”Syndafallet” – en fallstudie
Tre aspekter av mänsklig olydnad gentemot 1 Mos 2:16f
Johanna Dahl, 2:5
Handledare: Mark Sluys
Exeg 202:2, B-uppsats, 5 p
Vårterminen 2007
Johannelunds teologiska högskola
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
Innehåll
1. Inledning................................................................................................................................. 1
1.1 Motiv för ämnesvalet ................................................................................................... 1
1.2 Syftet med uppsatsen .................................................................................................... 2
1.3 Frågeställningar och hypoteser ..................................................................................... 2
1.4 Materialbeskrivning ..................................................................................................... 3
1.5 Begränsningar ............................................................................................................... 4
1.6 Begreppsapparat med behövliga definitioner ............................................................... 4
1.7 Metodredovisning......................................................................................................... 5
2. Avhandling ............................................................................................................................. 5
2.1 Bibliskt sammanhang för 1 Mos 2:16-17 samt 1 Mos 3 .................................................. 5
2.2 ’Juridisk’ överträdelse av Guds bud i 1 Mos 2:16f .......................................................... 6
2.2.1 Kontext för det juridiska överträdandet av Guds bud ............................................... 7
2.2.2 Analys av det juridiska överträdandet av Guds bud .................................................. 7
2.2.3 Tolkning av det juridiska överträdandet av Guds bud .............................................. 9
2.2.4 Slutsatser för det juridiska överträdandet av Guds bud ............................................. 9
2.3 Överträdelse riktad mot Gud ............................................................................................ 9
2.3.1 Kontext för överträdelse riktad mot Gud ................................................................ 10
2.3.2 Analys av överträdelse riktad mot Gud ................................................................... 10
2.3.3 Tolkning av överträdelse riktad mot Gud ............................................................... 13
2.3.4 Slutsatser för överträdelse riktad mot Gud .............................................................. 14
2.4. Överträdelse knuten till trädet som ger kunskap om gott och ont ................................. 14
2.4.1 Kontext för trädet som ger kunskap om gott och ont .............................................. 14
2.4.2 Analys av kunskap om gott och ont ........................................................................ 15
2.4.3 Tolkning av trädet som ger kunskap om gott och ont ............................................. 16
2.4.4 Slutsatser om trädet som ger kunskap om gott och ont ........................................... 17
2.5 Sammanfattande diskussion - mänsklig olydnad och Guds bud .................................... 17
3. Avslutande del ...................................................................................................................... 18
3.1 Sammanfattning ............................................................................................................. 18
3.2 Slutsatser ........................................................................................................................ 19
4. Referenslista ......................................................................................................................... 20
1. Inledning
1.1 Motiv för ämnesvalet
I judisk och kristen förståelse av människan och världen spelar synd en viktig roll, inte minst i
det evangelisk-lutherska kristna sammanhang som jag själv tillhör. En central trosaspekt där
är att Guds frälsning svarar mot människans synd och syndaskuld. Den som undervisar i
kristen tro bör därför ha god kännedom om människans synd och Guds frälsning.
Bland många sekulariserade svenskar idag är synd ett ord i förändring bort från dess, i
vår kultur, bibliska ursprung. En enkel sökning på Google med sökordet ’syndig’ visar på en
folklig användning av begreppet i egenskap av en i någon mån ambivalent njutning, oftast
relaterad till sex eller kalorier. För att undvika missförstånd mellan denna ”folkliga”
1
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
synduppfattning och en evangelisk-luthersk synduppfattning är god kännedom om synden
viktig, inte minst i pastorala sammanhang såsom kristen undervisning och själavård.
1.2 Syftet med uppsatsen
Jag ser behov av god kännedom om synd hos mig själv men även i samtiden. Jag väljer
här att fokusera på den text i Bibeln som behandlar den första synden, överträdelsen av
Guds bud i 1 Mos 2:16f, vilken sker i berättelsen om ’syndafallet’ i 1 Mos 3. ”Herren
Gud gav detta bud: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap
om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.””1
Syndafallsberättelsen tenderar att uppfattas som svåråtkomlig genom sitt mytologiskt
präglade språk och bildspråk: träd med kryptiska namn, förbjuden kunskap, en talande orm,
nakna människor och förbjuden frukt. Mitt syfte med denna uppsats är att försöka
klargöra innebörden av människans olydnad gentemot Guds bud 1 Mos 2:16-17.
1.3 Frågeställningar och hypoteser
Min hypotes är att den första överträdelsen utgörs av tre samverkande kategorier vilka är
relevanta i förhållande till Guds förbud i 1 Mos 2:16f. Aspekterna är:
A. ’Juridisk’ olydnad (överträdelse av budet)
B. Social olydnad (överträdelse riktad mot Gud)
C. ’Bud-innehållslig’ olydnad (överträdelse knuten till trädet som ger kunskap om gott och
ont)
Jag avser alltså att beskriva tre kategorier som jag finner relevanta för människans överträdelse
av Guds bud, men söker även beskriva själva relationen mellan kategorierna och 1 Mos 2:16f.
1. Vilket/vilka uttryck för människornas olydnad gentemot Guds bud i 1 Mos 2:16f
kan finnas i varje aktuell kategori?
2. Hur beskriver de tre undersökta kategorierna, A) juridisk överträdelse, B)
överträdelse riktad mot Gud och C) kunskap om gott och ont, tillsammans
människornas olydnad gentemot Guds bud i 1 Mos 2:16f?
Den här undersökningen vill bidra till aktuell forskning genom att försöka att ge en samlad
exegetisk framställning av några karaktäristiska egenskaper för människans olydnad av Guds
bud 1 Mos 2:16f. Idag behandlas denna synd mest i dogmatiska studier över syndbegreppet.
1
Bibeln, bibelkommissionens översättning. (2000). Örebro: Libris. 1 Mos 2:16f.
I fortsättningen kommer denna översättning (Bibel 2000) att användas för bibelreferenser om inget annat anges.
2
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
1.4 Materialbeskrivning
Exegetiska utredningar av den första överträdelsen är få, men existerar, se Blocher (1984). Jag
har konsulterat bibelkommentarer och bibliska uppslagsverk, men även olika typer av böcker
om synd. Det finns vetenskapliga artiklar som undersöker 1 Mos 2:16f och 1 Mos 3, men
ingen som specifikt studerar överträdelsens karaktär.
Jag vill särskilt nämna Dmitri M. Slivniaks artikel ”The Garden of Double Messages:
Deconstructing Hierarchical Oppositions in the Garden Story”. Slivniak är bl a Ph D in
Biblical Studies (Tel Aviv University, Israel) och Ph D in General Linguistics (Yerevan
University, Armenia). Hans artikel behandlar hierarkiska motsättningar i Edens trädgård
mellan ’gott-ont’, ’man-kvinna’, ’människa-djur’ (’kultur-natur’) och ’liv-död’ (’kosmoskaos’). Slivniaks undersökning av gott-ont har varit värdefull att ta del av. Författaren står
primärt i den judiska tolkningstraditionen, vilket möjligtvis kan anas i hans angreppssätt där
olika hierarkiska motsättningar står mot varandra. Slivniaks approach knyter an till ett judiskt
sätt att se på människan såsom driven av en god och en ond böjelse (jfr människan åt av trädet
som ger kunskap om gott och ont).2 Slivniaks perspektiv bidrar till att ge en tolkning som i
högre grad är frikopplad från kristen dogmatik än den mesta andra litteratur jag använt.
Mark E. Biddle är ‘Professor of Hebrew Bible/Old Testament’ vid Baptist Theological
Seminary at Richmond, i Virginia, USA. Biddle har författat boken ”Missing the Mark: Sin
and Its Consequences in Biblical Theology”. Boken behandlar den första synden samt dess
relation till Bibelns syndbegrepp. Författaren förenar dogmatik med nutida exegetik och
själavårdande aspekter till en komposition med ”alternativa” perspektiv, som i hög grad
kompletterar och breddar övrig exegetisk och dogmatisk litteratur jag funnit inom
ämnesområdet ’synd’. Författaren har tagit visst intryck av liberalteologisk, befrielseteologisk
samt feministteologiska studier och har så kommit att ha ett något mer antropocentriskt
perspektiv på synden än äldre teologisk litteratur. Kritik riktas mot ensidig juridisk tolkning
av synden, som är vanlig främst i protestantiska sammanhang. Biddle menar att synd är en
mycket mer komplicerad företeelse än vad en rent juridisk tolkning medger.
Jag väljer att låta mitt primära tolkningssammanhang utgöras av bibelkanon, som
omfattar Gamla och Nya Testamentet.3 Vad jag skulle kunna ha gjort, som hade varit relevant,
är att studera hur sambanden ser ut mellan de olika skrifterna i kanon. Isagogiska frågor, som
jag här inte har haft utrymme att beröra, är vilka skrifter som anses vara de äldsta och som kan
2
Rye-Danjelsen (1981), s. 16-18.
Den bibelutgåva jag väljer att huvudsakligen referera till (Bibel 2000) inkluderar även Gamla Testamentets
deuterokanoniska skrifter. Jag väljer därmed att låta även dessa ingå när jag refererar till kanon.
3
3
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
ha påverkat andra. När jag inte skiljer på vilka skrifter som lämpligen utgör
tolkningsbakgrund till 1 Mosebok och vilka som inte bör göra det riskerar jag att begå
exegetiska metodologiska fel. Att i denna uppsats ta isagogisk hänsyn till datering och
tillkomsthistoria hos 1 Mosebok och övriga bibliska skrifter vore för mig nästintill en omöjlig
uppgift. Jag väljer således att acceptera att det finns olika typer av beroendeförhållanden
mellan skrifterna i kanon, men kommer inte att ta nämnvärd hänsyn till detta.
1.5 Begränsningar
Utifrån avgränsningen att centrera undersökningen av synden till människans olydnad av
Guds bud i 1 Mos 2:16f släpper jag anspråken på att undersöka ett allmängiltigt bibliskt
syndbegrepp och övergår till att studera karaktären av den första synden. Undersökningen av
den specifika överträdelsen är begränsad till tre huvudsakliga kategorier, vilka innehåller ett
flertal subgrupper. Det finns aspekter av den första synden som är gemensamma för synd i
Bibeln i allmänhet. Detta medför, som ett slags sekundärvinst, att resultatet av denna
undersökning i någon mån kan förväntas vara representativt för vad synd kan innebära.
1.6 Begreppsapparat med behövliga definitioner
Jag betecknar Adams och Evas förhållande till Guds bud med de sammanhangsrelevanta
termerna olydnad eller överträdelse, eftersom inget ord för synd används i 1 Mos 3.
Med olydnad avser jag att en person inte gör det som han eller hon är ålagd, även om
termen enligt Nationalencyklopedins definition även antyder ovilja att göra det man år ålagd.4
Viljeaspekten är inte irrelevant att knyta till de första människornas överträdelse, men utgör
inte en aspekt som är åtkomlig för vetenskapen och bör därför uteslutas ur min
begreppsdefinition. Viljeaspekten förekommer emellertid i resonemang i uppsatsen.
Termen överträdelse hänger samman med en juridisk förståelse av synden: att
överträda/bryta mot ett givet bud eller förbud5, vilket inte är en helt lämplig begränsning. Jag
anser att de första människornas olydnad har flera aspekter. Det är dock inte fel att tala om
olydnaden som överträdelse av Guds bud, då olydnaden utgör en aspekt av denna.
När jag behandlar ’juridisk’ olydnad av överträdelsen av budet avser jag att beteckna en
handlings förhållande till Guds bud.
Jag avstår från att använda begreppet arvsynd, då begreppet är knutet till kyrkans
dogmatiska sammanhang. När jag använder begreppen ’syndafallet’ och
4
Olydnad. Nationalencyklopedin [www]. Hämtat från
<http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O267390>. Hämtat den 1 maj 2007.
5
Överträdelse. Nationalencykolpedin [www]. Hämtat från
<http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=354208>. Hämtat den 1 maj 2007.
4
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
’syndafallsberättelsen’ avser jag att endast ospecificerat hänvisa till innehållet i 1 Mos 3. Jag
avser inte att hänvisa till syndafallet med symbolen av ett andligt eller fysisk fall.
1.7 Metodredovisning
Mitt förhållningssätt till Bibeln i denna undersökning utgår ifrån att bibeltexten i 1 Mos 2-3
utifrån sitt kanoniska tolkningssammanhang är teologiskt och historiskt relevant att exegetiskt
bearbeta i sin föreliggande form, dvs. i viss mån frikopplat från sin tillkomst.
Undersökningen kommer att ske som en deskriptiv exegetisk fallstudie av den första
överträdelsen av ett Guds bud - hur den första olydnaden tog sig uttryck. Den yttre ramen hos
fallstudien gör att undersökningen av överträdelsen/olydnaden/synden begränsas till att
primärt gälla sammanhanget i 1 Mos 2-3. Jag kommer att deskriptivt undersöka tre kategorier
de första människornas olydnad med det underliggande syftet att förstå mer av dess karaktär.
De aktuella aspekterna av människans olydnad kommer framför allt att studeras utifrån
sin respektive närkontext. Jag kommer även att knyta an till fjärrkontext i bibeln för att
jämföra med en vidare biblisk förståelse. En viss kännedom om inombiblisk tolkning av
syndens karaktär har påverkat mig när jag utifrån Guds bud i 1 Mos 2:16f har försökt välja
relevanta aspekter i vilka olydnaden kan bestå. Således har kanon och kommer kanon i viss
utsträckning att påverka hur jag förstår relevansen och innebörden av den första överträdelsen
av Guds bud.
2. Avhandling
2.1 Bibliskt sammanhang för 1 Mos 2:16-17 samt 1 Mos 3
Berättelsen om syndafallet hör till de bibelberättelser som oftast knyts till mer eller mindre
fiktiva genrer såsom sagan (rötter i historiska händelser samt präglad av den tid då den skrevs
ner), myten (om gudar, halvgudar samt om världen och livet) eller legenden (om heliga
personer och deras äventyr).6 Åke Viberg kommenterar eventuella inslag av fiktion i
bibelmaterialet med att ”Även om flera berättelser från början skulle ha fungerat som myter,
sagor eller legender så har de fogats in i en historisk ram och ingår nu i en historisk
framställning.”7 Detta gör berättelsen utifrån sitt kanoniska tolkningssammanhang är
teologiskt och historiskt relevant, i viss mån frikopplat från sin faktiska tillkomst.
6
7
Berättarna – En guide till Gamla testamentets historiska böcker (2006), s. 20.
Berättarna – En guide till Gamla testamentets historiska böcker (2006), s. 21.
5
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
Under människans urhistoria (1 Mos 1-11) har Gud ännu inte ingått förbund med någon
särskild del av mänskligheten. Således handlar urhistorien om hela mänskligheten. Guds goda
ordning rubbas gång på gång, vilket hänger samman med att synden växer.
Syndafallsberättelsens genre är oklar. Den verkar bestå av vissa element som bör förstås
bokstavligen och vissa element som bör förstås figurativt. Henri Blocher argumenterar för att
syndafallsberättelsen i grunden skiljer sig från myten, genom sin teologiska rikedom och att
ondskan inte ses som ursprunglig. Berättelsen anknyter bl. a till visdomslitteratur.8
”The real issue when we try to interpret Genesis 2-3 is not whether we have a historical
account of the fall, but whether or not we may read it as the account of a historical fall.”9 Jag
uppfattar att Blocher menar att det inte är nödvändigt att söka skilja mellan berättelsens
faktiska historicitet och dess funktionella historicitet. Därmed finns det skäl att läsa 1 Mos 2-3
mot bakgrund av resten av Bibeln.10 Detta förhållningssätt styrker det kanoniska
förhållningssätt jag tillämpar. Mitt val att i hög grad släppa de isagogiska frågorna gör att jag
slipper att spekulativt söka förstå vad som ligger bakom texten och istället exegetisk bearbeta
den föreliggande texten. Oavsett syndafallsberättelsens anspråk på faktisk historicitet menar
jag att berättelsen gör anspråk på teologisk relevans och kan i varje fall förstås så.
Syndafallsberättelsen har teologiskt stor vikt utifrån sin placering, alldeles i början av
Bibeln och Tanak, direkt efter skapelsen av människan. Människans identitet som skapat
väsen grundläggs och befästs i dessa första kapitel, där även att vara syndare blir en del av att
vara människa. Det faktum att syndafallsberättelsen har en chiastisk struktur, centrerad kring
ätandet av frukten. Berättelsens centrum är alltså människans överträdelse av Guds bud.11
Syndafallsberättelsen har sällan hänvisas till inom Gamla testamentet och kan därmed
anses ha en svag ställning. Det är alltså inte nödvändigt att 1 Mos 3 är den text i Bibeln som
tydligast lyfter fram syndens kärna. En annan relevant text är 2 Mos 32-34, Gudsfolkets
bygge av en avgud, en guldkalv. Syndafallsberättelsen markerar mänsklighetens synd mot
Gud medan berättelsen om guldkalven som markerar Guds folks synd mot Gud.12 Det finns
dock likheter kring överträdelsernas karaktär.
2.2 ’Juridisk’ överträdelse av Guds bud i 1 Mos 2:16f
Avsnittet handlar om den juridiska överträdelsen av Guds bud/befallning: om budets karaktär,
ormens och kvinnans hantering av budet (olydnaden) samt ansvaret för överträdelsen. Då
8
Blocher (1984), s. 36, 167-170.
Blocher (1999), s. 50.
10
Blocher (1984), s. 36-38.
11
Gow, M. D. (2003), s. 286.
12
Martens, E. A. (2003), s. 776.
9
6
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
denna kategori kommer att skilja sig från de övriga två kommer jag här inleda med en
klargörande introduktion. Den rent juridiska överträdelsen av Guds bud utgörs av
människornas förhållningssätt – olydnad gentemot budet. Denna kategori kan inte svara på
frågor om innehållet i eller innebörden av människornas olydnad mot Guds bud. Däremot kan
budet, utan avseende till dess innehåll, och aktörernas förhållningssätt till budet studeras.
Därmed är det relevant att behandla denna juridiska aspekt som en kategori av
överträdelsen. Den juridiska överträdelsen är ju själva överträdelsen. Den juridiska aspekten
av överträdelsen är tätt knuten till överträdelsens motiv (sociala och bud-innehållsliga).
Därmed är det möjligt att ifrågasätta om den juridiska överträdelsen verkligen bör utgöra en
fristående kategori. Jag väljer dock att göra en uppdelning eftersom överträdelsehandlingen,
åtminstone teoretiskt, går att separera från dess motiv.
2.2.1 Kontext för det juridiska överträdandet av Guds bud
När Gud skapade människan och djuren gav Gud dem ”alla fröbärande örter på hela jorden
och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta […] Gud såg att allt som han hade
gjort var mycket gott.”13 (mina fetmarkeringar). En modifikation av Guds första erbjudande
till Adam har alltså ägt rum när Gud förbjuder Adam att äta frukten från ett specifikt träd,
trädet som ger kunskap om gott och ont (jfr 1 Mos 2:16f). Om människan äter av trädet
kommer sanktioner att ske. Därmed ges Adam potential, moraliskt ansvar, att antingen handla
i enlighet med Guds vilja eller att inte handla i enlighet med Guds vilja. Redan vid detta
tillfälle antyds att godheten i skapelsen inte är ett oföränderligt tillstånd utan att Adam kan
välja att göra det som får onda konsekvenser, konsekvenser som går emot Gud. Det faktum att
Gud ger ett bud antyder att människan inte vet att hålla sig till Gud och vara lydig honom.14
2.2.2 Analys av det juridiska överträdandet av Guds bud
Ordet för ’bud’ i grundtexten15 (jfr 1 Mos 2:16a) är צוה, tsâvâh, vilket på svenska även kan
översättas med att befalla (jfr Svenska Folkbibeln) eller att bjuda (jfr 1917 års
bibelöversättning). I engelskspråkiga översättningar används vanligen ’command’. Tsâvâh
används sammanhang där den som befaller är överordnad och den som tar emot befallningen
förväntas lyda.16 Att lyda Guds befallning medför välsignelse, medan olydnad/uppror medför
13
1 Mos 1:29; 31a.
Stratton (1995), s. 134.
15
Hänvisningar till ’grundtexten’ avser Biblia Hebraica Stuttgartensia.
För den aktuella undersökningen har använts: Kohlenberger, John R. (1987). The Interlinear NIV HebrewEnglish Old Testament. Grand Rapids: Zondervan Publishing House.
16
Harris (1980), s. 757.
14
7
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
förbannelse (jfr 5 Mos 11:26ff). Adam och Eva blev förbannade efter sin olydnad gentemot
Guds befallning (jfr 1 Mos 3:14-19).
Den givna bakgrundsinformationen till förbudet kan anses bristfällig. Detta öppnar för
att lägga ansvaret för att överträdelsen skedde hos Gud, som inte gav tillräckliga skäl att lita
på honom. Människorna överträdde ett förbud, men blundade för sitt eget ansvar gentemot
Gud, när de skyllde ifrån sig (jfr 1 Mos 3:12f). När Gud förbannar ormen, kvinnan och
mannen (1 Mos 3:14-19) förefaller det rimligt att förbannelsen, åtminstone för kvinnan och
mannen, relaterar till ansvar de haft gentemot Gud. De var alltså skyldiga till överträdelse
oavsett bakgrundsinformationen. Gud stod fri från juridiskt ansvar.
Gud tog i någon mån ansvar för allt det ansvar han givit människan. Detta kommer till
konkreta uttryck genom kläderna av skinn Gud ger dem (1 Mos 3:21). Ännu tydligare
framkommer Guds ansvarstagande genom Israels historia och när Gud själv offrar sig för
människans olydnad gentemot honom (jfr t ex Rom 11:30ff).
Konsekvensen av att äta den förbjudna frukten är i svensk översättning ”skall du dö”17.
Grundtextens formulering uttrycker ”shall be put to death”18, alltså ett aktivt dödande utfört
av någon. Detta uttryckssätt var förbehållet Gud och kungar och utgör en form av dödsstraff.19
Behovet av ett dödsstraff antyder även att frukten inte skulle vara dödlig eller nödvändigtvis
ens skadlig i sig själv, men utesluter samtidigt inte att frukten kunde ha reell verkan.
Det är inte troligt att Gud skulle försöka testa människans lydnad genom att ge henne ett
förbud. Blocher hänvisar till Bonhoeffer att förbudet inte i sig själv skulle innebära en
frestelse för människan. Endast om synden redan hade funnits latent i människan skulle ett
förbud kunna väcka denna syndalust till liv.20 ”In Eden mankind is pure and has nothing to
rebel against. The prohibition shows him his limit, and Bonhoeffer emphasizes, the limit is a
free gift of grace, for it is the basis of creaturely existence and of freedom.”21 Tanken på att
överträda Guds bud bör alltså ha kommit till människan via tredje part: ormen. Ormen och
kvinnan samtalade med varandra genom att använda modifierade former av Guds bud (jfr 1
Mos 3:1-5). Tillsammans omtolkar de vad Gud hade sagt. Det är inte Guds bud som berövar
människan frihet. Istället ger han henne verklig frihet att kunna välja, men en frihet vars
storhet består i att välja att inte överträda Guds bud. Ormens list gjorde människan ofri.
17
1 Mos 2:17.
Wenham (1987), s. 67.
19
’ibid’
20
Blocher (1984), s. 122.
21
’ibid’
18
8
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
2.2.3 Tolkning av det juridiska överträdandet av Guds bud
Guds första erbjudande till Adam har modifierats när Gud i 1 Mos 2:16f förbjuder Adam att
äta frukten från ett specifikt träd, trädet som ger kunskap om gott och ont.
Budet var auktoritativt utformat utan någon särskild orsaksmotivering till varför
människorna inte skulle äta trädets frukt. Frukten var förmodligen inte dödlig i sig själv, då
skulle inget dödsstraff ha behövts. Frukten var inte heller verkningslös, eftersom
människornas ögon öppnades och upptäckte sin nakenhet (jfr 1 Mos 3:7). Detta medför att det
vore rimligt att budet inte endast varit moraliskt betingat, utan hade sin grund i att Gud ville
avhålla människorna från fruktens verkan. Detta medför även att Gud förmodligen inte endast
var ute efter att testa människornas lydnad gentemot honom själv.
Frestelsen - syndens yttersta orsak kom inte inifrån människan utan från ormen.
Kvinnan tog till sig ormens misstro mot Gud och förvanskade hans bud. Oavsett
bakgrundsinformationens karaktär gällde det explicita budet att inte äta av den frukt som Gud
hade förbjudit. Guds förbannelser av kvinnan och mannen utgör belägg för deras ansvar (1
Mos 3:14-19). Gud tar i någon mån ansvar för allt det ansvar han ger människan.
2.2.4 Slutsatser för det juridiska överträdandet av Guds bud
Vilket/vilka uttryck för människornas olydnad kan finnas i den juridiska överträdelsen
av Guds bud?
Jag kan inte här gå in på olydnadens/överträdelsens innehåll, se 2.2. Att överträdelse och
olydnad ägt rum framgår av 1 Mos 3:6b och verserna 14-19. Budet måste ha varit giltigt och
människorna hade haft verkligt ansvar gentemot Gud. Guds förbannelser av ormen, kvinnan
och mannen utgör belägg för deras ansvar och deras deltagande i en verklig överträdelse (1
Mos 3:14-19). Resonemanget förutsätter att Gud är rättvis, agerar i enlighet med vad han sagt.
I egenskap av den faktiska handlingen som överträder budet utgör överträdelsehandlingen
ett uttryck för människornas olydnad (1 Mos 3:6b).
Människorna bedömdes såsom skyldiga gentemot Gud (1 Mos 3:14-19).
2.3 Överträdelse riktad mot Gud
Här behandlas överträdelsen såsom människornas avståndstagande från Gud - auktoriteten
bakom det aktuella budet. Olydnaden är i första hand riktad mot Gud själv. Olika sociala
aspekter kommer att behandlas såsom direkt/indirekt uppror mot Gud, människans vilja att bli
som Gud, auktoritära hierarkier samt människans misstro mot Gud.
9
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
2.3.1 Kontext för överträdelse riktad mot Gud
Två aktörer gör anspråk på att förmedla goda förhållningssätt till människorna: Gud och
ormen.
I budet/befallningen framkommer Guds auktoritet och suveränitet över Adam (1 Mos
2:16f). Gud talar i egenskap av den som bestämmer över trädgården och förser Adam med
mat. Gud använder, i relationen med människan, abstrakta termer (kunskap, gott, ont och dö)
på ett sätt som antar att Adam kan tillgodogöra sig dessa. Adam måste alltså ha haft viss
kunskap. Gud har även viss kunskap som människan inte har, t ex om att äta frukt från trädet
som ger kunskap om gott och ont.22
Människor som var väl införstådda i det forntida Mellanösterns symbolspråk kunde
associera ormar till både döden/livsfara och vishet. I några mytologiska skrifter i det forntida
Mellanösternområdet nämns ormar i samband med speciella träd eller växter (såsom
världsträdet, livgivande plantor/träd).23 Flera härskare i underjorden och gudar symboliseras
av ormar. Trots sin ofta avvikande teologi delade Israel tanken på ormen som representant för
gudomlig eller ockult visdom med demoniska och magiska inslag.24 Då så väl bildliga som
faktiska element blandas i syndafallsberättelsen är det av viss vikt för läsarens tolkning av
ormen att känna till dessa associationer kring ormens karaktär i textens ursprungliga
tolkningssammanhang.
Själva beskrivningen av ormen såsom ערּום, ‛ârûm, ’listigast’ utgör en ordlek som
kontrasterar mot människans nakenhet (hennes utsatthet/sårbarhet), ערּומים, ‛arûmim (jfr 1
Mos 2:25, 3:1) samt eventuellt ordet för följden av ormens list riktad mot människans
nakenhet - ’förbannad’ ארר, ’arûr (jfr 1 Mos 3:14).25 En av författarens språkliga finesser
framkommer i detta exempel, liksom människans utsatthet i förhållande till ormen.
2.3.2 Analys av överträdelse riktad mot Gud
Mark Biddle menar att den grundläggande aspekten i människans olydnad gentemot Gud inte
i första hand har att göra med ett direkt uppror mot Gud och Guds bud. Däremot rör sig
människans olydnad om ett sekundäruppror där olydnaden blir en effekt av att människorna
ville ha gudalikheten som olydnaden kunde medföra. Det räckte inte för människan att vara
22
Stratton (1995), s. 133.
Carnahan, Timonthy R. Academy for Ancient texts. The Epic of Gilgamesh: Tablet XI - The Story of the
Flood [www]. Hämtad från <http://www.ancienttexts.org/library/mesopotamian/gilgamesh/tab11.htm>. Hämtat
den 27 april 2007.
24
Walton, J.H. (2003), s. 736-739.
25
Blocher (1984), s. 36.
23
10
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
skapad till Guds avbild när hon insåg att hon var begränsad.26 Denna tolkning ligger i linje
med den misstro mot Gud som ormen väcker (se senare i 2.3.2).
Jag håller med Biddle om att upproret förmodligen inte endast var ett primärt uppror
mot Gud. Människorna var beroende av honom. Det är svårt att skilja mellan primärt och
sekundärt uppror. Jag finner att de båda aspekterna går i varandra. Människan hade, rent
faktiskt, sökt vinna fördelen att bli överlägsen sin status som skapad varelse, men samtidigt
sökt bli självständig från Gud (och varandra?). De hade var och en, själv, försökt bli en
oberoende gud, inklusive både det primära och sekundära uppror det innebär.27
Det finns ett hebreiskt ord för synd ּפׁשע, ’pesha‛’, med de engelska definitionerna ’rebel’
och/eller ’breach’, vilka på svenska innebär att göra uppror mot/protestera mot eller bryta
mot/förbrytelse.28 Detta anknyter till syndafallets karaktär av uppror. Jag menar att det utifrån
ּפׁשעär innehållsligt riktigt att tala om människornas olydnad i syndafallet såsom synd.
”Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd,
eftersom det skänkte vishet.”29 Hennes bedömning stämde med Guds bedömning i den
föregående skapelseberättelsen, där en återkommande refräng är att ”Gud såg att det var
gott”30. En mental kamp verkar uppstå hos kvinnan när hon uppfattade att äta från trädet är
gott (enligt människans sinnesförnimmelse) men ont (enligt verbal kommunikation). Om
förbudet endast vore betingat av Guds auktoritet kunde frukten vara god i sig, men i varje fall
inte avsedd för den underordnade. Detta överensstämmer med tolkningen i 2.2.2 att frukten i
sig själv inte skulle vara dödlig. Grundtextens formulering uttrycker ju ett dödsstraff knutet
till överträdelsen.31 Å andra sidan var frukten inte heller verkningslös utan när de åt
”öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna”32. Således finns skäl att tro att Gud inte
endast ville pröva människornas lydnad gentemot honom, utan att Gud inte avsåg att ge
frukten med dess reella verkan till människan.
Ormens råd liknade vad Gud hade sagt i sitt bud fastän återgett i omvänd ordning, vilket
kan ses som ett uttryck för att ogiltiggöra det.33
ABC
Herren Gud gav detta bud: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet
som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.”34
26
Biddle (2005), s. 44.
Biddle (2005), s. 14.
28
Martens, E. A. (2003), s. 766.
29
1 Mos 3:6a.
30
1 Mos 1:10; 12; 18; 21; 25.
31
Wenham (1987), s. 67.
32
1 Mos 3:7.
33
Levine (2002), s. 193-194.
34
1 Mos 2:16f.
27
11
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
CBA
2007-05-03
Johanna Dahl
Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av
frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.”35
Ormen vänder och vrider på Guds formuleringar så att de ger ett annat intryck, ett mycket
listigt sätt att problematisera utan att i klartext uttrycka kritik. Ormens implicita förnekelse av
Gud utgör bakgrunden till människans förnekelse av Gud såsom den högsta auktoriteten.
Skapelseordningen, Gud-man-kvinna-djur, kastades om när människan lyssnade till
ormens råd och agerade utifrån det. Ormen gavs högsta auktoritet när kvinnan litade på
ormen. Mannen lyssnade till kvinnan. När den förbjudna frukten väl var äten sökte Gud efter
människorna.36 Dmitri Slivniak berör åtminstone fyra olika hierarkiska motsättningar ’gottont’, ’man-kvinna’, ’människa-djur’ (’kultur-natur’) och ’liv-död’ (’kosmos-kaos’) där den
skapelseordnade hierarkin i och med syndafallet övergick i oordning. Oordningen kan både
ses som en konsekvens av synden, men även som att själva synden bestod av att flera av dessa
hierarkiska ordningar sattes ur spel.
Sättet som ormen talar på antyder att Gud har hemliga baktankar, att Gud vill frånhålla
människorna det bästa som hans trädgård kan erbjuda.37 Den väcker inte i första hand tvivel
på Guds ord, utan snarare på Guds godhet.38 Ormen antyder fiendskap mellan Gud och
människan, att förbudet innebar Guds ökade suveränitet och människans minskade frihet.
Kvinnans tillit till ormen och till hennes egen bedömning av trädet visar sig vara större
än tilliten till Gud och hans förbud (jfr 1 Mos 3:6). Människans bristande tillit till Gud visar
sig även vara återkommande problem i Gudsfolkets hela historia.39 Detta medför att det finns
skäl att se den bristande tilliten i kombination med människans egen stolthet som
grundläggande orsaker till den första synden.
”Sin as ”loss of self” begins with the subject’s acceptance of some form of the lie that
one’s human being is inherently and fundamentally flawed or impotent.”40 Kvinnan verkar
inte ha uppskattat sitt värde såsom skapad till Guds avbild, i förhållande till ormens listiga
ordvändningar.41 Som människa var hon avsedd att råda över markens djur (jfr 1 Mos 1:28).
Ändå tillmäter hon sig inte det fulla värdet av att vara människa utan underordnar sig den
listige men underdånige. Gud har givit människan potential till diverse saker, sådant som hon
35
1 Mos 3:4f.
Wenham (1987), s. 51.
37
Blocher (1984), s. 139.
38
1 Mos 3:4-5.
39
Jfr t ex 2 Kung 19:10, Jer 29:32, Luk 22:67, Apg 26:18.
40
Biddle (2005), s. 67.
41
Biddle (2005), s. 52.
36
12
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
ibland väljer att undertrycka eller inte tro på (jfr 2 Mos 4:10, Jer 1:6). Misstron utgör ett
mentalt förminskande av Gud och människan, och uttrycker därmed olydnad mot Gud.
Mark Biddle föreslår att en avgörande faktor bakom människans synd är att Eva tar till
sig och fortsätter med ormens logik på egen hand. Hon bedömer bara de möjliga fördelarna av
att äta av den förbjudna frukten: den verkade god, den var vacker att se på och den kunde ge
henne och hennes man gudomlig kunskap. Olydnaden skulle då kunna bestå av ett indirekt
uppror mot Gud till följd av alltför naivt kalkylerande av fruktens fördelar (jfr 1 Mos 3:6a).42
2.3.3 Tolkning av överträdelse riktad mot Gud
Ett vanligt sätt att tolka syndafallet är att det rör sig om ett mänskligt uppror mot Guds
auktoritet. Människan verkar inte vilja vara ansvarig för Gud eftersom hon inte medger sitt
ansvar för att synden begåtts (se diskussion om ansvar 2.2.2). Mannen och kvinnan skyller
istället ifrån sig (jfr 1 Mos 3:12f). Människorna hade i sig själva ingen orsak att göra uppror
mot Gud. Han gav dem allt vad de behövde (1 Mos 1:28f, 2:20f). Ormens implicita förnekelse
av Gud utgör bakgrunden till människans förnekelse av Gud som den högsta auktoriteten.
Ormens sätt att tala antyder att Gud har hemliga baktankar, att Gud vill frånhålla människorna
det bästa som hans trädgård kan erbjuda.43 Tilliten till Gud förpliktigade kvinnan att inte äta
av trädets frukt, att det var ont, men hennes sinnen sade att det var gott. Trädet öppnar
möjligheten att bli som Gud och att kunna står relativt fri gentemot honom, vilket kan ses som
både primärt och sekundärt uppror. Samtalet mellan ormen och kvinnan, samt hennes
suktande beteende, antyder att upproret var sekundärt. Det finns alltså dubbla aspekter.
Bristande tillit gentemot Gud visar sig vara ett återkommande problem i Gudsfolkets
hela historia (jfr t ex Jes 30:15).44
Den hierarkiska oordningen spelar en avsevärd roll i syndafallsberättelsen. Själva
överträdelsehandlingen sker genom att den överordnade kvinnan tog råd av den underordnade
ormen, rådet innebar att ormen hade ogiltiggjort Guds, den högstes, bud. Även resultatet av
överträdelsen är präglat av oordnade hierarkier, t ex döden träder in i världen och människans
ondska ökar (jfr 1 Mos 3-11). Således menar jag att hierarkisk oordning är typiskt för den
första överträdelsen och dess konsekvenser.
42
Biddle (2005), s. 13.
Blocher (1984), s. 139.
44
Jfr t ex 2 Kung 19:10, Jer 29:32, Luk 22:67, Apg 26:18.
43
13
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
2.3.4 Slutsatser för överträdelse riktad mot Gud
Vilket/vilka uttryck för människornas olydnad kan finnas i överträdelsen riktad mot
Gud? Olydnaden riktar sig i första hand mot Gud själv och Guds auktoritet. Hur man
uppfattar människornas olydnad kan bero på om man uppfattar upproret som direkt eller
indirekt. Här uppstår alltså en skillnad beroende på om man använder Nationalencyklopedins
viljerelaterade, subjektiva, olydnadsdefinition eller en objektiv olydnadsdefinition, vilket jag
valt för denna uppsats. Jag finner emellertid aspekter av båda typerna av uppror.
Kvinnan litade på ormen och sig själv istället för på Gud. Detta ledde till att Guds
auktoritet, som givare av ett förbud, åsidosattes.
Människan ville vinna självständighet gentemot Gud. Människan ville inte underordna sig
och lyda Gud.
Människans litade inte på Gud (Guds godhet och löften), utan misstrodde honom. Detta
uttrycker olydnad mot att leva som Gud hade avsett för människan.
Människan medgav inte sitt eget ansvar gentemot Gud när hon skyllde ifrån sig (1 Mos
3:12f).
Kvinnan sätter hierarkiska ordningar ur spel genom att lyssna till ormen, inte till Gud.
2.4. Överträdelse knuten till trädet som ger kunskap om gott och
ont
Här behandlas innebörden av vad ’trädet som ger kunskap om gott och ont’ innebär.
2.4.1 Kontext för trädet som ger kunskap om gott och ont
I trädgården fanns två träd med särskilda namn: ”livets träd och trädet som ger kunskap om
gott och ont”45. Det sistnämnda trädets namn har också översatts till svenska som ’kunskapens
träd på gott och ont’ (1917 års översättning) och ’trädet med kunskap om gott och ont’
(Svenska Folkbibelns översättning). Trädet har ingen motsvarighet utanför Bibeln. Jag,
liksom åtskilliga exegeter, har svårt att kunna avgöra hur trädets namn bör översättas,
eftersom namnets innebörd är oklar (se diskussion i 2.4.2).
I Guds förbannelse för den första synden hindras människorna från att äta av frukten
från livets träd, för att de inte ska leva för evigt. Livets träd förkommer därefter flera gånger i
Bibeln, ofta i samband med visdom och hälsa. Trädet har en särskilt framträdande roll inte
minst i Uppenbarelsebokens sista kapitel.46 De som har tvättat sina kläder rena ska få tillgång
att äta av livets träd, det som alltså blev förbjudet efter att Adam och Eva ätit av trädet som
45
46
1 Mos 2:9.
1 Mos 2:9; 3:22, 24; Ords 3:18; 11:30; 13:12; 15:4; Upp 2:7; 22:2, 14, 19.
14
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
ger kunskap om gott och ont (jfr Upp 22:14). Således finns en koppling mellan paradiset och
Guds tillvaro, ett kanoniskt inclusio. Livets träd har förståtts figurativt. De båda träden i
mitten av trädgården är nära relaterade till varandra, vilket medför att det finns rimliga skäl att
tro detsamma om trädet som ger kunskap om gott och ont.47
2.4.2 Analys av kunskap om gott och ont
Det finns stora svårigheter kring förståelsen av namnet ”trädet som ger kunskap om gott och
ont”48. Samtidigt är just tolkningen av trädets namn knuten till trädets egenskaper som i sin
tur är relevanta för att förstå Guds baktanke med att förbjuda dess frukt. Den största
svårigheten rör ּדעת, da‛ath, ordet för kunskap eller att veta.49 Grundformen för da‛ath är
yâda‛, ידע, som i svenskan vanligen översätts med ’att veta’. Yâda‛ kan också ha mer
djupgående betydelser, från: att känna (till), pröva på eller ha erfarenhet av, till att beteckna
de djupaste skikten i mänskliga relationer – äktenskapets sexuella umgänge. Kunskapen om
gott och ont skulle alltså kunna påverka människan på djupet.
Kunskap om gott och ont var förbehållet Gud eller gudar.50 Att äta av den förbjudna
frukten skulle alltså göra kvinnan som Gud i något avseende. Uppenbarligen var den kunskap
och vishet som människorna redan hade begränsad. Kunskapen och visheten de ännu saknade
var förbehållen endast Gud.51 Gud hade skapat människan till sin avbild (jfr 1 Mos 1:26f), lik
sig själv, ”nästan till en gud” 52 (min fet-markering). Det är dock skillnad på att vara lik
Gud/’nästan… gud’, och att bli som Gud, med kunskap om gott och ont. Ormen påstod att
kvinnan kunde bli vad hon inte var. Människan försökte bli som Gud, vilket inte var tillåtet.53
Uttrycket ’gott och ont’ finns 10 gånger i Bibel 2000.54 Fyra gånger i samband med
syndafallsberättelsen varav två gånger om trädets namn och två gånger om att människan blir
som Gud. Två gånger finns uttrycket i den övriga historiska litteraturen i GT i sammanhang
om att barn inte kan skilja på gott och ont (jfr 5 Mos 1:39) samt om att skipa rätt (jfr 1 Kung
3:9). Tre gånger finns gott och ont i den deuterokanoniska vishetslitteraturen, i sammanhang
med kunskap och klokhet (jfr Syr 17:7), som en frukt av visdom (jfr Syr 37:18), och som en
egenskap hos den som lever för den Högstes lag (jfr Syr 39:4). Gott och ont finns en gång i
47
Blocher (1984), s. 125.
1 Mos 2:9.
49
Wallace, Howard N. (1992), s. 657.
50
Stratton (1995), s. 89.
51
Biddle (2005), s. 10.
52
Ps 8:6a.
53
Botterweck (1986), s. 465.
54
Jfr 1 Mos 2:9, 17; 3:5; 22; 5 Mos 1:39; 1 Kung 3:9; Syr 17:7; 37:18; 39:4; Heb 5:14.
48
15
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
NT, där om urskillning i förhållande till Guds ord/läran om rättfärdighet (jfr Hebr 5:14).
Begreppet verkar således beteckna någon typ av kunskap/vishet eller etisk/moralisk mognad.
Frågan om vad ’kunskap om gott och ont’ är mycket omdiskuterad. Jag finner skäl att
tro att kunskap om gott och ont innebär vishet.55 1) trädet beskrivs som ”ett härligt träd,
eftersom det skänkte vishet”56. 2) Vishet är en egenskap knuten till Gud. 3) God och
eftersträvandsvärd vishet nämns i många sammanhang i Bibeln. Exempelvis kan en
människas relation till Gud och hans bud lära henne vishet (jfr t ex Ords 9:10). Det finns även
4) vishet som människan inte bör eftersträva, som endast är till för Gud.57 5) Ytterligare ett
bibliskt stöd för denna tolkning utgör Hes 28, den tydligaste parallelltexten till 1 Mos 2-3.58
Kungen i Tyros beskylld för att, lik Adam, ha förvärvat sig visdom följt av rikedom och
högmod att tro sig vara gudomlig. Flera sammanhang i Bibeln där ’gott och ont’ nämns
medger stöd för vishet som en god tolkning. Tolkningen passar även ihop med berättelsens
kärna: relationen mellan Gud och människan .59
2.4.3 Tolkning av trädet som ger kunskap om gott och ont
Vi har tidigare konstaterat att frukten rimligen hade reell verkan, som Gud ville avhålla
människan ifrån (se 2.2.3). Det är därmed relevant att söka förstå denna reella verkan.
Människan var skapad ’nästan till en gud’. De första människorna hade kunskap: de kunde
förstå, resonera och ta beslut. Deras kunskap var dock begränsad. Guds avhöll dem från
kunskapen om gott och ont. Den var i enlighet med Guds bud inte heller avsedd för
människan, utan endast förbehållen Gud. Den listiga ormen påstod dock att kvinnan kunde bli
vad hon inte var, dvs. bli som Gud med kunskap om gott och ont. Jag finner att tolkningen av
’kunskap om gott och ont’ såsom vishet har bäst stöd i syndafallsberättelsen samt bäst
intertextuellt stöd av de många tolkningar jag undersökt. I enlighet med denna tolkning
besitter människan en i någon mån gudomlig/himmelsk vishet som får henne att tro att hon är
en gud.60 Det är dock endast inom området vishet som människan är som himmelska varelser,
i övrigt är människan lik Gud, men begränsad (Gud eller änglarna, jfr 1 Mos 1:26). Guds
avsikt med människan var inte den gudomliga vishet som hon hade erhållit genom att lita på
en annan än Gud. Visheten tillföll människan genom en handling som stod i konflikt mot
55
Wenham (1987), s. 63.
1 Mos 3:6.
57
Jfr Ord 30:3f, Job 15:7-9, Jes 40:13f.
58
Wenham (1987), s. 64.
59
Wallace, Howard N. (1992). Tree of Knowledge and Tree of Life. The Anchor Bible Dictionary: Volume 6, s.
658.
60
Wenham (1987), s. 85.
56
16
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
hennes Skapare och Gud. Gud förbannade henne och lät henne bli dödlig (jfr 1 Mos 3:22), för
att sätta en gräns för den oordning och ondska som satt spår i henne.
2.4.4 Slutsatser om trädet som ger kunskap om gott och ont
Vilket/vilka uttryck för människornas olydnad kan finnas knutna till trädet som ger
kunskap om gott och ont?
Människorna var inte nöjda med den kunskap de givits, när de insåg dess begränsning.
Kunskapen om gott och ont var inte avsedd för människan, ändå valde hon att stjäla den.
Kunskapen gjorde människan till en himmelsk varelse i avseende på vishet, men samtidigt
vände sig från Gud och hans goda, himmelska tillvaro.
2.5 Sammanfattande diskussion - mänsklig olydnad och Guds bud
”Herren Gud gav detta bud: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger
kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.””61 Gud fann människorna
skyldiga till att ha överträtt hans bud. Olydnaden beskrivs i första hand som riktad mot Gud
själv, inte mot Guds bud. Olydnaden mot Guds bud är en aspekt av den olydnad mot Gud,
som gav budet.
Människans anspråk på en kunskap som inte är avsedd för henne, har aspekter av både
ett direkt och ett indirekt gör uppror mot Gud, men riktar sig inte mot att överträda budet i sig.
Den sociala aspekten av människans olydnad gentemot Gud själv förefaller vara den
huvudsakliga förbrytelsens karaktär. Det är även där jag har funnit flest uttryck för olydnad.
Detta resultat skulle kunna vara betingat av att olydnad, som blivit ett huvudbegrepp för
analysen har slagsida åt att vara ett socialt begrepp. Jag har dock försökt neutralisera detta
genom att använda en något modifierad definition. Jag finner emellertid skäl att tro att det inte
bara skulle vara termen olydnad eller mitt sätt att studera den första överträdelsen som gör att
resultatet pekar på att udden i människans första synd är riktad mot Gud själv.
När jag sammanfattar resultatet av fråga ett finner jag att de tre undersökta kategorierna,
A) juridisk överträdelse, B) överträdelse riktad mot Gud och C) kunskap om gott och ont,
tillsammans uttrycker människornas olydnad gentemot Guds bud i 1 Mos 2:16f som:
1.
Verklig olydnad. Människan gjorde vad Gud hade förbjudit henne att göra. Själva
handlingen uttrycker olydnad. (se kategori A)
2.
När människan bröt mot Guds förbud valde hon att sätta en annans auktoritet (sin egen)
före Guds auktoritet. (se kategori B)
61
1 Mos 2:16f.
17
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
3.
Människan försökte att själv bli som Gud. (se kategori B och C)
4.
Människans misstro mot Gud (Guds godhet och löften). (se kategori B och C)
5.
Människan tog inte ansvar gentemot Gud utan skyllde ifrån sig (1 Mos 3:12f). (se
kategori A och B)
Centralt i själva olydnaden och överträdelsen, men även i dess efterverkningar, är att
människan agerar som att hon vore en gud samt att hon gör anspråk på att bli eller vara en
gud. Visheten tillföll människan genom en handling som stod i konflikt mot hennes Skapare
och Gud. Men denna vishet i kombination med hennes i övrigt gudsfrånvända varelse har
gjort människan alienerad från Gud, både från människans och Guds perspektiv. Detta är
kärnan i människans olydnad och överträdelse.
Det är inte säkert att denna avhandling täcker in alla delpunkter som vore möjliga att
finna, emedan min första fråga är inte är begränsad till något visst antal svar. Det är dock
skillnad på att finna möjliga aspekter av olydnaden/överträdelsen och att dessa verkligen bör
ses som relevanta i den ursprungliga överträdelsen. Jag tror att de jag har valt att redovisa här
ovan har stöd i bibeltexten (se uppsatsens föregående analys och diskussion). Jag menar att
sammanhanget i närkontext och kanon ofta bidragit till att styrka autenciteten i dessa aspekter.
Dessa uttryck för människans överträdelse av Guds bud har även kommit att vara
karaktäristiska för människan efter den första överträdelsen. Flera av hebreiskans/Gamla
Testamentets ord för synd överensstämmer med vad som skedde i syndafallet. Det är därmed
innehållsligt riktigt att tala om människornas första överträdelse/olydnad såsom synd.62
3. Avslutande del
3.1 Sammanfattning
Jag valde att studera ett sammanhang i Bibeln som är relevant för att förstå något av vad synd
kan vara. Mitt syfte med denna uppsats var att försöka klargöra innebörden av människans
olydnad gentemot Guds bud 1 Mos 2:16-17. Jag har inom ramen av en fallstudie av
syndafallet beskrivit och diskuterat ett antal aspekter av mänsklig olydnad knutna till de tre
huvudsakliga kategorier A) juridisk överträdelse, B) överträdelse riktad mot Gud och C)
kunskap om gott och ont.
Min första frågeställning har besvarats i samband med att varje kategori har analyserats i
uppsatsens avhandling. Svar på min första frågeställning presenterades i slutsatser anslutning
till varje kategori. Jag kommer dock att kort sammanfatta dess innehåll. Den juridiska
62
Martens, E. A. (2003). Sin, Guilt. I: Dictionary of the Old Testament: Pentateuch, s. 766.
18
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
överträdelsen av Guds bud/befallning har behandlats budets auktoritativa karaktär, dess nära
relation till Gud och budets innehåll samt människans verkliga ansvar för överträdelsen. I
överträdelsen riktad mot Gud har människornas avståndstagande från Gud behandlats.
Olydnaden är en form av uppror riktat mot Gud själv men som även har syftet att höja
människans status gentemot Gud. Kännetecknande för syndafallsberättelsen är hur auktoritära
hierarkier vänds upp-och-ner. Trädet som ger kunskap om gott och ont bör förstås som att det
skänker människan vishet, vilken gör henne lik himmelska varelser ur denna aspekt.
Den andra frågeställningen, om olydnadens karaktär, sammanfogar beskrivningarna av
de tre aspekterna från fråga ett. Verklig olydnad och överträdelse av Guds bud ägde rum i och
med att människorna åt frukten från trädet som ger kunskap om gott och ont. Människorna
gjorde vad Gud hade förbjudit henne att göra. Själva handlingen uttrycker olydnad. När
människan bröt mot Guds förbud valde hon att sätta sin egen auktoritet före Guds auktoritet.
Människan försökte att själv bli som Gud både på ett hierarkiskt men även egenskapsmässigt
plan. Människan litade på ormen som kritiserade på Guds godhet och löften. Således kom
människan att misstro Gud, vilket är en form av olydnad mot vad Gud hade uttryckt.
Människan tog inte heller ansvar gentemot Gud utan skyllde ifrån sig.
Kännetecken för människans olydnad och överträdelse, men även dess efterverkningar,
är att människan agerar som om hon vore en gud samt gör anspråk på att bli eller vara en
gud. Visheten tillföll människan genom en handling som stod i konflikt mot hennes Skapare
och Gud. Men denna vishet i kombination med hennes i övrigt gudsfrånvända varelse har
gjort människan alienerad från Gud, både från människans och Guds perspektiv. Detta är
kärnan i människans olydnad och överträdelse.
Dessa kärnaspekter av människans olydnad i den första synden är relevanta att känna till
för varje kristen, kanske särskilt för den som undervisar i kristen tro eller utövar själavård.
3.2 Slutsatser
Svaren på fråga ett finns inlagda i särskilda slutsatskapitel i avhandlingen. Här redovisas mitt
svar på fråga två. De tre undersökta kategorierna, A) juridisk överträdelse, B) överträdelse
riktad mot Gud och C) kunskap om gott och ont, beskrivet tillsammans människornas olydnad
gentemot Guds bud i 1 Mos 2:16f enligt följande:
19
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
1. Verklig olydnad. Människan gjorde vad Gud hade förbjudit henne att göra.
Själva handlingen uttrycker olydnad.
2. När människan bröt mot Guds förbud valde hon att sätta en annans auktoritet
(sin egen) före Guds auktoritet.
3. Människan försökte att själv bli som Gud.
4. Människans misstro mot Gud (Guds godhet och löften).
5. Människan tog inte ansvar gentemot Gud utan skyllde ifrån sig.
Kännetecken för människans olydnad och överträdelse, men även dess efterverkningar, är
att människan agerar som om hon vore en gud samt gör anspråk på att bli eller vara en
gud.
4. Referenslista
Berättarna – En guide till Gamla testamentets historiska böcker (2006). LarsOlov Eriksson (red.). Örebro:
Libris Bokförlag.
Biddle, Mark E (2005). Missing the Mark: Sin and Its Consequences in Biblical Theology. Nashville:
Abingdon Press.
Blocher, Henri (1984). In the beginning. Leichester: Inter-Varsity Press.
Blocher, Henri (1999). Original sin – Illuminating the riddle. Grand Rapids: Wm. B. Eerdmans Publishing
Co.
Carnahan, Timonthy R. Academy for Ancient texts. The Epic of Gilgamesh: Tablet XI - The Story of the
Flood [www]. Hämtad från <http://www.ancienttexts.org/library/mesopotamian/gilgamesh/tab11.htm>.
Hämtat den 27 april 2007.
Gow, M. D. (2003). Fall. I: Dictionary of the Old Testament: Pentateuch. David Baker & Desmond
Alexander (ed.). Downers Grove: InterVarsity Press.
Harris, Robert Laird & Gleason L. Archer & Bruce K. Waltke (1980) Theological Wordbook of the Old
Testament: Vol 2. Chicago: The Moody Bible Institute.
Kohlenberger, John R. (1987). The Interlinear NIV Hebrew-English Old Testament. Grand Rapids:
Zondervan Publishing House.
Levine, Nachman, “The Curse and the Blessing: Narrative Discourse Syntax and Literary Form”, Journal
for the Study of the Old Testament 2002; vol 27; nr 2; 189-199.
Tillgänglig från <http://jot.sagepub.com/cgi/content/abstract/27/2/189>, hämtad från
<http://jot.sagepub.com.ezproxy.its.uu.se/cgi/reprint/27/2/189.pdf> den 16 april 2007.
Martens, E. A. (2003). Sin, Guilt. I: Dictionary of the Old Testament: Pentateuch. David Baker & Desmond
Alexander (ed.). Downers Grove: InterVarsity Press.
Olydnad. Nationalencyklopedin [www]. Hämtat från
<http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O267390>. Hämtat den 1 maj 2007.
Rye-Danjelsen, Lars (1981). Judisk utläggningstradition – Några anteckningar till Svenska Kyrkans
predikotexter från 1 och 2 Mosebok. Uppsala: Bokförlaget Pro Veritate.
Slivniak, Dmitri M., ”The Garden of Double Messages: Deconstructing Hierarchical Oppositions in the
Garden Story”, Journal for the Study of the Old Testament 2003; vol 27; nr 4; 439-460. Tillgänglig från
<http://jot.sagepub.com/cgi/content/abstract/27/4/439>, hämtad från
<http://jot.sagepub.com.ezproxy.its.uu.se/cgi/reprint/27/4/439.pdf> den 16 april 2007.
Stratton, Beverly J. (1995). Out of Eden – Reading, Rhetoric, and Ideology in Genesis 2-3. Journal For The
Study Of The Old Testament Supplement Series 208. Sheffield: Sheffield Academic Press.
Botterweck (1986). ידע. I: Theological Dictionary of the Old Testament: Volume V. Helmer Ringgren (ed.).
Grand Rapids: William B. Eerdmans Publishing Co.
Wallace, Howard N. (1992). Tree of Knowledge and Tree of Life. I: The Anchor Bible Dictionary: Volume
6. David Noel Freedman (ed.). New York: Bantam Doubleday Dell Publishing Group.
Walton, J.H. (2003). Serpent. I: Dictionary of the Old Testament: Pentateuch. David Baker & Desmond
Alexander (ed.). Downers Grove: InterVarsity Press.
Wenham, Gordon J. (1987). Word Biblical Commentary: Volume 1 – Genesis 1-15.
20
Exeg 202:2, B-uppsats 5p
Johannelunds teologiska högskola
2007-05-03
Johanna Dahl
Överträdelse. Nationalencykolpedin [www]. Hämtat från
<http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=354208>. Hämtat den 1 maj 2007.
21
