Barn

Barnperspektiv inom
hälso– och sjukvården
Charlotte Palmstierna
Satsningar i Sverige
 1991 satsning genom Allmänna Arvsfonden
 1993 Barnombudsmannen inrättades
 1996 satsning genom Allmänna Arvsfonden
 1996 Översyn av svensk lagstiftning ”Barnets bästa i
främsta rummet” (SOU 1997:116)
 1999 En nationell strategi för barnkonventionens
genomförande
 2001 en förstärkt Barnombudsman
 2001 en samordningsfunktion inom regeringskansliet
Barnkonventionens status
 Ratificera
 Folkrättsligt bindande
 Transformering eller inkorporering
FN-kommittén
 Ett antal experter (18 st)
 Rapport vart femte år
 Granskning
 Dialog med regeringar
 Tolkning
 Rekommendationer
Barnkonventionens innehåll
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar:
 41 av dem är sakartiklar och slår fast vilka rättigheter
varje barn ska ha.
 Fyra av sakartiklarna kallas huvudprinciper och är
vägledande för hur helheten ska tolkas:
artikel 2, 3, 6 och 12.
 Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta
med konventionen.
Grundprinciperna
Barnkonventionen
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 6
Artikel 12
Barnets rätt till
likvärdiga villkor
Barnets bästa
Barnets rätt till
liv och utveckling
Barnets rätt att
komma till tals
Barnets och föräldrarna
 Familjen är den naturliga och grundläggande enheten
(preamblen)
 Staten ska respektera det ansvar och de rättigheter och
skyldigheter som föräldrarna har (art. 5)
 Staten ska säkerställa att båda föräldrarna har ett ansvar
(art.18)
 Barnets bästa ska komma i främsta rummet (art. 18)
 Staten ska ge föräldrarna lämpligt bistånd då de fullgör sitt
ansvar (art.18)
 Staten har skyldighet att skydda barn mot övergrepp andra
former av skada. Staten ska aktivt agera för att skydda
barnet (art. 19)
Barndomen har ett
värde i sig själv
Barn behöver
särskilt skydd
Budskapet
Barn ska respekteras!
Barnperspektiv
Ett barnperspektiv innebär att kunna förena kraven på att
barn ska behandlas som mer sårbara än vuxna men
samtidigt ses som kompetenta med rätt till information,
delaktighet och inflytande i frågor eller beslut som de
berörs av utifrån ålder och mognad.
En nationell strategi
 Antogs av riksdagen 1999
 Berör regering, statliga myndigheter, landsting och
kommuner
En nationell strategi
 Kommuner och landsting bör erbjuda sin personal
fortbildning.
 Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna
följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala
arbetet.
Barnkonsekvensanalys
 Utgår ifrån både barnets bästa (art. 3) och barnets rätt att
komma till tals (art.12)
 Syftet är att analysera vilka konsekvenser det tänkta
beslutet får för barnet.
Prövning av barnets bästa
 Vad säger
barnkonventionen?
 Vad säger barn och unga?
 Gällande lagstiftning
 Aktuell forskning
 Beprövad erfarenhet
 Rådande praxis
Att tänka på:
 Identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och
unga.
 Säkerställa att barns och ungas möjlighet till inflytande
finns med som ett moment i beslutsprocessen.
 Säkerställa att dokumentation av barns och ungas åsikter
finns med som ett moment i beslutsprocessen.
 Säkerställa att motiven till besluten dokumenteras och
vilka konsekvenser besluten kan tänkas få för barn och
unga.
 Säkerställa att besluten återförs till barn och unga.
Hur kan ni arbeta med
barnkonventionen i beredningen?
 Hur kommer ni att samla in barns och ungas synpunkter i
medborgardialogen?
 Hur kommer ni att återkoppla besluten till barn och unga?
 Hur kan ni säkerställa att hälso- och sjukvården bedrivs i
enlighet med barnkonventionen?
Rätten att komma till tals
 Artikel 12 - rätten att komma till tals
 Artikel 13 - rätten till att uttrycka sig i olika former
 Artikel 17 - rätten till information
Barns och ungas råd till
beslutsfattare
 Skriv och tala så att barn och unga förstår.
 Sprid positiva förebilder av hur barn och unga har kunnat vara
med och påverka.
 Avfärda inte omedelbart det barn och unga säger.
 Visa att ni lyssnar genom att återkoppla besluten till barn och
unga.
 När det inte blir som barn och unga föreslår måste
beslutsfattare motivera varför det inte blev så.
 Visa uppskattning och respekt för att barn och unga tar sig tid
att delge sina synpunkter. Bjud på fika!
Källa: Barnombudsmannens ungdomsråd
Barns och ungas syn på hälso- och
sjukvården
 Få har kunskap om var de kan få information, 23 procent
av ungdomarna hade kännedom om vart de kan vända
sig.
 Var tionde ungdom uppger att de sällan eller nästan
aldrig får tag på information om hälso- och
sjukvårdsfrågor. 28 procent anser att det är lätt att söka
information.
Barns och ungas syn på hälso- och
sjukvården
 Vårdcentralen 52 % tycker att personalen på vårdcentralen
har lyssnat på dem. 42 % uppger att deras åsikter har tagits på
allvar vid behandlingen.
 Ungdomsmottagningen Över 60 procent tycker att
personalen lyssnar på dem och nästan lika många, 56 %
uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandling. Det
är stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas svar.
 Akutmottagningen 41 procent tycker att personalen har
lyssnat på dem och nästan lika många, 37 %, uppger att deras
åsikter har tagits på allvar vid behandlingen.
 BUP-mottagningen 46 % tycker att personalen har lyssnat på
dem. 39 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid
behandlingen.
Barns och ungas syn på hälso- och
sjukvården
 Skolsköterskemottagningen 54 % anser att personalen har lyssnat
på dem. 43 procent uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid
behandlingen.
 Barn- och ungdomshabiliteringen ungefär en tredjedel anser att
personalen har lyssnat på dem. 30 % uppger att deras åsikter har
tagits på allvar vid behandlingen
 Specialistläkarmottagningen mer än hälften tycker att personalen
har lyssnat på dem och att deras åsikter har tagits på allvar vid
behandlingen.
 Sjukhusavdelningen 38 % anser att personalen har lyssnat på dem
och 32 procent uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid
behandlingen.
 Tandläkarmottagningen 53 % tycker att personalen har lyssnat på
dem. 43 % uppger att deras åsikter har tagits på allvar vid behandling.
Vad innebär barnkonventionen inom
hälso- och sjukvården?
 Barn har enligt artikel 24 rätt till bästa uppnåeliga hälsa.
 De flesta barn i Sverige har en god hälsa.
 Stora sociala skillnader.
 Den psykiska ohälsan har ökat bland barn och unga.
 Alkoholförgiftningar har ökat.
 Förbättringen av tandhälsan har avmattats.
 För mer fakta om barns och ungas livsvillkor se
Barnombudsmannens skrift Upp till 18. www.bo.se
Barnombudsmannen anser:
 Information i hälso- och sjukvårdsfrågor som berör barn
och unga bör anpassas så att barn och unga förstår.
 Personal inom hälso- och sjukvården bör ges möjlighet till
kompetensutveckling i att samtala med barn.
 Varje hälso- och sjukvårdsområde bör utveckla metoder
för uppföljning av hur barn och unga upplever mötet i
vården.
Nordisk standard för barn och
ungdomar inom hälso- och sjukvården
 Vårdform – Barn skall läggas in på sjukhus endast när
den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan
ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppen vård.
 Relationer, närhet och trygghet – Barn på sjukhus har
rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under
hela sjukhusvistelsen.
 Föräldramedverkan – Föräldrar skall få hjälp och
uppmuntran att stanna hos sitt barn och få möjlighet att
övernatta. Föräldrar skall få information om avdelningens
arbetssätt och rutiner och få stöd att ta aktiv del i barnets
vård.
Nordisk standard för barn och
ungdomar inom hälso- och sjukvården
 Information – Barn och föräldrar skall få information om
barnets sjukdom, behandling och vård på ett sätt som de
kan förstå och som är anpassat till barnets ålder.
Åtgärder skall vidtagas för att minska fysisk och psykisk
stress.
 Medbestämmande – Barn och föräldrar skall – efter
grundlig information vara delaktiga i beslut som gäller
behandling och vård av barnet. Alla barn skall skyddas
mot onödiga medicinska behandlingar och
undersökningar.
Nordisk standard för barn och
ungdomar inom hälso- och sjukvården
 Miljö – Barn skall vårdas tillsammans med andra barn
och inte på vuxenavdelningar. Barn behöver träffa
jämnåriga för lek och aktiviteter under trygga
förhållanden. Det får inte finnas åldersbegränsningar för
besökare till barn.
 Stöd i utvecklingen – Barn skall ha möjlighet till lek och
skolundervisning som är anpassad till deras ålder och
sjukdomstillstånd, i en miljö som skall vara utformad och
utrustad för att möta deras behov. Personal skall vara
specialutbildad för att arbeta med sjuka och
funktionshindrade barn.
Nordisk standard för barn och
ungdomar inom hälso- och sjukvården
 Kvalificerad personal – Personal som vårdar och
behandlar barn skall ha sådan utbildning och kompetens
att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven hos
barnet och dess familj.
 Kontinuitet – Vård och behandlingsteamet skall vara
organiserat så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i
vården.
 Respekt och integritet – Barn skall bemötas med takt
och förståelse och deras integritet skall respekteras.
www.nobab.se
Vad är på gång?
 Psykisk ohälsa – 240 miljoner, stärka kvalitet, tillgänglighet,
personalens kompetens och inrapportering till register.
Utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som
löper risk att drabbas av svårare psykisk hälsa(Socialstyrelsen).
 Alkohol – FHI ska ta fram ett kunskapsunderlag för samband
mellan psykisk ohälsa och förändrad alkoholkonsumtion. ANTsek., SAMANT samt Råd för ANT-frågor inom regeringskansliet.
 Övervikt– Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos
barn och ungdom (NCFF)
 Inflytande inom hälso- och sjukvården – Utredning - Patientens
rätt i vården 15 dec. 2008
Hur kan ni arbeta med
barnkonventionen i beredningen?
 Hur kommer ni att samla in barns och ungas synpunkter i
medborgardialogen?
 Hur kommer ni att återkoppla besluten till barn och unga?
 Hur kan ni säkerställa att hälso- och sjukvården bedrivs i
enlighet med barnkonventionen?