Källa: Karlsson, Lars-Olof (2011), Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Källa: FN.se Om FN (ex)
s.400-405 samt 408-411 i Arena123 samhällskunskap för gymnasiet
Idag ligger FN:s huvudkontor i New York, men städer som Genève, Nairobi och Wien har också de
olika huvudkontor inom vissa organ. De två viktigaste organen, generalförsamlingen samt
säkerhetsrådet, kommer redovisas nedan;
Generalförsamlingen: I första hand är generalförsamlingen en diskuterande samlingspunkt för olika
internationella frågor. Viktiga frågor som rör fred och säkerhet, behövs minst två tredjedelars ja eller
nej för att beslutet skall genomgås. I ”enkla” frågor räcker majoritet. Generalförsamlingen har tagit
fram några konventioner som blir bindande för de länder som godkänt dem. En deklaration skrivs
ofta innan en konvention, och fungerar som ett mål inför framtiden. De mest kända är FN:s
mänskliga rättigheter.
Säkerhetsrådet: Säkerhetsrådet har, som namnet antyder, hand om säkerhet och fred.
Säkerhetsrådet fungerar lite som en värdslig polis som går emellan konflikter och förhandlar mellan
parterna.
När FN (Förenta Nationerna) grundades 1945 hade de en förhoppning om att lösa konflikter mellan
parter utan blodspillning, krig och våld. Det var den ultimata drömmen, att hela världen skulle leva i
fred med varandra. Tvångsåtgärder för att hindra länder från att starta krig kan vara att inget land får
handla med det, eller att, som i sista utväg, sätta in stridande förband och/eller tillåta länder att gå in
i landet med trupper. Detta får lova att brytas om man riskerar sitt eget eller civilbefolkningens liv om
man inte tar till våld.
För att ett beslut ska ingås måste alla länder vara överens; det måste vara majoritet på någon sida.
Om då ett av de permanenta länderna säger nej, oavsett om alla andra säger ja, så blir det nej. Även
fast FN skall förhindra våld, så är de flesta FN soldater är vapenbekläda, något som förvånansvärt nog
inte står med i de kända milleniemålen;
o
o
o
o
o
o
o
o
Milleniemålen:
Fattigdom och hunger ska halverats till 2015,
Alla barn ska gå i grundskola 2015,
Jämställdhet ska öka och kvinnors ställning stärkas,
Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar 2015,
Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015,
Spridningen av hiv/aids, TBC, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015,
En miljömässig hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 och
Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i
utvecklingsländerna.
Detta arbete fastställdes 2000, därav namnet ”milleniemålen”.
FN har förutom dessa mål, även så kallade funktioner. Det är:
Mötesplats. FN ska verka som en mötesplats för världens regeringar.
Ett slags sekretariat för globala mål och konventioner. FN skall uppmuntra och övervaka de
konventioner och mål som gemensamt skall beslutas, och hur dessa skall uppfyllas.
Stöd när länderna misslyckas. När ett land misslyckas skall FN bidra genom att skicka
fredsbevarande styrkor och katastrofbistånd, med mera.
193 utav jordens 200 stater är medlemmar i FN.
För att FN skall kunna fungera är det fyra stora länder som hela tiden sitter i säkerhetsrådet.
Det är USA, Storbritannien, Frankrike, Kina (som fram till 1971 var reprensenterat av Taiwan
eftersom USA länge lyckades hindra det kommunistiska Kina från att bli medlem i FN) och
Ryssland (som tog över efter Sovjetunionen 1991), kort sagt de länder som segrade under
andra världskriget. De andra 10 medlemsländerna byts ut vartannat år. Men flera andra
länder är intresserade av de permanenta platserna i säkerhetsrådet. Högst upp på listan står
Tyskland, Japan och Indien som menar att deras stora ekonomi och befolkning behöver en
permanent plats. Även Brasilien står högt upp på listan. Men ju fler stater som ges plats i den
permanenta sitsen, ju fler vetomöjligheter ges och det blir svårare att ingå beslut. Många tror
att EU någon gång i framtiden kommer att ersätta Storbritannien och Frankrike.
Veto: Veto är när ett av de permanenta länderna i säkerhetsrådet säger nej när de övriga 14,
eller majoriteten, säger ja. Veto gör att det blir nej. Under kallakriget användes
vetomöjligheten mycket ofta.
