det krävs en ständig
diskussion om delaktighet och inflytande för denna utveckling. (Myndigheten för skolutveckling,
2008). Hur vet man att inflytandet har ökat? Hur mäter man inflytande? I ett remissvar från
Barnombudsmannen till Socialdepartementet framgår att ”Barnombudsmannen skulle välkomna
att medel avsattes till ett utvecklingsprojekt avseende möjligheten att mäta inflytandet för barn
och unga i samhället” (Barnombudsmannen, 2007).
Ge plats- tag plats
25
Under den tid rapportskrivningen avser har jag inte funnit mycket kring tidigare dokumenterat
arbete kring kopplingen mellan skola och kommunpolitik. Det finns två exempel som man kan se
som en koppling mellan skola och kommun. Första exemplet är det försök som Västra
Götalandsregionen gjort med påverkanstorg. Detta projekt var ett försök att öka dialogen mellan
unga och politiker. En fördel med metoden var att ungdomar upplevde ett ökat inflytande men
en nackdel var att inga besluts togs och att återkopplingen brast. Det andra exemplet är
Ungdomslotsar/ombud som är en länk mellan unga och kommunens politiker.
Ungdomslotsar/ombud finns i flera kommuner men jag har inte funnit något dokumenterat
arbete eller utvärdering kring detta. I en bok från 1997 kan man läsa följande rekommendation;
”Det är viktigt att kopplingen mellan skola och kommunal politik präglas av respekt för varandra
och att var och en får göra det ”på sitt sätt”, utan att förta glöden och engagemanget eller
formerna för möjligt inflytande” (Rädda Barnen - Gatsten och grå kostym, 1997). När unga och
politiker träffas är det är två olika världar som möts med allt vad generationsgränser kan
innebära. Att tänka nytt, att förstå och tolka varandras språk och budskap, att lyssna. Viktigt att
skapa, kommunicera, etablera substans och kontinuitet I ungas delaktighet, skola och
samhällsutveckling. Arbetet med inflytande kräver samsyn, vilja och vuxnas kunskap.
Det finns många kommuner som arbetar för att stärka ungas inflytande och flera kunskapsbanker
finns med goda exempel och idéer. På Barnombudsmannens webbplats, Barnrättsakademins
webbplats och Myndigheten för skolutvecklings webbplats. Nordiska Ministerrådet har gett ut en
broschyr ”Dörren till inflytande” (utgiven av Norden, Nordisk Ministerrådet 2004) finns goda
exempel.
Finns det några mervärden om unga får ökat inflytande? Under arbetets gång har jag stött på
flera rapporter som visar att ökat inflytande är bra för den psykiska hälsan. Arbetet med frågor
om delaktighet och inflytande är en frisk-faktor, och bidrar till en Känsla av Sammanhang (Anton
Antonovsky) KASAM och bidrar till ökat välmående.
Målet med analysen är att den ska vara ett beslutsunderlag till Rädda Barnens projektidé. Jag
överlåter dock till Rädda Barnen att bedöma om det finns anledning att starta projektet.
Ge plats- tag plats
26
4. Käll- och litteraturförteckning,
Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater. Hämtat från Myndigheten för skolutvecklings
webbplats:
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_inflytand
e/elevinflytande/forskning/ellen_almgren/ den 23 april 2008
Barnombudsmannen - pressmeddelande. (den 04 10 2007). Hämtat från Barnombudsmannens
webbplats: http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=6266 den 18 03 2008
Barnrättsakademin. (2007). Hämtat från Barnrättsakademins webbplats:
http://www.barnrattsakademin.se den 4 maj 2008
Bergström, M., & Holm, I. (2005). Den svårfångade delaktigheten i skolan. Linköping: Linköpings
Universitet.
Bloggtoppen. (2008). Hämtat från Bloggtoppens webbplats: http://www.bloggtoppen.se den 4
maj 2008
Boqvist, E., & Johansson, N. (2004). Elevens guide till skoljuridiken. En handbok för elevråd.
Stockholm: Nordstedts.
Borlänge Kommun - barnbilaga. (2007). Hämtat från Borlänge Kommuns webbplats:
http://www.borlange.se/upload/18790/AssociatedFiles/barnbilaga%202007.pdf den 4 maj 2008
Börgeson, M., & Cattana, E. (våren 2005). Hämtat från
http://bisonblog.blogs.com/Bloggarna_slar_underifran_uppsats.pdf den 26 april 2008
Committee on the Rights of the Child - CRC/C/GC/7, punkt14. (u.d.). Hämtat från FN:s Committee
on the Rights of the Child webbplats:
http://www2.ohchr.org/english/bodies/crc/discussion2008.htm den 22 april 2008
Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Hämtat från Myndigheten för
skolutvecklings webbplats:
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_inflytand
e/elevinflytande/forskning/eva_forsberg/ den 23 april 2008
Fridolf, M. (den 18 augusti 2003). Ungdomars inflytande i beslutsprocesser i Västra
Götalandsregionen. Hämtat från Västra Götalandsregionens webbplats:
http://www.vgregion.se/upload/Ungdomars%20inflytande%20i%20beslutsprocesser.pdf den 22
april 2008
Gurnell, C., & Göransson, G. (våren 2007). Elevinflytande - en fråga för alla. Hämtat från
Göteborgs Universitets webbplats: https://guoa.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/7242/1/VT072490-03.pdf den 23 april 2008
Ge plats- tag plats
27
Gävle Kommun - Utvärdering av Gävle Ungdomsråd. (den 27 08 1999-2002). Hämtat från
http://epi.gavle.se/upload/Politik_Demokrati/_dokument/Bilagor%20till%20m%C3%B6te%200208-27.pdf den 22 april 2008
Göteborgs-Posten. (den 31 01 2008). Regeringen initierar dialog om förstärkt värdegrund.
Göteborgs-Posten .
Handbok i delaktighet. (2007). Hämtat från Huddinge Kommuns webbplats:
http://www.huddinge.se/upload/OmKommunen/hallbar_samhallsutveckling/omradesutveckling
/Dokument/Handbok_delaktighet_low.pdf den 4 maj 2008
Hegg, H. (2005). Utvärdering av ungdomsrådet i Karlskrona. Hämtat från Blekinge Tekniska
Högskolas webbplats:
http://www.bth.se/fou/forskinfo.nsf/7172434ef4f6e8bcc1256f5f00488045/499792de6ebe6922c
125709100291ea5/$FILE/Rapp0507.pdf den 22 april 2008
Huddinge Kommun - tjänsteutlåtande. (den 04 april 2007). Hämtat från Huddinge kommuns
webbplats:
http://www.huddinge.se/upload/Sociala_tjanster/Dokument/Socialnamnden/Kallelse%200705/T
jut%20remiss%20ungdfullm.pdf den 22 april 2008
Huddinge Kommun - tjänsteutlåtande. (den 17 april 2007). Hämtat från Huddinge Kommuns
webbplats:
http://www.huddinge.se/upload/Barn&Utbildning/Dokument/Gymnasienamnd/2007/GN%20Tju
t%20Utv%C3%A4rdering%20ungdomsfullm%C3%A4ktige.pdf den 27 april 2008
Isaksson, J., & Müller, S. (våren 2003). Hämtat från Södertörns Högskolas webbplats:
http://jmm.sh.se/student/projekt/cuppsats/v01/blogging.pdf den 26 april 2008
Kungsbacka kommun - utvärdering av policydokumentet för barn- och ungdomsfrågor. (den 27
mars 2006). Hämtat från Kungsbacka kommuns webbplats:
http://www.kungsbacka.se/sitetemplates/KBInformationPage.aspx?id=13456 den 22 april 2008
Larsson, G., & Nilsson, A. (2007). Slutredovisning av regeringsuppdrag om Elev- och
föräldrainflytande. Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten för skolutveckling - BRUK. (den 10 april 2008). Hämtat från Myndigheten för
Skolutvecklings webbplats: http://www.skolutveckling.se/innehall/kvalitetsarbete_ledning/BRUK
den 22 april 2008
Namninsamling. (den 4 maj 2008). Hämtat från Namninsamlings webbplats:
http://www.namninsamling.se/ den 4 maj 2008
Nationalencyklopedin. (u.d.). www.ne.se. Hämtat från Nationalencyklopedin: www.ne.se den 18
03 2008
Nordqvist, M., & Nowotny, F. (hösten 2005). Med ungdomsfullmäktige i fokus. Hämtat från
Göteborg kommuns webbplats:
Ge plats- tag plats
28
http://www.goteborg.se/prod/sk/goteborg.nsf/filesUF/Utvardering/$FILE/Utvardering.pdf den
22 april 2008
Nyström, L., & Ruderfors, H. (våren 2007). Hämtat från Växjö Universitets webbplats:
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_vxu_diva-1225-2__fulltext.pdf den
26 april 200
Oscarsson, V. (2005). Elevers demokratiska kompetens. Hämtat från Myndigheten för
skolutvecklings webbplats:
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/demokrati_inflytand
e/elevinflytande/forskning/vilgot_oscarsson/ den 23 april 2008
Partnerskapet - Rapport om tre års arbete med barnkonventionen. (2007). Hämtat från
http://www.orebro.se/download/18.77234d9c116dd7ecb9380007127/071221+Barnkonv.pdf
den 26 april 2008
Regeringen - Sveriges fjärde rapport till FN:s barnrättskommitté. (2007). Hämtat från
Regeringens webbplats: http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/89/89/a34ac321.pdf den 5
maj 2008
Regeringskansliet - demokratisatsning. (den 14 september 2006). Hämtat från Regeringens
webbplats: http://www.regeringen.se/sb/d/6148/a/69449 den 4 maj 2008
Regeringskansliet - Mål och budget för demokratipolitiken. (den 13 oktober 2006). Hämtat från
Regeringens webbplats: http://www.regeringen.se/sb/d/2001/a/70944 den 4 maj 2008
Regeringskansliet - Mål och budget för ungdomspolitiken. (den 21 april 2008). Hämtat från
Regeringens webbplats: http://www.regeringen.se/sb/d/2479/a/49750%20 den 18 april 2008
Regeringskansliet - Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. (mars
2004). Hämtat från Regeringens webbplats:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/39/87/78b905da.pdf den 18 April 2008
Regeringskansliet - Ungdomsstyrelsen får uppdrag att främja lokalt ungdomsinflytande. (den 6
december 2007). Hämtat från Regeringens webbplats:
http://www.regeringen.se/sb/d/9877/a/93768 den 22 april 2008
Rädda Barnen - barnkonventionen. (den 21 April 2008). Sverige.
Rädda Barnen - Gatsten och grå kostym. (1997). Gatsten och grå kostym. Stockholm: Rädda
Barnen.
Rädda Barnen - Lokalt bidrag till Rädda Barnens alternativrapport. (2007). Hämtat från Rädda
Barnens webbplats:
http://medlemsportal.rb.se/upload/Regionkontor/Göteborg/Alternativrapport%20VGregionen%20och%20Halland.doc den 22 april 2008
Rädda Barnen - vision och mål. (den 21 april 2008). Sverige.
Ge plats- tag plats
29
Sjölander, J. (2004). Utvärdering av Ungdomskraft. Hämtat från
http://theses.lub.lu.se/archive/2004/05/25/1085476669-5475-870/MAGISTER-Uppsats.PDF den
22 april 2008
SKL - Projekt medborgarinflytande. (den 23 januari 2006). Hämtat från SKLs webbplats:
http://www.skl.se/artikel.asp?A=20041&C=4800 den 4 maj 2008
Skolverket - det svenska skolsystemet. (den 22 april 2008). Hämtat från Skolverkets webbplats:
http://skolnet.skolverket.se/inflytande/svenska/popup.html den 22 april 2008
Sociologisk uppslagsbok. (1973). Sociologisk uppslagsbok. i ??, Sociologisk Uppslagsbok. Rabén &
Sjögren.
SOU 1996:22. (1996). Inflytande på riktigt. Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar.
Stockholm: Nordstedts.
SOU 2000:1. (2000).
Sveriges Radio - Valet i skolorna nådde inte de svaga. (den 29 december 2007). Hämtat från
Sveriges radios webbplats: http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=1802125 den 22 04
2008
Södertälje - barnchecklista. (den 24 augusti 2007). Hämtat från Södertälje Kommuns webbplats:
http://www.sodertalje.se/upload/bo_bygga/dokument/Detaljplaner/Viks%C3%A4ter/Barncheckl
ista%20Viks%C3%A4ter%20P05023%202007-08-24%20inf%C3%B6r%20antagande.pdf den 4 maj
2008
Umeå Kommun - aktivitetpark. (den 20 april 2008). Hämtat från Umeå Kommuns webbplats:
http://www.umea.se/ungstudent/ungdomsombud/aktivitetspark.4.59dbd48c11914b767898000
15889.html den 4 maj 2008
Umeå Kommun - ungdomsombud. (den 20 april 2008). Hämtat från Umeå Kommuns webbplats:
http://www.umea.se/ungstudent/ungdomsombud/dittungdomsombud.4.59dbd48c11914b7678
9800016479.html den 4 maj 2008
Ungdomsstyrelsen - Ung idag. (2007). Ung idag. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2007). Ung idag . Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2006). www.ungdomsstyrelsen.se. Hämtat från Ungdomsstyrelsens
årsredovisning: http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/arsredovisning2006.pdf
den 28 mars 2008
Ungdomsstyrgruppen Västra Götalandsregionen, Demokratiforum. (2003). Hämtat från Västra
Götalandsregionens webbplats:
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Regional%20demokrati/Ungdomsstyrgruppen
s%20f%C3%B6rslag%20till%20metoder.pdf den 22 april 2008
Unicef - Handbok om barnkonventionen. (2008).
Ge plats- tag plats
30
Westerhagen, C., & Wiesner, C. (2005). Öppna dörrar för Kommunikation. Södertörns högskola.
Västra Götalandsregionen - påverkanstorg. (den 12 april 2006). Hämtat från Västra
Götalandsregionens webbplats: http://www.vgr.se/vgrtemplates/Start____31573.aspx den 4
maj 2008
Västra Götalandsregionen - Slutrapport påverkanstorg på gymnasiet. (den 20 februari 2006).
Hämtat från Västra Götalandsregionens webbplats:
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Regional%20demokrati/Slutrapport%20pdf.pd
f den 23 april 2008
4.1.Förkortnings- och ordförklaringslista
i
En tredjedel av utbildningstiden ska vara LIA – lärande i arbete. En praktikperiod där
studenten genomför ett projektuppdrag på uppdrag av en arbetsgivare. Under praktiken
skriver studenten en projektrapport som redovisas på Göteborgs Universitet.
ii
Kvalificerad Yrkesutbildning
iii
Förenta Nationerna
iv
Barnombudsmannens ”huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och
intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Myndigheten ska utbilda och informera om barnkonventionen, men också bevaka hur
konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen lämnar till exempel förslag till
regeringen på ändringar i svensk lagstiftning och arbetar för att statliga myndigheter,
kommuner och landsting ska använda barnkonventionen som en utgångspunkt i sitt
arbete”. http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=42 2008-04-18 17:27
v
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU är en ideell organisation med 650
000 medlemmar
vi
Myndigheten för skolutveckling stödjer kommuners och skolors arbete för ökad kvalitet
och bättre resultat.
vii
Sveriges Elevråds Centralorganisation SECO syfte är att förbättra förutsättningarna för
elevrådens arbete. SECO driver nationell lobbying kring bland annat ”en rättighetsbaserad
lagstiftning kring elevers inflytande, att elevers inflytande ska tydligt erkännas som en
rättighet i skollagen, snarare än som en angelägenhet och skyldighet för skolan”.
viii
”Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet /…/.
Skolverkets roll i det svenska utbildningssystemet är att ange mål för att styra, att
informera för att påverka och att granska för att förbättra. Skolverket granskar
verksamheterna på många olika sätt, men oavsett metod är fokus alltid att hävda varje
individs rätt till kunskap och personlig utveckling”.
Ge plats- tag plats
31
ix
Sveriges kommuner och landsting SKL är en intresse- och arbetsgivarorganisation för
landets 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner.
x
Sveriges elevråd, är en samarbetsorganisation av och för elevråd som arbetar för att
förbättra skolan och göra den mer demokratisk. SVEA bedriver verksamhet genom
inspiration, samarbete och påverkan.
xi
Sveriges Ungdomsråd är en paraplyorganisation för de lokala ungdomsråden i landet och
arbetar med att bygga ett upp ett nätverk för lokala ungdomsråd. Som riksorganisation
arbetar Sveriges Ungdomsråd bland annat med att skapa mötesplatser för ungdomsråd, vi
är nämligen övertygade om att bästa sättet att öka kompetensen och möjligheten att
påverka som ungdom är att lära av andra ungdomar och dela erfarenheter! Ungdomstorget
är ett projekt som Sveriges Ungdomsråd driver där 133 ungdomsråd finns registrerade.
xii
”Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att stödja
kommunerna och som arbetar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd.”
http://www.ungdomsstyrelsen.se/kat/0,2070,1,00.html 2008-04-18 12:44
xiii
De svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog http://libris.kb.se/
xiv
Göteborgs Universitets bibliotek söktjänst
xv
enligt Primelabs.se 2008-04-14
xvi
Utarbetat av Scoutförbundet för ökat inflytande på årsmöten. När mötet kommer till
punkten motioner avbryts mötet och motioner finns uppsatta på väggar runt om lokalen.
Där kan man skriva post-it lappar om sina åsikter och diskutera frågan med politiker.
Ge plats- tag plats
32
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards