cytostatika- och strålbehandling

Hälsa och samhälle
CYTOSTATIKA- OCH
STRÅLBEHANDLING
EN LITTERATURSTUDIE OM FAKTORER SOM KAN
PÅVERKA PATIENTERS UPPLEVELSER AV
BEHANDLINGEN SAMT AV SJUKSKÖTERSKANS
OMVÅRDNADSROLL.
MALIN ENGELBRECHT
SANDRA KULINSKI
Examensarbete i omvårdnad
46-55 p
Sjuksköterskeprogrammet
01.2006
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
e-post: postmasterhs.mah.se
CYTOSTATIKA- OCH
STRÅLBEHANDLING
EN LITTERATURSTUDIE OM FAKTORER SOM KAN
PÅVERKA PATIENTERS UPPLEVELSER AV
BEHANDLINGEN SAMT AV SJUKSKÖTERSKANS
OMVÅRDNADSROLL.
MALIN ENGELBRECHT
SANDRA KULINSKI
Engelbrecht, M & Kulinski, S. Cytostatika- och strålbehandling – En litteraturstudie om
faktorer som kan påverka patienters upplevelser av behandlingen samt av sjuksköterskans
omvårdnadsroll. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och
Samhälle, utbildningsomr åde omvårdnad, 2006.
I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer
är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin
livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och
strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Metoden var en
litteraturstudie av 11 vetenskapliga artiklar granskade enligt Polit m fl (2001) kriterier för
vetenskaplighet. Resultatet visar att informationsbehovet hos patienter som behandlas med
cytostatika- och strålbehandling är stort. Många patienter upplever att de inte får tillräcklig
information angående behandling, behandlingsrelaterade biverkningar samt prognos. Med
hjälp av information från sjuksköterskor angående egenvård kan denna styrkas och uppleve lser av biverkningar därmed minskas. De vanligast förekommande och svåraste biverkningarna
som patienterna i studien upplevde var fatigue och munbesvär. Sjuksköterskeinterventioner
kan hjälpa patienter att handskas med och lindra dessa biverkningar.
Nyckelord: Cancer, cytostatikabehandling, egenvård, information, litteraturstudie, patientupplevelser och strålbehandling.
2
CHEMOTHERAPY AND
RADIOTHERAPY
A LITERATURE REVIEW ABOUT FACTORS THAT
CAN AFFECT PATIENTS´ EXPERIENCES OF THE
THERAPIES AND OF THE CARING ROLE OF
NURSES.
MALIN ENGELBRECHT
SANDRA KULINSKI
Engelbrecht, M & Kulinski, S. Chemotherapy and radiotherapy – A literature review about
factors that can affect patients´ experiences of the therapies and of the caring role of nurses.
Degree Project, 10 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society,
Department of nursing, 2006.
More than ten million people in the whole world get cancer each year. The incidence of cancer is increasing and about every third person in Sweden gets cancer at some point in their
lifetime. Each year 20 000 people in Sweden die from cancer. The aim of this literature review was to examine factors that can affect patients’ experiences of chemotherapy and radiotherapy plus of the caring role of nurses in the therapies. The method was a literature review
of 11 scientific articles that was analysed according to Polit et al (2001) criteria’s. The result
shows that the information needs in patients treated by chemotherapy and radiotherapy are
large. Many patients experienced that they did not get enough information about their treatment, treatment related side-effects and prognosis. With information from nurses about selfcare behaviours, the self-care can be powered and the side-effects can decrease. The most
common and serious side-effects that were experienced by the patients in this review were
fatigue and oral difficulties. Nursing interventions can help patients to cope with and relieve
these side-effects.
Keywords: Cancer, chemotherapy, information, literature review, patients’ experiences, radiotherapy and self-care behaviours.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
Etiologi
Patofysiologi
Symtom och diagnostisering
Behandling av cancer
Patientupplevelser
Biverkningar vid cytostatika- och strålbehandling
Sjuksköterskans omvårdnadsroll
5
5
6
7
7
9
9
12
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Definitioner
13
13
METOD
Litteratursökning
Artikelgranskning
Databearbetning
14
14
15
15
RESULTAT
Information
Egenvård
Munbesvär
Fatigue
15
15
18
19
20
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
21
21
22
SLUTSATS
26
REFERENSER
28
BILAGOR
30
4
INLEDNING
I hela världen drabbas mer än tio miljoner människor av cancer varje år. Incidensen för cancer
är ökande och cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin
livstid. Varje år dör ungefär 20 000 personer i Sverige av cancer. Detta innebär att cancer är
den näst vanligaste dödsorsaken (Socialstyrelsen, 2005a). Detta betyder att vi i vår framtida
sjuksköterskeroll kommer att träffa på många patienter med cancer. Vi tycker därför att det är
viktigt och av intresse att beskriva faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen. Detta
kan i sin tur ge ökad kunskap och förståelse samt omvårdnaden av patienterna kan bli bättre.
BAKGRUND
År 2003 diagnostiserades cirka 50 000 nya cancerfall i Sverige och detta är ungefär dubbelt så
många som på 1970- talet. Detta kan delvis bero på den ökade medellivslängden bland befolkningen. Samtidigt har prognosen kunnat förbättras betydligt eftersom sjukdomen upptäckts tidigare och bättre behandlingsmetoder finns idag än förut. Det ökade antalet cancerpatienter kräver ökade resurser för att ta hand om och behandla patienterna trots deras höga ålder (Socialstyrelsen, 2005a). Sett ur ett genusperspektiv drabbas män i större utsträckning än
kvinnor av cancer, dock är det vanligare att kvinnor insjuknar i yngre åldrar. Den vanligaste
cancerformen hos kvinnor är bröstcancer och hos män är det prostatacancer (Almås, 2001).
Etiologi
Det finns minst 200 olika cancersjukdomar och dessa har skilda orsaker, symtom och förlopp
samt behandlas på olika sätt. Gemensamt för de olika maligna tumörsjukdomarna är att de
utan behandling så småningom leder till döden (Ernberg, 1996). Cancertumören orsakas av
skador i cellens gener då nybildning av celler sker. Skadorna kan bero på både inre och yttre
påverkan (Kristoffersen, 1998), men detta är ännu inte helt klarlagt utan det pågår ständig
forskning. Forskningen är inriktad på att finna samband mellan cancer och dessa inre och yttre
faktorer (Almås, 2001). Dessa inre och yttre faktorer, där samband kan påvisas, är genetiska
och fysiska faktorer, mikroorganismer samt kemiska ämnen. Andra riskfaktorer är övervikt
och onyttig kost med mycket fett, bris tande motion samt hög alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2005a). Med stigande ålder ökar också risken för cancer genom att cellerna utan yttre
påverkan kan ändra sitt sätt att växa, dvs cellerna muterar spontant (Astra Zeneca, 2005a).
Patofysiologi
I cellkärnans DNA- molekyl finns cellens genetiska information lagrad. I denna är cellens alla
livsfunktioner programmerade som energiutvinning, celldelningshastighet, tillväxt och celldöd. Genom DNA- molekylens protoonkogener (tillväxtfaktorgener) stimuleras normala celler
till celldelning och på liknande sätt stimuleras kroppscellerna till celldöd så kallad apoptos
(cellernas inbyggda förmåga att dö när de inte längre behövs). Celldelning kan även aktiveras
utifrån via blod och vävnadsvätska genom cytokiner (tillväxtfaktorer) och hormonfrisättning
(Ericson m fl, 2002a).
Tumörceller utmärker sig genom en förlorad kontroll över tillväxt och celldelning. Tumörtransformationen startas av en mutation i cellens DNA- molekyl, dvs den förändras genetiskt.
Normalt leder en sådan förändring till celldöd. Om cellen inte dör och om den genetiska fö r-
5
ändringen sker i en del av DNA-molekylen som styr de tillväxtstimulerande eller hämmande
faktorer leder detta till en okontrollerad celltillväxt. Om denna förändring förs över till dottercellerna får de samma negativa egenskaper, vilket kan vara början till tumörutveckling. Protoonkogenerna kan vid påverkan av yttre faktorer utvecklas till onkogener dvs cancerframkallande gener. Samtidigt kan cellens supressorfunktion (antionkoge ner) skadas och dennes
funktion är att hindra okontrollerad celltillväxt. Skadorna medför en ökad risk för cancerutveckling (Simonsen m fl, 2002).
Det finns ett immunologiskt försvar i kroppen som också är ett viktigt skydd mot tumörer,
detta försvar består av cytotoxiska vita blodkroppar (Tc- mördarceller, makrofager och NKmördarceller) som identifierar och kan utöva skada på tumörceller (Ericson m fl, 2002b). När
en tumör tillväxer kräver den utrymme och blodförsörjning, detta skaffar sig tumören geno m
att frisätta substanser som bryter ned näraliggande vävnad. Tumören tar även hjälp av faktorer
som hjälper till vid nybildning av blodkärl samt vid tillväxt av cancerceller. På grund av detta
system har cancercellerna lättare att sprida sig till lymfa och blod (Simonsen m fl, 2002).
Det finns två olika sorters tumörer, den maligna tumören och den benigna tumören. Skillnaden mellan dessa är att den maligna tumören är elakartad och kan växa in i andra vävnader
och sprida sig medan den benigna tumören är godartad och varken sprider sig eller växer in i
andra vävnader men kan däremot bli väldigt stor (Bengmark, 1996). Den benigna tumören
kan jämföras med ex broskbildningar och vårtor, dvs. ofarliga knutor som enbart kräver behandling om den orsakar smärta eller stör kroppsliga funktioner. I dessa fall avlägsnas tumören genom operation (Astra Zeneca, 2005a).
Symtom och diagnostisering
Beroende på var tumören sitter ger den olika symtom, det finns alltså inga generella symtom
på cancer. Men det kan finnas tecken så som trötthet, knutor eller knölar, smärta, domningar
av kroppsdelar och ändrade kroppsfunktioner. Andra tecken och besvär som kan upplevas vid
cancer är exempelvis nytt eller förändrat födelsemärke, sår som inte läker, onormala blödningar, hosta eller heshet som inte försvinner, sväljningssvårigheter och ändrade avföringsvanor eller miktionsproblem (Socialstyrelsen, 2005a).
Cancer kan diagnostiseras på olika sätt och ofta kombineras olika undersökningar. Patienten
får först beskriva sina symtom vilket sedan följs av en kroppsundersökning, där läkaren undersöker eventuella knölar eller knutor, lymfkörtlar, undersöker hud och hals samt lyssnar på
lungor. Utifrån detta bestäms vilka andra undersökningsmetoder som är nödvändiga. Olika
röntgenundersökningar så som ultraljud, datortomografi, magnetkamera och scintigrafi kan
användas. Endoskopi kan användas då det är svårt att komma åt tumören exempelvis då tumören sitter i matstrupe, magsäck, luftstrupe, lunga, urinblåsa eller tarm (Cancerfo nden, 2005a).
De laboratorieprover som tas är blod-, urin- och avföringsprover. Vissa tumörer producerar
olika specifika tumörmarkörer som kan mätas i blod eller andra kroppsvätskor exempel prostatacancer som producerar PSA, prostata-specifikt-antigen. Vidare används mikroskopiska
undersökningar vilka utförs genom biopsi samt finnålspunktion. Vid en biopsi avlägsnas en
del av eller hela tumören tas bort medan vid en finnålspunktion punkteras tumören med en
spruta och tumörceller kan sugas upp. Dessa cellprov studeras sedan i mikroskop och en patologisk anatomisk diagnos, PAD ställs (Cancerfonden, 2005a).
När patienten fått sin cancerdiagnos fastställs patientens cancerstadium dvs hur stor tumören
är, om den har metastaserat och om den har växt in i näraliggande vävnader. För att kunna
6
bestämma behandlingsmetod är det viktigt att veta vilket stadium patienten befinner sig i
(Cancerfonden, 2005a). Detta görs genom en tumörstadieindelning, TNM, som är ett internationellt klassifikationssystem som står för Tumor, Node (lymfkörtel/knuta) och Metastas.
Tumörens stadium bedöms från I-IV, ju högre stadium desto allvarligare är sjukdomen och
sämre är prognosen (Cancerfonden, 2005b).
Behandling av cancer
Behandlingen av cancer skiljer sig beroende av vilken sorts tumörsjukdom patienten är drabbad av samt vilket cancerstadium patienten befinner sig i (Astra Zeneca, 2005b). Läkaren tar
även hänsyn till patientens ålder, tidigare sjukdomar och allmänna hälsotillstånd (Cancerfo nden, 2005a). För att få bästa möjliga effekt av behandlingen kan den kombineras på olika sätt.
De behandlingsmetoder som oftast används är operation, hormon-, strål- och cytostatikabehandling (Astra Zeneca, 2005b).
Operation
Operation är ett vanligt sätt att behandla cancer som inte spridit sig genom att avlägsna tumören samt en bit av den friska vävnaden som finns runt omkring. Ibland tas ett större område av
näraliggande vävnad, blodkärl och lymfvävnad bort för att minska risk för spridning (Astra
Zeneca, 2005b). Tumörer som gett upphov till metastaser eller som sitter svåråtkomligt till,
dvs där kirurgen riskerar att skada näraliggande vitala organ, opereras ej bort. Ibland kombineras operation med cytostatika- och strålbehandling. Cytostatikabehandling kan då döda
eventuella tumörceller som spridits med blod eller lymfvätska ut till andra delar av kroppen.
Strålbehandlingen kan eventuellt användas efter operation för att döda tumörceller som kan
finns kvar i operationsområdet (Ernberg, 1996).
Hormonbehandling
Hormoner kan behövas för att vissa tumörer ska kunna växa. Exempel på dessa tumörer är
bröstcancer och prostatacancer, som kräver östrogen respektive testosteron för att kunna tillväxa. Vid hormonbehandling blockeras kroppens hormonproduktion och tumörens utveckling
blir på så sätt avbruten (Socialstyrelsen, 2005a). Ett alternativ är att de organ som producerar
hormonet avlägsnas genom operation (Astra Zeneca, 2005b).
Cytostatikabehandling
Cytostatika är bildat av grekiska ord och betyder cellhämmare och dessa kemiska ämnen gör
att celltillväxten avstannar eller blir långsammare (Bengmark, 1996). Cytostatika är en effektiv metod för att förhindra att cancern metastaserar eftersom den påverkar hela kroppen och
dödar alla celler som delar sig. Cytostatikan dödar även friska celler men den verkar framförallt på cancerceller eftersom dessa delar sig mycket oftare. På grund av att de friska cellerna
också dör kan patienten uppleva biverkningar (Astra Zeneca, 2005b). Olika cytostatikapreparat har olika verkningsmekanismer. Dessa verkningsmekanismer går ut på att förhindra nybildning av DNA och påverkar cellens metabolism på olika nivåer vilket leder till att cellerna
antingen dör eller att cellernas tillväxt avstannar (Bengmark, 1996). Det negativa med behandlingsformen är att det kan ge många, allvarliga och plågsamma biverkningar, därför är
det viktigt att kartlägga syftet med behandlingen innan den ges (Almås, 2001).
Cytostatikan kan ges i kurativt-, palliativt- och adjuvant syfte. Den kurativa behandlingen går
ut på att försöka bota cancern och därför ges höga doser och patienten kan uppleva många
svåra biverkningar. Den palliativa behandlingen ges i symtomlindrande syfte och det strävas
efter att biverkningarna inte ska upplevas värre än sjukdomen för patienten eftersom sjukdomen inte kan botas. Den adjuvanta behandlingen kan ges efter kirurgi som ett tillägg för att
7
eliminera eventuella kvarlevande cancerceller eller för att minimera risken för tillväxt av mikrometastaser. På detta sätt kan överlevnaden för patienten förlängas. Cytostatikan kan även
användas preoperativt genom att den minskar storleken på tumören, det blir då lättare att avlägsna tumören kirurgiskt (Almås, 2001).
Cytostatikan kan ges som intravenös infusion vilket är det vanligaste administrationssättet.
Läkemedlet kan även ges peroralt, intramuskulärt, intraspinalt och intravesikalt (direkt in i
urinblåsan) (Almås, 2001). Cytostatikabehandlingen ges i så kallade cykler dvs. preparaten
ges under kort tid, en till fem dagar, därefter får patienten vila från en vecka upp till ett par
veckor innan det är tid för nästa behandling (Gunnars, 1991).
Det största hindret för framgångsrik cytostatikabehandling är resistensutveckling. Det finns en
risk att tumörcellerna utvecklar motståndskraft mot ämnena i cytostatikapreparaten och åter
börjar tillväxa, tumören har då blivit resistent. Resistensutvecklingen kan inte förhindras men
kan fördröjas genom att det ges mer än ett, vanligast två eller tre cytostatikum åt gången. Behandlingen ges också i cykler samt kombinationen av preparaten byts efter tre till fyra cykler
för att sedan gå tillbaka till den ursprungliga kombinationen av preparat (Bengmark, 1996).
Strålbehandling
En av de huvudsakliga behandlingsformerna vid cancer är strålbehandling. Strålbehandling
kallas även för radioterapi och har en liknande effekt som cytostatikan på cellerna, skillnaden
är att cytostatika inverkar systemiskt på alla celler i kroppen medan strålbehandlingen bara
inverkar lokalt där strålningen träffar (Almås, 2001). Strålbehandlingen kan ges liksom cytostatikan i kurativt-, palliativt- och adjuvant syfte. Den påverkar också de celler som delar sig
ofta precis som cytostatika. Strålbehandling åstadkommer skador på cellernas arvsmassa och
DNA kan då inte längre fördubblas. Detta leder till att cellerna inte längre kan dela sig och
tumörens tillväxt avstannar och tumörcellerna dör (Ernberg, 1996). Strålbehandling kan användas dels för att döda cancerceller som inte gått att operera eller för att förhindra spridning
av cancern genom att kombinera strålbehandling och operation (Astra Zeneca, 2005b).
Vid strålbehandling används antingen joniserande strålning eller radioaktivt material (Astra
Zeneca, 2005b). Den vanligaste strålningsformen är extern bestrålning. Andra former är intrakavitär bestrålning där radioaktiva isotoper placeras i kroppens hålrum exempelvis i livmodern och iterstitiell bestrålning som består av radioaktiva nålar som placeras direkt in i tumören. Intern bestrålning är en mer sällsynt strålningsform där radioaktiv jod används (Almås,
2001). Strålningen som ges riktas direkt mot tumören och är smärtfri och påminner om röntgenstrålning. Genom att rikta strålningen mot tumören undviks den friska vävnaden från att
träffas. Detta för att utöva skada på cancercellerna och samtidigt minimera risken att skada
friska celler (Astra Zeneca, 2005b).
För att få bättre effekt av behandlingen strålas tumören från olika håll samtidigt. Med många
men låga och återkommande doser kan effekten bli bättre och biverkningarna färre och lindrigare än vid enstaka större doser. Med hjälp av olika dataprogram förbereds doser och strålarna
riktas in rätt (Ernberg, 1996). Trots detta förekommer biverkningar, dessa kan vara lokala till
strålningsområdet eller generella. Stråldosen anges i enheten Gray (Gy). Strålningen ges vanligtvis fem dagar i veckan och behandlingen ges ofta i flera veckor, upp till sex veckor. Det är
många behandlingstillfällen för patienten men varje behandlingstillfälle varar endast ett par
minuter (Almås, 2001).
8
Patientupplevelser
Enligt Nationalencyklopedin (2005) betyder ordet upplevelse en känsla eller ett sinnestillstånd.
Att vara sjuk är en personlig upplevelse och har en speciell innebörd för olika patienter (Kristoffersen, 1997). Sjukdomsupplevelsen samt upplevelsen av behandlingsrelaterade biverkningar varierar starkt från individ till individ (Almås, 2001) och därför är det viktigt att sjuksköterskor förstår patientens egen beskrivning av upplevelser. Patienter upplever olika sjukdomstillstånd beroende på kulturella, socialpsykologiska samt fysiska erfarenheter dvs patie nters livserfarenheter. Att uppleva symtom, få en diagnos samt att eventuellt vara inlagd på
sjukhus kan väcka många känslor och reaktioner hos människor (Kristoffersen, 1997).
Ordet cancer kan väcka svåra känslor och reaktioner hos patienter. En person som drabbas av
cancer upplever ofta framtiden som osäker och känner rädsla för en smärtsam och kanske
tidig död. Även en rädsla för att tumören kommer att sprida sig eller redan har spridit sig
(Almås, 2001).
Biverkningar av cytostatika- och strålbehandling
De olika biverkningarna av cytostatika- och strålbehandling beror på att även de friska cellerna drabbas av behandlingarna och skadas eller dör, speciellt de celler som delar sig ofta exempelvis i hud, slemhinnor, hårsäckar och benmärg. Graden och svårigheten av biverkninga rna som upplevs beror på vilka cytostatikapreparat som ges respektive vilken kroppsdel som
bestrålas och hur stor strålningsdosen är samt patientens fysiska och psykiska allmäntillstånd.
Biverkningarna uppkommer väldigt olika i tid beroende på vilken sorts biverkning patienten
upplever, inom ett dygn från behandlingstillfället upp till veckor eller månader efter behandling (Almås, 2001).
Trötthet och depression
Eftersom kroppen måste reparera förstörd vävnad och göra sig av med döda celler måste
kroppen arbeta mer i samband med och efter behandling, detta kan göra att patienten upplever
trötthet och orkeslöshet. Tröttheten kan även bero på oro inför sjukdomen och dess behandling, blodbrist, sömnstörningar och otillräckligt nä ringsintag. Många lider av fatigue som är
en speciell typ av kraftlöshet. Det är en subjektiv känsla av utmattning vilket leder till nedsatt
förmåga att anstränga sig fysiskt och psykiskt. Tillståndet inverkar på patientens livskvalitet
och förmågor som egenvård och deltagande i sociala aktiviteter påverkas negativt. Fatigue
kan både vara ett symtom på sjukdomen eller en biverkning av cytostatika- och strålbehandlingen (Almås, 2001).
Sjukdomen och behandlingen kan påverka sinnestillståndet så att depression utvecklas. Detta
kan vara en reaktion på diagnosen och förlusten av vissa funktioner samt bristen på energi.
Depression kan bidra till fatigue och aptitlöshet (Almås, 2001).
Illamående/kräkningar
Kräkcentrum som sitter i förlängda märgen kan stimuleras genom påverkan från hjärnbarken,
slemhinnorna i mage och tarm samt balansorganen. Illamående och kräkning kan också bero
på döda celler i kroppen, psykiska förhållanden så som oro och ångest samt fysiska faktorer
som lågt blodtryck och hypoxi (bristande syrgashalt i kroppsvävnader) vilka ger direkt påverkan på kräkcentrum. Illamående och kräkningen behöver inte endast bero på behandlingen
utan kan även vara sjukdomsrelaterad exempelvis vid tillstånd som hyperkalemi, leversvikt,
uremi, förstoppning samt vid hjärnmetastaser (Almås, 2001).
9
Illamående och kräkning upplevs ofta obehagligt för patienten och kan medföra konsekvenser
som anorexi och undernäring, vätskeförlust och elektrolytrubbningar, trötthet och problem
med att genomföra behandlingen. Kvinnliga patienter drabbas oftare än manliga och även
yngre patienter drabbas oftare än äldre.
Cytostatikabetingat illamående kan delas in i tre olika faser. Den akuta fasen där illamåendet
kommer inom 24 timmar. Den fördröjda fasen där illamåendet kommer 48-72 timmar efter
behandlingen och det betingade illamåendet. Det betingade illamåendet innebär att patienten
långt efter avslutad behandling kan uppleva illamående i samband med minnen från tidigare
behandlingstillfällen. Patienten kan också bli illamående vid synen av sjukhus, sjukhuspersonal eller annat som kan förknippas med cytostatikan. Vid strålbehandling uppkommer illamående speciellt då strålningen sker mot mag- och tarmkanalen (Almås, 2001).
Aptitlöshet.
Aptitlöshet och viktnedgång kan dels bero på sjukdomen i sig och dels på dess behandling
(Cancerfonden, 2005c). Eftersom smaklökarna påverkas av både cytostatikabehandling och
strålbehandling mot huvud och hals, kan smaken förändras eller försvinna (Cancerfonden,
2005d). Patienten kan uppleva att maten smakar metall eller sandpapper, för salt eller för sött,
för bittert eller smakar inget alls (Van Cutsem m fl, 2005). Har patienten redan nedsatt aptit
på grund av illamående eller sår i munnen försvåras motiveringen ytterligare till att äta. Smaken bruk ar återkomma när behandlingen är avslutad dock kan detta ta lång tid (Cancerfonden,
2005d). Andra orsaker till aptitlöshet är tumöreffekter så som cytokiner och hormoner, psykologiska faktorer så som rädsla, depression och ångest samt smärta. Konsekvenser av detta är
malnutrition som kan leda till försämring av immunfunktioner, muskelfunktioner och livskvalitet (Van Cutsem m fl, 2005).
Slemhinnor och hudreaktioner
Cellerna i mag- och tarmkanalens slemhinna nybildas ofta och vid cytostatikabehandling hinner inte slemhinnans celler att nybildas lika fort. Normalt stöts gamla celler bort och ersätts
med nya celler men under behandlingen blir det då brist på celler i slemhinnan och den blir
skör. Detta leder till att patienten kan få besvär så som sår och torrhet i munnen, diarré och
ändtarmsbesvär och illamående. Även underlivets slemhinnor påverkas och blir lättblödande
och kan även leda till smärta vid samlag. Inte alla patienter drabbas av sköra slemhinnor och
de besvär som upplevs försvinner oftast efter behandlingen (Cancerfonden, 2005c). Även patienter som får strålbehandling mot mag- och tarmkanalen samt öron-, näs- och halsregionen
kan uppleva dessa biverkningar (Almås, 2001).
Munslemhinnan kan bli så skör att ett stort sår bildas i munnen. Såret kan upplevas som
mycket obehagligt då det smärtar och leder till att patienten inte kan äta och svälja. Det kan
sedan uppstå plågsamma sekundärinfektioner i såret exempel svampinfektioner. Risken för att
sår ska bildas i munnen ökar vid dålig munhygien, uttorkning, nedsatt allmäntillstånd samt vid
användning av alkohol och nikotin. I motsats till varandra uppstår sår i munnen vid cytostatikabehandling mer akut efter ca fem till sex dagar, än vid strålbehandling där såret uppstår mer
smygande, efter ca två till tre veckor (Almås, 2001).
Behandlingarna förstör dessutom spottkörtlarna vilket leder till en minskad salivproduktion.
Patienten upplever detta som muntorrhet och skyddet mot infektioner minskar (Cancerfonden,
2005d). Vid muntorrhet blir det svårt för patie nten att både svälja och smälta maten. Saliven
10
innehåller bakteriedödande och neutraliserande ämnen som motverkar karies. Vid muntorrhet
ökar risken för karies på grund av brist på saliv (Almås, 2001).
Diarré och ändtarmsbesvär kan uppkomma under behandlingarna på grund av att tarmsle mhinnan blir skör och irriterad samt att tarmperistaltiken påverkas, ibland kan även förstoppning uppkomma (Almås, 2001).
Hudreaktioner uppstår nästan alltid vid strålbehandling och kan liknas vid en solbränna. Huden blir röd, börjar flagna och får en ökad pigmentering, ibland upplevs även klåda. Rodnaden
kan utvecklas till ett vätskande sår. Om patienten får cytostatika i kombination med strålbehandling kan hudreaktionerna bli väldigt besvärande (Almås, 2001).
Håravfall (Alopeci)
Eftersom cellerna i hårsäckarna i hårbotten delar sig ofta växer håret hela tiden. Under cytostatikabehandling skadas celldelningen och de nybildade hårstråna i hårsäckarna blir mycket
tunna, då de når upp till hudytan går de lätt av och håret tappas. Oftast tappar patienterna huvudhåren först och då kan håret tappas i stora tussar. Detta sker vanligtvis inom en till två
veckor efter första behandlingen. Även annan kroppsbehåring kan tappas exempel ögonbryn,
ögonfransar, skägg och könshår. Dock är det inte alla som tappar hår eftersom vi är alla olika
känsliga och vissa cytostatikapreparat orsakar inget håravfall. Ibland blir håret bara tunnare.
När behandlingen är avslutat växer håret ut igen men det kan då bli mörkare eller ljusare till
färgen än innan behandlingen (Cancerfonden, 2005c).
Hårtillväxten kan även påverkas vid strålbehandling mot huvudet. Håret slutar antingen växa
eller faller av i det område som bestrålats, alltså påverkas ej hårtillväxten utanför strålningsområdet. Oftast men inte alltid kommer håret tillbaka efter behandlingen men detta kan ta
månader (Cancerfonden, 2005c). För många patienter är håravfall en stor påfrestning som
skadar självbilden samt är en ständig påminnelse om sjukdomen det kan därför underlätta för
patienten att använda en peruk (Almås, 2001).
Benmärgsdepression
Benmärgsdepression förekommer ofta vid cytostatikabehandling samt vid strålbehandling mot
buken och thoraxregionen, eftersom de blodbildande organen är mycket strålkänsliga. Det
visar sig i första hand ca en till två veckor efter första behandlingen som leukopeni dvs. de
vita blodkropparna sjunker i antal. Infektionsrisken ökar kraftigt vid leukopeni. Benmärgsdepressionen kan sedan leda till trombocytopeni dvs. minskat antal trombocyter som kan visa
sig i en ökad blödningsbenägenhet genom näsblod, hematuri och petekier. Detta kan följas av
anemi dvs. brist på röda blodkroppar, symtom på detta kan vara takykardi, blekhet, orkeslöshet och andnöd (Almås, 2001). Oftast återhämtar sig blodkropparna och benmärgen mellan
behandlingarna och kommer upp i normala värden. Om inte värdena blir tillfredsställande
innan nästa behandling kan denne skjutas upp eller dosen minskas (Cancerfonden, 2005c).
Sexualitet/Fruktsamhet
Fruktsamheten för både män och kvinnor försämras under cancersjukdom och under behandling av cytostatika på grund av minskning av könshormoner detta kan leda till upphörande av
menstruation och spermieproduktion. Efter cytostatikabehandling kommer i många fall fruktsamheten tillbaka hos både män och kvinnor men det finns dock de som blir sterila. Det är
också vanligt att den sexuella lusten försvinner. Detta kan dels bero på den psykologiska krisen som en cancersjukdom medför och dels på grund av den trötthet och kraftlöshet patienten
kan uppleva. Det kan också bero på de sköra slemhinnor som patienten kan drabbas av under
11
cytostatikabehandling. Det är inte lämpligt för kvinnor att bli gravida under behandling av
cytostatika samt tre månader efter behandling eftersom behandlingen kan skada fostret. Kvinnan bör dessutom avstå från graviditet ytterligare två år efter cytostatikabehandling. Idag får
de män som genomgått cytostatikabehandling möjlighet att lämna sperma för nedfrysning
som senare efter behandling kan användas vid konstgjord befruktning (Cancerfonden, 2005c).
Även vid strålbehandling påverkas fruktsamheten hos både kvinnor och män. Vid strålbehandling bör äggstockarna skyddas från bestrålningstrålning hos de kvinnor som är i fruktsam
ålder. Vid bestrålning av äggstockar i låga strålningsdoser medför det en risk för minskad
fertilitet men den kan efter strålbehandlingens slut återkomma. Då kvinnan blir bestrålad med
höga strålningsdoser mot äggstockarna är risken stor att steriliteten blir bestående. Vid strålbehandling mot äggstockar kan produktionen av könshormon minska eller upphöra helt, kvinnan kommer då in i klimakteriet. Klimakteriet kännetecknas av blodvallningar och svettningar, humörförändringar samt torra och sköra slemhinnor (Cancerfonden, 2005d).
Mäns fruktsamhet påverkas av strålbehandling om testiklarna ligger inom eller kring strålningsregionen. Denna påverkan yttrar sig i minskad produktion av spermier samt minskad
rörlighet av spermier. Precis som för kvinnan blir mannen permanent steril vid höga strålningsdoser mot testiklarna men vid lägre doser av strålning kommer fruktsamheten oftast tillbaka. Liksom vid cytostatikabehandling kan den sexuella lusten minska vid strålbehandling
men den återkommer oftast efter behandlingen är avslutad. Strålbehandling kan skada fostret
och kvinnan avråds därför från att bli gravid. Kvinnan bör vänta till två år efter behandlingens
slut och män får möjlighet att frysa ner sperma (Cancerfonden, 2005d).
Sjuksköterskans omvårdnadsroll
Sjuksköterskans arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt och grundas på vetenskap och
beprövad erfarenhet samt utföras i överensstämmelse med lagar, förordningar, föreskrifter och
andra riktlinjer exempelvis ICN:s (International Council of Nurses) etiska koder för sjuksköterskor och Hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 2005b).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskor ha kunskap om
omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap. Sjuksköterskor ska ha förmåga att tillvarata
det friska hos patienter, tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga
behov där både de basala och de specifika omvårdnadsbehoven ska tillgodoses. Sjuksköterskan ska även identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård. Vidare ska
sjuksköterskan observera, värdera, prioritera, dokumentera, vara uppmärksam samt åtgärda
förändringar i patienters tillstånd (Socialstyrelsen, 2005b).
Sjuksköterskor ska ge ett bra bemötande och kunna ge information och undervisning genom
att kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. I
dialog ska sjuksköterskan visa stöd och ge vägledning så att patienten kan vara delaktig i vård
och behandling. Informationen som ges till patienten bör vara individuellt anpassad och sjuksköterskan ska förvissa sig om att patienten förstått informationen som givits (Socialstyrelsen,
2005b).
När det gäller undersökningar och behandlingar ska sjuksköterskan med kunskap och no ggrannhet informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande samt följa upp pati-
12
entens tillstånd efteråt. Sjuksköterskan ska motverka komplikationer i samband med sjukdom,
vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005b).
Etisk aspekt
De etiska koderna för sjuksköterskor ska fungera som en vägledning i arbetet och enligt denna
ska sjuksköterskan arbeta så att hälsa ska främjas, sjukdom ska förebyggas, hälsa ska återställas och att lidande ska lindras. En god omvårdnad ska ges till alla människor oavsett ålder,
hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt eller
social status. Sjuksköterskan ska i sin vård visa respekt för mänskliga rättigheter däribland
rätten till liv, till värdighet och till att behandlas med respekt (ICN:s Etiska koder för sjuksköterskor, 2000).
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763)
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens
självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och vårdpersonal och
vården ska ske i samråd med patienten. Information som ges till patienten ska vara individuellt anpassad. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa och ska medicinskt
förebygga, utreda och behandla sjukdomar (SFS 1982:763).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka faktorer som kan påverka patienters
upplevelser av cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring
behandlingen.
Två huvudsakliga frågeställningar undersöktes:
1) Vilka faktorer kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och strålbehandling?
2) Vilka faktorer kan påverka patienters upplevelser av sjuksköterskans omvårdnadsroll
kring behandlingen?
Definitioner
Faktorer avses i föreliggande studie vara bidragande omständigheter (Nationalencyklopedin,
2006) så som information, egenvård samt biverkningar som kan påverka patienters uppleve lser av dels cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll.
Med upplevelser avses som patienters känslor och sinnestillstånd (Nationalencyklopedin,
2005), där sjukdomsupplevelser samt upplevelser av behandlingsrelaterade biverkningar varierar starkt från individ till individ (Almås, 2001). I bakgrunden beskrivs upplevelser tydligare.
Cytostatika- och strålbehandling avses i föreliggande studie gällande maligna tumörsjukdomar generellt. Cytostatika är kemiska ämnen som gör att celltillväxten avstannar eller blir
långsammare (Bengmark, 1996). Strålbehandling har en liknande effekt som cytostatikan på
cellerna, skillnaden är att cytostatika inverkar systemiskt på alla celler i kroppen medan strålbehandlingen bara inverkar lokalt där strålningen träffar (Almås, 2001).
13
Sjuksköterskans omvårdnadsroll avser det som anges i kompetensbeskrivningar för legitimerade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005b) som beskrivs mer utförligt under bakgrundsavsnittet.
METOD
För att undersöka syftet har en litteraturstudie genomförts. Syftet med en litteraturstudie är
enligt Polit m fl (2001) att undersöka vad som redan finns skrivet om ett visst ämne.
Litteratursökning
Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed och ELIN via Hälsa och samhälles
bibliotek på Malmö Högskola. Med hjälp av läst litteratur bla kurslitteratur om cancer och
behandlingsformer skapades idéer om vilka sökord som skulle kunna användas vid sökningen
av artiklar. De flesta artiklar som söktes i PubMed fanns inte i fulltext därför söktes dessa
artiklar i ELIN istället där de flesta fanns i fulltext. Under sökningen på PubMed hittades även
två intressanta vetenskapliga tidskrifter, European journal of oncology nursing och Clinical
journal of oncology nursing som sedan också letades upp i ELIN. Artiklar i dessa tidskrifter
gicks igenom och en del som var intressanta för syftet valdes ut. All artikelsökning utfördes
av oss geme nsamt. Efter ett antal sökningar i PubMed upptäcktes att samma artiklar återkom,
på grund av detta upplevdes en mättnad av de artiklar som hittats.
Sökorden som användes var; antineoplastic agents (cytostatika), radiotherapy (strålbehandling), side- effect (biverkningar), nausea (illamående), vomiting (kräkning), alopecia (håravfall), fatigue (trötthet), care (vård) och nurs* (omvårdnad). Sökningsschema presenteras i tabell 1.
Inklusionskriterier för sökningen var endast artiklar med abstract, max tio år gamla, forskningen skulle beröra människor samt vara skrivna på engelska.
Tabell 1. Utfall av sökning i PubMed och ELIN med 11 använda artiklar.
Databas/datum
Sökord
Träffar
Lästa abstract
Granskade
Använda
PubMed/051110
Antineoplasic agents
AND
Side-effect
AND
Nurs*
Radiotherapy
AND
Side-effect
AND
Nurs*
Antineoplastic agents
AND
Nausea
OR
Vomiting
AND
Care
Radiotherapy
OR
195
40
8
3
53
17
3
3
301
19
3
1
8
6
2
0
PubMed/051111
PubMed/051114
14
Antineoplastic agents
AND
Alopecia
AND
Care
Antineoplasic agents
OR
Radiotherapy
AND
Fatigue
AND
Nurs*
ELIN/051115
21
12
European Journal Of
Oncology Nursing
Clinical Journal Of Oncology Nursing
5
1
27
16
3
18
1
0
Artikelgranskning
Polit m fl (2001) kriterier för vetenskapliga artiklar användes vid artikelgranskningen. Modell
för artikelgranskning presenteras i bilaga 1. Gemensamt lästes 139 abstract och av dessa verkade 38 artiklar svara på syftet. Dessa 38 artiklar lästes i sin helhet var för sig och av dessa
bedömdes 11 svara på syftet samt vara vetenskapliga. Efter att ha valt ut dessa 11 artiklar lästes dessa gemensamt samt granskades kritiskt. Kvalitetsbedömning av respektive artikel redovisas i bilaga 2.
Databearbetning
Under databearbetningen när artiklarna lästes sågs mönster av olika återkommande begrepp i
de 11 artiklarna. Ur dessa mönster bildades fyra kategorier. Kategorierna är information,
egenvård, munbesvär och fatigue.
RESULTAT
Resultatet presenteras utifrån de fyra framtagna kategorierna: information, egenvård, munbesvär och fatigue. Dessa anses vara bidragande faktorer som kan påverka patienters upplevelser
av dels cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen.
Information
I en kvalitativ studie med fokusgrupper och strukturerade diskussioner från USA undersöktes
informationsbehovet hos patienter med cancer och anhöriga gällande biverkningar kring cancerbehandling. Det var 51 patienter och 14 anhöriga som deltog. Det visade sig att många av
patienterna som deltog berättade att de inte tyckte de fått adekvat information om sin behandling eller angående behandlingsrelaterade biverkningar. Enligt vissa patienter hade de inte fått
någon information alls, andra rapporterade att de blivit överväldigade av information, de hade
då svårt för att ta det till sig och bedöma vad som var relevant för dem (Skalla m fl, 2004).
I studien undersöktes vilken information patienterna kände var viktig. I studien framkom att
patienterna ville få detaljerad information så att de skulle kunna veta vad de hade att förvänta
sig, detta för att kunna planera sin framtid. Information om behandlingsprocessen, vilka bi-
15
verkningar som kunde förekomma och hur behandlingen skulle påverka deras liv var speciellt
viktig information som patienterna kände att de behövde. Patienterna ville att informationen
skulle vara lätt att förstå, aktuell och relevant för just dem, alltså så personlig och individuell
som möjligt. De flesta patienter önskade få så mycket information som möjligt om behandlingen och biverkningar. Detta för att kunna förbereda sig och ha en plan för hur de skulle
kunna hantera biverkningar som uppstod. Denna förberedelse ledde till ökad kontroll vilket
visade sig vara viktigt. En mindre grupp av patienterna ville dock inte veta något förrän det
hände då de inte ville oroa sig i onödan (Skalla m fl, 2004).
Vidare undersöktes vilka informationskällor patienterna använt sig av. Dessa var läkare, sjuksköterskor, tidningar, böcker, TV, Internet och i diskussionsgrupper. Den viktigaste informationskällan enligt patienterna visade sig vara andra patienter som genomgått liknande behandling och upplevelse. Patienterna upplevde att sjukhuspersonal inte hade tillräcklig tid till att ge
information och att när de väl gav informationen blev det för mycket information på en gång
att hantera (Skalla m fl, 2004).
I en kvantitativ tvärsnittsstudie med frågeformulär från Kina undersöktes informationsbehovet
hos kvinnliga patienter med bröstcancer som genomgick cytostatikabehandling. I studien deltog 51 patienter. I studien framkom att information om sjukdomen, dess spridning, biverkningar av behandlingen samt hur dessa kunde hanteras var viktig information för patienterna
som de upplevde att de ville få. I studien jämfördes informationsbehovet hos västerländska
kvinnor med kinesiska kvinnor. Det framkom att behovet av information såg ungefär likadant
ut och patienterna ville ha information om samma aspekter (Lee m fl, 2004).
I en finsk kvantitativ deskriptiv survey med frågeformulär undersöktes hur mycket information som gavs av sjuksköterskor och läkare, på vilket sätt informationen givits, på vilka andra
sätt patienten erhållit information, vilken mening informationen hade för patienterna och hur
deras karaktärer inverkade på hur de fick eller sökte information. Det var 273 patienter som
deltog i studien. Det framkom att 70 % av patienterna kände att de fått tillräcklig information
om behandlingens syfte och 61 % kände att de fått bra information om behandlingseffekten.
Hälften av dessa tycktes inte ha fått tillräcklig information om andra effekter av själva cancersjukdomen och dess behandling och inte heller om prognos, fördelar eller risker med behandlingen. Endast 33 % av patienterna kände till att de kunde få möjlighet att medverka i planering och diskussion angående sin behandling (Sainio m fl, 2003).
Enligt Sainio m fl (2003) upplevde 80 % av patienterna att de fått bra information av sjuksköterskorna och 70 % kände att de fått bra information av läkarna. Dock tyckte patienterna att
sjuksköterskorna gav mer, bättre och mer relevant information än läkarna då läkarna inte gav
informationen vid rätt tillfälle och tidpunkt. En del av patienterna upplevde att sjuksköterskorna inte gav information på eget initiativ men att informationen gavs vid bättre tillfällen.
Patienterna erhöll också information från andra källor. De mest viktiga källorna var broschyrer och personliga informanter så som andra patienter, vänner och släktingar. En tredjedel av
patienterna använde sig av sina egna patientjournaler för att få ytterligare information. 70 %
av patienterna använde sig inte av Internet (Sainio m fl, 2003).
Vidare i studien framgick att patienter som hade mer egen kunskap, var välmående och mindre sjuka i sin cancersjukdom fick mer information än de patienter som mådde fysiskt och psykiskt sämre (Sainio m fl, 2003).
16
Enligt Sainio m fl (2003) ville majoriteten av patienterna få så mycket information som mö jligt. Ungefär en tredjedel av dessa patienter uppgav att de ville få information för att de trodde
att det skulle ha positiv inverkan på deras känslor och attityder, hjälpa dem att handskas med
rädslor samt kontrollera och förstå sin situa tion. Patienterna kände att detta skulle leda till
trygghet. En del kände att de ville få information för att kunna göra något själv och kunna
vara delaktiga i sin vård samt för att kunna planera sin framtid. En minoritet av patienterna
ville inte ha information för att de trodde att det skulle ge ännu mer rädsla och ångest. De försökte istället att inte tänka på sjukdomen alls och leva så normalt som möjligt.
I en kvalitativ semi- strukturerad intervjustudie från England undersöktes vilken information
patienter hade om strålning och strålbehandling, vilka informationskällor de använde sig av
och vilken betydelse denna kunskap hade. 30 patienter deltog i studien och majoriteten av
patienterna förstod varför strålning används mot cancer men de uttryckte sig väldigt olika
beroende på deras tidigare kunskaper. Patienterna uppgav även vilka informationskällor om
strålbehandling de använt. Hälften av patienterna kände någon som fått strålbehandling och
vissa hade själv fått strålbehandling tidigare. Det tittades närmare på vilket inflytande media
haft på patienterna. Det visade sig att hälften av patienterna undvek media som handlade om
strålning och strålbehandling under deras behandlingsperiod. 20 % av patienterna nämnde att
de nyligen läst, hört eller sett något om strålning och strålbehandling och slutligen kunde 30
% ge mer detaljerad information om vad de läst, hört och sett i radio, Tv samt tidningar. Det
framkom att cytostatikabehandling fick mer publicitet än strålbehandling i media. När strålbehandling väl belystes i media var det oftast något dramatiskt som hänt, exempelvis överdoser eller feldosering av strålningen. De patienter som lyssnade på detta blev rädda, andra förlitade sig på sjukvårdpersonalens kunskaper och kompetens (Hammick m fl, 1998).
Enligt Hammick m fl (1998) upplevde ungefär hälften av patienterna bekymmer angående
strålbehandling. Dessa var om strålningen skulle förstöra andra organ, rädsla för effekterna på
reproduktionsorganen, behandlingseffekter och biverkningar, speciellt biverkningarna i magoch tarmkanalen samt i huden. De patienter som upplevde biverkningar kände att de inte var
förberedda och hade velat ha mer information om biverkningarna innan behandlingens start.
Enligt Hammick m fl (1998) hade majoriteten av patienterna fått information om sin behandling av läkare och annan vårdpersonal. Det fanns dock patienter som var osäkra på vem som
givit information och om de överhuvudtaget fått någon information alls. Andra hade fått information av familjemedlemmar som var läkare eller av vänner som tidigare fått strålbehandling och vissa patienter hade själv läst i broschyrer som fanns tillgängliga på sjukhuset. De
flesta patienterna tyckte att de var tillfredsställda med informationen och kände att de kunde
vända sig till personalen vid behov. En tredjedel ville dock ha mer information bland annat
om behandlingens effekter på både lång och kort sikt, behandlingsformer och hur teknologin
fungerar kring strålningen. Denna brist på information ledde till att behandlingen kom som en
chock för patienterna och vissa upplevde stor rädsla.
I en kvalitativ interventionsstudie med intervjuer och patientjournaler från USA, med ett urval
på 113 patienter, jämfördes patienter som genomgått cytostatikabehandling och upplevde
smärta och fatigue, där vissa patienter erhöll sedvanlig omvårdnad och där andra erhöll sedvanlig omvårdnad samt en sjuksköterskeintervention. Interventionen bestod av kognitiv beteende intervention som fokuserade på problemlösning, information, själv hjälps åtgärder samt
emotionellt och socialt stöd för patienterna. Den experimentella gruppen visade få en bättre
social och fysisk funktion samt en minskning av antalet biverkningar (Given m fl, 2002).
17
Egenvård
I en kvantitativ interventionsstudie med telefonintervjuer och ett ur val på 71 patienter, undersöktes effektiviteten av informationskassettband som innehöll egenvårdstekniker. Vidare ville
oro och ångest samt egenvårdsbeteenden kartläggas och en beskrivning av förekomsten och
intensiteten av vanligt förekommande biverkningar hos patienter med bröstcancer, som får
cytostatikabehandling ville göras. Interventionen utformades genom två kassettband som gav
information om nutritions hantering vid biverkningar respektive övningar och avslappningsmetoder för att kunna hantera trötthet/fatigue, oro och ångest samt sömnsvårigheter. I studien
undersöktes en experimentell grupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna fick en standardutbildning som bestod av information om hur de skulle bemästra vanliga biverkningar så som
illamående, håravfall och munbesvär. Djupet av informationen var beroende på hur mycket
tid sjuksköterskan hade och sjuksköterskans förmåga att undervisa samt patientens förmåga
att ta till sig och förstå informationen. Sjuksköterskan gav informationen muntligt och en del
av patienterna fick även skriftlig information. Informationen patienterna fick innehöll inte
fakta om fatigue, oro och ångest eller sömnsvårigheter. Dessutom fanns ingen exakt plan för
vilken information som skulle ges. Patienterna fick därför olika mycket information beroende
på situationen. Ytterligare biverkningar diskuterades istället senare under behandlingen när
patienterna upplevde dem. Patienterna i den experimentella gruppen fick utöver standardutbildningen även kassettbanden som de kunde lyssna på under hela behandlingsperioden (Williams m fl, 2004).
De vanligaste biverkningarna som patienterna i studien upplevde var fatigue, illamående och
kräkning, sömnsvårigheter samt smakförändringar. Grupperna jämfördes vid två tillfällen, en
månad efter beha ndlingsstart samt tre månader efter behandlingsstart. Vid det första tillfället
upplevde kvinnorna i den experimentella gruppen fler biverkningar än kontrollgruppen men
vid andra tillfället hade den experimentella gruppens biverkningar blivit färre medan kontrollgruppen inte upplevde någon förändring. Den experimentella gruppen upplevde även mindre
oro och ångest jämfört med kontrollgruppen (Williams m fl, 2004).
Enligt Williams m fl (2004) använde den experimentella gruppen sig av kassettbanden för att
hantera sina biverkningar medan kontrollgruppen hittade egna lösningar på egenvård. Egenvårdsåtgärderna visade sig vara mycket lika för båda grupperna. Exempel på egenvårdsåtgärder som patienterna använde sig av var vid fatigue att dricka kaffe, öka aktivitet, hålla sig
upptagen, ha vilopauser, lägga sig tidigt och gå upp senare samt få frisk luft. Illamående och
kräkning lindrades genom att patienterna undvek synen och doften av mat, åt kall mat, undvek
sötsaker, åt långsammare, åt mintpastiller och fick frisk luft. Vid munbesvär var god munhygien viktig, bland annat genom att borsta tänderna och skölja munnen oftare.
I en svensk kvalitativ intervjustudie undersöktes patienters upplevelser av strålbehandling för
lungcancer. Det var 15 patienter som deltog i studien och det visade sig att de vanligaste
symtomen och biverkningarna var fatigue, som delades in i mental och generell trötthet dvs
trötthet utan fysiska tecken respektive svaghetskänsla i hela kroppen. Andra vanliga symtom
och biverkningar var smärta, sömnproblem, andnöd och aptitlöshet. Denna studie visar på
vilka egenvårdsåtgärder patienter utförde på eget initiativ. Stöd och hjälp från familj och vä nner var viktigt för alla patienter. Vissa tyckte det var viktigt att acceptera situationen och försöka leva vidare som innan, prata och skratta och ta en dag i taget så att livet kunde fortskrida
så smidigt som möjligt. Kompetenta läkare och sjuksköterskor var viktiga för att patienterna
skulle kunna bemästra behandlingssituationen (Ekfors m fl, 2004).
18
Enligt Ekfors m fl (2004) upplevde hälften av patienterna att deras hem var en tillflyktsort där
de kunde komma bort från sjukhusmiljön och deras roll som cancerpatient. Nästan alla patie nter använde sig av någon form av mental avkoppling exempelvis att lä sa, titta på TV,
sticka/virka och shoppa. För att reducera eller eliminera känslan av fatigue hade patienterna
egna strategier som till exempel att ha kul, bli färdiga med påbörjade projekt, koncentrera sig
på något annat, vara aktiva, ha dagliga rutiner samt tillåta sig att slappna av.
Trots patienternas egenvårdsåtgärder upplevde dem hinder i hanteringen av biverkningar.
Hindren var att inte ha tillräcklig kunskap, att vara stressad till att behöva lära sig saker på
egen hand och upplevelsen av nya fysiska biverkningar. Patienterna upplevde stress då de
tänkte på hur sjukdomen och behandlingen skulle kunna påverka deras framtid. De var rädda
för okontrollerade situationer så som oväntade besök, upprepande frågor från arbetskamrater,
få höra andras åsikter om cancer och bli undvikta av vänner (Ekfors m fl, 2004).
Munbesvär
I en kvalitativ fenomenologisk intervjustudie med ett urval på 6 patienter från Australien undersöktes patienters upplevelse av att ha cytostatikarelaterade biverkningar i munnen samt
sjuksköterskans omvårdnad i form av att hjälpa patienterna att förbereda sig och hantera upplevelsen. Patienternas upplevelse av biverkningarna i munnen yttrade sig bland annat som
obehag och smärta i svalget, matstrupen och magen, annorlunda smakupplevelser, sår och
blåsor i munnen, muntorrhet, aptitlöshet och sväljningssvårigheter. Biverkningarna ledde till
att patienterna kände stress inför måltider och av att inte kunna äta ordentligt. De patienter
som kunde äta, åt mat som var lätt att svälja medan de patienter som inte kunde svälja fick
parenteral nutrition eller sondnäring (Borbasi m fl, 2002).
I studien framkom det att sjuksköterskans närvaro var viktig för patienterna eftersom sjuksköterskan påminde patienterna att sköta sin munhygien. Sjuksköterskan gav bra förslag när det
inte gick bra för patienterna och när komplikationer uppstod. De föreslog även smärtstillande
och andra former av munskölj. En viktig roll sjuksköterskan hade var att uppmuntra och motivera samt att lyssna på patienternas önskningar. Detta var viktigt för patienterna då de upplevde ökad kontroll (Borbasi m fl, 2002).
I en svensk kvantitativ interventionsstudie utvärderades oralt status i en grupp patienter (16 st)
som genomgick cytostatikabehandling, genom användning av en oral bedömnings guide. Interventionen bestod dels av skriftlig information till patienterna om hur de skulle sköta sin
munhygien och dels bedömde sjuksköterskan patienternas orala status en gång om dagen.
Bedömningen utfördes genom både observation av patienternas munstatus samt genom kommunikation med patienterna om eventuella upplevelser av obehag eller komplikationer i munnen. Med hjälp av att patienterna fick berätta sina upplevelser och att sjuksköterskan observerade patienterna kunde ett resultat ses. Resultatet av studien visade att tidig bedömning och
hantering av munbesvär var bra för saliv och sväljning, gynnsam för tänder, läppar och
munslemhinnan och måttligt bra för röst och tandkött. Det visade sig alltså vara gynnande för
patienternas munstatus (Andersson m fl, 1999). Nedan redovisas vilken skriftlig information
patienterna blev tilldelade enligt Andersson m fl (1999).
Den skriftliga informationen om munhygien vid cytostatikabehandling innehöll:
? Borsta tänder morgon och kväll med extra mjuk tandborste och Zendium tandkräm
(andra tandkrämer reducerar klorhexidinets effekt).
? Efter tandborstning rekommenderas klorhexidin munsköljning i en minut, sedan spottas lösningen ut. Klorhexidin har en anti-bakteriell effekt som vara i 12 timmar.
19
?
?
Vid löständer borsta med Zendium och skölj under rinnande vatten samt varje kväll
läggs löständerna i klorhexidinlösning i 15 minuter och sedan i vatten över natten.
Även här efter tandborstning sköljs munnen med klorhexidinlösning utan tänder i
munnen i en minut.
Efter varje måltid ska munnen sköljas med vatten eller mineralvatten. Vid eventuella
löständer sköljes dessa separat (Andersson m fl, 1999).
Vid komplikationer:
? Berätta för sjuksköterskan om blåsor, sår eller andra komplikationer uppstår.
? Vid leukopeni och trombocytopeni ska tandborstning helst undvikas på grund av
blödningsrisk. Badda då istället munnen och tänderna med en blöt bomullstuss.
? Fortsätt att skölja munnen med klorhexidinlösning.
? Vid användning av löständer bör dessa användas så sällan som möjligt under pågående komplikation.
? Behandla svampinfektion med Mycostatin mixtur, skölj och gurgla fem milliliter i en
minut, sedan ska lösningen sväljas. Sköljningen upprepas fyra gånger per dag efter
måltid. Ta ut eventuella löständer innan gurgling samt droppa lite Mycostatin på
löständerna innan tillbaka sättning.
? Xylocain kan användas vid smärtor 15-30 minuter före måltid, skölj inte med vatten
efter användning.
? Vid muntorrhet fortsätt att skölja munnen med klorhexidin. Det är viktigt att hålla
munnen fuktig så att ej sår eller karies ska uppstå, drick mycket vatten eller andra
sockerfria drycker mellan måltider.
? Även sockerfria tuggummi och salivstimulerande tabletter kan användas för att öka
salivproduktionen.
? Håll läpparna mjuka med läppcerat eller vaselin.
? Daglig användning av fluortabletter eller fluorlösning rekommenderas (Andersson m
fl, 1999).
Fatigue
I Kina undersöktes mönster, riskfaktorer och upplevelser av fatigue hos patienter som fått
cytostatikabehandling, i en kvalitativ och kvantitativ studie. Dagboksanteckningar användes
och intervjuer gjordes av de 42 patienter som deltog. Vid intervjuer med patienter beskrevs
fatigue av de flesta som extrem trötthet och brist på energi. Andra beskrev den som att känna
sig nere, svårt att koncentrera sig samt som muskeltrötthet. Känslor patienterna hade kring
fatigue var hopplöshet, yrsel, att inte vara på humör, viljan av att vara ensam och känslan av
att ha tappat kontroll. En del patienter beskrev också svårigheter med att äta och dricka (Molassiotis m fl, 2001).
Molassiotis m fl (2001) frågade även patienterna om skillnader i upplevelsen av fatigue före
och efter cytostatikabehandling. Majoriteten kände att fatigue som kom efter behandlingen
var värre än den som upplevdes innan behandlingen. Fatigue som uppkom efter behandlingen
försvann inte lika lätt och patienterna kände sig trötta hela dagen. Att vila vilket hade underlättat före behandlingens start hjälpte inte vid denna behandlingsrelaterade fatigue.
Graden av fatigue började öka på eftermiddagen på samma dag som cytostatikabehandlingen
gavs. Flest patienter (90 %) upplevde fatigue på behandlingsdag 7 men den upplevdes som
värst på behandlingsdag 3. Fatigue upplevdes generellt värre på eftermiddagen och kvällen
20
och den upplevdes olika beroende på kön, cancerdiagnos samt vilket cancerstadium patienten
befann sig i. Patienterna berättade vidare att de själva försökte underlätta fatigue för sig genom att promenera, vila eller sova, träffa andra människor, känna trygghet och omsorg av
familjen, äta speciell mat och örtmediciner samt att försöka vänta ut effekten av cytostatikabehandlingen (Molassiotis m fl, 2001).
I en kvantitativ deskriptiv studie med strukturerade enkäter utförd i Scottland mättes kunskapen och attityder om fatigue hos sjuksköterskor som arbetade inom kommunal-, kirurgisk-,
medicinsk- och onkologiskavdelning. Det var totalt 470 sjuksköterskor som deltog. Det fastställdes även om skillnader fanns i sjuksköterskans kunskaper och attityder i olika kliniska
specialiteter. I studien framkom det att sjuksköterskor underskattar incidensen av fatigue vid
cancer och cancerbehandling. 86 % av onkologisjuksköterskorna visste att fatigue var det va nligaste symtomet och biverkningen, medan knappt hälften av de kommunala och kirurgiska
sjuksköterskorna kände till detta. Majoriteten av alla sjuksköterskor visste att cancerrelaterad
fatigue är annorlunda än vanlig trötthet och de visste att strålbehandlingsrelaterad fatigue består längre än behandlingsperioden, dvs att den förekommer en längre tid. De flesta sjuksköterskor kände även till att ovanlig trötthet kan vara ett första symtom på malignitet. Majoriteten visste olika orsaker till fatigue och kunde skilja på fatigue och depression (Miller m fl,
2001).
När det gäller kommunikation mellan patienter och sjukhuspersonal antydde 96 % av sjuksköterskorna att patienters rapporterande av fatigue ofta blir obeaktad. Men endast hälften av
sjuksköterskorna tillkännagav att kommunikationen kring fatigue mellan sjukvårdspersonal
och patient är snål. Många sjuksköterskor förstod inte, att upplevelserna av fatigue är en subjektiv upplevelse, men de tyckte att det var viktigt att se fatigue ur ett patientperspektiv. Sjuksköterskorna kände vidare att det var viktigt att bedöma och fastställa fatigue men de hade
delade uppfattningar om vidare fatigue var möjlig att mäta och de kände att patienten trots allt
var bäst på att själv bedöma sin fatigue (Miller m fl, 2001).
Överlag kunde sjuksköterskorna se hur viktigt det var att hjälpa patienterna att hantera och
åtgärda fatigue. Trots detta visste inte sjuksköterskorna vilka specifika åtgärder som kan utföras för att lindra fatigue för patienterna. De flesta sjuksköterskorna beskrev att det lades ner
mer energi på andra symtom och biverkningar till exempel smärta och illamående/kräkning.
Vidare hade sjuksköterskorna kunskap om att fatigue påverkade patientens dagliga liv samt
fatigue påverkan på andra symtom, behandlingsregimer och brist på aktivitet (Miller m fl,
2001).
DISKUSSION
Metoddiskussion, resultatdiskussion samt slutsats redovisas nedan var för sig.
Metoddiskussion
För att undersöka syftet gjordes en litteraturstudie. Vid sökningen av artiklarna användes sökorden: antineoplastic agents (cytostatika), radiotherapy (strålbehandling), side-effect (biverkningar), nausea (illamående), vomiting (kräkning), alopecia (håravfall), fatigue (trötthet), care
(vård) och nurs* (omvårdnad). Dessa valdes då tanken från början var att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kring cytostatika- och strålbehandling. Men efter läsning och
databearbetningen av artiklarna visade det sig att resultatet inte svarade på syftet. De utvalda
21
artiklarna beskrev istället faktorer som kan påverka patienters upplevelser av cytostatika- och
strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnad kring behandlingen. Därför ändrades
syftet så att result atet och syftet skulle överensstämma.
Artiklarna som användes i föreliggande studie har uppfyllt Polit m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet och på så vis har nivån på artiklarna varit god. En del av artiklarna var av bättre
kvalitet än andra. De artiklar som var av sämre kvalitet ansågs dock vara väsentliga för litteraturstudiens resultat. Vissa studiers (Lee m fl, 2004; Skalla m fl, 2004; Molassiotis m fl, 2001;
Williams m fl, 2004) urval har enligt författarna varit små vilket kan ha påverkat både författarnas studier och föreliggande resultat. Föreliggande resultat beskriver patienters upplevelser
men hälften av artiklarna är kvantitativa, fler kvalitativa studier hade kanske kunnat beskriva
patienternas upplevelser på ett bättre sätt. Samtidigt beskriver Ekfors m fl (2004) i deras diskussion att kvalitativa studier är svåra att generalisera eftersom symboler och ord kan beskrivas och förstås på olika sätt av olika individer.
Artiklarna som valdes ut innehåller resultat av studier som genomförts i olika delar av världen
såsom Sverige, Finland, Kina, USA, Australien, England och Scottland. Detta anses vara en
bra spridning. Trots att det fanns en önskan att få artiklar som generellt handlade om cancerpatienter valdes även artiklar som innehöll upplevelser hos patienter med specifika maligna
tumörsjukdomar exempelvis patienter med bröst-, lung- och hematologiskcancer. Även en del
av studiernas (Given m fl, 2002; Sainio m fl, 2003; Molassiotis m fl, 2001) författare beskriver att de velat ha mer homogena urval. Dessa valdes ändå eftersom innehållet tycktes vara
relevant för föreliggande studie. Detta kan i sin tur ha påverkat resultatets trovärdighet.
Granskningen och tolkningen av artiklarna kan ha påverkats av begränsade erfarenheter inom
forskningsmetodik och statistik. Även en tidsbrist har begränsat vår studie. Tidsbristen har
medfört att inte fler artiklar har kunnat sökas och användas. Fler artiklar hade önskats om patienters upplevelser kring biverkningar vid cytostatika- och strålbehandling samt fler artiklar
som hade kunnat styrka varandras resultat. När det uppmärksammades att syftet var tvunget
att ändras hade mer tid varit bra för att kunna göra nya artikelsökningar.
Vid artikelsökningen visade det sig många (12 artiklar) bra reviewartiklar. Dessa användes ej
eftersom studien baseras på enskilda studier. Under artikelsökningen var bland annat ett inklusionskriterium att artiklarna inte skulle vara äldre än tio år. Detta kan ha påverkat artikelfynden, men det ansågs samtidigt viktigt att artiklarna och forskningen skulle vara ny. Mer
forskning om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kring cytostatika- och strålbehandling
hade varit önskvärt.
Resultatdiskussion
I föreliggande litteraturstudie har faktorer som kan påverka patienters upplevelser undersökts.
Enligt Kristoffersen (1997) varierar sjukdomsupplevelser mycket från individ till individ och
enligt Almås (2001) kan ordet cancer väcka svåra känslor och reaktioner hos patienter. Resultatdiskussionen presenteras utifrån de olika kategorierna från resultatet.
Information
Det kan ses i föreliggande studie att patienters informationsbehov upplevdes som en viktig
aspekt. Enligt Skalla m fl (2004) samt Hammick m fl (1998) upplevde patienter att de inte fått
adekvat information om behandling och behandlingsrelaterade biverkningar. Sainio m fl
(2003) beskriver däremot att majoriteten av patienterna upplevde tillräcklig information om
behandlingens syfte och effekter men att de skulle vilja få mer information om cancersjukdo-
22
mens effekter, prognos samt fördelar och risker med behandlingen. Lee m fl (2004) tar upp att
patienterna upplevde att de ville få mer information om sjukdomen, dess spridning samt biverkningar och hantering av dessa. Författarna av föreliggande studie tolkar att dessa studier
tillsammans visar att informationen som ges inte är tillräckligt utförlig. Patienterna är inte
nöjda och mer information skulle kunna behövas. Vidare anses det vara viktigt att sjuksköterskor kan känna av hur mycket information som patienterna redan har och kan diskutera
tillsammans med patienten om vilken ytterligare information de behöver samt vilka frågor
som patienten behöver få besvarade.
Majoriteten av patienterna kände behov av att få så mycket information som möjligt för att
kunna handskas med rädslor, vara delaktiga i sin vård, planera sin framtid och hantera biverkningarna och detta skapade en kontroll som var viktig för patienterna. Även en minoritet av
patienterna i båda studierna beskrev att de hellre ville få så lite information som möjligt. En
del av patienterna ville inte få information förrän biverkningar och problem väl uppstod och
andra för att inte behöva känna rädsla och ångest i onödan (Skalla m fl, 2004; Sainio m fl,
2003). Författarna anser att informationen som ges till patienterna borde vara så individuell
som möjligt och det kan vara viktigt för sjuksköterskor att utforma patientinformationen så att
den blir så personlig som möjligt och enligt Sainio m fl (2003) bör informationen ges vid rätt
tillfällen.
Enligt Hammick m fl (1998) var vissa patienter osäkra om de fått information och i så fall av
vem. Detta anser författarna i föreliggande studie skulle kunna bero på att patienterna antingen fick information under fel tidpunkt när chocken var stor eller att de fick för mycket information på en gång så att det blev svårt för dem att sortera och ta till sig informationen. Det
kan även ha berott på att patienterna inte vågat ställa frågor som skulle kunna tydliggöra informationen samt ställa de frågor som dykt upp under behandlingsprocessen till sjuksköterskorna. En aspekt till detta anses kunna vara att äldre patienter inte vågar ta för sig och vill
oftast inte besvära sjuksköterskorna medan yngre patienter vågar ta för sig mer då de vet vad
den kan kräva av vården idag. Detta skulle möjligen också kunna ha en kulturell aspekt.
När det gäller patientinformation skulle det kunna antas viktigt för sjuksköterskor och vårdpersonal att veta hur patienter lättast tar till sig information och vilka informationskällor de
använder sig av. Enligt Hammick m fl (1998) samt Sainio m fl (2003) beskrev patienterna att
de viktigaste källorna var personliga informanter samt broschyrer. De personliga informanterna kunde vara familj, vänner samt andra patienter som haft cancer. Det hade enligt författarparet i föreliggande studie kunnat vara bra med olika patientgrupper, där patienter tillsammans kan diskutera sjukdoms- och behandlingsrelaterade problem. När sjuksköterskan ger
information skulle det kunna vara bra att även anhöriga och nära vänner fanns med för att
hjälpa alla parter att förstå och kunna stödja varandra till att hantera situationen.
Författarna av föreliggande studie anser att ett visst mediainflytande kan ha en negativ inverkan på patienterna eftersom det som belyses där är ofta inte saklig information utan som
Hammick m fl (1998) nämner att det ger upphov till rädslor och bekymmer hos patienterna.
Dock anser författarna av föreliggande studie att Internet skulle kunna vara en bra informationskälla men enligt Sainio m fl (2003) använde många patienter sig inte av Internet. Detta
skulle kunna ses som åldersrelaterat enligt författarna av föreliggande studie, dvs att äldre inte
använder sig av Internet i samma utsträckning som de yngre patientgrupperna. Det skulle
kunna vara bra om sjuksköterskor kom med förslag på bra Internetadresser eller annan media
som kan vara relevant för patienterna att läsa.
23
I Sainio m fl (2003) studie sågs ett mönster av att patienter som mådde fysiskt och psykiskt
bättre fick mer information än de patienter som var sämre i sin sjukdom. Detta anser författarna kunna vara orsakat av vårdpersonalens egna rädslor för cancer och död samt brist på tid
och energi hos vårdpersonal vilket behövs vid motivering av patienter som mår fysiskt och
psykiskt sämre. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska alla människor få vård
på lika villkor och sjuksköterskor ska enligt ICN:s Etiska Koder för sjuksköterskor (2000) ge
omvårdnad oavsett ålder, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet samt socialt status.
Det anses vara en stor brist i omvårdnaden när sjuksköterskor eller annan vårdpersonal skiljer
på patienter. Det kan vara jobbigt för sjuksköterskor att ge negativ information om patienters
tillstånd men samtidigt anser författarna att alla patienter har rätt till information och delaktighet av vården som berör dem. Vid brist på information skulle detta kunna leda till minskad
möjlighet för patienterna att medverka i planering och behandling samt att vissa behandlingssituationer kan upplevas som en chock för patienterna.
Enligt Astra Zeneca (2005b) skiljer sig behandlingen av cancer beroende på vilken sorts tumörsjukdom patienten är drabbad av samt vilket cancerstadium patienten befinner sig i. Vidare enligt Almås (2001) samt Ernberg (1996) kan behandlingen ges i olika syften därför anses
det enligt författarna kunna vara av vikt för patienterna att få möjlighet att medverka i planeringen kring behandlingen. Detta styrks även av Socialstyrelsen (2005b) där sjuksköterskan
ska visa stöd och vägledning så at patienter kan vara delaktiga i sin vård och behandling.
Enligt Given m fl (2002) leder problemlösning, information, själphjälpsåtgärder, emotionellt
och socialt stöd av sjuksköterskor till en bättre social och fysisk funktion samt kan minska
antalet biverkningar för patienterna. Detta anses enligt författarna av föreliggande studie vara
viktiga aspekter som sjuksköterskor skulle kunna ta till sig i sin omvårdnadsroll.
Egenvård
Enligt Williams m fl (2004) samt Ekfors m fl (2004) studier upplevdes fatigue som det vanligaste symtomet och biverkningen vid cytostatika respektive strålbehandling. Vidare enligt
Williams m fl (2004) upplevde patienterna, som fått egenvårdsinformation, ha färre biverkningar samt mindre oro och ångest. Enligt Ekfors m fl (2004) upplevde patienter som själv
fått lära sig egenvårdsåtgärder att de inte hade tillräcklig kunskap och kände stress över att
behöva lära sig saker på egen hand. Att som sjuksköterska ha kunskap om och kunna förmedla egenvårdsåtgärder anses enligt författarparet vara viktigt. För att ha kunskap om egenvårdsåtgärder behövs även kunskap om vilka biverkningar som kan förekomma samt varför de
uppstår vid cytostatika- och strålbehandling. Enligt Almås (2001) uppstår de olika biverkningarna av cytostatika- och strålbehandling eftersom även de friska cellerna skadas eller dör
av behandlingen.
Den information om egenvård som sjuksköterskor förmedlar skulle kunna underlätta hantering av biverkningar för patienterna. Informationen om egenvården skulle kunna leda till att
patienterna upplever trygghet och vågar ställa frågor som dyker upp under behandlingsperioden. Desto mer information patienten får om egenvårdsåtgärder som är användbara ju mindre
tid skulle de behöva lägga på att pröva sig fram och patienterna skulle fortare kunna hittar
lösningar som passar dem. Därför anses sjuksköterskors utbildning och fortskridning av utbildning vara viktig.
Enligt Ekfors m fl (2004) var stöd och hjälp från familj och vänner mycket viktigt för alla
patienter i deras hantering av situationen. Därför anses det återigen kunna vara av intresse att
24
även informera patienternas anhöriga. En ytterligare aspekt som upplevdes viktig av patie nterna i Ekfors m fl (2004) studie var att läkare och sjuksköterskor skulle vara kompetenta.
Som tidigare nämnts skulle utbildning och fortskridning av utbildning bland sjuksköterskor
kunna vara av stort intresse. Detta för att bästa möjliga omvårdnad skulle kunna utföras och
patienters behov tillfredsställas.
Munbesvär
Andersson m fl (1999) studie visar på vilka åtgärder som kan användas för att hantera orala
biverkningar vid cytostatikabehandling. Dessa tidiga åtgärder anses viktiga för sjuksköterskor
att känna till vilket även nämns i Borbasi m fl (2002) studie, där patienterna upplevde sjuksköterskans närvarande som positiv. Sjuksköterskan påminde patienterna att sköta munhygienen, gav bra förslag till underlättande av biverkningar, lyssnade samt uppmuntrade och motiverade patienterna vilket gjorde att patienterna upplevde ökad kontroll över situationen.
Många patienter kände stress inför måltider och av att inte kunna äta ordentligt (Borbasi m fl,
2002). När patienterna upplever orala biverkningar anses sjuksköterskan ha en stor omvårdnadsroll gällande patienternas nutrition. Eftersom cancerpatienterna ofta är orkeslösa anses
det viktigt att de får i sig tillräcklig näring för att kunna klara av sjukdomen och behandlingen.
Sjuksköterskan skulle kunna hjälpa patienterna med detta genom olika åtgärder bland annat
specialkost och kostråd samt parenteral nutrition eller sondnäring. Enligt Cancerfonden
(2005d) kan dock motiveringen av patienter som redan har nedsatt aptit försvåras av att patienterna upplever illamående eller har sår i munnen.
Fatigue
Författarna har uppmärksammat att fatigue är en av det vanligast förekommande symtomet
och biverkningen vid cancer och dess behandling. Att fatigue kan uppkomma både av cancersjukdomen i sig samt av dess behandling beskrivs även i Almås (2001). Vidare beskriver
Almås (2001) att fatigue uppkommer då kroppen försöker reparera förstörda celler och eliminera döda celler i samband med detta måste kroppen arbeta mer.
Patienter upplever fatigue som extrem trötthet och brist på energi, känna sig nere samt ha
koncentrationssvårigheter och muskeltrötthet (Molassiotis m fl, 2001). Eftersom fatigue upplevs som värst av patienterna under eftermiddagar och kvällar anses det kunna vara av intresse
för sjuksköterskor att ha kunskap om detta så att aktiviteter skulle kunna planeras på förmiddagar. Vidare anses fatigue kunna leda till social isolering eftersom patienterna inte har tillräcklig energi att kunna möta människor eller för att patienterna kan bli undvikta som ett resultat av deras sjukdom. Det kan därför vara viktigt för sjuksköterskor att gör sitt bästa i motiveringen till ett socialt nätverk för att kunna öka patienters livskvalitet. Har även anhöriga och
nära vänner blivit informerade skulle de också kunna hjälpa till i motiveringen av patienterna.
I Miller m fl (2001) studie framkom det att sjuksköterskors kunskaper brister när det gäller
fatigue, vilket är ett av de vanligaste symtomen och biverkningarna vid cancersjukdom respektive cancerbehandling. Detta medför att inte specifika omvårdnadsåtgärder kan vidtas för
att lindra och hjälpa patienter med fatigue. Enligt Miller m fl (2001) kunde däremot sjuksköterskorna i studien beskriva att det lades ner mer tid på andra symtom och biverkningar som
illamående/kräkning och smärta. Författarna av föreliggande studie tror att detta skulle kunna
bero på att fatigue blir mindre uppmärksammat pga att det inte är lika lätt att observera så som
illamående/kräkning samt smärta. Det skulle även kunna bero på att patienter har svårare att
beskriva sin upplevelse av fatigue samt att illamående/kräkning och smärta är lättare för sjuksköterskor att hantera. Författarparet anser att ökad kunskap om biverkningen fatigue hade
kunnat medföra en bättre omvårdnad av cancerpatienterna.
25
Vidare beskriver Miller m fl (2001) att kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter
är snål angående fatigue. Enligt författarparet av föreliggande studie anses kommunikationen
inte kunna bli bättre om inte sjuksköterskor och övrig personal kan få möjlighet till vidare
utbildning. Det anses även kunna vara av vikt att sjuksköterskor visar eget initiativ till öka
sina kunskaper och till att kommunicera mer med patienterna.
Miller m fl (2001) beskriver att sjuksköterskor har olika kunskaper beroende på vilket område
inom sjukvården de arbetar i. Författarna i föreliggande studie anser att det är viktigt med
avdelningar med specialistområden men samtidigt kan det krävas att sjuksköterskor inom alla
områden har kunskaper om cancer, cancerbehandling samt behandlingsrelaterade biverkningar, eftersom cancerpatienter inte alltid behandlas på onkologiska avdelningar. Detta kan även
anses vara viktigt eftersom incidensen för cancer enligt Socialstyrelsen (2005a) är ökande och
där cirka var tredje person i Sverige drabbas av någon form av cancer under sin livstid.
SLUTSATS
I föreliggande studie har författarparet kommit fram till att information, egenvård samt biverkningar så som munbesvär och fatigue är faktorer som påverkar patienters upplevelser av
cytostatika- och strålbehandling samt av sjuksköterskans omvårdnadsroll kring behandlingen.
Kunskap om dessa faktorer utgör en viktig roll både för patienter med cancer samt för sjuksköterskor i deras omvårdnadsroll. Det är viktigt för patienterna eftersom deras upplevelser
av kontroll ökar. Kunskapen är även viktig för sjuksköterskan eftersom patienterna anser det
av stor vikt att sjuksköterskan är kunnig och kompetent i sin omvårdnad, samtidigt ökar det
sjuksköterskans trygghet i sin yrkesroll att besitta kunskap om dessa faktorer.
Med underlaget i föreliggande litteraturstudie kan det ses att informationsbehovet hos patienter som behandlas för cancersjukdom upplevs som stort. Informationsbehovet är samtidigt
mycket individuellt, där vissa patienter kräver mycket och detaljerad information medan, andra nöjer sig med mindre information för att kunna bemästra situationen. Som sjuksköterska
kan det vara viktigt att visa lyhördhet för patienternas önskemål när det gäller att tillgodose
dessa behov. Det anses därför kunna vara av vikt för sjuksköterskor att kunna känna sig säkra
i sin yrkesroll och försöka sträva efter att ständigt lära sig nya kunskaper.
Kunskap om cytostatika- och strålbehandling samt biverkningar relaterade till behandlingen
är något som skulle kunna vara bra för sjuksköterskor att ha för att kunna informera, hjälpa,
stödja, lindra för och motivera patienter med cancer. Denna medicinska kunskap kan även
vara bra att besitta då sjuksköterskan ofta får upprepa och förtydliga information som läkare
givit patienter vilket många patienter i resultatet upplevde att de inte fått.
Upplevelser är i överlag väldigt individuella där många olika känslor, sinnestillstånd samt
reaktioner kan uppkomma. Sjuksköterskan borde kunna se patienter dels ur ett patientperspektiv där varje individ är unik samt ur ett helhetsperspektiv dvs att se patienten ur ett fysiskt,
psykiskt, socialt, emotionellt och andligt perspektiv, där patientens resurser kan tillvaratas.
Dessa olika upplevelser borde respekteras och tas på allvar för det är trots allt bara patienten
själv som vet hur han mår.
26
Kontakten mellan sjuksköterska och patient har i resultatet beskrivits av patienterna som viktig. För att kunna bygga upp denna relation kan det komma att krävas en dialog mellan patient
och sjuksköterska. Detta kan kräva både tid och energi vilket tyvärr oftast inte finns i dagens
stressade vårdmiljö.
Fatigue och munbesvär är symtom och biverkningar som vanligen upplevs av patienter vid
cytostatika- och strålbehandling vilka skulle kunna tas mer på allvar och åtgärdas i största
möjliga utsträckning, även här anses sjuksköterskor ha en stor omvårdnadsroll.
Kunskap om egenvård upplevdes av patienterna i resultatet som viktigt för att känna kontroll
och kunna hantera situationen när de kommer hem mellan behandlingscyklerna. För att underlätta patienternas situation skulle sjuksköterskan kunna informera och ge tips om egenvårdsåtgärder som kan vara till hjälp.
Resultatet i föreliggande studie skulle kunna användas av sjuksköterskor och övrig vårdpersonal genom att ge ökad kunskap om och förståelse för cancerpatienters upplevelser. Genom
detta skulle omvårdnaden kring cancerpatienter som behandlas med cytostatika- och strålbehandling kunna förbättras.
Avslutningsvis anser författarna att fortsatt forskning kring cancer och behandlingsrelaterade
problem behövs eftersom incidensen av cancer ökar. Även forskning på specifika sjuksköterskeåtgärder kring biverkningar uppmanas. Fortsatt forskning om patienters upplevelser är
viktiga eftersom sjuksköterskor ständigt i sitt yrke träffar nya patienter med cancer som bär på
olika känslor, sinnestillstånd samt reaktioner. Som sjuksköterska anser författarna att de aldrig
kan lära sig för mycket om patienters olika upplevelser och behov.
27
REFERENSER
Almås, H. (2001) Klinisk omvårdnad, Del 1. Stockholm: Liber AB
Andersson, P, m fl. (1999) Testing an oral assessment guide during chemotherapy treatment
in a Swedish care setting: a pilot study. Journal Of Clinical Nursing volume 8, page 150-158
Astra Zeneca; Om cancer, 2005a
http://www.cancer.nu > cancer > om cancer. 2005.11.29
Astra Zeneca; Om behandling, 2005b
http://www.cancer.nu > cancer > behandling. 2005.11.25
Bengmark, S, mfl. (1996) Kirurgi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur
Borbasi, S, m fl. (2002) More then a sore mouth: patients’ experience of oral mucositis. Oncology Nursing Forum volume 29, page 1051-1057
Cancerfonden, 2005a
http://www.cancerfonden.se > om cancer > cancer och behandling > allmänt om cancer >
fakta om cancer. 2005.11.29
Cancerfonden, 2005b
http://www.cancerfonden.se > om cancer > cancer och behandling > allmänt om cancer >
tumörstadieindelning. 2005.11.29
Cancerfonden, 2005c
http://www.cancerfonden.se > om cancer > cancer och behandling > cytostatika. 2005.12.06
Cancerfonden, 2005d
http://www.cancerfonden.se > om cancer > cancer och behandling > strålbehandling.
2005.12.06
Ekfors H, m fl. (2004) A Qualitative study of experiences during radiotherapy of Swedish
patients suffering from lung cancer. Oncology Nursing Forum volume 31, page 329-334
Ericson, E, mfl. (2002a) Klinisk Mikrobiologi. Stockholm: Liber AB
Ericson, E, mfl. (2002b) Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur
Ernberg, I. (1996) Den hänsynslösa cellen – om modern cancerbiologi. Stockholm: Universitetsförlaget
Given, B, m fl. (2002). Pain and fatigue management: results of a nursing randiomized clinical trial. Oncology Nursing Forum volume 29, page 949-956
Gunnars, B. (1991) Livskvalitet under cytostatikabehandling. Lund: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB
28
Hammick, M, m fl. (1998) Knowledge and perception regarding radiotherapy and radiation in
patients receiving radiotherapy: a qualitative study. European Journal Of Cancer Care volume 7, page 103-112
ICN:s Etiska Koder För Sjuksköterskor (2000). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
Kristoffersen, N J. (1998) Allmän omvårdnad. Del 1. Stockholm: Liber AB
Kristoffersen, N J. (1997) Allmän omvårdnad. Del 2. Stockholm: Liber AB
Lee, YM, m fl. (2004) What are the information needs of Chinese breast cancer patients receiving chemotherapy? European Journal Of Oncology Nursing volume 8, page 224-233
Miller, M, m fl. (2001) Nurses knowledge and attitudes towards cancer-related fatigue. European Journal Of Oncology Nursing volume 5, page 208-217
Molassiotis, A, m fl. (2001) Fatigue patterns in Chinese patients receiving chemotherapy.
European Journal Of Oncology Nursing volume 5, page 60-67
Nationalencyklopedin, 2005.
http://www.NE.se > upplevelse > sök i NE. 2005.12.16
Nationalencyklopedin, 2006.
http://www.NE.se > faktor > sök i NE. 2006.01.11
Polit, D, m fl. (2001) Essentials of Nursing Research Methods, Appraisal, and Utilization.
Lippincott Philadelphia.
Sainio, C, m fl. (2003) Keeping cancer patients informed: a challenge for nursing. European
Journal Of Oncology Nursing volume 7, page 39-49
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen.
Simonsen, T, mfl (2002) Illustrerad farmakologi 2. Stockholm: Bokförlaget natur och kultur
Skalla, KA, m fl. (2004) Patients need for information about cancer therapy. Oncology Nursing Forum volume 31, page 313-319
Socialstyrelsen (2005a) Cancer i siffror. Populärvetenskapliga fakta om cancer- dess förekomst, bot och dödlighet. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2005b) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen
Van Cutsem, E, m fl. (2005) The causes and consequences of cancer-associated malnutrition.
European Journal of oncology nursing volume 9, page s51-s63
Williams, SA, m fl. (2004) The effect of education in managing side-effects in women receiving chemotherapy for treatment of breast cancer. Oncology Nursing Forum volume 31, page
E16-E23
29
BILAGOR
Bilaga 1: Modell för artikelgranskning enligt Polit, m fl (2001).
Bilaga 2: Kritisk granskning av artiklar.
30
Bilaga 1
MODELL FÖR ARTIKELGRANSKNING
Abstract. Abstract bör innehålla syfte och frågeställningar, vilka metoder som används samt
resultatet av studien. Abstractet kan även innehålla slutsatser och eventuell applicering av
resultatet i omvårdnadsyrket. Även ord som identifierar artikelns innehåll så kallade nyckelord kan finnas i abstractet. Abstractet är alltså en kort beskrivning av studien med placering i
början av artikeln.
Introduktion. I introduktionen ska bakgrunds fakta om de centrala fenomenen beskrivas för
att läsaren ska komma in i problemområdet. Den ska innehålla tidigare forskning för att belysa den nya studiens bidrag till forskningen. Även syftet med studien samt eventuella frågeställningar ska beskrivas i introduktionen.
Metod. Metoden ska innehålla noggranna beskrivningar om vilka metoder som används för
att besvara syfte och frågeställningar av forskaren. I kvantitativa studier beskrivs population
och urval, datainsamling, mätning och analys i metoden. Samma punkter behandlas i de kvalitativa studierna med skillnad att belysningen är större kring vilket sammanhang och vilken
omgivning studien är utförd i. Även etiska aspekter kan här presenteras.
Resultat. I resultatet ska forskningsfynden presenteras. Forskningsfynden består av det resultat författarna fått vid analys av insamlad data. Resultatet ska endast innefatta svar på syfte
och frågeställningar dvs resultatet ska stämma överens med syftet.
Diskussion. I diskussionen ska en tolkning av resultatet presenteras och forskaren ska dra
slutsatser om resultatets mening och innebörd. Forskaren kan ge tips om hur fynden kan användas inom omvårdnadsyrket. Diskussionen kan avslutas med att forskaren diskuterar och
beskriver studiens begränsningar.
Referenslista. Alla dokument som refererats till i artikeln ska finnas med i referenslistan exempelvis artiklar, rapporter och böcker som används (Polit m fl, 2001).
31
Bilaga 2
KRITISK GRANSKNING AV ARTIKLAR
Nr 1
Titel: What are the information needs of Chinese breast cancer patients receiving chemotherapy?
Författare: Lee, YM, m fl.
Publicerat: European Journal Of Oncology Nursing
Land: Kina
Publikationsår: 2004
Syfte: Att utvärdera informationsbehovet hos patienter med bröstcancer som genomgår cytostatikabehandling i Hong Kong.
Metod: Deskriptiv survey, kvantitativ tvärsnittsstudie med frågeformulär.
Urval: Kinesiska kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer som behandlas med cytostatika,
utan tidigare erfarenheter av cancersjukdom eller cytostatikabehandling, 21 år eller äldre. 51
kvinnor deltog.
Resultat: Resultatet visade att den viktigaste informationen för dessa patienter var cancern
och dess spridning, biverkningar och hantering av biverkningar vid cytostatikabehandling.
Kvalitetsbedömning
Titeln är relevant och speglar innehållet. Abstract innehåller metod och resultat dock finns
inget tydligt syfte. Introduktionen är tydlig och anknytning till tidigare forskning ges. Syftet
och frågeställningar beskrivs här tydligt. Metoden är mycket väl beskriven. Tillvägagångssättet med population, urval, datainsamling med instrument och mätning framkommer tydligt.
Studien är godkänd av etisk kommitté. Resultatet redovisas i både text- och tabellform vilket
förenklar presentationen. Resultatet överensstämmer med syftet och frågeställningarna blir
besvarade. Dock är resultatet kortfattat och en aning snålt. Diskussionen reflekterar och förtydligar resultatet samt beskriver studiens begränsningar. En begränsning i studien är det lilla
urvalet. Slutsatser dras. Referenserna är relevanta och referenstekniken är korrekt.
Nr 2
Titel: Patients need for information about cancer therapy.
Författare: Skalla, KA, m fl.
Publicerad: Oncology Nursing Forum
Land: USA
År: 2004
Syfte: Syftet var att få detaljerad information om behovet hos patienter med cancer gällande
biverkningar av cancerbehandling.
Metod: Kvalitativ studie med fokusgrupper och strukturerade diskussioner.
Urval: 51 patienter och 14 anhöriga till patienterna deltog i studien. Patienterna hade nyligen
genomgått strålbehandling, cytostatikabehandling eller någon kombination båda dessa.
Resultat: Det framkom att patienterna ville få information om behandlingsprocessen, specifika biverkningar som kan uppstå och behand lingens påverkan på deras liv. Patienter sökte information från olika källor men många fann att andra patienter var den mest värdefulla informationskällan. Det framkom även att vissa patienter ville ha så mycket information som möjligt medan andra föredrog att inte få information alls.
32
Kvalitetsbedömning
Titeln är relevant. Abstract innehåller tydligt syfte, metod och resultat, vilka är uppspaltade
och lätt överskådliga. Introduktionen saknar rubrik men beskriver tidigare forskning väl samt
innehåller ett tydligt syfte och meningen med studien framgår. Metoden är väl beskriven med
urval, datainsamling och dataanalysmetod. Studien har blivit godkänd av etisk kommitté. Resultat delen överensstämmer med syftet och presenteras ingående och mycket tydligt i textoch tabellform. I diskussionen beskriver författarna studiens begränsningar och tolkar studiens
resultat. De beskriver även hur de använt studiens resultat i att utforma ett multimedia program som ska underlätta för cancerpatienter att få den informatio nen de är i behov av att få.
Referenstekniken är korrekt.
Nr 3
Titel: A qualitative study of experiences during radiotherapy of Swedish patients suffering
from lung cancer.
Författare: Ekfors, H, m fl.
Publicerad: Oncology Nursing Forum.
Land: Sverige
År: 2004
Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter med lungcancer under strålbehandling.
Metod: Kvalitativ intervjustudie.
Urval: 15 patienter, 4 kvinnor och 11 män med lungcancer som fått strålbehandling.
Resultat: I studien beskrevs de vanligaste symtomen och biverkningarna samt exempel på
egenvårds åtgärder som patienterna utförde.
Kvalitetsbedömning
Titeln speglar studiens innehåll. Abstract innehåller syfte, metod, resultat och även slutsatser,
bra översikt med underrubriker. Introduktione n beskriver tidigare forskning och forskningsproblemet blir tydligt. Metoden är väl beskriven med urval, datainsamlingsmetod samt hur
analysen gått till. Etisk kommitté har godkänt studien. Resultatet är väl strukturerat med kategorier och överensstämmer med studiens syfte. I diskussionen sammanfattas och tolkas resultatet samt studiens begränsningar nämns under egen rubrik. Även slutsatser dras och beskrivs
under egen rubrik. Referenstekniken är korrekt.
Nr 4
Titel: More than a sore mouth: Patients experience of oral mucositis.
Författare: Borbasi S m fl.
Publicerat: Oncology Nursing Forum
Land: Australien
År: 2002
Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha orala biverkningar av cytostatikbehandling.
Metod: Kvalitativ fenomenologisk intervjustudie.
Urval: 6 patienter, 4 kvinnor och 2 män, som genomgick intensiv cytostatikabehandling för
olika hematologiska cancersjukdomar. Dessa valdes då de skulle kunna ge den information
författarna behövde.
Resultat: Författarna i studien kom fram till att sjuksköteskans närvarande var viktig för patienterna eftersom sjuksköterskan lyssnade på patienternas önskningar. Det belystes även vilka
interventioner som utfördes, vilka manifestationer de orala biverkningarna yttrade sig i samt
problemet med att äta och få tillräcklig näring.
33
Kvalitetsbedömning:
Titeln är relevant och speglar artikelns innehåll. Abstract är lätt överskådligt med små rubriker, syfte, metod och resultat beskrivs kortfattat. Introduktionen beskriver problemet väl och
tidigare fo rskning presenteras under egen rubrik. Syftet är beskrivet på tre olika ställen och är
inte det samma på alla tre vilket är ett minus. Metoden är väl beskriven med urval, datainsamling och dataanalysmetod. Etiskt godkännande nämns också under metodavsnittet. Resultatet
presentares endast i textform och är något otydligt. Författarna använder sig mycket av citat
vilket gör det svårt att få ett sammanhang. Även om tre olika syften beskrivits speglar resultatet dem alla tre. I diskussionen tolkas och sammanfattas resultatet. Studiens begränsningar
nämns mycket kort. En begränsning var att hälften av patienterna dog under tiden eller strax
efter behandlingsperioden. Författarna beskriver hur studiens resultat kan användas inom yrket. Referenstekniken är korrekt och referenserna är relevanta, dock finns det en äldre referens
från 1966.
Nr 5
Titel: Testing an oral assessment guide during chemotherapy treatment in a Swedish care setting: a pilot study.
Författare: Andersson P m fl
Publicerat: Journal of Clinical Nursing
Land: Sverige
År: 1999
Syfte: En pilot studie där oralt status ville utvärderas i en grupp av patienter med hematologiska malignitetssjukdomar och som genomgick cytostatikabehandling genom användning av en
oral bedömnings guide samt att testa guidens reliabilitet.
Metod: Kvantitativ interventionsstudie,
Urval: 16 patienter diagnostiserade med akut leukemi, non Hodgkins lymfom, Hodgkins
sjukdom eller myelom och som behandlas med cytostatikabehandling.
Resultat: Det framkom i studien att tidig identifiering och hantering av orala komplikationer
var bra för saliv och sväljning, måttligt bra för röst och tandkött samt gynnsam för tänder,
läppar och slemhinna.
Kvalitetsbedömning:
Titeln är relevant. Abstract beskriver syftet, metoden och resultatet kortfattat. Introduktionen
är något kort men beskriver tidigare forskning väl. Syftet är beskrivet under egen rubrik. Metoden framkommer tydligt och tillvägagångssättet samt urvalet presenteras. Författarna nä mner etiskt godkännande. Resultatet överensstämmer med syftet och presenteras endast kortfattat men tydligt med hjälp av både text och tabeller. I diskussionen tolkas resultatet och stud iens begränsningar diskuteras. Sammanfattningen är bra. Referenstekniken är korrekt.
Nr 6
Titel: Keeping cancer patients informed: a challenge for nursing
Författare: Sainio C m fl.
Publicerat: European Journal of Oncology Nursing
År: 2003
Land: Finland
Syfte: Studien är fokuserad på cancerpatienters upplevelser av att få information från sjuksköterskor och läkare, andra informationskällor och informationens betydelse. Frågeställningarna
var: Hur mycket information ges av sjuksköterskor och läkare om olika sjukdomsrelaterad
fakta? På vilket sätt ges informationen? I hur stor utsträckning använder sig patienterna av
34
andra informanter? Vilken mening har informationen för patienterna? Har patienternas karaktärer inverkan på hur patienterna får och söker information samt påverkar detta hur sjuksköterskor och läkare ger information?
Metod: Kvantitativ deskriptiv servey där data samlades genom frågeformulär som var baserade på tid igare intervjuer.
Urval: 273 cancerpatienter som fått behandling för sin cancersjukdom.
Resultat: Resultatet visade att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller att informera
cancerpatienter. Unge fär hälften av patienterna hade inte fått tillräcklig information om alternativa behandlingsmetoder, behandlingseffekter och prognos. Det framkom även att broschyrer om cancer var den mest populära informationskällan hos patienterna. De flesta patie nterna
kände behov av information för att den hade en positiv inverkan på deras känslor och attityder
samt att den hjälpte dem att hantera situationen.
Kvalitetsbedömning:
Titeln reflekterar inte studiens innehåll speciellt bra. Abstract är bra, beskriver syfte, metod
och resultat. Introduktionen är intressant och kul att läsa. Den sätter läsaren bra in i forskningsproblemet och beskriver tidigare forskning väl. Tydligt syfte med frågeställningar finns i
introduktionen. Metoden är noggrann beskriven med urval, datainsamling och instrument
samt statistisk analys, deltagarna i studien fick information och gav sitt medgivande att delta
dock finnes inget etiskt godkännande av etisk kommitté. Resultatet överensstämmer med syftet och presenteras mycket tydligt i kategorier i både tabeller och löpande text. Diskussionen
tolkar resultatet samt det dras slutsatser. Författarna beskriver studiens begränsningar väl.
Referenserna är relevanta samt referenstekniken är korrekt.
Nr 7
Titel: Knowledge and perception regarding radiotherapy and radiation in patients receiving
radiotherapy: a qualitative study.
Författare: Hammik M m fl
Publicerat: European Journal Of Cancer Care
År: 1998
Land: England
Syfte: Frågeställningarna var: 1) Skaffa information i relation till vad patienterna tycks veta
vid behandlingens start om strålning och strålbehandling. Var informationen kommer ifrån
och hur detta påverkar deras syn på strålbehandling? 2) Identifiera språket som är meningsfullt för patienterna gällande deras egna uppfattningar om strålning och strålbehandling, för
att patientinformationen ska vara igenkännande och bättre tala till och beskriva problem som
angår patienten. 3) Identifiera om det finns något inflytande från media gällande vad patie nterna vet om strålning och strålbehand ling.
Metod: Kvalitativa semi- strukturerade intervjuer.
Urval: 30 patienter (21 kvinnor och 9 män) som ska påbörja sin första strålbehandling och
som ska genomgå minst en behandling. Patienterna skulle vara över 18 år. 93 % av patienterna behandlades i kurativt syfte och två patienter behandlades palliativt.
Resultat: Få patienter visste vad strålbehandling hade för fysisk effekt men de flesta visste
vilken effekt strålbehandlingen hade på cancertumörer. Resultatet visar även på vilket inflytande media hade på patienterna.
Kvalitetsbedömning:
Titeln är relevant och abstract är tydligt med syfte, metod och resultat. Introduktionen in läsaren i ämnet och beskriver forskningsproblemet väl samt presenterar tidigare forskning. Tydligt syfte finns i introduktionen. Metoden är noggrann beskriven med urval, intervjuteknik
35
med frågor och analysmetod. Studien är godkänd av en etisk kommitté. Resultatet överensstämmer med syftet. Författarna har tematiserat resultatet och presentationen är tydlig. Diskussionen är mycket utförlig och författarna tolkar och sammanfattar resultatet. Studiens begränsningar beskrivs under egen rubrik. Exempel på vidare forskning ges. Referenstekniken
är korrekt.
Nr 8
Titel: The effect of education in managing side effects in women receiving chemotherapy for
treatment of breast cancer.
Författare: Williams S A m fl
Publicerat: Oncology Nursing Forum
År: 2004
Land: USA
Syfte: Syftet var att undersöka effektiviteten av informations kassettband om egenvårdstekniker, kartlägga oro och ångest samt egenvårdsbeteenden för att beskriva förekomsten och intensiteten av vanligt förekommande biverkningar hos patienter med bröstcancer, som får cytostatikabehandling.
Metod: Kvalitativ interventionsstudie med telefon intervjuer.
Urval: Urvalet bestod av 71 patienter, 33 i kontrollgruppen och 38 i den experimentella gruppen. Patienterna var nydiagnostiserade kvinnor i bröstcancer som skulle få cytostatikabehandling. Patienterna skulle vara engelsktalande, ha normal hörsel, vara orienterade till tid, plats
och person samt skulle inte ha fått nylig cytostatikabehandling.
Resultat: de vanligaste biverkningarna var fatigue, illamående och kräkning samt smakförändringar. Den experimentella gruppen hade en symtomförbättring jämfört med kontrollgruppen
samt oro och ångest upplevdes mindre av den experimentella gruppen.
Kvalitetsbedömning:
Titeln är relevant. Abstract är bra och tydligt med underrubriker, innehåller syfte, metod och
resultat, även slutsatser och applikationsförslag. Introduktionen är intressant och beskriver
tidigare forskning väl. Författarna presenterar forskningsproblemet bra. Syftet framkommer i
introduktionen. Metoden är väl beskriven och författarnas tillvägagångssätt är tydligt. De beskriver urval, datainsamling och instrument samt analysme tod väl. Studien är godkänd av
etisk kommitté. Resultatet ät något rörigt men svara på studiens syfte samt innehåller bra tabeller. I diskussionen sammanfattas resultaten. Författarna tolkar, drar skutsatser och beskriver studiens begränsningar. De ger äve n exempel på framtida forskning samt hur resultatet
kan användas inom omvårdnadsyrket. Referenstekniken är korrekt.
Nr 9
Titel: Fatigue patterns in Chinese patient receiving Chemotherapy.
Författare: Molassiotis A m fl
Publicerat: European Journal Of Oncology Nursing.
År: 2001
Land: Kina
Syfte: Syftet var att undersöka mönster, riskfaktorer och upplevelser av fatigue hos kinesiska
patienter som får cytostatikabehandling.
Metod: Kvalitativ och kvantitativ studie där dagboksanteckningar samlades in i en period, i
början av behandlingscykeln och två veckor framåt. Även en semi- strukturerad intervju utfördes med 18 av patienterna.
Urval: 42 patienter (27 kvinnor och 15 män) ingick i studien. Patienterna skulle kunna tala
och skriva kinesiska, skulle inte ha cancer i centrala nervsystemet som kunde påverka deras
36
mentala status, vara äldre än 18 år, inte vara diagnostiserade med någon psykisk sjukdom och
de skulle behandlas med cytostatika.
Resultat: Majoriteten av patienterna i studien upplevde fatigue. Den upplevdes som värst under dag 3 efter behandlingens start och fatigue upplevdes värre på eftermiddagar och kvällar
jämfört med morgnar och förmiddagar. Kvinnor och patienter med cancer stadium 1 upplevde
mer fatigue. Studien visade även på olika coping tekniker som patienterna använde sig av för
att underlätta sin fatigue.
Kvalitetsbedömning:
Titeln överensstämmer med artikelns innehåll. Abstract beskriver syfte, metod och resultat.
Introduktionen innehåller tydligt syfte, bra definitioner på centrala begrepp och beskriver tid igare forskning. Forskningsproblemet blir tydligt för läsaren. Metoden är noggrann beskriven
med urval, design, instrument och analys. Deltagarna i studien fick information och gav sitt
medgivande att delta. Studien är godkänd av etisk kommitté. Resultatet beskrivs tydligt i kategorier i både text- och tabellform. Både kvantitativa och kvalitativa resultat redovisas. Resultatet överensstämmer med syftet. Diskussionen sammanfattar resultatet som tolkas och
författarna drar slutsatser. Studiens begränsningar nämns och beskrivs. Där urvalet var relativt
litet och skillnader i ålder, diagnos och stadium fanns, mer homogena grupper hade kanske
varit mer lämpligt. Författarna diskuterar även om andra biverkningar kunnat påverka patie nternas upplevelse av fatigue. Detta borde uppmärksammas i framtida studier. Vidare ger fö rfattarna ger även förslag på framtida forskning. Referenserna är relevanta och referenstekniken är korrekt.
Nr 10
Titel: Nurses knowledge and attitudes towards cancer- related fatigue.
Författare: Miller M mfl
Publicerat: European Journal Of Oncology Nursing.
År: 2001
Land: Scottland
Syfte: Studien hade två syften dels att undersöka kunskapen och attityder om fatigue bland
sjuksköterskor arbetande inom olika områden av hälso- och sjukvården. Samt dels att undersöka om det fanns skillnader i sjuksköterskornas kunskaper och attityder i olika kliniska områden/specialiteter.
Metod: Kvantitativ deskriptiv design med strukturerade enkäter.
Urval: legitimerade sjuksköterskor arbetande inom kommunalavdelning (95 st), kirurgiskavdelning (130 st), medicinskavdelning (134 st) samt onkologiskavdelning (111 st).
Resultat: Studien visade att sjuksköterskorna underskattade incidensen av fatigue, de hade
snål kommunikation med patienterna samt endast lite kunskaper och praktiska färdigheter
angående bedömning och hantering av fatigue. Men sjuksköterskor från alla områden hade
förståelse för hur fatigue inverkade på patienternas dagliga liv och sjuksköterskans roll i att
åtgärda fatigue.
Kvalitetsbedömning:
Titeln är relevant och speglar studiens innehåll. Abstract beskriver metod och resultat kortfattat och slutsatser dras, inget tydligt syfte finns i abstract. Introduktionen beskriver forskningsproblemet väl för läsare samt refererar till tidigare forskning. Tydligt syfte finns i introduktionen, studien hade två syften. Metoden är beskriven med urval, tillvägagångssätt med enkäter
och analys av data. Studien är godkänd av etisk kommitté. Resultatet är något ostrukturerat
och rörigt där det är svårt att se skillnaderna mellan sjuksköterskegrupperna. Fler tabeller
hade underlättat presentationen av resultatet för läsarna. Resultatet besvarar studiens syften
37
och presenteras i kategorier. I diskussionen sammanfattas och tolkas resultatet. Författarna ger
exempel på framtida studier samt drar slutsatser. Studiens begränsningar och fördelar beskrivs
samt jämförelser med andra liknande studier gällande för- och nackdelar görs. En viktig begränsning som beskrivs i denna studie är att endast 43 % av urvalet svarade på enkäten, detta
leder till att det kan vara svårt att generalisera studiens resultat. Referenstekniken är korrekt.
Nr 11
Titel: Pain and fatigue management: Results of a nursing randomized clinical trial.
Författare: Given B m fl
Publicerat: Oncology Nursing Forum.
År: 2002
Land: USA
Syfte: Syftet var att jämföra patienter som genomgår cytostatikabehandling och upplever
smärta och fatigue, där vissa patienter erhåller sedvanlig omvårdnad och där andra patienter
får sedvanlig omvårdnad plus en sjuksköterskeintervention.
Metod: En kvalitativ interventionsstudie med intervjuer och patientjournaler.
Urval: i studien ingick 113 patienter varav 53 i den experimentella gruppen och 60 i kontrollgruppen. Patienterna var minst 40 år och skulle erhålla cytostatikabehandling, alla patienter
skulle ha rapporterat smärta och fatigue vid behandlingens start, de skulle kunna läsa och förstå engelska samt vilja deltaga i studien och även deras vårdare. Exkluderade var patienter
som inte troddes överleva perioden för studien.
Resultat: Den experimentella gruppen som fick sjuksköterskeinterventionen visade en minskning av antal symtom/biverkningar och fick en bättre social och fysisk funktion än kontrollgruppen.
Kvalitetsbedömning:
Titeln är ok men något vilseledande. Abstract är tydligt med syfte, metod och resultat, strukturerad med underrubriker. Introduktionen är något lång i jämförelse med resultat och diskussion. Den beskriver centrala begrepp på ett bra sätt och syftet framkommer tydligt. Metoden
är mycket noggrann beskriven med urval, instrument, intervention samt analys. Studien är
godkänd av etisk kommitté samt patienterna har givit sitt medgivande. Resultatet är kort, kanske mycket beroende på att vissa delar inte var signifikanta. De kompletterar sitt skriftliga
resultat i tabeller. Diskussionen är väldigt kort vilket är synd då den hade kunnat komplettera
det korta resultatet. Studiens begränsningar beskrivs kortfattat under egen rubrik. Författarna
sammanfattar resultatet och slutsatser dras. Re ferenstekniken är korrekt.
38