Sebastian Rehnman, Syst 201, Dogmatik
Johannelunds teologiska högskola
2006-09-20
Johanna Dahl
2:5
Kristi person
1. Definiera termen ’inkarnationen’.
Det heter i Joh 1:14 att ”Ordet blev kött”, som på latin givit upphov till termen inkarnation.
Det innebär att Gud, Sonen, har blivit kött/människa genom att födas som en sann människa
[utan arvsynd, då denna inte hör till naturen] i Jesus från Nasaret. Denne Jesus från Nasaret
tillika Jesus Kristus är i sin person sann Gud efter sin fullständiga gudomliga natur och sann
människa efter sin fullständiga mänskliga natur.
2. Definiera termerna ’personens enhet’, ’natur’ och ’egenskapernas
meddelelse’.
’Personens enhet’ anger att Jesus Kristus är både sann Gud och sann människa i en och
samma person. För att klargöra denna personenhet används begreppet ’natur’ i kristologin, en
kategori för att på ett abstrakt plan beteckna manifesterade väsensegenskaper: för att skilja
Guds väsens egenskaper från människans väsens egenskaper. Poängen med detta är att hindra
tankemässig sammanblandning, förvandling eller söndring av Kristus. I det konkreta tillhör
alla egenskaper personen Kristus. Kristus är en: helt Gud och helt människa. I fullhet har
Kristus Gudomlig natur, som den andra personen i treenigheten. I fullhet har Kristus även
mänsklig natur, vilket enligt antik definition innebar att han har förnuftig själ och kropp.
Läran om ’egenskapernas meddelelse’ innebär att den gudomliga respektive
mänskliga naturen är varken skild från eller sammanblandad med den andra men de båda står
i förbindelse med varandra. Kristus har båda naturers specifika egenskaper: den gudomliga
naturens förmåga att ge liv och den mänskliga naturens förmåga att känna trötthet, lida eller
dö. Naturernas gemenskap med varandra innebär för det första att båda naturerna behåller sina
respektive egenskaper, men att personen kan tillskrivas egenskaper oavsett från vilken/vilka
natur/er den härleds. Kristus [Gud] kan törsta och Kristus [människa] kan gå på vatten.
Naturernas gemenskap innebär för det andra att Kristi båda naturer samverkar efter sina
respektive egenskaper i det han gör. För det tredje innebär naturernas gemenskap enligt
luthersk teologi att den mänskliga naturen i Kristus mottagit gudomliga egenskaper,
nådegåvor, genom gemenskapen med den gudomliga naturen, utan att dessa gudomliga gåvor
förvandlar eller blir väsentliga egenskaper hos den mänskliga naturen.
1
Sebastian Rehnman, Syst 201, Dogmatik
Johannelunds teologiska högskola
2006-09-20
Johanna Dahl
2:5
3. Förklara varför, enligt kyrkoläran, de två naturerna i Kristus är
nödvändiga.
Jag väljer att avgränsa frågan så att det ’nödvändiga’ som åsyftas är det som är nödvändigt för
koherens mellan treenighetsläran, kristologi och soteriologi.
Kärnan i kristen tro är att det genom Kristi död och uppståndelse, i vårt ställe,
finns försoning för människornas synder (Rom 5:10). Endast om Jesus Kristus var både sann
Gud och sann människa kan hans död på korset och uppståndelsen innebära försoning med
Gud för mänskligheten. Den klassiska teologin och frälsningsläran bygger på att Gud till sitt
väsen är rättfärdig dvs. att han själv infriar och kräver infriande av de krav som parterna har
på varandra i förbundet med sitt folk.1 Människan har syndat mot Gud och måste ta på sig
straffet för sina synder om gemenskapen med Gud helt ska kunna återställas. Människans
natur är dock fördärvad, enligt luthersk tolkning, så att ingen människa kan uppfylla Guds
krav på rättfärdighet vilket medför att straffet medför död och dom2.
Om Jesus ”Kristus” endast vore människa, ha endast mänsklig natur eller sakna
egenskapernas meddelelse, skulle inkarnationen vara falsk och döden på korset antingen ett
försök från Jesus att själv blidka en vred Gud eller utgöra Guds straff av en människa,
eftersom ”Kristus” i detta fall saknar väsentlig gemenskap med Gud. Gud skulle vara någon
som hellre offrar andra än lider själv. Om ingen människa av sig själv klarar att leva syndfritt
skulle ingen människa kunna tillfyllestgöra Faderns fordringar, återställa gemenskapen och
inte återgå till livet.3
Om Jesus ”Kristus” vore endast Gud och inte ha mänsklig natur, trots en
mänsklig kropp, så att endast Gud själv tog plats på korset och uppfyllde sina egna fordringar,
då kan kyrkan knappast tala om att detta i verklig mening vore i vårt ställe. För
tillfyllestgörelse av rättfärdig Gud duger inte Guds välvilja eller Guds självoffer, i avsaknad
av verklig förbindelse med människorna.
Människan är den enda som kan och måste gottgöra sina synder, men bara Gud
var dock kapabel att göra vad Guds rättfärdighet krävde. Gud själv blev människa i Kristus:
gudomlig och mänsklig natur i en person och denne person var genom sina båda naturers
förening ensam kapabel att representera både Gud och människan och medla mellan dem.
Gud väsen kan inte till sin natur lida eller dö, men genom egenskapsgemenskapen med den
mänskliga naturen i Kristi person, kan Gud lida och dö. Kristi mänskliga natur kan genom
1
Rättfärdig. Illustrerat Bibellexikon 6, red Thoralf Gilbrant m fl, Ski: Illustrert Bibelleksikon A/S 1990, s 54.
Rom 6:23
3
Rom 6:23
2
2
Sebastian Rehnman, Syst 201, Dogmatik
Johannelunds teologiska högskola
2006-09-20
Johanna Dahl
2:5
samma egenskapsgemenskap också få nytt liv genom Guds livgivande egenskap. I
Konkordieformeln lyder ”ty det är personen, som gör och lider allt, det ena efter den ena
naturen, det andra efter den andra… vår Herre Kristus är Gud och människa i en person” 4.
Således är Kristi två naturer nödvändiga för förståelsen av treenigheten,
kristologin och soteriologin.
4. Antag att någon påstår: ”Gud dog inte på Golgata.” Förklara hur
det påståendet dels kan ha en kättersk innebörd, dels en ortodox
innebörd.
Anta att den påstående accepterar att en historisk person, Jesus ”Kristus”, dog på Golgata ca
år 30.
Påståendet att Gud inte dog på Golgata kan förstås kätterskt, som tvivel på
inkarnationen: att Jesus Kristus var en person med både sann gudomlig och sann mänsklig
natur. Istället skulle i påståendet kunna ligga en tro att Jesus bara en människa: en person med
en mänsklig natur. Om Kristus inte var Gud kan inte Gud ha dött på Golgata. Således är
påståendet sant: att Gud inte dog på Golgata om Jesus Kristus endast var människa.
Även om Kristus haft gudomlig natur, men saknat egenskapsgemenskap mellan
den gudomliga och mänskliga naturen, vore påståendet att Gud inte dog på Golgata sant
eftersom Kristus då endast hade lidit och dött efter sin mänskliga natur. Således hade Gud då
inte dött på Golgata.
Påståendet att Gud dog på Golgata har sin ortodoxa, renläriga, innebörd i
betydelsen av Kristi person såsom en personenhet av gudomlig och mänsklig natur, där Gud
är människan och människan är Gud. Detta innebär att både gudomliga och mänskliga
egenskaper kan tillskrivas personen Kristus, enligt läran om egenskapernas meddelelse. ”Så
har den odödliga naturen har förenat sig med den mänskliga dödliga naturen, som kan lida,
på det att vår ende Medlare, då han med hänsyn till den ena naturen, nämligen den
gudomliga, inte kunde dö, skulle till den andra, nämligen den mänskliga, dö för oss.”5 På
Golgata dog Kristus en vanlig fysisk död, kroppsligen. Endast om en verklig
gemenskap/förening mellan gudomlig och mänsklig natur i Kristus förelåg, dog även Gud
denna död. Här är dock distinktionen att även om Gud dog, såsom förenad [dock icke
sammanblandad] med mänsklig natur i Kristus, innebär detta inte att själva [hela] Guds väsen
dog, eftersom Guds väsen är odödligt.
4
5
SKB, s. 640.
SKB, s. 681.
3
