Ekonomihögskolan
FEN 308 Logistik, 5p
Introduktion till logistik
Roger Stokkedal
Ekonomihögskolan
Strukturella förändringar
Ökad storskalighet i produktionsteknik och
produktionsanläggningar
Ökad komplexitet i produktionstekniken
Ökad produktfunktionalitet och komplexitet
Skärpta miljökrav kring produkt och produktion
Frihandel – Global konkurrens
”Recycling” med återvinning och återanvändning
”Den stora utmaningen”
Ekonomihögskolan
”Allt komplexare leverantörsnätverk skall etableras
på allt kortare tid för att tillverka allt komplexare
produkter till en marknad med allt högre krav - på snabb marknadsintroduktion, funktionalitet,
kvalitet och leveransservice”
För att lyckas krävs:
¾Kortare ledtider i alla sammanhang
¾Standardiserade gränssnitt och arbetssätt
¾Allt säkrare och mer robusta (logistik-)processer
¾Reducerad osäkerhet – snabbare informationsflöden
1
Genomloppstid och
värdeökning
Reducerade ledtider kan
ge ökad värdeskapande
Värdeskapande
Ekonomihögskolan
Regionlager
Transportlager
Färdigvarulager
Produiktion
Regionlager
Färdigvarulager
Produiktion
Transportlager
Reducerad
genomloppstid ger
reducerad ledtid och
kapitalbindning
Råvarulager
Tid
Logistikens utveckling - historik
Ekonomihögskolan
Militärt ursprung
Ex Napoleon
Logistikens historiska framväxt
Fas 1 – Transport- och lageroptimering
Innan 1960 – Matematiska modeller tillverkning-kund (distribution)
1960-talet – Introduktion av totalkostnadsanalysen
Fas 2 – Materialadministration (MA)
60-70 talet – Helhetssyn på materialflödet från råvaruleverantör till
slutlig förbrukare, från kostnadsfokus till vinstfokus
Fas 3 – Logistikstrategi
1980-talet – Fokus på kundtillfredsställelse, korta ledtider och
resurs”snålhet” – Influerad av japansk bilindustri
1980/90-talet – Kraftig utveckling inom IT
Fas 4 – Supply Chain Management
Outsourcing, fokus på kärnverksamhet
Begrepp som ”Försörjningskedjor och The extended enterprise”
Senareläggning genom 3-parts företag
Ekonomihögskolan
Definition av logistik
Logistik är processen med att planera, implementera och
kontrollera ett effektivt varuflöde och lagring av
råmaterial, varor i arbete, färdigvara, service och
information, från råvara till slutanvändare med syftet att
tillfredsställa kundens behov.
2
De sju R-en
Ekonomihögskolan
1.
Rätt material,
i Rätt mängd,
2.
i Rätt skick,
3.
vid Rätt plats,
4.
i Rätt tid,
5.
till Rätt kund och
6.
till Rätt kostnad
7.
Totalkostnad
Ekonomihögskolan
Produktionskostnader
Distributionskostnader
Hantverk
80%
20%
Industrialisering
50%
50%
Automation
25%
75%
Ekonomihögskolan
Några grundbultar inom logistiken
Helhetssynen och totalkostnadsprincipen
Det sammanhängande flödet av material från
råvarukällor till slutförbrukare och vidare till
återvinning
Processynsättet
Ett utvecklat leveransservicebegrepp
3
Det totala logistiksynsättet
Ekonomihögskolan
Affärsidé
Mål
Strategier
Policy
Policy
Policy
Inköp
Produktion
&
Distribution
&
Försörjning
Styrning
Samordning
Drift
&
Samordning MF / Försäljning
Styrning
Styrning
Fysiskt varuflöde
Ekonomihögskolan
Viktiga regler vid tillämpning av
”Helhetssynen och totalkostnadsprincipen”
¾ En kostnadsbesparing på ett ställe i flödet kan medföra en
kostnadsökning på ett annat och vice versa.
¾ En total kostnadsökning i flödet måste i slutändan belastas
konsumenten.
¾ En intäktshöjande åtgärd kan få kostnadshöjande effekter
t.ex då det gäller:
• Nytt design
• Frekventare leveranser
• Bredare sortiment
• Kortare leveranstider
Ekonomihögskolan
Viktiga regler vid tillämpning av
”Helhetssyn och totalkostnadsprincipen”
¾ Samtliga effekter av påtänkta eller beslutade
förändringar måste beaktas oavsett:
• Var i flödet de uppträder
• Vem som initialt får bära kostnadsökningar eller
dra nytta av kostnadsminskningar
¾ Hur dessa kostnadsökningar och minskningar
skall “fördelas” mellan aktörerna längs flödet får i
nästa skede avgöras i kommersiella
förhandlingar
4
Strategiska logistikaktiviteter
Ekonomihögskolan
•
•
•
•
•
•
Differentiering av leveransservice
Centralisering av färdigvarulager
Produktion mot kundorder
Övergång till JIT-produktion
Outsourcing av produktion
Systemintegration med leverantör
Taktiska logistikaktiviteter
Ekonomihögskolan
•
•
•
•
Investering i distributionsfordon
Övergång från fast till flytande lagerplacering
Beslut om serielängd i produktionen
Övergång från funktionsverkstad till lineproduktion
• Beslut om orderkvantitet
• Val av leverantörer
Operativa logistikaktiviteter
Ekonomihögskolan
•
•
•
•
•
•
Planering av distributionsfordons dagliga rutter
Mottagning av order
Utläggning av produktionsorder
Styrning av interna transporter
Placering av inköpsorder
Godsmottagning
5
Förutsättningar för konkurrenskraft
Ekonomihögskolan
•
•
•
•
•
Korta leveranstider
Många och kundanpassade produkter
Låga kostnader
Kort ”time-to-market”
Kvalitet och leveranssäkerhet är självklarheter
– Pris, flexibilitet och leveranstid är det som skiljer
vinnarna från förlorarna
Målsättningar för logistiken
Ekonomihögskolan
•
•
•
•
•
Hög leveransservice till marknaden
Hög leveransservice till produktionen
Låga driftskostnader
Låg kapitalbindning
Hög flexibilitet
Logistik och lönsamhet
Ekonomihögskolan
•
Syftet med logistikutveckling är att förbättra
leveransservicen, reducera kostnaderna och det bundna
kapitalet för att förbättra företagets lönsamhet
Ökad leveransservice
Ökad
försäljning
Bättre
vinst och
vinstgrad
Reducerade
logistikkostnader
Reducerade
kostnader
Bättre
räntabilitet
Bättre
omsättningshastighet
Mindre
kapitalbindning
Bättre
kapacitetsutnyttjande
6
Ekonomihögskolan
Hur beskriver vi ett flöde? (1)
Genom röret strömmar ett flöde, F, i jämn takt
Just nu vid tiden = 0
F
L
L är mängden
varor
mellan
L
L
Efter en viss tid = T
har hela mängden
passerat
Ekonomihögskolan
F= L
T
Lagertyper och kapitalbindning
Principiellt sett kan vi ha tre typer av lager i ett
varuflöde:
• Produktionslager (varor i arbete) med eller utan
säkerhetslager.
• Transportlager
• Förbrukningslager
Produktionslager
Ekonomihögskolan
q
Ls = säkerhetslager
Medellager:
Tid
Ls + q/2 x förbrukning per år/produktionskapacitet per år
Exempel:
Årlig förbrukning av en artikel är 1 200 st. Produkten produceras i serier om 300 st.
Säkerhetslagret motsvarar 1 månads försäljning = 100 st. Produktionsapparaten har
en kapacitet som motsvarar 3 600 st av produkten.
Medellager = 100 + (300/2 * 1 200/3600) = 150 st.
7
Ekonomihögskolan
q
Transportlager
Tid
Medellager:
Förbrukning per år x transporttid i dagar/365
•Exempel:
–Vi har en årlig förbrukning om 1 200 styck och transporttiden är
5 dagar
¾Det genomsnittliga transporlagret: 1 200 * (5/365) = 16,4 styck
Transportlagret är alltså oberoende av sändningsfrekvensen
Ekonomihögskolan
Förbrukningslager
q
Ls = säkerhetslager
Tid
Medellager:
Ls + q/2
Exempel:
I vårt exempel är sändningsstorleken 300 st. Grossisten har ett säkerhetslager på 200
st = 2 månaders försäljning
Medellager = 200 + 300/2 = 350 st
Ekonomihögskolan
Kostnader för kapitalbindning och lagerhållning (1)
Kapitalbindningen i materialflödet (i lager, under
transport och i produktion är förknippad med bl a
utrymmes- och riskkostnader samt finansieringskostnader:
Den årliga finasieringskostnaden, FK, i kronor beräknas som:
FK
FK==LL••PP••rri i
där:
Kostnaden för kapitalbinding kan beräknas
för t ex råvarulager, tillverkningslager, FVlager, och transportlager. Vid värdering av
produkten lägger man till varans inköpsvärde de upparbetade kostnaderna.
L är genomsnittlig varumängd
(lagernivå) i flödesavsnittet
eller lagret
P är värder per styck i kr
ri är den kakylmässiga räntan
8
Hur räknar vi fram nyckeltalet
“omsättningshastighet”? (1)
Ekonomihögskolan
L
Lagrets in- och
F
ut-port
F är flödet (mängd per år, kvartal , månad etc) av artiken i fråga
genom och ut ur lagret.
L är genomsnittliga lagernivån för artikeln.
Oh är omsättningshastigheten i antal gånger per år, kvartal , månad
etc
Oh =
Ekonomihögskolan
F
L
Hur räknar vi fram nyckeltalet
“omsättningshastighet”? (2)
•Exempel 1
• Flödet genom och ut ur lagret är 1 200 pallar per år
• I genomsnitt är lagernivån 400 pallar
F
¾ Oh = 1200/400 = 3,0 gånger per år ty Oh = L
•Exempel 2
•Av artikel AZ 245 har under de senaste kvartalet plockats
och levererats 3 692 stycken
•I genomsnitt har det funnit 260 stycken på hyllan under
samma period
¾Oh = 3692/260 = 14,2 gånger per kvartal eller 14,2•4 =
56.8 gånger per år
Ekonomihögskolan
Hur räknar vi fram nyckeltalet
“omsättningshastighet”? (3)
För sortiment eller delsortiment kan man räkna fram en
“sammanvägd” omsättningshastighet för hela (del-)sortimentet.
Uflödet ur lagret och den genomsnittliga lagerbehållningen
mäts i kronor. Värderingen skall vara densamma för båda!
Exempel:
• Flödet för ett sortiment av borrar och skärverktyg genom och
ut ur lagret har ett värde som under de senaste 12 månaderna
uppgått till 165 500 kr (värderat till inköpspris.)
• Det genomsnittliga lagervärdet för samma sortiment har
uppgått till 48 600 kr (också värderat till inköpspris.)
¾ Oh = 165500/48600 = 3,41 gånger per år
9
Hur räknar vi fram nyckeltalet
“genomloppstid”?
Ekonomihögskolan
•Exempel 1 (forts)
•Oh = 1200/400 = 3,0 gånger per år
¾Genomloppstiden (d v s den genomsnittliga liggtiden på
lagret) = 1/3 år eller 12/3 = 4 månader
T= 1
Oh
•Exempel 2 (forts)
•Oh = 3692/260 = 14,2 gånger per kvartal eller 14,2•4 =
56.8 gånger per år
¾Genomloppstiden = 1/56,8 = 0,018 år eller 365/56,8 = 6,4
dagar.
Kostnader för lagerhåll och
lagerpåfyllnad
Ekonomihögskolan
När man skall bestämma vilken partistorlek (q)
som är den optimala, måste vi ta hänsyn till
följande kostnader:
• Kostnader för att binda varor i lager, den
såkallade lagerräntan (r)
• Kostnader som uppstår i samband med att varje
order läggs eller produktionsserie startar, den
såkallade ordersärkostnaden (kp)
• Eventuella kvantitetsrabatter
Hur påverkar påfyllningsfrekvensen?
antal order per år
Ekonomihögskolan
Ordersärkostnad (Kp) = 500 kr
Lagernivå, st
500:100
75
500:-
50
500:- 500:- 500:Genomsnittl. lagervärde = 100/2 = 50
25
Genomsnittl. lagervärd = 25/2 = 12,5
Tid
0, 0
3
6
9
12
Månader
10
Hur kan vi reducera
kapitalbindningen?
Ekonomihögskolan
Genom att skapa ett snabbare
flöde genom produktionen:
Genom att senarelägga
kostsamma operationer
och inmontering av
dyrare komponenter:
Hur påverkar påfyllningsfrekvensen?
antal order per år
Ekonomihögskolan
Lagernivå, st
Fyra påfyllningar
(order) per år:
OH = 8ggr/år,
Liggtid (mv) = 45 d
100
En påfyllning
(order) per år:
OH = 2ggr/år,
liggtid (mv)= 180 d
75
50
Genomsnittl. lagervärde = 100/2 = 50
25
Genomsnittl. lagervärde = 25/2 = 12,5
Tid
0, 0
90
180
270
Dagar, år
360, 1
”The Forrester effect” (1)
Ekonomihögskolan
+40%
+28%
+25%
+16%
+10%
0%
-10%
Detaljistens order från kunder
Grossistens order från detaljisten
10
Månader
Fabrikens order från grossisten
Fabrikens produktion
Ju längre bak i kedjan du befinner dig, desto större blir effekten!
11
Ekonomihögskolan
”The Forrester effect” (2)
--Hur neutraliserar man den?
Reducera antal lager mellan produktion och konsumtion
Kör så små inköps-, produktions- och transportserier som
möjligt
Undvik beställningspunkt system
Implementera transparenta realtidsinformationssystem
baserad på POS-data (POS = Point of Sale)
Ekonomihögskolan
Distribution...
vad talar vi om?
•lagring
•plock
•ordermottagning
•fastställning av leveranstid
•framställning av transportdokumentation
•val av transportsätt/transporttidpunkt
•orderklargöring
•Lagerredovisning
•utlastning
•transport
•fakturering
Ekonomihögskolan
Allt som händer
efter att varan är
färdigproducerad
för att skapa
platsnytta åt
slutanvändaren
Distributionskanal
• Utgörs av ett antal mellanled som agerar mer eller mindre
beroende av varandra - med målsättningar och
förväntningar som kan stå i konflikt med varandra
• Syftet med en kanal är att tillhandahålla slutkund en önskad
kombination av det utbud man presterar ( t ex avseende
sändningskvantitet, ledtid, tillgänglighet, pris)
• Slutkunder påverkar distributionsstrukturen/ kanalens
utseende genom sin efterfrågan
12
Olika distributionskanaler
Ekonomihögskolan
Industri produkter
Kapital produkter
Konsument produkter
Produktionsorienterad
Marknadsorienterad
Fabrik
Fabrik
Distributionscentraler
Distributionscentraler(DC)
(DC)
Region
Regionlager
lager
Grossist
Grossist/ /detaljist
detaljist
Konsument
Konsument/ /kund
kund
Distributionskanaler
Ekonomihögskolan
Direkt distribution
Samtransport eller
centrallager
Ekonomihögskolan
15 kanaler
8 kanaler
Effektivitetsmått i distributionen
Mått på distributionens effektivitet:
•
•
•
Kostnader för att distribuera produkterna
Den kapitalbindning distributionen skapar
Den leveransservice distributionssystemet uppnår
Effektivitet uppnås genom att:
•
Minimera kostnaderna vid en viss servicenivå
•
Maximera leveransservicen vid en viss kostnadsnivå
13
Ändringar i distributionssystemet
Ekonomihögskolan
Medför:
•
•
•
•
Kostnadsökningar
Kostnadsreduktioner
Intäktsökningar
Intäktsreduktioner
Ändringar måste alltid avvägas mot den totala effekten för
företagets lönsamhet och kundrelationer
Ändringar i distributionssystemet
Ekonomihögskolan
Avvägning: Reducering av färdigvarulager:
+ reducerad kapitalbindning
+ reducerade lokalkostnader
+ mindre svinn och kassation
+ mindre försäkring
- flera restorder
- kunder byter leverantör
Kom ihåg ”The Forrester effect”?!
Ekonomihögskolan
+40%
+28%
+25%
+16%
+10%
0%
-10%
Detaljistens order från kunder
Grossistens order från detaljisten
10
Månader
Fabrikens order från grossisten
Fabrikens produktion
Ju längre bak i kedjan du befinner dig, desto större blir effekten!
14
Ekonomihögskolan
Just in time - JIT
• Material ska finnas tillgängligt i rätt tid - varken
för tidigt eller för sent
• Inköpsfunktion - antal leverantörer, pålitlighet,
elektronisk dataöverföring
• Transporter - sändningsstorlekar minskar,
frekvenser ökar - behov av samordning
• Utvecklade relationer mellan lev/kund direktleveranser
Ekonomihögskolan
Leverantörsstyrda lager
(Vendor Managed Inventory VMI)
• Leverantören har ansvar för kundens lager
• Manuell styrning eller IT-baserade materialstyrningssystem
(on-line eller batch kommunikation), visualiserade lager
• Precisering av ansvar t ex vem står för kapitalbindning,
investeringar, kostnader för svinn/inkurans, inventering
• Utbyte av prognoser, kampanjplanering etc
Ekonomihögskolan
Postponement vs spekulation
• Spekulation - i förväg bedöma efterfrågan och
lagra produkter för att skapa tillgänglighet
(tillverkning mot lager)
• Postponement eller senareläggning av aktiviteter.
(tillverkning mot kundorder)
2 huvudtyper:
Senarelagd differentiering/massanpassning
Geografisk senareläggning
15
Ekonomihögskolan
Postponement - senarelagd
differentiering
• Utformning av produkter i oberoende moduler, vilka kan
monteras och kombineras till olika varianter/produkter
• Utformning av tillverkningsprocessen/ tjänsteprocessen så
att den består av delprocesser som kan omformas i tid och
rum
• Lokalisering av noder (tillverkningsställen/
monteringsställen/lager) för att understödja att
differentieringen kan göras inom rimlig ledtid
Ekonomihögskolan
Postponement - geografisk
senareläggning
• Senarelägga den fysiska förflyttningen som ska
ske framåt i kanalen (till t ex regionala lager)
Ekonomihögskolan
A
A+B
A+B+C
16
Produkt
Pris
Påverkan
Logistik
Plats/kundservicenivåer
Lagerföringskostnader
Transport
kostnader
Inköpssärkostnader
Lagerhållningskostnader
Marknadsföring
Nödvändiga kostnadsavvägningar
inom marknadsföring och logistik
Ekonomihögskolan
Ekonomihögskolan
Logistik och marknadsföring
Intäktsskapande
Kostnadsreducerande
Logistik
Leveransservice:
•leveranstider
•leveranssäkerhet
•leveranspålitlighet
Rationella logistiksystem
för att reducera
kapitalbindningen och
sänka driftskostnaderna
Marknadsföring
Syftet med MF-funktionen är Beslut på marknadssidan
sätter ramar för
att nå avslut och skapa
kostnadsnivån i
transaktioner, dvs, intäkter
logistiksystemet
Ekonomihögskolan
Kundrelationer
”I genomsnitt är det sex gånger dyrare att
utveckla en ny kund än att behålla en
existerande.
existerande.
Ur en finansiell synpunkt borde det därför
läggas större vikt på att behålla existerande
kunder än att skaffa nya."
17
Vad är leveransservice? (1)
Ekonomihögskolan
Kundservice
Total
”Produkt”
Leveransservice
(tjänst)
Leveranskvalitet
Produktkvalitet
Produkt
Ekonomihögskolan
Kundservice
Aktiviteter efter köp
Aktiviteter före köp Aktiviteter vid köp
• Produktinformation • Enkelhet att placera order • Finansiering
• Lagertillgänglighet,
• Garanti, service,
och rådgivning
leveranssäkerhet
reparation och
• Utställningar och
• Leveranstid,
anpassningar
säljbesök
leveranspålitlighet
• Reservdelar
• Konstruktion och
• Orderstatusinformation
• Utbildning
produktutveckling
• Restorderrutiner
• Prov- och
• Anpassning av emballage
testmöjligheter
• Möjlighet för småorder
och hastorder
• Flexibilitet
• Beställnings- och
betalningsrutiner
“Logistikaspekter”
Ekonomihögskolan
d v s Leveransservice
Vad är leveransservice? (2)
- ”standardkomponenter” Leveranstid:
Leveranstid:
Anger tiden från kunden beställer tills varan är levererad
Leveranspålitlighet:
Leveranspålitlighet:
Anger leveranstidens pålitlighet (variation). Kan t.ex
uttryckas som andel order levererade i avtalad tid i
förhållande till totalt antal order (”98% inom rätt tid”)
Leveranssäkerhet:
Leveranssäkerhet:
Anger att rätt artikel levereras i rätt antal och att den
levereras fri från hanterings- och transportskador.
Kan t.ex uttryckas som t.ex andel order utan skador i
förhållande till totalt antal order
18
Vad är leveransservice? (3)
Ekonomihögskolan
- ”ytterligare komponenter” Lagertillgänglighet (sannolikheten att en vara som uppges vara
lagervara verkligen levereras från lager)
Anpassning av emballage
(Anpassning av) orderrutiner (hur smidigt är det att placera
order, t.ex On-line)
Flexibilitet, t.ex möjlighet för akutleverans, småorder,
specialemballage
Information (orderbekräftelse, avvikelserapportering,
restordersystem med mera)
Reklamationer/returer
Anpassning av kvantitet/frekvens
Anpassning av godsmärkning (t ex kunds order och artikel
nummer)
Relationer med kund/leverantör
Ekonomihögskolan
Mätning av leveransservice
Antal levererade artiklar
Lagertillgänglighet
kan mätas på olika
sätt:
LTG 2
Antal beställda artiklar
Antal komplett levererade order
Totalt antal order
Antal levererade orderrader
Totalt antal orderrader
LTG 3
LTG 4
Värdet av komplett levererade order
LTG 5
Värdet av samtliga order
Tid då leverans kan ske omgående
LTG 7
Total tid
Ekonomihögskolan
Att mäta leveransservice
Olika leveransservicemått kan ge totalt olika resultat
Antal komplett leverade order / antal order
Antal komplett leverade orderrader / ant orderrader
Antal leverade enheter / antal beställda enheter
värdet av leverade varor / värdet av beställda varor
TB leverade varor / TB beställda varor
Antal orderrader leverad i rätt tid / antal orderrader
Leverad Beställd
Diff.
% rätt
% fel
0
3
3
0 % 100 %
7
11
4
64 %
36 %
218
226
8
96 %
4%
kr 61 640 kr 85 040 kr 23 400
72 %
28 %
kr 15 360 kr 29 960 kr 14 600
51 %
49 %
9
11
2
82 %
18 %
19
Hur skapa rätt leveransservice?
Ekonomihögskolan
• Identifiera de viktigaste produkterna
• Identifiera de viktigaste kunderna
• Differentiera servicegrad i förhållande till
produkternas och kundernas betydelse
ABC - Analys
Ekonomihögskolan
accumulerad))
Procent av lönsamhet (accumulerad
“80/20” regeln
100%
95%
80%
A
B
20%
C
50%
100%
Procent av kunder/
kunder/produkter (accumulerad)
accumulerad)
Exempel: Kund/produktbidragsmatris
Ekonomihögskolan
Product
Custome r
Cla ssifica tion
I
II
III
IV
V
A
1
3
5
9
11
B
2
4
8
14
17
C
6
7
13
15
18
D
10
12
16
19
20
Operational Example
Priority range
1-5
6-10
11-15
16-20
In-Stock Availability Order Cycle Time Order Completeness
Standard
Standard (Hours)
Standard
100%
48
99%
95%
72
97%
90%
96
95%
85%
120
93%
20
Förväntningar och upplevd service
Ekonomihögskolan
Kundvärde
Verkligt värde
Uppfattad värde
Företag A
Företag B
21
