Uusi_Micro...1dc9

A. KÄNNETECKEN PÅ EN RELIGION
Olika typs av religioner
- kristendom
- islam
- hinduismen
- buddhismen
- judendom
- shintoismen
- konfucianismen
- taoismen
symboler
Vad är en religion?
Gemensamma drag:
- tro på ngt
övernaturligt
personlig/opersonlig gud
dömande/förlåtande
vägledande
förening med gud
- mångnyanserat fenomen inom vars krets man finner såväl
djup visdom som sjuklig mashypnos. Olika religioners etiska
regler och bud i förhållande till olika självdestruktiva sekter
- religionerna innehåller svar på olika livsfrågor som vi måste
ta ställning till.
Frågor som hör ihop med:
1. Verkligheten
2. Idealen
3. Sätten att nå dessa
Klassificieringen av religionerna
1. Utgående från gudsuppfattning
- ateistisk
- polyteistisk
- monoteistisk
2. Utgående från tyngdpunkten i det religiösa tänckandet
- gudscentrerad
- människocentrerad
3. Utgående från utbredningen eller expansionsträvandena
- folkreligion
- världsreligion
4. Utgående från kulturella dragena
- naturreligion
- högreligion
5. Utgående från läromotiveringarna
- profetiska uppenbarelsereligioner
- den eviga världsordningens mystiska religioner
6. Utgående från frälsnings uppfattningarna
- lagreligion
- nådreligion
- religion som baserar sig på självfrälsning
7. Utgående från den historiska bakgrunden
- semitisk
- uppkommen i Indien
- uppkommen i Kina
Religionsdimensioner
1. Den kognitiva
- teoretiska och etiska uppfattningar inom
religionerna T.ex. om världens uppkomst, struktur,
framtid o.s.v
2. Den sociala
- förenande faktorer med gemensamma
sammankomster. T.ex. gudstjänster, kloster
3. Den emotionella
- upplevelser av extas – rofylld meditation, ökar
sammanhållningen och upplöser spänningar
4. Den kulturella
- religionen är beroende av miljö, ekonomiskt
system och traditioner. Men religionen bildar också
kulturer
5. Den mytiska eller den narrativa = berättande. T.ex
skapelseberättelsen och olika myter
6. Den materiella
-T.ex. vattnets betydelse i olika religioner
- kristendomen
- islam
- hinduismen
B.DEFINITIONER AV RELIGION
– världsbild – religion – ideologi - världsåskådning
1. Världsbild
- uppfattningar om världen i dess helhet och om det
väsentliga i människans liv
- åsikter om jordens och livets uppkomst och utveckling.
Är oftast vetenskaplig, t.ex. Big Bang
2. Religion
- till skilnad från världsbilden baserar sig religionen på
erfarenheter och en strävan att uppnå religiösa mål
3. Ideologi
- kan ha gemensamma drag med en religion
- kan handla om en person kult där man talar om
paradis, yttersta tider, helvete och under
- t.ex. Maoismen och Marxismen
- är ateistiska
4. Världsåskådning
- Är summan av människans åsikter och tro oberoende av
om utgångspunkten är religiös eller baserad på en
ideologi
C. Religiösa berättelser och objekt
De viktiga myterna
- Såväl gamla mytologier som nyare sity storyn
- Mytologierna försöker att förmedla ett budskap till
människan som den dåtida vetenskapen inte klarade av att
förklara
- I monismen finns det en huvudkraft som har skapat och
också kan förstöra det skapade. I dualismen finns det två
huvudkrafter som ständigt står i konflikt med varandra. T.ex.
yin – yang
.
- Läs skapelseberättelsen från bibeln. 1 Mose
- Trosbekännelserna utgör ofta kärnan i religionen. Det kan
finnas olika trosbekännelser inom samma religion.
Gudar som religiösa objekt och olika gudsuppfattningar
1. Teismen – man tror att det finns en gud eller gudar som
har skapt världen och som fortfarande sköter om den
2. Deismen – guden gudarna är numera passigt med i sin
skapelse
3. Panteismen – allt är gudomligt
4. Sökaren – söker mening i tillvaron med att pröva på olika
åskådningar
5. Ateisten – förnekar det gudomliga
6. Agnostikern – man kan inte med säkerhet veta svaret på
guds existens
7. Humanismen – betonar tron på människornas frihet och
godhet
8. Monoteismen – tron på en gud
9. Polyteismen – tron på flera gudar
10.Henoteismen – religionen avgränsad till ett bestämt
geografiskt område
11. Animismen – allting har en själ
12.Monolatri – i ett harem av gudar finns det en chef
D. Religionerna och de stora livsfrågorna
1. Frälsningen – religionens kärna
- vad är meningen med livet?
- vad händer efter livet? Religionernas svar är frälsning eller
fördömelse
- de österländska religionerna betonar reinkarnation och
karma lagen
- de semitiska religionerna anser att man kommer till himmel
eller helvete
2. Villkoren för frälsning
- en del religioner anser att villkoret är att uppfylla bud och
lagar
- en del religioner betonar att människan bör göra goda
gärningar
- en del religioner betonar trons betydelse
- moral uppfattningen är viktig i alla religioner T.ex. nästan
kärleken
3. Lidandet och döden
- varför finns det lidande?
- olika svar beroende på religionen
- i Buddismen finns det inget liv utan lidande
- i Hinduismen beror lidandet på karmalagen
- i de Semitiska religionerna kan lidandet också bero
på att man handlat fel
- i en del religioner bränns kroppen efter döden, t.ex.
Hinduismen
- i Judendomen och Islam är kremering förbjuden. I
Kristendomen kan man både kremeras och låta sig begravas
- tidsbegreppet i religionerna är endera lineärt d.v.s. har ett
början och ett slut eller så är det cykliskt d.v.s. jorden har
alltid funnits och kommer alltid att finnas
E. Det religiösa beteendet
1. Riternas karaktär
- meningen med riterna är att koppla ihop den synliga
och den osynliga verkligheten genom en handling som
t.ex. nattvarden i kristendomen
- riterna på verkar hela samhället och bestämmer t.ex.
butikernas öppettider, t.ex. jul
2. Utförandet av riterna
- en växelverkan mellan det synliga och det osynliga
- då det osynliga närmar sig det synliga är det fråga om
en engångsföreteelse som t.ex. dop eller omskärelse
- i riter där människan själv vänder sig till gudarna är de
ofta förekommande som t.ex. gudstjänsterna
- riterna utförs ofta enligt ett vist formulär, t.ex. med
hjälp av en formel eller en handbok
- ofta är det bara bestämda personer med en viss
utbildning som har rätt att utföra riten. T.ex. en präst,
medicinman, schaman o.s.v.
3. Olika typer av riter
- kalenderrit, hör samman med årstiderna. T.ex. jul,
påsk, ramadan
- krisrit, en engångsföreteelse, t.ex. avlägsnande av en
sjukdom
- övergångsrit, flyttar människan från en verklighet till en
annan. Ogift – gift, levande – död, odöpt – döpt,
F. Det religiösa samfundet och G. Religionen i vardagen s. 38 –
51.
- läs sidorna 38 – 51 och besvara följande frågor
- vilka tecken på samhörighet finns det inom
religionen?
- olika betydelser av ordet kyrka
- skillnaden mellan kult och sekt
- olika religiösa ledare och deras betydelse
- olika heliga platser
- olika religiösa diet föreskrifter
- klädsel och utseende
H. Religion, samhälle och politik
- religionen kan vara samhällsförändrande eller
traditionsbevarande. T.ex. kastsystemet är samhällsbevarande
medan t.ex. Islam i Finland kan vara samhällsförändrande
1. Religionen i det moderna samhället
- det västerländska moderna samhället är individcentrerat
medan österländska samhällen är mera kollektiva
- i det moderna samhället har religionen skulariserats d.v.s.
moderniserats
- religionen har för många blivit en privat sak
- religionen har blivit en konsumtions vara, man väljer det
man vill och kombinerar olika religiösa uppfattningar med
varandra
2. Religionen i det föränderliga samhället
- i många religioner finns det både positiva och negativa
attityder till samhället
- en del religionsanhängare t.ex. de ortodoxa judarna ställer
sig avvisande till de reformerta judarnas attityder och seder
- en del sekter kan ha en negativ attityd till samhället. T.ex.
Jehovas vittnen som vägrar att delta i militärtjänst. De anser
att samhället skall styras teokratiskt. Teokrati = Gudsstyre
- samhället kan också ställa sig negativt till olika grupper. I
USA på 60 – 70- talet ställde sig samhället negativt till de ny
religiösa rörelserna och drog alla över samma kam
Religion och politiska konflikter
- religionen har sin egen roll i politiska konflikter fastän den
inte är huvudorsaken till den
- när USA anföll Irak 2003 ansåg många att orsaken var
ekonomiska
- i krig kan religionen vara en faktor som skiljer parterna från
varandra. T.ex. i det forna Jugoslavien stred katolska kroater
mot ortodoxa serber senare anslöt sig muslimska bosnier sig
till kriget
- på gränsen mellan Indien och Pakistan har hinduer och
muslimer stridit om Kashmir, ett område som båda anser sig
ha rätten till
- i krig används religionen ofta som ett argument för att
berättiga ett krig
- i Israel är staden Jerusalem helig för både judar, muslimer
och kristna. Efter judeförföljelsen under andra världskriget
proklamerade judarna Israel till en självständig judisk stat.
Detta ledde till många krig mellan arabländerna och Israel.
Trots flera försök till fred har man ännu inte lyckats, radikala
rörelser bland palestinier och judar motsätter sig detta
Religion och politiska konflikter
- religionen har sin egen roll i politiska konflikter fastän den
inte är huvudorsaken till den
- när USA anföll Irak 2003 ansåg många att orsaken var
ekonomiska
- i krig kan religionen vara en faktor som skiljer parterna från
varandra. T.ex. i det forna Jugoslavien stred katolska kroater
mot ortodoxa serber senare anslöt sig muslimska bosnier sig
till kriget
- på gränsen mellan Indien och Pakistan har hinduer och
muslimer stridit om Kashmir, ett område som båda anser sig
ha rätten till
- i krig används religionen ofta som ett argument för att
berättiga ett krig
- i Israel är staden Jerusalem helig för både judar, muslimer
och kristna. Efter judeförföljelsen under andra världskriget
proklamerade judarna Israel till en självständig judisk stat.
Detta ledde till många krig mellan arabländerna och Israel.
Trots flera försök till fred har man ännu inte lyckats, radikala
rörelser bland palestinier och judar motsätter sig detta
Religion och politiska konflikter
- religionen har sin egen roll i politiska konflikter fastän den
inte är huvudorsaken till den
- när USA anföll Irak 2003 ansåg många att orsaken var
ekonomiska
- i krig kan religionen vara en faktor som skiljer parterna från
varandra. T.ex. i det forna Jugoslavien stred katolska kroater
mot ortodoxa serber senare anslöt sig muslimska bosnier sig
till kriget
- på gränsen mellan Indien och Pakistan har hinduer och
muslimer stridit om Kashmir, ett område som båda anser sig
ha rätten till
- i krig används religionen ofta som ett argument för att
berättiga ett krig
- i Israel är staden Jerusalem helig för både judar, muslimer
och kristna. Efter judeförföljelsen under andra världskriget
proklamerade judarna Israel till en självständig judisk stat.
Detta ledde till många krig mellan arabländerna och Israel.
Trots flera försök till fred har man ännu inte lyckats, radikala
rörelser bland palestinier och judar motsätter sig detta