Bakgrundsmaterial om prostatacancer
2011
Om prostatacancer
1 av 10 män får någon gång under sin livstid diagnosen prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige totalt sett – prostatacancer är vanligare än
bröstcancer. Varje år får omkring 10 000 män diagnosen prostatacancer och mer än en tredjedel av
all cancer som upptäcks hos män är prostatacancer. Antalet diagnostiserade fall av prostatacancer
har ökat markant de senaste årtiondena och antalet dödsfall varje år till följd av sjukdomen beräknas
till omkring 2 500. Ökningen har varit särskilt tydlig sedan slutet på 90-talet och beror till stor del på
att diagnostisering med hjälp av så kallade PSA-tester har ökat (mer information om PSA-tester finns
nedan). Vår ökade medellivslängd bidrar också till att antalet diagnostiserade fall har ökat.
Prostatacancer drabbar främst äldre män och mellan 60 och 70 år är den åldersgrupp i vilken en
prostatacancerdiagnos är vanligast. Hälften av patienterna är över 70 år när sjukdomen upptäcks.
Nästan inga män under 40 år diagnostiseras med prostatacancer.
Vad är prostatan?
Prostatan är en körtel som sitter runt urinröret, strax under urinblåsan, hos män. Körteln producerar
en del av sädesvätskan samt en vätska som bland annat fungerar som transportvätska för
spermierna. Prostatan är stor som en valnöt och storleken påverkas av det manliga könshormonet
testosteron.
Godartad prostataförstoring
Prostatan består av flera delar. Hos nästan alla män över 50 år är den del inuti prostatan som
omgärdar urinröret förstorad. Den här förstoringen kallas benign prostatahyperplasi och har inget
med cancer att göra utan är godartad.
De flesta män märker inte så mycket av denna prostataförstoring, men hos några män är urinröret så
klämt att de får stora problem med att urinera. Det kan vara svårt att börja urinera, att helt tömma
blåsan och urinstrålen kan vara svagare än vanligt. De här problemen kan behandlas på olika sätt,
t.ex. genom en operation via urinröret som brukar kallas TURP, transuretral resektion av prostatan.
Allmänt sett anser man att det inte finns något samband mellan prostataförstoring och
prostatacancer och att det är två helt olika sjukdomar. Tyvärr betyder inte det att samma person inte
kan drabbas av båda åkommorna.
Elakartad prostataförstoring
I vissa fall växer prostatacancer förhållandevis långsamt jämfört med andra cancerformer. Men
beroende på faktorer som är specifika för den enskilde patienten och tumören kan prostatacancer
också vara snabbväxande och sprida sig i stor omfattning.
När prostatakörteln utvecklar cancer betyder det att en cell av någon anledning har börjat dela sig på
ett okontrollerat sätt. Efter en viss tid har en stor mängd sådana celler genererats och det har bildats
en tumör. Tumören fortsätter att växa och kan så småningom upptäckas vid olika undersökningar.
1
Med tiden kan cancertumören metastaseras utanför prostatan och via blod- och lymfkärlen sprida sig
till andra delar av kroppen.
Symtom på prostatacancer
Det kan ta lång tid innan en cancertumör i prostatan ger några symtom
Prostatacancer innebär att det bildas en elakartad tumör i prostatan, vanligtvis i de yttre delarna av
körteln. Det kan därför ta ett tag innan tumören trycker så mycket på urinröret att det leder till
problem vid urinering. Tidiga stadier av prostatacancer ger inte upphov till några symtom.
Under senare stadier kan prostatacancer ge symtom som liknar dem vid godartad prostataförstoring.
Det vill säga svårigheter med att starta urineringen, svag urinstråle och tätare urinering. Om
symtomen beror på cancer utvecklas de ofta snabbare, ofta inom ett år eller två. Viktnedgång,
trötthet, blodbrist och ibland svullna ben kan också vara första tecken på prostatacancer. Blod i
urinen är ett symtom som man alltid ska ta allvarligt på och som kan vara ett tecken på
prostatacancer.
De flesta fall av prostatacancer ger inga symtom förrän cancern har spridit sig utanför själva körteln,
innan den primära tumören har spridit sig och satt metastaser. De vanligaste symtomen vid
metastaserad prostatacancer är smärta i ryggen eller höfterna, till följd av tumörmetastaser i
skelettet.
Undersökningar och diagnos
När man misstänker prostatacancer får man ofta genomgå flera undersökningar och tester innan
diagnos kan ställas. Det första testet är ett blodprov som används för att mäta det så kallade PSAvärdet. PSA står för prostataspecifikt antigen och är ett protein som tillverkas i prostatakörteln och
som finns i höga halter i sädesvätskan.
Normalt finns det små mängder PSA i blodet. PSA-värdet stiger med åldern men också i samband
med olika sjukdomar i prostatan. Ett förhöjt PSA-värde kan till exempel bero på inflammation eller en
godartad prostataförstoring men kan också bero på prostatacancer. Om PSA- värdena är något
förhöjda i ett blodprov, undersöker därför läkaren prostatan genom rektalpalpation, en
undersökning då läkare via ändtarmen känner på prostatan med ett finger.
Om PSA-värdet i blodet är normalt och om prostatan känns normal vid rektalpalpationen kan
prostatacancer i de flesta fall uteslutas. Om PSA-värdena är förhöjda behöver det inte innebära
cancer i prostatan. De flesta män med lätt förhöjda PSA-värden har inte prostatacancer. Men om
värdena har överskridit ett viss gränsvärde krävs ytterligare undersökningar, till exempel
ultraljudsundersökning och vävnadsprovtagning, innan säker diagnos kan ställas. Om man misstänker
att cancern har spridit sig till andra delar av kroppen får man även genomgå en skelettröntgen.
Vad orsakar prostatacancer?
Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda, men det är känt att det manliga könshormonet
testosteron är väsentligt för att cancern ska uppstå och växa. Prostatacancer drabbar inte män som
tidigt i livet förlorar förmågan att producera testosteron. I vissa familjer är prostatacancer vanligare
än i andra, vilket tyder på att man kan ha medfödda anlag för att drabbas av sjukdomen. Ärftlighet
står för ett av tio fall av prostatacancer.
2
Det finns stora geografiska skillnader mellan olika länder avseende utvecklingen av prostatacancer,
vilket tyder på att det finns miljö- och livsstilsfaktorer som påverkar sjukdomen. I USA, Skandinavien
och Västeuropa är prostatacancer vanligt, medan det är en mycket ovanlig sjukdom i Kina och Japan.
Det tyder på att det inte bara är ärftliga faktorer som har betydelse för utvecklingen av
prostatacancer. Anledningen till dessa geografiska skillnader beror på flera faktorer, till exempel
leder den energirika mat som västerländsk kost innebär en ökad risk för att utveckla prostatacancer.
Forskning har på senare tid i synnerhet fokuserat på hur kostens sammansättning påverkar risken för
att drabbas av prostatacancer. Än så länge har forskarna inte kommit fram till något definitivt svar,
men det finns mycket som tyder på att en kost med mycket fisk och grönsaker kan vara gynnsam.
Tomater, sojabönor, linfrö, råg, grönt te och granatäppeljuice är exempel på livsmedel som anses ha
viss skyddande effekt. Samtidigt verkar stora intag av kött, animaliskt fett och mjölkprodukter öka
risken för prostatacancer.
Tre källor till testosteronproduktion
Androgener är hormoner som främjar utvecklingen och underhåll av det manliga könshormonets
egenskaper. Men vid prostatacancer kan androgener fungera som bränsle för tumörens tillväxt.
Androgenproduktionen sker främst i testiklarna och binjurarna. Hos män med prostatacancer
producerar även själva tumören androgener.
Sjukdomsförloppet
Prognosen vid prostatacancer beror delvis på hur gammal du är när du drabbas av sjukdomen,
tumörens stadium och hur elakartade cancercellerna är. Eftersom det finns många olika former av
prostatacancer går det inte att ge en allmän prognos för alla patienter. I vissa fall växer
prostatacancer förhållandevis långsamt jämfört med andra cancerformer. Men beroende på faktorer
som är specifika för den enskilde patienten och tumören kan prostatacancer också vara
snabbväxande och sprida sig i stor omfattning. De individuella skillnaderna är stora när det kommer
till tumörens tillväxt och prognos. Många män kan leva ett gott liv med prostatacancer under många
år och bli gamla och dö av helt annan anledning. För andra tar livet slut i förtid. Det är därför omöjligt
att göra ett allmänt uttalande om hur farlig prostatacancer är och hur den kommer att påverka den
enskilde individen.
Hur avgör man vilken prostatacancerbehandling som ska användas?
Det finns många faktorer man måste ta hänsyn till när en behandlingsplan för prostatacancer ska tas
fram. Dessa faktorer är till exempel patientens förväntade livslängd, ålder, andra sjukdomar,
ytterligare hälsorisker, patientens behandlingsönskemål och de eventuella biverkningarna som
behandlingen kan innebära.
Bland de viktigaste faktorerna som man kliniskt sett måste beakta då en behandlingsplan tas fram är
kombinationen av PSA-nivå, Gleason-gradering och vilket stadium prostatacancern är i.
Gleason-gradering innebär att man bedömer tumörens aggressivitet genom att undersöka ett prov
från prostatan i mikroskop. Gleason-bedömningen görs på en skala mellan 2 och 10. En lägre
Gleason-gradering (2 till 4) kan innebära att cancern är mindre aggressiv. En högre Gleason-gradering
(7 till 10) tyder på en mer aggressiv form av cancer.
3
Stadieindelningen avgör omfattningen, eller spridningen, av prostatacancern. Det finns fyra stadier:
Stadium I: Tumören är begränsad till prostatan
Stadium III: Tumören har spridit sig utanför prostatan och kan ha invaderat sädesblåsorna
(rörformiga körtlar belägna ovanför prostata), men cancercellerna har inte spridit sig till
lymfkörtlarna
Stadium IV: Tumören har invaderat urinblåsan, ändtarmen eller närliggande vävnader
(utanför sädesblåsorna) och kan ha spridit sig till lymfkörtlarna, skelettet eller till andra delar
av kroppen. Detta stadium kallas avancerad, eller metastaserad, prostatacancer.
Stadium II: Tumören har framskridit längre eller bedöms vara av högre grad än vid stadium I,
men är fortfarande begränsad till prostatan
Sammantaget bidrar PSA-nivåerna och i vilken hastighet dessa förändras, Gleason-graderingen och
stadieindelningen till att avgöra prognosen och risken för att sjukdomen ska framskrida eller
återkomma. Denna relativa återfallsrisk är en viktig faktor då behandlingsplanen utarbetas.
Behandlingsalternativ vid prostatacancer
Målet vid behandling av prostatacancer är att stoppa eller bromsa cancertumören från att växa eller
sprida sig och då finns flera olika metoder som kan användas. Den behandling som väljs för den
enskilde patienten beror på flera faktorer inklusive vilket stadium tumören är i, var den sitter, hur
höga patientens PSA-värden är, hur elakartade cancercellerna är, hur snabbt tumören växer, hur
gammal patienten är och om cancern ar spridit sig eller inte. Olika behandlingsmöjligheter kan orsaka
olika biverkningar som påverkar livskvaliteten. Det måste därför göras en individuell analys där de
olika behandlingsalternativen bedöms utifrån risken för att sjukdomen ska framskrida och de
eventuella biverkningarna som kan uppstå.
Med utgångspunkt i behandlingsmöjligheter kan man dela upp prostatacancer i tre huvudgrupper:
Tidig prostatacancer då bot är möjlig men inte alltid nödvändig
Om tumören är liten och växer långsamt kan läkare avvakta med att sätta in behandling, i synnerhet
om patienten är äldre. Patienten kan då i stället få komma på regelbundna kontroller och om det
sedan visar sig att tumören börjar växa snabbare kan behandling sättas in.
Om tumören kräver direkt behandling och cancern är begränsad till prostata, brukar den normalt
opereras bort eller kan man behandla med strålbehandling. I Sverige opereras omkring 2 500
patienter varje år medan 1 500 får strålbehandling. Vid operation avlägsnas i de flesta fall hela
prostatan och rutinmässigt utförs en så kallad radikal prostatektomi då hela prostatan avlägsnas,
inklusive sädesblåsorna. Det innebär att all cancervävnad avlägsnas. Om tumören återkommer efter
kirurgi eller strålbehandling kan den behandlas med hormonterapi.
Andra stadier, behandling med hormonterapi
Om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen går den inte att bota. Istället försöker man
begränsa cancerns tillväxt och framåtskridande med hjälp av hormonbegränsande behandling.
Anledningen till att prostatacancer kan bromsas med hjälp av hormonbehandling är att den är
beroende av det manliga könshormonet testosteron. Cancercellerna – inklusive metastaser utanför
prostatan om sådana har bildats – behöver testosteron för att växa. Prostatacancer i alla stadier kan
4
behandlas genom att förhindra kroppen från att producera testosteron. Hormonbehandling kan ofta
under lång tid hålla cancern i schack även om den har metastaserats.
Hormonbehandling kan göras genom kastration, medicinsk kastration eller genom behandling med
det kvinnliga hormonet östrogen. Behandling med läkemedel som förhindrar det manliga
könshormonet från att stimulera cancercellerna, så kallade anti-androgener, är ett annat alternativ.
Hormonterapi kan dessvärre medföra oönskade effekter, som minskad sexlust och impotens. Då
finns det nyare typer av behandlingsmöjligheter med anti-androgener som ger lindrigare
biverkningar, som kan övervägas för vissa prostatacancerpatienter.
När hormonterapi inte fungerar
Med tiden kan cancerceller bli mindre och mindre mottagliga för hormonbehandling och det finns
vissa former av prostatacancer som inte är beroende av testosteron. När cancern har metastaserat
och framskridit till den avancerade formen av prostatacancer utanför prostatan och dess omedelbara
närhet och när man inte längre svarar på hormonbehandling kan kemoterapi användas för att döda
cancerceller i blodcirkulationen. För patienter med avancerad prostatacancer innebär kemoterapi
små överlevnadsfördelar och betydande toxicitet.
Vilka alternativ finns efter kemoterapi?
Fram till nu har det inte funnits något behandlingsalternativ då kemoterapi inte har fungerat.
Understödjande vård, eller så kallad palliativ vård, har varit det enda återstående alternativet.
Palliativ vård innebär att ge omvårdnad, både fysisk och psykosocial, till en person med
prostatacancer som inte längre kan få, eller önskar, aggressiv medicinsk behandling. Avsikten är inte
att bota, utan att se till att patienten mår så bra som möjligt och får den smärtlindring som behövs.
Om Zytiga
Zytiga verkar genom att hämma produktionen av det manliga könshormonet testosteron, som
stimulerar tillväxten av prostatacancer. Testosteron bildas i testiklarna och binjurarna, men hos
patienter med avancerad prostatacancer utsöndrar även själva tumören manligt könshormon. Zytiga
är det första läkemedlet som hämmar hormonproduktionen på alla tre platserna.
De intensiva studier som ligger till grund för godkännandet av Zytiga har visat att Zytiga tillsammans
med prednisolon ger en förlängd överlevnad på 4,6 månader, jämfört med placebo. Dessutom har
även Zytiga en smärtreducerande effekt i jämförelse med patienter som fick placebo (44 % upplevde
en smärtlindring, mot endast 22 % i kontrollgruppen). Zytiga tolereras i allmänhet väl och har en
säkerhetsprofil som liknar den för kombinationen av placebo och prednisolon.
Referenser
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Prostatacancer/?gclid=CL6nvZTH-akCFYG9zAodqR1GZw
http://www.karolinska.se/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Cancer--tumorer/Prostatacancer/
http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=706
http://www.karolinska.se/upload/Urologkliniken/Nationella.Prost.07.pdf
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17992/2010-4-10.pdf
An Introduction to Prostate Cancer. Prostate Cancer Foundation. 2009. Available at:
http://www.prostatecancerfoundation.org/atf/cf/{705B3273-F2EF-4EF6-A653-E15C5D8BB6B1}/IntroProstateCancer.pdf.
Accessed November 2009.
5
Mayo Clinic. “Prostate Cancer.” http://www.mayoclinic.com/health/prostate-cancer/DS00043 . Accessed September 10,
2010.
National Cancer Institute. Dictionary of Cancer Terms – Androgen. Available at:
http://www.cancer.gov/dictionary?CdrID=45592. Accessed September 10, 2010.
American Cancer Society. Cancer Facts & Figures 2010. Atlanta: American Cancer Society; 2010.
Professor Johann S. de Bono, MD, FRCP, MSc, PhD, The Institute of Cancer Research, The Royal Marsden NHS Foundation
Trust
American Cancer Society. Cancer Facts & Figures 2010. Atlanta: American Cancer Society; 2010.
ZYTIGA™ Label
6
