Hegel Fichte, Schelling Bakgrund • Fichte: att övervinna Kants dualism (förnuft/erfarenhet, form/materia, fenomen/noumen) • Monism: ”Jaget sätter icke-jaget”—materia ersätts med en omedveten produktion • Icke-jaget (materia) ska övervinnas • ”Vilken filosofi man väljer beror sålunda på vad slag människa man är.” (Fichte) Bakgrund • Schelling: naturen får en mer självständig roll: • - ”objektiv” idealism istället för Fichtes ”subjektiva” idealism • Naturen: • - ”slumrande ande” • - dynamiska spänningar; ”potenser” • Ovanför naturen: • - medveten intelligens • Dessa är olika aspekter av Gud, den absoluta verkligheten Enhet och mångfald • Uppkomsten av den empiriska mångfalden— resultat av syndafallet • - således är naturen och människans historia en berättelse om försoning Hegels kritik av Schelling • ”En natt där alla kor är svarta.” • Hegel antar åtskillnad och motsats också inom det absoluta • Schelling: förnuftsåskådningen riktad mot noumenalsfären (inte bara mot det empirisk som i Kant); förmågan till intellektuell åskådningļ insikt i verklighetens natur (skalder, siare) • Hegel: denna ”åskådning” ersätts av tänkandet Hegel • Kunskapen startar i det osäkra (jf Descartes, Locke) • Förändringen • Helheten • Logik och förnuft; innehållslig logik (inte formell, se Aristoteles) • Historien: ett grundläggande epistemologiskt begrepp Dualism, motsättningar, försoning • Kant: dualistiska motsättningar • Hegel: försök att försona mottsättningarna i ett dialektiskt sammanhang • Hegels erfarenhetsbegrepp: det finns varken ett passivt subjekt eller ett passivt objekt; människan och verkligheten skapar varandra Andens fenomenologi • ”Medvetandets resa genom historien fram till självinsikt.” • Ande: tidsanda • Enhet—splittring—enhet; ”förnuftets list”; telos; • Tes—antites—syntes • Dialektiskt upphävande Erkännande • Herre och slav • - människan (subjekt) – naturen (objekt); omsesidig bearbetning; skapelseprocess • - slaven står närmare verkligheten Logikens vetenskap (1812) • Varat—Intet—Blivande • Essensens historia • ”Begreppets självkritik”; ”dess inneboende negativitet” Politisk filosofi • Staten och det borgerliga samhället • Ståndsbegreppet • Frihet