Genusrepresentation inom
EDM-journalistik
- en studie om representationen av kvinnor och
män inom musikjournalistiken för electronic dance music
Av: Elin Beckman & Iva Ladan
Handledare: Carolina Martinez
Examinator: Piotr Urinaz
Lunds Universitet HT13 MKVA22:4
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Abstract
Syftet med denna uppsats är att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor och män framställs i
00-talets musikjournalistik, med inriktning på journalistiken som rapporterar kring den
elektroniska dansmusiken. Tanken är att, genom en fallstudie, uppmärksamma genus som en
pågående konstruktion och visa hur denna konstruktion reproduceras i journalistiska medier
idag. Genom kvantitativ analys av det valda mediets bildmaterial samt kvalitativ analys av
utvalda reportagebilder och reportage i det nätbaserade musikmagasinet DJ Mag har det
framkommit att det förekommer en överrepresentation av män på bild och även skillnader i
hur journalisterna porträtterar män respektive kvinnor. Journalistikens språkstil och fokus i
varierar beroende på den intervjuades kön då reportage om kvinnor oftare behandlar känslor,
personlighet, utseende och privatliv, medan det fokuseras mer på musiken, skickligheten,
framgången och tekniken, snarare än personlighet och utseende, när det gäller manliga
artister. Även i analysen av reportagens bildmaterial fann vi olikheter mellan hur män och
kvinnor framställdes. Kvinnor på bild visade till exempel upp mer hud än män, använde sig
av mer sensuella poseringar och förhöll sig passiva. Män på bild var oftare i någon form av
aktivitet och hade mer hårda, raka och självsäkra poser. Överlag används ett könsstereotypt
sätt att beskriva och visa upp män och kvinnor på. Sammanfattningsvis får de kvinnliga
artisterna i DJ Mag representera det personliga och familjära medan männen porträtteras i sin
yrkesroll som professionella musiker. Resultatet har visats sig stämma ganska bra överens
med tidigare forskning på området.
2
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Innehållsförteckning
1.
Inledning .......................................................................................................................................4
1.2
1.3
1.4
Syfte och frågeställning .................................................................................................................. 5
Bakgrund ............................................................................................................................................. 5
Tidigare forskning ........................................................................................................................... 6
2. Metod ..............................................................................................................................................7
2.1 Val av metod.......................................................................................................................................... 7
2.2 Kvalitativ innehållsanalys ............................................................................................................... 7
2.2.1 Semiotik............................................................................................................................................................ 8
2.3 Kvantitativ innehållsanalys.............................................................................................................. 8
2.3.1 Urval, avgränsningar och kodschema ............................................................................................... 9
3.
Teori ............................................................................................................................................ 10
3.1 Genus ..................................................................................................................................................... 10
3.2 Genus och medier.............................................................................................................................. 10
3.3 Mannen som norm ............................................................................................................................ 11
3.4 Genus i bild .......................................................................................................................................... 12
4. Analys ............................................................................................................................................. 13
4.1 Utseende och känslor kontra skicklighet och teknik........................................................... 13
4.1.1 Förminskningar och referenser ............................................................................................... 14
4.2 Bildanalys ............................................................................................................................................ 16
4.2.1 Artikel 1 – Nervo ......................................................................................................................................... 16
4.2.2 Artikel 2 – Rebecca & Fiona ................................................................................................................... 17
4.2.3 Artikel 3 – Tenashar ................................................................................................................................... 18
4.2.4 Artikel 4 – Hardwell ................................................................................................................................... 18
4.2.5 Artikel 5 – Porter Robinson...................................................................................................................... 19
4.2.6 Artikel 6 – Dada Life.................................................................................................................................. 19
4.2.7 Analys ............................................................................................................................................................. 20
4.3 Kvantitativ analys ............................................................................................................................. 21
5. Resultat .......................................................................................................................................... 22
Källförteckning: ............................................................................................................................. 24
Elektroniska referenser: ....................................................................................................................... 24
3
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
1. Inledning
Genusrepresentation i medierna är, enligt Gunilla Jarlbro, viktigt att studera av olika
anledningar. För det första är medierna en del av vår symboliska omgivning och ingår i våra
referensramar när det kommer till hur vi uppfattar omvärlden - vad vi anser vara “viktigt och
intressant”. Dessutom är mediernas innehåll viktiga inslag i människors samtal. Jarlbro menar
att om medieinnehållet till stor del handlar om vad män gör och tycker, finns det en risk att de
referensramar som människor tar ställning utifrån kommer att vara via ett manligt perspektiv.
“Den allmänna opinionen” blir därmed den manliga opinionen och halva mänskligheten
utesluts. “Allmänhetens” intresse blir detsamma som männens intresse, men eftersom att
allmänheten består av både män och kvinnor är det viktigt att gestalta den så. För det andra är
det viktigt att undersöka genusrepresentation i medierna. Om man anser att medierna är del av
den demokratiska offentligheten; en offentlig arena där olika åsikter får diskuteras och där
alla röster ska få höras och värderas lika högt - då är det viktigt att alla typer av medborgare
får komma till tals, unga som gamla - kvinnor som män. Enligt Jarlbro består den
demokratiska utmaningen i att verkligen låta alla komma till tals på lika villkor. Hon anser att
det är “djupt orättvist att ena halvan av mänskligheten tycks ha tolkningsföreträde när det
gäller att definiera vad som är viktigt eller oviktigt” (Jarlbro 2006:8).
I denna uppsats tittar vi på ett specifikt område inom genusrepresentation. En röst från
branschen för den elektroniska musiken som heter Tara Rodgers, har skrivit boken Pink
Noises. I boken blickar Rodgers tillbaka på historien och menar att själva skapandet av
elektronisk musik sedan dess påbörjade framväxt under kalla kriget, ständigt refererats till
högteknologisk strid och symboler för våldsam konfrontation och dominans. Det “militanta”
språket och prioriteringen av “rationalistisk precision” och kontroll, menar Rodgers,
sammanfattar idén om manlig teknologisk kompetens och “hård” skicklighet, inom den
elektroniska musikproduktionen. Detta har producerats och formats av dess motsats: icketekniska och ”mjuka” kunskaper och praktiker – som istället kodas som kvinnliga (Rodgers
2010:7). Vidare förklarar Rodgers att kvinnor förknippas med reproduktion av det som är
massproducerat, medan män ses som kulturella producenter och skapare av estetisk
innovation. Hon menar att den elektroniska kulturen är mansdefinierad och patriarkal
(Rodgers 2010:14).
4
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor gestaltats,
representeras och porträtteras i modern musikjournalistik, med inriktning på genren EDM
(electronic dance music), eller, elektronisk dansmusik. För att kunna göra bästa möjliga
analys kommer vi att jämföra detta med hur män porträtteras. Vi vill även föra en mindre
analytisk diskussion kring varför kvinnor målas upp som de gör i musikjournalistik samt
vilken eventuell påverkan denna representation och framställningen av könen skulle kunna få
på individ och samhälle.
Fokus ligger på djmag.com, webbversionen av den prisbelönta tidningen DJ Mag som riktar
in sig på elektronisk dansmusik. Uppsatsen syftar till att uppmärksamma genus som en
pågående samhällskonstruktion och påvisa hur denna konstruktion reproduceras i 2000-talets
EDM-orienterade, musikjournalistiska tidsskrifter. Analysen av djmag.com ska ses som ett
exempel på detta. Frågeställningarna som ska besvaras är:
·
Hur ser representationen och framställningen av kvinnor ut inom musikjournalistik med
inriktning på den elektroniska dansmusiken?
·
Hur ofta förekommer kvinnor i jämförelse med män i DJ Mags bildmaterial och hur ser
framställs dem i bildmaterialet?
1.3 Bakgrund
DJ Mag är en brittisk musiktidning i pappersform, lanserad 1991, som utkommer en gång i
månaden - dedikerad till dansmusik. Uppsatsen har avgränsats till att undersöka djmag.com;
tidningens webbsajt, som enligt hemsidan, dels syftar till att återskapa mycket av det material
som publiceras i tidningen, men även att erbjuda ett forum för alla som är engagerade i
dansmusik. Webbsajtens nyhetsflöde uppdateras dagligen och under musiksektionen
tillkommer 250 nya recensioner varje månad. djmag.com publiceras för tillfället av DJ
Mag.com Ltd (djmag.com). 1 312 849 personer ”gillar” DJ Mags sida på Facebook. Den mest
förekommande åldersgruppen bland dessa är 18-24 år och den ”populäraste” orten är London,
England (https://www.facebook.com/djmagazine– 27 november 2013, 16:30).
5
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
En anledning till att vi valt att undersöka just DJ Mag är att denna tidning sedan 2003 har
vunnit IDMAs (Annual International Dance Music Awards) "Best Music Publication" varje
år. År 2013 är tidningen nominerad tillsammans med sex andra tidningar
(http://www.wintermusicconference.com/events/idmas/). Utifrån detta uppskattas tidningen
att vara en av de mest inflytelserika på sitt område och därmed kanske även den tidning som
främst bidrar till att skapa en uppfattning för läsarna vad EDM är eller bör vara. Därför
bedöms tidningen som ett relevant studieobjekt.
1.4 Tidigare forskning
Tidigare forskning som berör EDM-musik och genus är begränsat. Det som presenteras i detta
avsnitt är det vi funnit inom forskning för genus och musikjournalistik samt inom forskning
för genus och den elektroniska musiken.
I studien From Girl Next Door to Sex Symbol: Representations of Women in the Popular
Music Press poängterar Melissa K. Avdeeff att det är viktigt att undersöka hur kvinnliga
musiker representeras och framställs i populärmedia. Anledningen är att dessa
representationer spelar en betydande roll i normaliseringen av sociala roller och formandet av
människors förväntningar på kvinnor respektive män (Avdeeff 2006:44). Avdeeff konstaterar
att musikjournalistiken framställer kvinnliga popartister som sexsymboler, ”drama queens”
och ”girly-girls” snarare än mäktiga kvinnor (Avdeeff 2006:135). Hon anser att det homogena
sätt som kvinnor beskrivs på inom musikjournalistik speglar industrins perception, vilket även
formar publikens åsikter om kvinnliga musiker och deras roll i populärmusiken (Avdeeff
2006:1).
Barbara Bradby beskriver i Sampling sexuality: gender, technology and the body in
dance music, hur kvinnor genom musikhistorien särbehandlats och att man inom den nya
elektroniska dansmusiken förutsätts vara man, såvida ingen påpekar motsatsen (1993: 156).
Hon poängterar även att ”oroväckande” traditionella framställningar av kvinnor med fokus på
sexualitet, kroppen och känslor reproduceras inom musiken, medan män förknippas med ”the
realm of culture, technology and language” (Bradby 1993:157).
När det kommer till könsrepresentation i mediernas bilder finns det också en del forskning. Så
tidigt som 1979 genomförde till exempel socialantropologen Erving Goffman studien
6
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
”Gender Advertisements” – en undersökning av hur könstillhörighet kodas och genus
konstrueras i reklamens bilder (1979). Frågeställningen gällde även maktrelationer mellan
män och kvinnor. Goffman fokuserade främst på icke-verbala signaler, alltså bilder. Han
riktade även in sig på hur kvinnors och mäns kroppar framställdes i bilderna. Denna studie
värd att uppmärksamma trots att den genomfördes för längesedan. Studiens resultat framstår
nämligen även för en nutida reklambildsbetraktare. Det Goffman kom fram till var att män på
bild oftast tog i saker på ett instrumentellt sätt, medan kvinnor tog i saker med försiktig hand.
Kroppsspråket som användes i bilderna ”ritualiserade underordning” enligt honom. Kvinnor
”utstrålade undergivenhet och log bekräftande mot betraktaren” och ”på ett nästan övertydligt
sätt” signalerade män förmåga och makt i bilderna (Fagerström & Nilsson 2008:55f)
2. Metod
2.1 Val av metod
För att kunna genomföra en djupgående analys av Djmag.com måste det göras en avgränsning
i metod och material. Denna uppsats kommer fokusera på en mindre omfattande kvantitativ
innehållsanalys av webbtidningens bilder. Detta för att se vilket utrymme kvinnor får i
jämförelse med män i tidningen webbupplaga. Det kommer även genomföras en kvalitativ
textanalys av utvalt material, där undersökningen syftar till att bryta ner texter och få en
djupare förståelse för materialet. Dessa två metoder har valts för att komplettera varandra, för
att både få konkreta siffror till resultatet och för att kunna nå djupare förståelse om de texter
som ska analyseras. Eftersom valet av ämne, genusrepresentation inom EDM-orienterad
musikjournalistik, är väldigt specifikt - kan det vara svårt att hitta personer att intervjua. Och
att till exempel utföra enkätundersökningar hade kunnat ge skeva resultat om respondenterna
inte är insatta i ämnet, därför föll dessa metoder bort i denna uppsats.
2.2 Kvalitativ innehållsanalys
En djupdykande kvalitativ innehållsanalys kommer att genomföras, över utvalda artiklar som
rapporterar om artister inom branschen för den elektroniska dansmusiken. Ur ett
genusperspektiv kommer vi att undersöka, jämföra och analysera sex olika personreportage,
tre stycken som endast behandlar kvinnor och tre stycken som endast behandlar män. Vi har
valt sex reportage som alla är ungefär lika omfattande för att de ska kunna vara jämförbara
med varandra. Artisterna som reportagen behandlar är alla välkända - detta tyckte vi också var
7
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
en viktig faktor då texten och den journalistiska tonen blir mer jämförbar om alla artister
befinner sig på ungefär samma “nivå” i branschen och karriären.
Østbye skriver att en textanalys måste ha ett syfte och kan till exempel vara knutet till
framställning av kön. I en textanalys ska man plocka isär texten och ställa frågor till den för
att sedan sätta ihop den igen för att ge en ökad förståelse för texten (Østbye 2004:71). Dessa
sex artiklar som valts ut kommer brytas ner och undersökas ur ett genusperspektiv för att
kunna tolkas på ett nytt sätt än vad som sker vid första anblick. Genom att tillämpa
textanalytiskt metod kan analysen ge en djupare förståelse av artiklarnas underliggande
betydelse, för att lyckas med detta måste texter och bilder plockas isär och ifrågasättas.
2.2.1 Semiotik
Ekström och Larsson skriver att alla texter är multimodala, dvs. att de blandar olika uttryck
genom färg, bild, språk etc. för att leverera ett budskap. Semiotik är ett sätt att vetenskapligt
analysera texter som inte är språkliga. När semiotiken kopplas till det språkliga kan man se
hur det icke-språkliga samverkar med tillsammans. Några grundläggande element inom
semiotik handlar om att betydelsen skapas genom att man kan tolka ett tecken för något annat
och betydelsen har två huvudformer - denotation samt konnotation. Denotation är den
”objektiva” tolkningen och konnotation är de gemensamma associationer som tecknet skapar
hos oss. Genom att analysera multimodala texter kan man analysera hur semiotik och retorik
samspelar för att leverera budskap (Ekström & Larsson 2010:236). Fagerström och Nilsson
skriver också om konnotation och denotation; konnotation visar på de kollektiva och
kulturella associationer som tecknet symboliserar, medan denotation syftar till den
omedelbara betydelsen. De menar att det är viktigt att se dessa skillnader för att kulturella och
sociala aspekter förändras över tid och tecken konnoterar olika saker i olika kontexter. Det är
även skillnaderna som konstruerar betydelsen, t.ex. så existerar feminint i förhållande till
maskulint (Fagerström & Nilsson 2008:81). Som uppsatsskrivare kan vi inte vara helt
objektiva eftersom vi omedvetet påverkas av de kontexter som vi lever i, dock har vi fördelen
att vara två som analyserar för att bidra med två olika perspektiv och kan gemensamt försöka
uppnå intersubjektivitet.
2.3 Kvantitativ innehållsanalys
8
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
I den kvantitativa innehållsanalysen kommer tidningens bildmaterial att granskas. Østbye
skriver att målet med kvantitativ analys är att hitta samband och strukturer därefter kan man
testa hypoteser som tidigare satts upp (Østbye, 2004:157). Den hypotes som ska testas i
samband med den kvantitativa innehållsanalysen är att det förekommer en
underrepresentation av kvinnor i tidningens bildinnehåll. Genom att skapa ett diagram skulle
man kunna påvisa en struktur som stödjer denna hypotes. Utifrån de frågeställningar som
uppsatsen behandlar kommer den kvantitativa innehållsanalysen försöka besvara en av
forskningsfrågorna, detta kommer sedan kompletteras med den kvalitativa textanalysen för att
ge en bild av representationen av kvinnor respektive män.
2.3.1
Urval, avgränsningar och kodschema
I urvalet bör man bestämma vilka kriterier som gäller för att innehållet ska ingå i studien
(Ekström & Larsson 2010:133). Vi har valt att begränsa urvalet till bildmaterialet under
utvalda länkar på hemsidan som representerar olika kategorier; Comin Up, Tech, On The
Floor, Music, Features, Fashion, DJ Mag TV, och Miller. Granskningen kommer att innefatta
de bilder som är placerade på förstasidorna under de valda kategorierna. Vi kommer alltså
inte att bläddra vidare genom arkivet och undersöka äldre material. De resterande
kategorierna; Top 100 DJs, Top 100 Clubs, Best of British, Magazine, Shop, Subscribe och
USA Edition, bedömer vi inte användbara i detta sammanhang. Anledningen till detta är att
dessa kategorier inte innehåller några egentliga reportage, utan olika typer av specialmaterial
som inte är relevant för studien, eftersom att vi ämnar undersöka genusrepresentation i DJ
Mags personreportage. Ekström beskriver detta som “yttre avgränsningar” som handlar om att
det är rimligt att exkludera ett innehåll som inte har betydelse för undersökningen (Ekström &
Larsson 2010:130).
Variabel: Könstillhörighet för specifik person/specifika personer som bilden framställer
1. Man/män
2. Kvinna/Kvinnor
3. Både man/män och kvinna/kvinnor
Fredagen den 13 december genomfördes den kvantitativa undersökningen av tidningens
webbupplaga. Resultatet får representera tidningens utformning överlag. Eftersom att det sker
snabba förändringar på webben och ett pressat tidschema har denna avgränsning skett. Den
9
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
kvantitativa innehållsanalysen anses lämplig för denna uppsats eftersom det ger siffror som
kan ge en bild av representationen av kvinnor inom EDM-orienterad musikjournalistik.
3.
Teori
Den här uppsatsen kommer utgå från ett genusperspektiv och kommer främst att
behandla Gunilla Jarlbros (2006) teorier från boken ”Genus medier och makt” samt
”Genus medier och masskultur” av Linda Fagerström och Maria Nilson (2008).
Utöver dessa två böcker används Hirdmans teori om Mannen som norm från boken
”Genus, om det stabilas föränderliga former” (2008) och David Gauntletts bok ”Media,
Gender and Identity” (2008).
3.1 Genus
Jarlbro skriver om genus/kön och menar att genus representerar det sociala könet – alltså
föreställningen att könskategorier är sociala konstruktioner medan ordet kön betecknar det
biologiska könet. Genusbegreppet är dock väldigt komplext och kan även representera de
maktrelationer som finns mellan kvinnor och män. Förhållandet mellan genus och kön är att
det biologiska könet bestämmer genus, dvs. födds man till man har man ett manligt genus och
vice versa. (Jarlbro 2006:12f). Även Fagerström skriver att genus betecknar det som är socialt
och kulturellt konstruerat, medan kön betecknar det biologiska könet. Egenskaper som syftar
till att det skulle vara typiskt ”kvinnligt” att gillar smink och typiskt ”manligt” att gilla sport
är inlärda och socialt konstruerade snarare än biologiska (Fagerström & Nilsson 2008:7).
Enligt Fagerström omges vi så ofta av genusstereotyper att man tillslut blir blinda för dem och
det sker så ofta att vi tillslut inte reagerar på det (Fagerström & Nilsson 2008:44).
3.2 Genus och medier
Enligt Fagerström påverkar medier hur normer och synsätt skapas, det kan handla om klass,
etnicitet, genus etc. (Fagerström & Nilsson 2008:26). Vidare diskuterar Fagerström hur de
medier som konsumeras skapar en del av människors identitet, och då spelar genus en
avgörande roll. Man präglas av den kontext som man lever i och medier skickar ständigt ut
budskap som måste tolkas av publiken (Fagerström & Nilsson 2008:31). Enligt Fagerström
påverkas individer och samhället av det som medier förmedlar och att den samhälliga
diskursen återspeglas i media (Fagerström 2008:38). Detta kan kopplas till Jarlbros diskussion
10
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
kring agenda-setting, en teori som handlar om att medierna inte bestämmer vad publiken ska
tycka men de bestämmer vad publiken ska tycka om. Med andra ord kan det inte bildas en
opinion om medierna inte skriver om det (Jarlbro 2006:31).
Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har skrivit boken Medier,
Genus och Makt - en bok som behandlar hur genusrepresentation i medier. I boken diskuteras
huruvida kvinnor och män framställs på olika sätt inom nyhetsmedier, reklam och
populärkultur och hur män respektive kvinnor gestaltas. (Jarlbro 2006:8). Jarlbro vill belysa
hur olika medietexter representerar män och kvinnor med utgångspunkten att medierna ska
fungerar som en demokratisk mötesplats i samhället, men forskning visar att i dagsläget så
stämmer inte det eftersom alla inte syns eller hörs lika mycket. Studien visar också att antalet
kvinnor på landets nyhetsredaktioner har ökat sedan 1980-talet men att medieinnehållet inte
förändrats särskilt mycket, orsaken till detta kan vara att strukturen på arbetsplatsen som
förhindrar förändring (Jarlbro 2006:145). Jarlbro drar även slutsatsen att kvinnor är extremt
synliga inom reklamens värld och det är en värld som är väldigt könsstereotyp, där kvinnor
ska vara unga och till för att behaga, medan männen är oberoende och muskulösa. Reklam
kan ses som en missvisande bild av hur samhället ser ut och kan bidra till att behålla gamla
föreställningar kring könen (Jarlbro 2006:147).
David Gauntlett diskuterar I ”Media, Gender and Identity”, mediernas inflytande över
konsumenterna, samt hur media skapar könsroller. Han redogör för tidigare studier i ämnet
och hur publiken anpassar sig till de bilder som medierna sänder ut. Som exempel på ”girl
power” tar han Spice Girls och Destiny's Child. Gauntlett menar att det är viktigt med ”role
models” - alltså förebilder – att ha någon att identifiera sig med inom populärmusiken, som
konsument (Gauntlett 2008).
3.3 Mannen som norm
Hirdman skriver om mannen som norm, och ifrågasätter jämförelsen mellan män och kvinnor,
något som hon kallar för den manliga prototypen eller ”den mätbara” människan. Kvinnor
jämförs mot denna ”norm” som är en konstruktion. Mannen är människan som Gud skapat
och kvinnan är avvikande som ifrågasätts i relation till mannen. Det problematiska med denna
utgångspunkt blir att normen blir en kulturell självklarhet från generation till generation, t.ex.
i den vardagliga betydelsen att en brandman är just en man och en kvinna som brandman blir
11
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
något avvikande (Hirdman 2008:59f). Även Jarlbro skriver om mannen som norm, och att
kvinnliga ledare i medier oftast beskrivs som just ”kvinnliga” - könet hamnar alltså i fokus.
(Jarlbro 2006:145).
3.4 Genus i bild
Vi kommer att stödja den genusteoretiska analysen av reportagens bilder med hjälp av
Fagerström och Nilssons teorier kring könsrepresentation i reklambild. Vi anser att det finns
många likheter och kopplingar som kan dras mellan framställningen av kvinnor och män
inom reklamens bild och inom journalistikens redaktionella bildmaterial. Mediernas bilder är
viktiga att diskutera och analysera eftersom att för de flesta människor är det dessa massbilder
som är ”mest frekventa och varaktiga i minnets bildbank” (Fagerström och Nilsson 2008:50).
Mediernas bilder finns överallt och våra visuella referensramar består i stor utsträckning av
dessa, menar Fagerström och Nilsson (Fagerström & Nilsson 2008:50).
Fagerström och Nilsson skriver att kvinnor på reklambilder representeras i anknytning till den
”mjuka” eller privata sfären – till exempel som engagerade föräldrar, vackra hustrur eller
tvättande hemmafruar. Detta medan män vanligen är överrepresenterade inom ”hårda” eller
offentliga miljöer som inom arbetslivet, politiken och i massmediernas nyhetsartiklar och
reportage. Kvinnors kroppar används ofta som förmedlare då kroppar fungerar som blickfång.
I rollen som blickfång framställs kvinnor mer eller mindre som objekt eller passiva föremål.
En kvinnokropp symboliserar ofta naturlighet eller sexualitet (Fagerström & Nilsson 2008:
50f).
Forskning och analys kring reklambildens område har utvecklats till att ställa frågor om hur –
och i så fall i vilken utsträckning – könsskildringar är ett resultat av eller en spegling av
samhällets sociala och politiska strukturer. Reklamens och mediernas redaktionella
bildmaterial utgör generellt den bildvärld utifrån vilken man orienterar sig. Det är dessa bilder
man associerar och refererar till för att bilda sin uppfattning om hur världen fungerar och hur
män, kvinnor, barn, hetero- och homosexuella och så vidare är. Reklambilder är ”en
ideologibärande socialiserande faktor” enligt juristen Katarina Petrell (Fagerström & Nilsson
2008:52). Med detta menar hon att bilder har en ”förmåga att socialisera in oss i ett tänkande
och värderingssystem som i grunden är ideologiskt och politiskt laddat” (Fagerström &
Nilsson 2008:52).
12
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Fagerström och Nilsson skriver att dagens reklambilder innehåller tydliga maktstrukturer som
berör genus. De beskriver bland annat en reklambild av underklädestillverkaren Frank Dandy
och belyser sådant som att mannen har mörka kläder, medan kvinnan har mindre kläder på
sig, som dessutom är så ljusa att de nästan ”går i ett med hennes hudfärg”. Vidare skriver
Fagerström och Nilsson: ”Han står för livet, det rörliga, starka, mäktiga och potenta. Hon är
hans motsats: död eller livlös, stilla, passiv, svag och oförmögen.” (Fagerström & Nilsson
2008:57).
4. Analys
Som vi nämnt tidigare under “Metod” försökte vi för den kvalitativa innehållsanalysen välja
ut reportage som behandlar artister som har ungefär samma “status” inom branschen för den
elektroniska dansmusiken. Dock var det svårt att få fram reportage om artister som är exakt
lika berömda, vilket kan ha påverkat resultatets legitimitet då en världsartist kanske anses mer
känd än en annan, vilket kan påverka journalistens beskrivningar och ordval. I dessa fall kan
genusanalysen bli lite skev, då till exempel den manliga världsberömda DJ:n Hardwell kanske
uppfattas som och är mer framgångsrik än den kvinnliga DJ-duon Rebecca & Fiona, vilket
kan leda till att journalisten använder mer “slagkraftiga” ord i beskrivningen av Hardwell utan att det nödvändigtvis behöver ha med genus att göra.
4.1 Utseende och känslor kontra skicklighet och teknik
De tre artiklar som behandlar kvinnliga artister berör alla på ett eller annat sätt ett
utseenderelaterat tema. I artikel 1 (DJ-duon Nervo) skrivs det; “… despite interest from
modeling agencies they opted for music at the age of 18…”
(http://www.djmag.com/node/34736) och i artikel 2 beskrivs Rebecca & Fiona som ”foxy
duo” (http://www.djmag.com/content/qa-rebecca-fiona). I artikel 3 läses; “Tenashar might be
described as a 'model DJ' but...” (http://www.djmag.com/content/tenashar) I artikel 3 är
“photoshooots” nästan ett centralare tema än själva musiken. I de tre analyserade reportage
som behandlar män finner vi inte denna typ av utseenderelaterade teman någonstans.
I de tre artiklar som handlar om män upplever vi snarare att det läggs tyngd vid den tekniska
färdigheten, mixandet och musiken än på utseende. I artikeln om DJ:n Porter Robinson skrivs:
“Already he is keen to move on from the quick mixing, hands-in-the-air style sets he was
13
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
doing in 2011, replacing them with a more nuanced mixing style and more genuinely
emotional strain of music.” (http://www.djmag.com/node/34730) I artikel 6 beskrivs DJ-duon
Dada Life's framträdanden som ”show-stealing”, och deras singel beskrivs som ”massivly
successful” (http://djmag.com/node/17505).
Även den ”genuina skickligheten” mycket mer uttalad än i de tre artiklarna som berör män.
Den manliga artisten Hardwell (artikel 4) beskrivs på detta sätt; “Hardwell’s energy is
unquenchable. His skill is unquestionable. He knows what he wants, and how to get it. And he
hits at it from all angles” (http://www.djmag.com/content/go-hardwell-or-go-home). Han
beskrivs även med ordet “megastar”. I rapporteringen kring Porter Robinson beskrivs artisten
som ”one of the figureheads of the new EDM” (http://www.djmag.com/node/34730).
I artiklarna om kvinnor läggs snarare mer fokus vid känslor och personliga teman än på
teknisk färdighet etcetera. Rebecca & Fiona (artikel 2) beskrivs på detta sätt; ”... we got a
sense for who Rebecca and Fiona really are as not only artists, producers, and DJs; but as
human beings and best friends - amazingly down-to-earth girls who hail from Sweden and
love electronic dance music just as much as their fans” (http://www.djmag.com/content/qarebecca-fiona) - detta kan tydligt sättas i kontrast till hur manliga artister omskrivs med mer
hårda, färdighetsrelaterade och prestigefyllda beskrivningar som till exempel ”megastar”,
”trance titan” och ”one of the figureheads of new EDM”. Sättet som kvinnornas vänskap
beskrivs kan även jämföras med hur Porter Robinsons manliga vän Zedd beskrivs som ”pal
and peer”.
Detta kan kopplas till Jarlbro teorier om att kvinnor och män framställs på olika sätt inom
populärkulturen. Medierna borde fungera som en demokratisk mötesplats, men dessa sex
artiklar visar på att männen och kvinnorna inte presenteras på ett likvärdigt sätt, då de trots att
de arbetar inom samma fält, bemöts de på olika sätt. Detta kan i sin tur kopplas till Jarlbros
forskning som visar att strukturen på arbetsplatsen kan förhindra förändringar (2006). Även
inom EDM kan det finnas underliggande strukturer som förhindrar förändring, där männen
ses som en norm att eftersträva.
4.1.1 Förminskningar och referenser
14
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Under den kvalitativa analysen av materialet uppfattade vi även att kvinnor som omnämns i
texterna förminskas på olika sätt. I artikel 1 skrivs; “Continuing to write for pop people such
as Kylie Minogue, Cheryl Cole and Britney Spears, the girls also co-wrote some stuff for
trance titan Armin van Buuren, and released their own singles such as 'This Kind Of Love'…“
(http://www.djmag.com/node/34736) Kvinnliga artister som Minogue och Spears beskrivs
som “pop people”, medan den manliga artisten Armin van Buuren får titeln “trance titan”.
Ordvalet “pop people” är ganska anonymiserande och förminskande jämfört med “titan”- då
“titanerna” enligt grekisk mytologi var de första, gigantiska gudarna som härskade på jorden
(http://www.ne.se/titaner). “Pop people” blir särskilt förminskande i jämförelse med “trance
titan” då Kylie Minogue och Britney Spears skulle kunna anses två av de allra största
ikonerna och föregångarna inom den moderna popmusikens historia. Allra sist i meningen
nämns DJ-duon Nervos egna singlar – men inte på samma sätt som Dada Life's ”massivly
successfull single” (http://djmag.com/node/17505).
Detta kan kopplas till Fagerström och Nilssons (2008) teori om hur medier skapar normer om
genus, genom att beskriva mannen som ”trance titan” och kvinnor som ”pop people” visar på
att mannen lyfts upp av medier som en norm att sträva efter. De budskap som medier sänder
ut måste tolkas av publiken och medier ska återspegla hur den samhälliga diskursen ser ut. Att
rapporteringen inom EDM-journalistik ser ut som den gör tyder på att maktrelationerna
mellan män och kvinnor inom EDM inte är särskilt jämställd. Vid första anblick av dessa
artiklar kan det vara svårt att finna några skillnader mellan beskrivningen av män och kvinnor
eftersom alla artiklar presenteras på ett positivt sätt. Fagerström och Nilsson (2008) menar att
vi ständigt omges av dessa genusstereotyper som gör att vi tillslut inte reagerar på det, faran
med detta blir att kvinnan ständigt ska eftersträva det mannen skapar istället för att få
erkännande för sina egna verk.
Vidare läggs mycket fokus på de samarbeten som de kvinnliga artisterna haft med olika
framgångsrika manliga artister inom branschen för elektronisk dansmusik. I texterna framstår
det som att det vore dessa samarbeten som ”erkände” Nervos arbete. Manliga artister som
Afrojack, Steve Aoki och David Guetta nämns; ”Taken under Guetta's wing, they began DJing as well”. Samma typ av formuleringar och försök till erkännande genom manliga artister
ser vi i artikel 2 om Rebecca & Fiona; “I mean, DJ Tiesto and Kaskade have both saluted and
incorporated the duo into their work.”
15
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
I artiklarna om manliga artister refereras det inte till andra artister på så samma sätt som i
artikel 1 och 2. Porter Robinsons (artikel 5) samarbeten med stora artister framställs inte med
samma förvåning och fascination; “It's no surprise he has continued to collaborate with some
of the biggest names in pop…” (http://www.djmag.com/node/34730).
Återigen tyder dessa citat på att kvinnorna ses som sekundära till männen och deras verk.
Hirdman menar att mannen ses som norm och att det är en kulturell självklarhet som ärvs från
generation till generation (2008). Utifrån dessa sex artiklar presenteras männen som normen
att eftersträva och kvinnorna bör genom sina verk ska försöka leva upp till det som de
manliga artisterna har skapat. Kvinnorna ska ta hjälp av mannen för att lyckas inom
branschen. Även Jarlbro (2006) menar att medier vissa gånger sätter kvinnligheten i fokus
istället för prestationer, kvinnorna ses som avvikande medan mannen ses som självklarhet.
Av alla referenser till andra artister som görs i reportagen är väldigt få kvinnor. I artikel 6 görs
endast en referens till någon kvinna, dock nämns hon sist av alla; ”… giving their trademark
sound to remixes of artists as diverse as Martin Solveig, Dan Black, Alex Gopher and Kylie
Minogue” (http://djmag.com/node/17505).
4.2 Bildanalys
4.2.1 Artikel 1 – Nervo
Fotografiet i första reportaget föreställer DJ-duon Nervo. Tjejerna är visserligen ganska tufft
stylade; den ena har en rakt skuren jeansväst med nitar och en hög krage, den andra har ett
löst sittande, lite ”grabbigare” linne. Däremot visas relativt mycket bar hud i bilden. Tjejerna
16
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
poserar med öppna munnar och sensuella, ”bekräftande” blickar. Utöver detta kan man belysa
att själva bilden är mycket ljus och ett ljusrosa filter har använts, vilket ger ett harmoniskt,
oskuldsfullt och flickigt intryck. Bortsett från små, nätta rörelser med armar och händer finns
det inte mycket aktivitet i bilden.
4.2.2 Artikel 2 – Rebecca & Fiona
Bilden som tillhör reportaget om DJ-duon Rebecca & Fiona innehåller många likheter med
bilden i föregående reportage. Rebecca & Fiona poserar på ett docklikt, flickigt - nästan
barnsligt sätt. Deras blickar är tomma men samtidigt ”trånande” och munnarna står öppna.
Tjejerna poserar på ett passivt, stillastående sätt - deras krökta ryggar och handhållning
utstrålar osäkerhet och hjälplöshet. Klänningarna är korta och en del av de bara benen syns.
Själva bilden är utformad i en pastellton som är mycket ljus och ger ett fridfullt intryck. På
grund av dessa faktorer skulle man kunna bedöma att Rebecca & Fiona i denna bild framställs
som sexobjekt.
17
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
4.2.3 Artikel 3 – Tenashar
Bilden DJ:n Tenashar är likt de andra bilderna föreställande kvinnor mycket ljus och
innehåller färgen rosa. Porträttet är här i fokus, ändå syns mycket bar hud på fotografiet.
Tenashar poserar på ett sensuellt, passivt sätt, med en sorgsen, trånande blick och öppen mun.
Hennes stylade hår och porslinsliknande hy är i fokus. Bilden utstrålar sexualitet och
Tenashar kan tyckas bli gestaltad på ett objektifierande sätt.
4.2.4 Artikel 4 – Hardwell
Om vi övergår till de reportagebilder som gestaltar manliga artister ser vi tydliga kontraster
från de som föreställer kvinnor. Bilden som tillhör artikel 4 föreställer DJ:n Hardwell under
en festivalspelning – alltså ute i arbetslivet. Hardwell är i full aktivitet, ståendes på DJ-bänken
18
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
med händerna upp i luften och ansiktet mot den hejande publiken – lite som om han vore ”the
king of the world”. Hans pose är rak, stabil och självsäker. I fotot läggs, till skillnad från
bilderna på kvinnor, inget fokus vid utseende - utan snarare vid aktivitet, arbete och
berömmelse. Att se Hardwell ta emot jublet från sin publik får honom att framstå som
auktoritär, begåvad och framgångsrik. Bilden i sig är mörk och Hardwell är mycket påklädd.
4.2.5 Artikel 5 – Porter Robinson
Bilden som tillhör artikel 5 föreställer DJ:n Porter Robinson. Porter har en säker, skarp och
rak blick in i kameran. Han greppar hårt i sin jacka på ett lite ”macho” sätt och poserar
självsäkert. Munnen är stängd, kläderna är mörka och väldigt lite bar hud visas. Bilden är ljus
men innehåller, till skillnad från fotografierna på de kvinnliga artisterna, inga nyanser av rosa
pastellskimmer eller liknande.
4.2.6 Artikel 6 – Dada Life
Porträttbilderna på DJ-duon Dada Life utstrålar mycket humor. Männen poserar med
humoristiska och lite ”galna” miner, vilket ger betraktaren intrycket av att detta är ett par
självsäkra, roliga killar som bjuder på sig själva. Deras personligheter är onekligen i fokus
19
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
och ingen uppmärksamhet läggs vid utseende. Bakgrunden är blå och likaså är DJ-duons
pikétröjor i samma färg.
4.2.7 Analys
Vid jämförandet av reportagebilderna blev det tydligt för oss att män och kvinnor i DJ Mags
bildmaterial framställs och gestaltas på mycket skilda och genusnormativa sätt. På bilderna
som föreställer kvinnor såg vi tydliga könsstereotyper, då genomgående teman i
reportagebilderna som gestaltar kvinnor är passivitet, trånande och tomma blickar,
utseendemässigt fokus, sensuella poser, bar hud och harmoniska och ljusa pastellfärger. I
bilderna som föreställer män ser vi inget tydligt fokus på kropp eller utseende, färgskalorna är
mörkare och blå istället för rosa och fotona på innehåller helt andra genomgående teman än
fotona på kvinnor; självsäkerhet, auktoritet, mörker, aktivitet och humor.
DJ Mags bildmaterial skulle kunna jämföras med de bilder som ofta används i reklam. Jarlbro
konstaterar att kvinnor är extremt synliga inom reklamens värld och det är en värld som är
väldigt könsstereotyp, där kvinnor ska vara unga och till för att behaga medan männen
framställs som mer oberoende (Jarlbro 2006:147). Detta tycker vi att vi ser i de
reportagebilder som DJ Mag använder, till exempel på kvinnornas passiva och
”bekräftelsesökande” poseringar kontra männens mer auktoritära, aktiva och självsäkra sätt
att posera.
Fagerström och Nilsson menar att kvinnokroppar ofta används som förmedlare i bild, då
kroppar fungerar som blickfång. I rollen som blickfång framställs kvinnor som ett passivt
objekt. En kvinnokropp symboliserar även naturlighet eller sexualitet (Fagerström & Nilsson
2008:50f). Det passiva och sensuella kroppsspråk och minspel som kvinnor på bild använder i
DJ Mags reportage understryker det Fagerström och Nilsson skriver, tycker vi.
Om det är som Petrell föreslår, att bilder i media har en ”ideologibärande socialiserande
faktor” (Fagerström & Nilsson 2008:52) och blir referensramar för hur vi bildar våra
uppfattningar om världen, kanske det är ganska allvarligt att DJ Mag använder sig av detta
bildmaterial. Med tanke på att de, åtminstone enligt IDMA, är den bästa tidningen för
elektronisk musik, kan man tänka sig att det finns många läsare därute som journalisterna är
med och påverkar. Och om tidningens ”ideologi” inkluderar förminskning av kvinnor och
20
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
tydliga könsstereotyper kan man ställa frågan huruvida det är bra eller dåligt för
jämställdhetsarbetet inom branschen för elektronisk musik och inom musikbranschen
generellt.
4.3 Kvantitativ analys
Genom den kvantitativa undersökningen kom vi fram till att 50 % av nättidningens
bildmaterial föreställde män, medan endast 12 % föreställde kvinnor. 38 % av fotografierna
föreställde övriga motiv. Totalt antal bilder var 52 stycken, av dessa var 26 foton på män (50
%), 6 foton på kvinnor (12 %) och 20 foton (38 %) var bilder som antingen innehöll en större
grupp människor eller inga personer alls. Om man räknar bort de 20 bilder för övriga motiv
som inräknats i den kvantitativa undersökningen och gör en ny kalkyl över de bilder som
endast innehöll män och/eller kvinnor, får man fram att 19 % av bildmaterialet föreställde
kvinnor medan hela 81 % av bildmaterialet föreställde män. Nämnvärt kan även vara att den
enda kategorin på hemsidan där bilderna som föreställde kvinnor var fler än bilderna som
föreställde män var kategorin “Fashion” som behandlar mode.
En av anledningarna till att journalistiken för den elektroniska dansmusiken ser ut som den
gör kan vara att branschen i sig är mansdominerad. Däremot måste man kanske se till
mediernas ansvar i frågan. Om medierna är med och speglar, formar och påverkar hur världen
ser ut – har inte en tidning som DJ Mag ett stort ansvar när det kommer till jämställdhet och
genus? Om kvinnorna inom EDM inte lyfts fram i medierna kanske de inte ges någon plats på
21
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
DJ-scenerna ute i arbetslivet heller? Man kan visserligen se saken från andra hållet också – att
anledningen till att kvinnor inom branschen för den elektroniska dansmusiken inte lyfts fram
lika ofta som män i medierna är att de inte syns lika mycket på festivalsscener och så vidare.
Man kan vända och vrida på svaret om vem ansvaret ligger på. Utifrån vår forskning på
området har vi åtminstone kunnat konstatera att genusrepresentationerna inom
musikjournalistiken för denna genre ser skeva ut – något vi anser DJ Mag och andra liknande
tidningar borde ta sitt ansvar för och se till att ändra på.
5. Resultat
Den kvalitativa undersökningen av text och bild i utvalda personreportage visade att män och
kvinnor gestaltas och framställs på skilda och genusnormativa sätt. I reportagen som
behandlar kvinnor läggs mycket fokus vid utseende, känslor och personlighet - medan
reportagen som behandlar män fokuserar mer på musik, skicklighet, framgång och teknik. Vi
observerade även att män och kvinnor beskrivs med helt olika typer av ord – en kvinnlig duo
kan till exempel beskrivas som ”amazingly down-to-earth” och ”foxy” medan en manlig artist
beskrivs som ”megastar” eller ”trance titan”.
Vi skulle vilja koppla vår kvalitativa textanalys till tidigare forskning, då det, som Bradby
observerade i sin forskning, överlag inom branschen för musik förekommer mycket
traditionella framställningar av kvinnor med fokus på sexualitet, kropp och känsla. Detta
medan män förknippas med kultur och teknologi (Bradby 1993:157). Vi tror att detta är något
som mycket väl kan avspeglas i musikjournalistiken, åtminstone har vi kunnat göra liknande
observationer i DJ Mag, både i skrivna reportage samt bildmaterial.
I bildmaterialet såg vi tydliga skillnader på hur män och kvinnor fotograferas. Artisternas
poseringar och sättet bilden är redigerad på skiljer sig beroende på om det är kvinnor eller
män som fotograferas. Vi kunde observera tydliga könsstereotyper och objektifiering av
kvinnor. Om man ser till tidigare forskning konstaterade Goffman i sin studie att
kroppsspråket i fotona på kvinnor utstrålade underordning, undergivenhet och
bekräftelsesökande, medan bilderna på män signalerade förmåga och makt (Fagerström &
Nilsson 2008:55). Detta var något vi kunde göra tydliga observationer på i vår semiotiska
bildanalys.
22
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Resultatet av vår kvalitativa och kvantitativa forskning visade att kvinnor både är
underrepresenterade och stereotypt framställda i dagens musikjournalistik som riktar in sig på
elektronisk dansmusik. Genom den kvantitativa undersökningen kom vi fram till att
fördelningen av bilder som föreställde män respektive kvinnor var ojämn, då 81 % av
fotografierna föreställde män medan endast 19 % föreställde kvinnor. Undersökningen
gjordes under endast en dag och därför är resultatet kanske inte fullständigt representativt för
tidningen generellt. Vår övergripande uppfattning under den månadsperiod vi studerat
tidningen är dock i enlighet med resultatet.
Men vad beror då detta genusnormativa mönster på? Avdeeff anser, som tidigare nämnt, att
det homogena sätt som kvinnor beskrivs på inom musikjournalistik speglar industrins
perception, vilket även formar publikens åsikter om kvinnliga musiker och deras roll i
populärmusiken (Avdeeff 2006:1). Kanske fungerar det hela som en slags “ond cirkel” där
dessa könsstereotypa bilder och texter ständigt reproduceras och på så vis formar, bibehåller
och normaliserar publikens och industrins värderingar om kvinnor och män.
Studien vi genomfört är inte så omfattande med tanke på allt material som finns att studera
och det finns många vägar inom detta område som det skulle kunna forskas vidare inom. Det
finns visserligen mycket studier som gjorts kring musikjournalistik och genus, men inom just
vårt valda ämne - genus och musikjournalistik inom branschen för den elektroniska
dansmusiken - finns det inte lika mycket studier. Vi tror att det är ett viktigt område att
studera då den elektroniska dansmusiken växer sig allt större och får alltmer inflytande i
musikvärlden. Vår generella uppfattning är att av de artister som får störst utrymme i medier
och på de stora festivalscenerna inom denna genre är majoriteten män. För en mer jämställd
musikbransch och ett mer jämställt samhälle kanske kvinnor behöver ges mer plats inom
bland annat journalistiken för den elektroniska dansmusiken, men självfallet även inom andra
kanaler. Mer studier och forskning på området skulle kunna vara ett bra sätt att lyfta fram
jämställdhetsproblemet och föra fram frågan på agendan.
23
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Källförteckning:
Avdeeff K, Melissa (2006). From Girl Next Door to Sex Symbol: Representations of Women
in the Popular Music Press. McMaster University
Bradby, Barbara (1993). Sampling sexuality: gender, technology and the body in dance
music. Popular music. 12(1993):2, s. 155-176
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup
Gauntlett, David (2008). Media, gender and identity: an introduction. New ed. London:
Routledge
Goffman, Erving. (2012). Gender advertisements. Johanneshov: TPB
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö:
Liber
Jarlbro, Gunilla (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur
Rodgers, Tara (2010). Pink noises, women on electronic music and sound. Durham [N.C.]:
Duke University Press
Østbye, Helge (2004). Metodbok för medievetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Elektroniska referenser:
Loben, Carl (2013). DJ Mag: Artikel 1. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.djmag.com/node/34736 [2013-12-3]
24
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
Caryl, Kristan (2013). DJ Mag: Artikel 5. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.djmag.com/node/34730 [2013-12-3]
Facebook (2013). DJ Mag Facebook. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://www.facebook.com/djmagazine?fref=ts [2013-12-13]
Hughes, Claire (2013). DJ Mag: Artikel 4. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.djmag.com/content/go-hardwell-or-go-home [2013-12-3]
NE (2013) NE: titaner. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.ne.se/titaner?i_h_word=titan [2014-01-06]
Roberts, Joe (2013). DJ Mag: Artikel 2. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.djmag.com/content/qa-rebecca-fiona [2013-12-3]
Stokes, Helene (2013). DJ Mag: Artikel 3. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.djmag.com/content/tenashar [2013-12-3]
Willmott, Ben (2013). DJ Mag: Artikel 6. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://djmag.com/node/17505 [2013-12-3]
Wintermusicconference (2013). [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.wintermusicconference.com/events/idmas/index.php?wmcyear=#idmanominees
[2013-12-15]
25
MKVA22:4 – B-uppsats
HT 2013
26
