KOGNITIVT STÖD
- tankestöd i vardagen
Symbol för kognitiv funktionsnedsättning
December 2009
Inga Berggren-Olsson, leg arbetsterapeut
Monica Strandberg, leg arbetsterapeut
Vuxenhabiliteringen
Innehållsförteckning
Inledning
3
Syfte
3
Kognitiva funktioner
3
Kognitiv funktionsnedsättning
4
Kognitivt stöd
4
Kognitiva hjälpmedel
5
Exempel på kognitivt stöd:
- minnesförmåga
7
- utförandefunktioner
8
- abstrakt tänkande
9
- perception
9
- sammanhangsförståelse
10
- föreställningsförmåga
11
Slutsats
11
Litteratur
13
Internetadresser
14
2
Inledning
Under 2004 fick vi i uppdrag av vår dåvarande verksamhetschef att fördjupa oss
inom området kognitivt stöd för Vuxenhabiliteringens målgrupper. I målgrupperna
ingår personer över 18 år med utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, vissa
traumatiska hjärnskador och medfödda rörelsehinder.
Syfte
Syftet med fördjupningsarbetet var att öka kunskapen inom Vuxenhabiliteringen
och sprida den vidare så att våra målgruppers behov skulle uppmärksammas. Syftet
var också att med hjälp av kognitivt stöd öka deras delaktighet och självständighet i
vardagen.
Här följer en reviderad sammanfattning av den ursprungliga rapporten från 2007.
Kognitiva funktioner
Kognition kommer från latinets "cognitare" som betyder tänka och handlar om det
som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar, lagrar och förmedlar information.
Kognitiva funktioner är ett övergripande begrepp som omfattar många olika delar
som samverkar med varandra. Vakenhet, uppmärksamhet och förmåga att rikta
uppmärksamhet är grunden i all kognition. Koncentration, orientering i tid och rum
och språklig förmåga är andra grundläggande funktioner. De kognitiva
funktionerna är nödvändiga för att en person ska fungera och klara av vardagslivet.
Exempel på kognitiva funktioner:
-
Minnesförmåga
Utförandefunktioner (exekutiva funktioner)
Abstrakt tänkande
Perception och stresstålighet
Sammanhangsförståelse (central coherence)
Föreställningsförmåga (theory of mind)
En mera detaljerad beskrivning av de olika kognitiva funktionerna finns på sidan 711 tillsammans med exempel på lämpligt kognitivt stöd.
3
Kognitiv funktionsnedsättning
Den kognitiva förmågan kan påverkas vid olika sjukdomar, skador och
funktionshinder som exempelvis:
-
Utvecklingsstörning
Traumatiska hjärnskador
Autism
Aspergers syndrom, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder
Psykiska funktionshinder
Neurologiska sjukdomar
Demens
Whiplashskador
Kroniska smärttillstånd
Kognitiv (tankemässig) funktionsnedsättning kan yttra sig som svårigheter att
minnas, planera och lösa problem. Tidsuppfattning, ordförståelse och förmågan till
abstrakt tänkande kan också påverkas.
En person med kognitiv funktionsnedsättning kan i varierande omfattning ha
svårigheter inom en rad olika områden i det dagliga livet. Det kan exempelvis
handla om att ta hand om sig själv och sin familj, att umgås med andra, att arbeta
och att delta i aktiviteter. Det är ofta en dold funktionsnedsättning och
problematiken kan vara svår att förstå och sätta sig in i. Omgivningen ställer ofta
för stora krav eller missförstår personen vilket kan leda till stress, depressioner,
psykisk ohälsa, beteendestörningar och isolering.
Kognitivt stöd
Kognitivt stöd är allt man gör för att kompensera en kognitiv funktionsnedsättning
oberoende av vad som är orsak till svårigheterna. Med hjälp av kognitivt stöd kan
man underlätta vardagen och göra det lättare att planera och organisera uppgifter,
att minnas och att vara uppmärksam på det som är viktigt. Att ha en planering över
veckan, vilka aktiviteter som ska ske och när är viktigt för att få tillvaron att
fungera. Många upplever att de befinner sig i ett konstant stresstillstånd som
minskar när de får hjälp med planering. Det kan vara allt från enkla veckoscheman
till handdatorer eller mobiltelefoner med kalenderfunktion.
En ”auditiv uppmaning” som exempelvis signal från en handdator, mobiltelefon
eller klocka kan påminna om när något ska ske. Man kan också lägga in en tidig
påminnelse så att man är bättre förberedd när signalen kommer om att tiden är
inne. En kalendersignal kan också påminna om start- och stopptider för olika
aktiviteter kan hjälpa personen att komma igång, alternativt inte fastna i en uppgift.
4
Att organisera sitt hem kan vara svårt och en del upplever att man har ett konstant
kaos omkring sig. En strukturering och uppmärkning av olika platser i hemmet
(köksskåp och garderober etc) med exempelvis text, färgmarkeringar eller
bilder/symboler gör det lättare att hålla ordning. Bostaden kan även behöva
anpassas på olika sätt genom att t ex installera spisvakt och timers. Ofta behövs en
kombination av flera olika typer av kognitivt stöd, både enkla lösningar och mer
tekniskt avancerade produkter.
Kognitivt stöd kan exempelvis vara:
-
tydligt, konkret och anpassat förhållningssätt hos personer i omgivningen
struktur, rutiner och strategier
tids- och planeringsstöd
bilder och symboler för minnes- och tankestöd
kognitiva hjälpmedel och vanliga standardprodukter
bostads- och miljöanpassningar
Ytterligare exempel på kognitivt stöd uppdelat utifrån olika kognitiva
funktionsnedsättningar presenteras på sidan 7-11.
Målsättningen med kognitivt stöd är att ge personen möjlighet att kunna förstå,
kontrollera och hantera det som händer. Målet är också att öka personens
självständighet, livskvalitet, trygghet och delaktighet. En förutsättning för att
kognitivt stöd ska fungera är att personen är motiverad, får den träning och
inlärning som behövs och att det sker i de miljöer där stödet ska användas.
Omgivningens kompetens, intresse, attityder och stöttning är också viktigt.
Kognitiva hjälpmedel
Kognitiva hjälpmedel är ett kognitivt stöd i form av en produkt. Personer med
kognitiv funktionsnedsättning kan ibland behöva särskilt utformade hjälpmedel
utifrån sina specifika svårigheter.
Exempel på kognitiva hjälpmedel:
-
tids- och påminnelsehjälpmedel
anpassade almanackor, scheman, arbetsinstruktioner, checklistor
anpassade kok- och städböcker
telefoneringshjälpmedel
hjälpmedel för ekonomihantering
anpassade fjärrkontroller
handdatorer med anpassade program
anpassade styrsätt och datorprogram
5
De flesta kognitiva hjälpmedel kan behöva anpassas utifrån den enskilde personens
behov och kompletteras ofta med färgmarkeringar, bilder och symboler.
Landsting och kommuner har enligt Hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar att
erbjuda individuellt utprovade hjälpmedel till funktionshindrade som en del i vård,
habilitering eller rehabilitering. Förskrivaren av hjälpmedel ansvarar för
kartläggning och behovsbedömning, väljer ut och provar lämplig produkt. I
förskrivningen ingår även att vid behov göra viss anpassning eller initiera
specialanpassning. Dessutom ingår att instruera, informera, träna, följa upp samt
utvärdera funktion och nytta av hjälpmedlet. Regelverket runt hjälpmedel ser olika
ut i landet. När det gäller kognitiva hjälpmedel är det oftast arbetsterapeut som är
förskrivare.
I hjälpmedelshandboken för Landstinget Gävleborg finns beskrivet vad som gäller
för vårt landsting, definition av vad som räknas som hjälpmedel, förskrivningsprocessen, förskrivarens ansvar och kompetens etc.
Introduktion av kognitivt hjälpmedel bör ske i lugn takt och vara så konkret som
möjligt. Det kan ta tid innan hjälpmedlet blir en naturlig del av vardagen. Därför
behöver personen få prova hjälpmedel förutsättningslöst under en längre tid innan
förskrivning sker. Behovet av stöd är individuellt. Varje person gör sina egna
prioriteringar av vad som är viktigt för att få en tillfredställande vardag. För att ta
reda på behoven behövs ett antal olika metoder, strategier, kartläggnings- och
bedömningsmaterial. Det kan vara olika typer av skattningar där personen själv
eller närstående kan beskriva områden där stöd och hjälp behövs.
Förskrivare av hjälpmedel måste även känna till vilka produkter och tekniska
lösningar som finns på öppna marknaden för att kunna ge råd runt egenvårdsprodukter och standardprodukter.
Användbara produkter för kognitivt stöd finns kanske redan i hemmet eller kan
köpas i vanliga affärer. Det kan t ex vara:
-
timer och äggklocka, armbandsur med larmfunktion
vattenkokare, kaffebryggare, mikrovågsugn och diskmaskin
spisvakt
eltandborste
medicindosett
almanacka, dagbok och schema
whiteboardtavla
telefon med snabbval, stora siffror eller foton på personer
telefonsvarare och nummervisare
förenklad fjärrkontroll med få knappar
titthål, porttelefon och dörrkamera
dator, handdator och datorprogram
6
- mobiltelefon, fickminne, miniräknare, digitalkamera och GPS
- engångskamera, post-it-lappar och inspelningsknapp
- elektronisk märkapparat (DYMO), etiketter, förvaringslådor
Standardprodukter räknas som egenansvar och bekostas av personen själv. Ibland
behöver även dessa produkter individanpassas och kanske kompletteras med
färgmarkeringar, bilder eller symboler. Kompletteringar och justeringar för
rörelsehinder, syn- och hörselnedsättningar kan också behövas.
Nedan följer exempel på kognitivt stöd uppdelat utifrån olika kognitiva
funktionsnedsättningar. Exemplen kan naturligtvis användas även vid andra
kognitiva svårigheter d v s man använder det som passar bäst för individen.
Det viktigaste är att anpassa stödet utifrån den specifika individens behov och
hans/hennes stödpersoner och nätverk.
Minnesförmåga – exempel på kognitivt stöd
Minne är en komplex kognitiv förmåga. Personer med kognitiv minnesstörning har
i varierande omfattning svårt att koda in, lagra och hämta fram information. De kan
också ha svårigheter att ta fram adekvata lagrade minnen, att koncentrera
uppmärksamheten på väsentliga ting och ha bristande förmåga att bearbeta
information.
Det kan medföra:
-
nedsatt förmåga att lära nya saker eller att inlärning kan ta längre tid
försämrat långtidsminne och arbetsminne
nedsatt förmåga att komma ihåg det man gjort (retrospektivt minne)
nedsatt förmåga att komma ihåg vad man ska göra (prospektivt minne)
nedsatt förmåga att generalisera kunskap
svårigheter att hålla mycket i minnet samtidigt
nedsatt förmåga att se likheter mellan det som händer nu och det som hänt
tidigare
Kognitivt stöd vid minnesstörningar kan vara att:
-
minska stress
stärka uppmärksamhet och koncentration
minska intrycksmängden
använda strukturerade rutiner, uppmärkning, scheman, arbetsinstruktioner
och checklistor
- använda tids- och påminnelsehjälpmedel
7
- skriva ner information och överenskommelser, använda dagbok, almanacka,
whiteboardtavla, dator och handdator
- använda visuellt eller auditivt stöd
- upprepa informationen och använda flera informationskanaler
Utförandefunktioner – exempel på kognitivt stöd
Utförandefunktioner (exekutiva funktioner) kan beskrivas som hjärnans förmåga
att planera, sätta igång, genomföra och slutföra en uppgift. Det handlar även om
förmågan att rikta och vidmakthålla uppmärksamhet och koncentration.
Kognitiva störningar av utförandefunktioner kan ge nedsättningar inom många
områden och leder ofta till stora svårigheter i vardagslivet:
-
ta initiativ
passa tider och beräkna tidsåtgång
förstå orsak-verkan
planerings-, prioriterings- och organisationsförmåga
skapa struktur i vardagen
motivera sig själv
skjuta upp behovstillfredsställelse
agera automatiskt
se helheter och inte fastna i detaljer
reaktionsförmåga
kontrollera impulser
fokusera uppmärksamheten och bearbeta information
hålla kvar uppmärksamheten, med eller utan distraktioner
fördela uppmärksamheten (simultankapacitet)
kunna värdera sina egna prestationer
Kognitivt stöd kan vara att:
-
ge initiativstöd
göra dagen förutsägbar, skapa struktur och rutiner
använda scheman, arbetsinstruktioner och checklistor
använda tids- och påminnelsehjälpmedel
hjälpa till med fokusering och uppmärksamhet
skapa en tydlig bild av det personliga målet och hjälpa till att motivera
anpassa miljön, reducera störande intryck
8
Abstrakt tänkande – exempel på kognitivt stöd
Vid kognitiva störningar av det abstrakta tänkandet kan man ha svårt att:
-
förstå övergripande begrepp
se helheten i olika företeelser utan att fastna i ovidkommande detaljer
förstå abstraktioner, liknelser och ordspråk
förstå och använda symboler som t ex text, siffror och pengar
passa tider och beräkna tidsåtgång
föreställa sig något man inte själv upplevt
förutse vad som kommer att hända, bedöma risker och lära sig av misstag
sortera ut viktig information ur ett flöde
Kognitivt stöd kan vara att:
-
undvika metaforer (bildspråk), ironi, liknelser och ordspråk
ge förklarande struktur
använda hjälpmedel för att tydliggöra tid och pengar
ge visuellt stöd
Perception – exempel på kognitivt stöd
Kognitiva störningar av perceptionen, d v s förmågan att tolka och förstå
sinnesintryck, kan visa sig som:
-
stressöverkänslighet
svårighet att efter en stressperiod går ner till normalt viloläge
annorlunda sätt att tolka sinnesintryck
förändrad kroppsuppfattning
trötthet och sömnrytmstörningar
Kognitivt stöd kan vara att:
-
ge hjälp att hitta lämplig aktivitetsnivå
anpassa miljön, reducera störande intryck t ex störande ljud och ljus
ge rådgivning runt avslappning och stresshantering
ge hjälp att bygga upp rutiner som stöd för en naturlig sömnrytm
prova vila med ett s.k. bolltäcke eller liknande
9
Sammanhangsförståelse – exempel på kognitivt stöd
Sammanhangsförståelse är en översättning av begreppet central coherence.
Kognitiva störningar av sammanhangsförståelse innebär en nedsatt förmåga att
tolka sociala och känslomässiga sammanhang som till exempel att:
- få livets detaljer att hänga ihop, skapa meningsfulla sammanhang
- känna igen ansikten
- tolka ansiktsuttryck och kroppsspråk
Kognitivt stöd kan vara att:
-
ge råd om hur man kommunicerar, tar ögonkontakt och anpassar röstvolym
ge stöd vid vardagssamtal, hur man inleder, håller igång och avslutar samtal
ge stöd i att tolka andras kroppsspråk
ge stöd i att lösa allmänna vardagsproblem och konflikter i vardagslivet
ge visuellt stöd
använda sociala berättelser och seriesamtal, se nedan
Sociala berättelser
Sociala berättelser är ett pedagogiskt hjälpmedel som kan användas för att
tydliggöra sociala situationer. Sociala berättelser, som har introducerats av
den amerikanska psykologen Carol A Gray, ger stöd när det gäller att tolka,
förstå och handla i komplicerade sociala samspel. Berättelserna utgår från
specifika situationer och händelser och skrivs oftast av resurspersoner runt
den funktionshindrade. I sociala berättelser kan visuellt stöd i form av bilder
och skriven text konkretisera och tydliggöra aktuella situationer. Den kan
skrivas på många olika sätt beroende på vem som skriver, till vem den skrivs
och vilken situation det gäller. Det viktigaste är att det blir en individuell
”bruksanvisning” som upplevs positivt och att den blir en hjälp att förstå och
hantera svårtolkade situationer.
Seriesamtal
Seriesamtal är ett sätt att tillsammans med den funktionshindrade tydliggöra
en komplicerad händelse som precis har ägt rum. Det kan vara olika
reaktioner, konflikter eller annat som hänt som kräver en snabb förklaring.
Denna samtalsform görs till skillnad från sociala berättelser alltid
tillsammans med den person som berättelsen är till för. Genom att
tillsammans använda figurer, pratbubblor och text kan man på detta sätt göra
det hela mer konkret och lättare förstå vad som skett.
10
Föreställningsförmåga – exempel på kognitivt stöd
Kognitiva störningar av föreställningsförmågan eller theory of mind kan påverka
inlevelseförmågan och ge svårigheter att:
-
tolka signaler i mänskligt samspel
ta en annan människas perspektiv
förstå hur andra tänker och känner
förstå att andra kan ha känslor som är annorlunda än ens egna
Kognitivt stöd kan vara att:
- tydliggöra händelser genom att exempelvis använda sociala berättelser och
seriesamtal. Se även sammanhangsförståelse, sidan 10.
Slutsats
Avslutningsvis vill vi lyfta fram några av de slutsatser vi kom fram till i vår rapport
från 2007:
• För att hitta lämpligt kognitivt stöd behövs en noggrann och allsidig
kartläggning av kognitiv förmåga och ett nära samarbete mellan olika
yrkeskategorier i teamet
• Vuxenhabiliteringens kartläggningsmaterial vid nybesök bör utformas så att
alla i teamet kan uppmärksamma behov av kognitivt stöd
• Arbetsterapeuter som arbetar med kognitivt stöd inom Vuxenhabiliteringen
behöver:
- avsätta extra tid för kompetensutveckling inom området
-
ha tillgång till informationsmaterial om kognitivt stöd samt olika
former av bedömningsmaterial för fördjupad kartläggning
-
ha tillgång till aktuellt sortiment av kognitiva hjälpmedel och veta hur
de fungerar
-
ha kännedom om vilka användbara standardprodukter som finns att
köpa i handeln
11
-
prova ut, förskriva, anpassa och följa upp kognitiva hjälpmedel samt
ge råd om övrigt kognitivt stöd
-
samverka med andra enheter samt kollegor inom primärvård och
kommun
• En förutsättning för ett fungerande kognitivt stöd är att personen som är i
behov av stödet och dennes nätverk är delaktig, informerad och motiverad
• Utprovning och träning bör ske i den miljö där stödet ska användas
• Det behövs regelbunden uppföljning, utvärdering och återkoppling av
insatser runt kognitivt stöd
• När kognitivt stöd införs startar en process där nya behov kan
uppmärksammas och leda till att nya åtgärder blir aktuella
• Införande av kognitivt stöd tar ofta lång tid
Kontakta oss gärna för mer information om vårt utvecklingsarbete runt kognitivt
stöd.
Inga Berggren-Olsson
Leg arbetsterapeut
[email protected]
Monica Strandberg
Leg arbetsterapeut
[email protected]
12
Litteratur
Andersson Birgitta
Sociala berättelser och seriesamtal. 2000
Andersson Birgitta
Vägledning – pedagogiska strategier. 2001
Andersson Torbjörn
Perceptionshantering vid Aspergers syndrom och autism. 2009
Bond Anders et al
Det spelar roll vilka bilder du väljer. Bildstöd för personer med
utvecklingsstörning. 2002
Brun Catarina et al
Hjälpmedel och annat stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Man
kan inte ha kaos både i huvudet och hemma. 2008
Hjälpmedelsinstitutet
Ehrenfors Rita et al
Se människan bakom - Om vikten av att se helheten i arbetet med personer med en
förvärvad hjärnskada. 2004
Josefsson Lena, Brun Catarina
Att ha egen nyckel. Utformning av bostäder för personer med psykisk
funktionsnedsättning. Omarbetad upplaga 2009, kan laddas hem från
Hjälpmedelsinstitutet.
Lindström Elisabet, Wennberg Birgitta
Grepp om livet – en väg till begåvningsstöd. 1996
Lindström Elisabet, Wennberg Birgitta
Klara mera med begåvningsstöd. 1999
Lundin Lennart, Ohlsson Ove S
Psykiska funktionshinder – stöd och hjälp vid kognitiva funktionshinder. 2002
Lundkvist Gunnel
När tålamodsburken rinner över – om att ritprata. 2003
Ferm Ulrika et al
Samtalsmatta. Svenska erfarenheter av metoden. Skrift och film. 2009
13
Sjölund Anna
Vardagsstöd för personer med autismspektrumtillstånd och andra kognitiva
funktionsnedsättningar. Ett underlag för kartläggning av stödbehov. 2008
Sjölund Anna, Bejerot Susanne
Boendestödsboken. Vuxna med autismspektrumtillstånd. 2008
Svensk Arne
Design av kognitiv assistans
Certec, Lunds Tekniska Högskola. 2001
Wennberg B
Kognitivt stöd för barn och ungdomar
Projektrapport. Handikapp & Habilitering
Stockholms läns landsting. 2008
Åberg Kerstin
Trygg med tiden – om tid och tidshjälpmedel. 1999
Internetadresser
Certec, Lunds tekniska högskola
www.certec.lth.se
Föreningen för kognitivt stöd
www.fks.org.se
Handitek - här kan du bl a gratis hämta hem Bildvisaren, ett enkelt program för att
visa bilder
www.handitek.se
Hjälpmedel SAM, Gävle
www.hjalpnu.se
Hjälpmedelsinstitutet
www.hi.se
Hjälpmedelstorget – information om hjälpmedel, produkter, förslag på
anpassningar och tillämpningar.
www.hjalpmedelstorget.se
14
Humanteknik
www.humanteknik.se/index2.asp
Internetbutiker med diverse hjälpmedel
www.butiken.irishadar.se
www.varsam.se
It-verkstan i Dalarna
www.itverkstan.nu
Klara Mera – resurscenter för begåvningsstöd
www.handikappupplysningen.se
Kråkan – resurscenter för begåvningsstöd
www.kramfors.se/krakan
LL-stiftelsen, Centrum för lättläst
www.llstiftelsen.se
Bildstödet i Mora
www.bildstodet.se
OrdBild, Uppsala
www.ordbilduppsala.se
Pictogram
www.pictogram.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten
www.spsm.se
Särskolans nätverk i Sverige
www.sarnat.educ.goteborg.se
Trollreda – resurscenter för begåvningsstöd
www.trollreda.vgregion.se
15
