frikyletekniker

presentation av
frikyletekniker
Vad är frikyla?
Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de
gemensamt — miljöpåverkan och energianvändning är
liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.
baltic
www.balticenergy.se
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav
Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö
Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav
Cross-border cooperation over mountain and sea
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
www.botnia-atlantica.eu
Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget,
Kommunförbundet, Hemab och Mittnordenkommittén i Västernorrland och
Merinova, Katternö Folkhögskola och Österbottens förbund i Österbotten
Finland. Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordenkommittén. Projektet finansieras förutom av deltagande parter via Botnia-Atlanticaprogrammet.
Projektets tre huvudmål är:
MILJÖANPASSAD KYLA OCH VÄRME
• Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningarna i Västernorrland (snökyla och älvkyla) och Österbotten (sedimentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och
mikroturbiner baserade på deponigas).
• Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla.
MIKROPRODUKTION AV EL
• Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energianvändning mellan
företag och med potentiella brukare i Österbotten och Västernorrland.
• Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el.
• Öka produktion av egenproducerad förnyelsebar el.
ÖKA INTRESSET FÖR ENERGI- OCH KLIMATÅTGÄRDER
• Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos:
- Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt
allmänhet
- Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept.
Projekttiden är 2012-01-01 – 2014-06-30
© Foto: Anders Eliasson
Vad är frikyla?
Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt - miljöpåverkan
och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.
Man producerar frikyla för komfortkylning och processkylning genom att använda
naturlig kyla i vatten, luft eller berg. Anläggningarna är oftast stora och anslutna till ett
fjärrkylenät för en stad eller till en stor förbrukare (exempelvis ett sjukhus).
Av storleken följer även att anläggningarna sköts professionellt, detta ger ytterligare
fördel både driftsekonomiskt och miljömässigt jämfört med små punktanläggningar.
Driftssäkerheten är genomgående hög för frikyleanläggningar. De flesta frikyletekniker är dessutom tysta och har ingen utrymmeskrävande apparatur hos användaren.
Den största vinsten med frikyla är dock miljömässig. Betydligt mindre elanvändning
(-90% snökyla) och inga miljöfarliga köldmedier behövs.
Här följer en presentation av frikyletekniker.
baltic
© Foto:Emma Burridge
+16
+8
Färskvattenkyla
Obehandlat och naturligt kallt (+8 grader) vatten hämtas upp i brunnar.
Kylan distribueras via det befintliga vattenledningsnätet.
Från den befintliga vattenledningen görs en avgrening för att separera ut vattnet
för kyländamål.
Vattnet distribueras sedan antingen direkt ut i fastigheten och fungerar som
köldbärare eller leds till en fjärrkylacentral i fastigheten för överväxling till ett
köldbärarsystem.
Inne i fastigheten kyler det kalla vattnet luften via kylbatteri/kylbaffel.
Slutligen leds vattnet, som nu är +16 grader, ut på dagvattennätet och tillbaka
till naturen.
baltic
+6
+16
Havskyla
Utnyttjar kallt vatten från havet.
Vatten med en temperatur på mellan 4-6 grader pumpas upp och kyler via
värmeväxlare vattnet som cirkulerar i fjärrkylenätet.
Därefter släpps returvattnet, som nu håller en temperatur på 12—16 grader, ut i
havet igen.
+2
+5
+10
Snökyla
+8
Under vintern lagras snö som smälts under sommaren.
Träflis kan användas som isolering mot alltför snabb avsmältning.
Smältvattnet renas och växlas till det interna kylsystemet för att kyla luften och
apparater under sommarhalvåret.
Metoden är gammal och beprövad och kan användas överallt där snö finns eller
kan tillverkas (snökanoner).
Mer än 90 % eleffektivisering jämfört med kompressorkyla.
baltic
Salt
H2O
Solkyla
Solkylan i detta exempel utnyttjar möjligheterna att få en varm och en kall sida
i ett batteri med ett kärl med vatten och ett kärl med salt.
Värmen från solfångaren leds till saltkärlet som upphettas och vatten avgår.
Vatten kondenserar i vattenbehållaren som har undertryck.
Vid urladdning övergår vattenånga till saltet och en kall (vattnet) och en
varm (saltet) sida har skapats. Kylan kan användas i kylanläggningen.
Solkyla kan produceras på flera andra sätt men kräver då mer tekniskt komplicerad
apparatur.
1
2
VP
Bergkyla/geokyla
Två principiellt olika tekniker:
Borrhål med sluten slinga som kyler vatten. Direkt anslutet till exempelvis ett
ventilationssystem.
Borrat hål med sluten slinga anslutet till en värmepump - möjlighet att använda
borrhålet till kylning på sommaren och värme på vintern.
Båda teknikerna kan också vara anslutna till en akvifer, dvs grundvattenkyla
där grundvatten pumpas upp och runt i en värmeväxlare.
baltic
+26
+24
Passiv kyla
Passiv kyla eller solavskärmning.
Sänker inomhustemperaturen >2,5°C.
Kan utformas som del av byggnaden (utsprång, balkonger etc).
Kan kombineras med solceller för elproduktion.
4
1
2
CO2
3
5
Luftkyla, älvkyla
Under vinterhalvåret är den kalla utomhusluften basen i kylanläggningen.
Då utomhusluften är kallare än +7°C räcker kylan för att förse hela fastigheten
kylsystem med kyla.
Under sommarhalvåret pumpas kallt vatten upp ur älven. Det kalla vattnet kyler de
två unika CO2-kylmaskinernas köldmedium vilket gör att elanvändning för kylproduktion minskar avsevärt.
Det kalla älvvattnet kyler även den varma inluften i ventilationssystemet vilket bidrar
till att hålla önskad inomhustemperatur i lokalerna på sommaren.
Älvvattnet går i retur ut till älven.
baltic
akta:
Vill du veta mer om projektet kont
Lena Krånglin Huvudprojektledare
-240 88 11
Tel +46 (0)623-10200, Mobil +46 (0)70
Postadress: Box 60, 880 40 Ramsele
sele
Besöksadress: Kägelbacken 6, Ram
E-post: [email protected]
Markus Nyman Projektledare
Tel +0358 (0)40 673 6747
st:
E-po [email protected]
Lars Brännström Projektledare
-691 85 88
Tel +46 (0)611-55 78 67, Mobil +46 (0)70
se
E-post: [email protected].
Utredning gjord av:
ESAM AB
d Senior konsult energi
glun
Ber
Torsten
Mobil: +46 70 667 57 07
st:
E-po [email protected]
grafisk form: letsdesign.se • tryck & illustrationer: Selma Solutions 2012