Hegel
Fichte, Schelling
Bakgrund
• Fichte: att övervinna Kants dualism (förnuft/erfarenhet,
form/materia, fenomen/noumen)
• Monism: ”Jaget sätter icke-jaget”—materia ersätts med
en omedveten produktion
• Icke-jaget (materia) ska övervinnas
• ”Vilken filosofi man väljer beror sålunda på vad slag
människa man är.” (Fichte)
Bakgrund
• Schelling: naturen får en mer självständig roll:
• - ”objektiv” idealism istället för Fichtes ”subjektiva”
idealism
• Naturen:
• - ”slumrande ande”
• - dynamiska spänningar; ”potenser”
• Ovanför naturen:
• - medveten intelligens
• Dessa är olika aspekter av Gud, den absoluta verkligheten
Enhet och mångfald
• Uppkomsten av den empiriska mångfalden—
resultat av syndafallet
• - således är naturen och människans historia
en berättelse om försoning
Hegels kritik av Schelling
• ”En natt där alla kor är svarta.”
• Hegel antar åtskillnad och motsats också inom det
absoluta
• Schelling: förnuftsåskådningen riktad mot
noumenalsfären (inte bara mot det empirisk som i
Kant); förmågan till intellektuell åskådningļƒ insikt i
verklighetens natur (skalder, siare)
• Hegel: denna ”åskådning” ersätts av tänkandet
Hegel
• Kunskapen startar i det osäkra (jf Descartes, Locke)
• Förändringen
• Helheten
• Logik och förnuft; innehållslig logik (inte formell, se
Aristoteles)
• Historien: ett grundläggande epistemologiskt begrepp
Dualism, motsättningar, försoning
• Kant: dualistiska motsättningar
• Hegel: försök att försona mottsättningarna i
ett dialektiskt sammanhang
• Hegels erfarenhetsbegrepp: det finns varken
ett passivt subjekt eller ett passivt objekt;
människan och verkligheten skapar varandra
Andens fenomenologi
• ”Medvetandets resa genom historien fram till
självinsikt.”
• Ande: tidsanda
• Enhet—splittring—enhet; ”förnuftets list”; telos;
• Tes—antites—syntes
• Dialektiskt upphävande
Erkännande
• Herre och slav
• - människan (subjekt) – naturen (objekt);
omsesidig bearbetning; skapelseprocess
• - slaven står närmare verkligheten
Logikens vetenskap (1812)
• Varat—Intet—Blivande
• Essensens historia
• ”Begreppets självkritik”; ”dess inneboende
negativitet”
Politisk filosofi
• Staten och det borgerliga samhället
• Ståndsbegreppet
• Frihet