Ebba Grip salen
13.40
Vendestigens förskola och skola Kodad kunskap
Programmering styr många delar av vår vardag och är en osynlig del av vårt samhälle.
Överallt stöter vi på programmering från det vi vaknar till vi går och lägger oss. Svenska,
engelska och matematik är självklara verktyg för att kunna förstå och hantera sin omvärld.
Programmering ska vara likaså.
Ansvarig för projektet på skolan är Marie Gustafsson och ansvarig skolledare är Eva
Ekendahl
14.10
Stocksundsskolan Normkritik i litteraturen och vardagen
Vi vill öka kunskapen, medvetandet och förståelsen kring ett normkritiskt tänkande hos och
elever i år 2. Vi vill skapa en miljö präglad av respekt för alla individer i enlighet med skolans
värdegrund. Vi vill väcka elevernas nyfikenhet kring normkritik genom att de får ta del av
berättelser där huvudkaraktärerna skiljer sig från normen och vågar vara sig själva. Genom ett
frekvent arbete med kontinuerliga bokklubbar och läsgrupper där innehållet i böckerna
diskuteras och analyseras, hoppas vi att läsintresset, läsförståelsen och läshastigheten ökar hos
barnen.
Ansvarig för projektet på skolan är Maria Sewerin, Jennie Naziri,Johanna König och ansvarig
skolledare är Marie Altenberg
14.40
Nora Herrgårds förskola
av digitala lärverktyg
Barns inflytande över sitt eget lärande med hjälp
Barnen på Nora Herrgårds förskola kommer i framtiden i ännu högre grad att gå på en
förskola där deras kunskap och intressen blir tillvaratagna på ett konkret, lustfyllt och
utvecklingsorienterat vis.Med hjälp av ett projektinriktat arbetssätt, pedagogers lyhördhet och
kompetens samt användadne av digitala lärverktyg får barnen inflytande över sitt eget lärande
och en lyustfylld, kreativ undervisning utgör förskolans verksamhet. Efter projektet ska
pedagogerna vara bekväma med att kontinuerligt och aktivt dagligen använda digitala
lärverktyg som en naturlig de3l av arbetet på förskolan, på ett sätt som gynnar barnens
inflytande över sitt eget lärande3 och som synliggör deras lärande. de digitala lärverktygen
ska användas på ett sätt sominte tar tide från barnen utan snarare förstärker närvaron med
barnen, då barnesns lärande dokumenteras och reflekteras över i stundern tillsammans med
barnen och med hjälp av de digitala lärverktygen. Arbetsstättet och verktygen ska öka
föräldrarnas insyn i barnens lärande på förskolan och det ska öka deras förståelse för
förskolans läroplansuppdrag på ett sätt som gynnar föräldrars möjlighet att utöva inflytande,
samverkan mellan förskola och hgem satm gynna barnen då det ska öka föräldrarnas
möjlighet att se coh förstå barnens kunnadne och lärande
Ansvarig för projektet på skolan är Ulrika Jerkgård, Charlotte Ferde och ansvarig skolledare
är Jeanette Magnusson
15.10
Danderyds gymnasium och Mörbyskolans nya faddersystem för ett
långsiktigt samarbete med avsikt att väcka intresse för matematik/naturvetenskap och
underlätta övergång från grundskola till gymnasium
Projekts plan är att bilda ett faddersystem med planerade aktiviteter mellan Danderyds
gymnasium och Mörbyskolan. Avsikten är att skapa viktiga förebilder för att inspirera och
väcka intresse för matematik/naturvetenskap vilket också kommer bidra till att underlätta
övergång från grundskola till gymnasium samt öka måluppfyllelsen. Syfte: • genom ett
faddersystem i elevgrupperna och över åldersgränserna skapar vi viktiga förebilder för att
inspirera och öka intresse för matematik/naturvetenskap • minska gapet mellan övergång från
grundskola till gymnasium genom planerade elevträffar under läsåret 16-17 • erbjuda extra
stimulans för elever i åk 7-9 vid Mörbyskolan genom deltagande i del av
matematikspetsutbildningen vid Danderyds gymnasium. • bjuda gymnasieeleverna vid
Danderyds gymnasium på utmaningar som exempelvis designa problemlösningsuppgifter för
grundskoleelever. • att för andra externa elever väcka intresse för matematikspetsutbildning
vid Mörbyskolan och Danderyds gymnasium genom fungera som värd för mellanstadiet
respektive högstadieskolornas matematiktävling. • stimulera ma-spetselever vid Danderyds
gymnasium genom deltagande i Nationellt läger som arrangeras i Linköping för Sveriges
bästa elever. Målbild: Skapa ett långsiktigt och ständigt återkommande samarbete mellan
Mörbyskolan och Danderyds gymnasium som är väldokumenterat och som i framtiden inte är
personbundet utan ligger som ett grundskelett för framtida och fortsatt samarbete. Genom
dessa samarbetsinsatser med aktiviteter ser vi ett ökat intresse för naturvetenskap/matematik
samt en ökad måluppfyllelse i både grundskola och gymnasium. Vi har också minskat gapet
mellan övergång från grundskola till gymnasium. En tredjedel av eleverna från Mörbyskolan
väljer Matematikspetsutbildningen vid Danderyds gymnasium.
Ansvarig för projektet på skolan är Susanne Gennow och ansvarig skolledare är Gabriella
Björk
Banérsalen
13.40
Ekebyskolan Samverkan skola-fritidshem genom digitala hjälpmedel
Ökad samverkan och samarbete mellan skola och fritids samt mellan de äldre och yngre
barnen. - Fler pedagoger ska kunna använda och hantera digitala verktyg samt bredda
kunskaperna för de pedagoger som redan använder sig av digitala verktyg. - Alla elever på
skolan tar del av digitalt lärande.
I arbetet med internet och webbpublicering i skolan så kommer vi som lärare och pedagoger i
kontakt med frågor som: Hur ska man vara mot andra på nätet, hur ska man "prata" på nätet,
vad får och får man inte göra på nätet? Frågor som rör nätetikett. Dessa frågor är lämpliga att
prata om i undervisningen, och som vi sedan kan praktisera i utförandet av tex en klassblogg,
filmer, socialamedier eller annan likvärdig arena på nätet. Här ser vi att vi hittar en naturlig
plats där lärare och fritidspedagoger kan samverka genom hela elevernas skoldag. Vi kan
genom vår samverkan dela upp eleverna i mindre grupper, läraren som är expert på teorin och
fritidspedagogen som är expert på praktiken. Praktiskt arbete och spontana samtal med
eleverna kring funderingar som väckts under lektion kan plockas upp under elevernas tid på
fritidshemmet.
Ansvarig för projektet på skolan är Maria Bjäråker och Maria Björklund och ansvarig
skolledare är Ann-Sofie Hallberg
14.10
Mörbyskolan Internet i ljus och mörker
Vi vill - förebygga kränkningar och mobbning relaterade till internet, uppmärksamma
rättigheter/skyldigheter och källkritik - öka elevinflytandet genom att utgå från deras intresse
och vardag - lyfta möjligheterna på internet (entreprenörskap, näringslivets efterfrågan mm) öka samarbetet med föräldrarna - höja kollegiets kompetens inom detta område (MIK) - höja
kollegiets kompetens inom estetiska lärprocesser, t ex genom drama -samverka över
ämnesgränserna och hitta områden för sambedömning
Ansvarig för projektet på skolan är Else-marie Lagerlöf, Helena Norin Odelberg, Susanne
Lindberg och ansvarig skolledare är Harri Koski
14.40
Baldersskolan och Kyrkskolan
En röd tråd för NO-undervisning med undersökande arbetssätt år F-3. Luftens
grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
Projektet syftar till att tillsammans med NO-experten Hans Persson ta fram ett användbart
stöd för undervisning i NO åk F-3 utifrån Lgr 11. Vi vill att det undervisningsstöd vi
formulerar kan komma att inspirera andra lärare att hitta vägar för att utveckla de tre förmågor
som anges av Lgr 11 för NO-ämnena. Inom ramen för projektet får vi som är lärare
kompetensutveckling och handledning för vårt arbete i klassrummet. Vi vill hitta vägar för att
väcka våra elevers intresse och fånga deras nyfikenhet för naturvetenskap genom ett
undersökande och stimulerande arbetssätt. Vi hoppas att projektet resulterar i att vi och våra
elever utvecklar vår förtrogenhet med att använda ett undersökande arbete inom
naturvetenskap. Detta genom lustfyllda och meningsfulla experiment som tar elevernas egna
idéer på allvar och att de får möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera och samtala,
beskriva skillnader och likheter med NO-begrepp. Från förskoleklassens mål att utveckla och
stimulera barnens vilja och lust att lära samt att väcka deras nyfikenhet, till att i år 1-3 kunna
formulera ett problem, ställa en hypotes, göra undersökningar, få fram ett resultat, reflektera
över resultatet, dokumentera och komma till en slutsats. Allt detta enligt den progression som
finns angiven i Lgr 11. Vi vill synliggöra naturvetenskapen runt omkring oss och göra
konkreta undersökningar. Vi vill också få in det historiska perspektivet om tankar kring äldre
tiders naturvetenskap för att förstå och förklara fenomen i naturen. Klass 3a och 3b kommer
vara pilotklasser för att starta en blogg där lärare och elever tillsammans dokumenterar
projektet. På så sätt uppnår vi syftet med att projektet resulterar i en användbar modell som
andra lätt kan ta del av och förhoppningsvis inspireras av. Från LGR 11 centralt innehåll
Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga
undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Luftens grundläggande egenskaper
och hur de kan observeras. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla en förståelse
för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Genomföra systematiska undersökningar i naturkunskap.
Ansvarig för projektet på skolan är Gunilla Hugoson, Malin Rönne och ansvarig skolledare är
Emil Hanstad
15.10
Skogsgläntans förskola och Rosenvägens förskola
teknik i barnens förskoleverksamhet
Naturvetenskap och
Vi vill att barnen på ett lustfyllt sätt ska få undersöka, upptäcka och utforska naturvetenskap
och teknik i vardagen tillsammans med pedagogerna. Inom projektet vill vi skapa
förutsättningar och uppmärksamma pedagogen på naturvetenskapens och teknikens
förutsättningar och betydelse för det dagliga livet, så att pedagogen med kunskap och intresse
ska arbeta tillsammans med barnen så att en bredare förståelse för naturvetenskap och teknik i
vardagen skapas.
Ansvarig för projektet på skolan är Jan Isaksson och ansvarig skolledare är Monica Nilvang
15.40-16.15 Viktor Rydberg gymnasium
Den motiverande matematikundervisningen
Under läsåret 2015/2016 har jag genomfört en studie där jag följt matematikundervisningen i
en klass under sex veckor på Viktor Rydberg gymnasium i Djursholm. Under studien
identifierades den relationella pedagogikens praktik vara av betydelse för elevernas
motivation, kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtidigt kunde det också konstateras att
det fanns utvecklingsområden inom genomförandet av det formativa arbetet i
undervisningssitutationen. Den studie som jag önskar bedriva under läsåret 2016/2017 är
därför att undersöka matematikundervisningen i kommunens tre gymnasieskolor: Marina
läroverket, Danderyds gymnasium samt Viktor Rydberg gymnasium. Syftet är att studera hur
det formativa arbetet och bedömningen gestaltas i matematikundervisningen hos ett större
antal gymnasieskolor och därmed ett större antal matematikklasser. Målet är att identifiera
vilka formativa bedömningsfaktorer och arbetssätt som existerar och påverkar
måluppfyllelsen för gymnasieelever samt stimulerar till kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende i matematikämnet. I förlängningen ämnar jag att identifiera skilda metoder
som tillsammans kan bidra till en utveckling av kompetensen kring det formativa
bedömningsarbetet inom matematikämnet. Studiens resultat kommer att redovisas i ett
projektseminarium våren 2017 samt i en rapport. I samband med resultatredovisningen vill jag
även initiera en workshop med fokus på det kollegiala lärandet inom kommunen och de tre
berörda gymnasieskolorna. Detta tillfälle ska leda till ett utvecklingsarbete, inom kommunen
samt förhoppningsvis också inom Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, med fokus på att
utveckla och implementera formativa arbetsmetoder i matematikundervisningen.
Ansvarig för projektet på skolan är Anna Holmlöv Sarri och ansvarig skolledare är Kristy
Lundström
Viktor Rydberg gymnasium Utvärdering av det kollegiala lärandet i matematik och
svenska i Danderyd kommuns tre gymnasieskolor
Olika former av kollegialt lärande har i flera studier visat sig vara en framgångsfaktor för
elevers måluppfyllelse. Skilda studier av till exempel Timperley, Robinson, Thelin, Blossing
och Scherp visar på att ”professional learning communities” eller ”lärande gemenskaper”
främjar elevers lärande och utveckling. Både Skolverket och Skolinspektionen har i flera
rapporter lyft fram det kollegiala lärandet som en nyckelfaktor för utveckling av
undervisningens kvalitet och elevers resultat. Betydelsen av det kollegiala lärandet är också
central i de fortbildningsinsatser som Skolverket genomför i exempelvis matematiklyftet och
läslyftet. Syftet med projektet är att utvärdera det kollegiala lärandet i ämnena svenska och
matematik i Danderyd kommuns tre gymnasieskolor. Utvärderingen ska ge kunskap om vad
det kollegiala lärandet handlar om och i vilka former det sker. Utvärderingen kommer att ge
kunskap om möjligheter och begränsningar i det kollegiala lärandet i Danderyds kommun
med avseende på såväl förutsättningar som processer. Genom att identifiera och värdera dessa
genereras kunskap som kan användas för att utveckla det kollegiala lärandet med fokus på att
förbättra metoder i undervisningen som leder till bättre elevresultat.
Ansvarig för projektet på skolan är Markus Andersson och ansvarig skolledare är Kristy
Lundström
Viktor Rydberg gymnasium
Det formativa arbetssättets verkan på elevers lärande
Syftet med studien är att nå en ökad förståelse kring hur elever upplever det formativa arbetet
i klassrummet och hur det praktiseras på andra gymnasieskolor. Detta genom att studera
didaktiska situationer för att utveckla den formativa återkopplingen i en skrivprocess. Målet är
vidare även att identifiera vad som påverkar och motiverar elevers lärande hos en bredare
elevgrupp. Under det pågående läsåret 2015/2016 har jag undersökt elevernas upplevelser av
processkrivande i svenskämnet utifrån lärarens formativa respons såväl som kamratrespons.
Målet har varit att utveckla det didaktiska arbetssättet i klassrummet när det gäller den
formativa återkopplingen för att öka elevernas förståelse för sitt eget lärande och det
kvalitativa kursmålet. Undersökningen har resulterat i att didaktiska utvecklingsområden har
kunnat påvisas men även hur skillnaden i att tolka och praktisera ett formativt arbetssätt i
förhållande till formativ bedömning kan påverka elevers upplevelse kring sitt lärande. Därför
är min önskan att vidareutveckla denna studie under läsåret 2016/2017 till att omfatta även två
andra gymnasieskolor i kommunen. Ambitionen är att identifiera vilka skilda formativa
arbetssätt och som tillämpas, på ett större antal skolor, för att stimulera elever till
processkrivande i svenskämnet och hur det påverkar elevernas måluppfyllelse. Detta för att i
ett vidare perspektiv utveckla formativa responsmetoder i skrivprocessen för gymnasieelever
som kan få dem till att både öka sin förståelse för sitt eget lärande och motivera dem att
förbättra sina färdigheter.
Ansvarig för projektet på skolan är Mona von Porat och ansvarig skolledare är Kristy
Lundström,
