Språk - kommunikation
• Är förmågan till språk art-specifik? Är den
typisk för människan eller kan djur lära sig
språk?
• Kan djurs kommunikation betraktas som
språk?
Språk - kommunikation
• Kommunikation
– Finns hos djur och människor
• Språk
– Viljestyrt.
– Symboliskt.
– Strukturerat
– Förekommer i olika modaliteter
• Tal
– ställer krav på talapparat och andning
Hur ser djurs kommunikation ut?
•
•
•
•
Hundar
Fåglar, t.ex Alex
Bin
Apor,
p t.ex
– Washoe
– Nim
– Kanzi
• Delfiner
Vilka slutsatser kan vi dra angående djurs förmåga till
språk?
1
Alex
Nim Chimpsky
Kanzi
2
Talspråkets evolution
The continuity debate:
• Har utveckling skett genom naturligt urval?
• Otroligt att något så komplext utvecklats ur så
enkla
kl fförstadier.
di Människors
i k språk
åk är såå unikt
ik
att det måste utvecklats plötsligt (Chomsky)
• Det finns många mellanformer av språk som
kan ha överlevnadsvärde (Pinker & Bloom)
Talspråkets evolution
Enligt en teori kan talspråket ha utvecklats från gester (gesture
theory)
• Gester och tal tycks bygga på samma neurologiska bas.
• Hjärnans storlek ökade långt innan svalget anpassades för tal.
Fråga: Varför övergick man från gester till tal?
• Användningen av verktyg gör att händerna är upptagna
• Teckenspråk kräver ögonkontakt
Talspråkets evolution
En annan teori fokuserar på hjärnans ökade
storlek och ”social kognition”.
• Hjärnans storlek kan ha utvecklats i takt med
att våra förfäder började leva i större grupper.
grupper
• Språk kan ha utvecklats som ett medel att hålla
ihop gruppen.
3
Språk och tanke
• Förhållandet mellan språk och
tänkande/världsbild har diskuterats i
århundraden på olika sätt.
• Diskussionen om olika språks förhållande till
världsbild anses av vissa börja med Wilhelm
von Humboldt (1767–1835).
• Idén att grammatik eller lexikon i ett språk
påverkar hur dess talare tänker är relativt ny.
Några olika benämningar och
variationer av en hypotes:
• Den språkliga relativitetshypotesen
• Sapir-Whorf-hypotesen
• Whorf-hypotesen eller den Whorfianska
hypotesen
• Svag eller stark relativitet
• Språklig determinism
Benjamin Lee Whorf (1897-1941)
Whorf ansåg att indianspråken i Amerika skilde
sig på ett avgörande sätt från engelska och
andra europeiska språk. Han menade bl. a. att
Hopiindianerna hade ett annat sätt att tala om
tid som speglade ett annat sätt att tänka om tid.
Detta förhållande formulerade Whorf som ”the
principle of linguistic relativity”
4
Whorf-inspirerad forskning under 50och 60-talen.
• Antropologisk lingvistik (Mathiot)
• Psykolingvistisk färgforskning.
– Lenneberg (1953) hävdade att de ord för färger
som finns i ett språk påverkar hur man uppfattar
färger.
– Berlin & Kay (1969) och Heider (1972) visade att
det finns ett antal basfärger (focal colours) som
alla känner igen oavsett färgtermer i språket.
Ny-whorfiansk forskning
(Lucy 1992, 2001, Levinson 2003)
• I den senaste tidens ny-whorfianska forskning
undersöker man relationen mellan språk och tänkande
som ett orsakssamband mellan två variabler.
• Den språkliga variabeln definieras som lexikala eller
grammatiska mönster i olika språk.
• Tanke-variabeln definieras som icke-språkligt
tänkande. Detta tänkande mäts i särskilt utformade
icke-språkliga test.
John A. Lucy (1992, 2001)
• I mayaspråket yucatec fungerar alla substantiv
ungefär som om de refererade till formlösa
substanser. Det finns ingen grammatisk gräns
mellan ”saker”
saker och formlösa substanser
substanser.
• Gör det att yucatec-talare lägger märke till
materialet snarare än formen på ett föremål?
5
MATERIAL ALTERNATE
PIVOT
SHAPE ALTERNATE
1. Unifunctional wholes
Plastic comb without handle
Plastic comb with handle
Wooden comb with handle
2. Trifunctional wholes
Cardboard matchbox
Cardboard spool
Plastic straw
3. Afunctional shape pieces
Paper book
Square sheet of paper
Square piece of burlap
Stephen Levinson (2003)
• I Guugu Yimithirr (Australien) finns inga relativa
uttryck som motsvarar höger och vänster, bara
absoluta uttryck som ungefär motsvarar
väderstrecken.
• Det gör, enligt Levinson, att GY-talare måste
utveckla en mental karta och kompass. Det finns inget
annat sätt att uttrycka var man är eller förhållandet
mellan två föremål än att använda uttryck
motsvarande väderstrecken.
6
Kritik: språket påverkar inte spatialt
tänkande
Li & Gleitman (2002) avfärdar ny-whorfianska
resultat och menar att språket bara speglar ett
medfött tänkande. Språkliga kategorier och
strukturer antas vara “more-or-less
more or less
straightforward mappings from a preexisting
conceptual space, programmed into our
biological nature”
Kritik: kulturen formar språket
Everett (2005) hävdar att det är kulturen som formar
språket. Som exempel på det beskriver han Pirahãkulturen och det han kallar “the restriction of
communication to the immediate experience of the
interlocutors .
interlocutors”
Pirahã-folket talar inte om sådant som ligger utanför
deras omedelbara erfarenhet och detta har lett till
”luckor” i deras språk, bl a avsaknad av räkneord. Det
kan också förklara deras oförmåga att räkna, menar
Everett.
7
Grammatiskt genus och tänkande
• Kan grammatiskt genus påverka hur man upplever ett
objekt?
• Belägg (Boroditsky, Schmidt & Phillips 2003) :
– Jämför tyska och spanska som har olika system för
grammatiskt genus
– Minnestest
– Beskrivning av saker med olika genus
– Bildtest
Grammatiskt genus, exempel
”Bridge” är i sin tyska motsvarighet feminint och i sin spanska
motsvarighet maskulint.
Tysktalande beskrev broar som beautiful, elegant, fragile,
peaceful, pretty...
Spansktalande beskrev broar som big, dangerous, long, strong...
”Key” är i sin tyska motsvarighet maskulint och i sin spanska
motsvarighet feminint.
Tysktalande nycklar som hard, heavy, jagged, useful ...
Spansktalande beskrev nycklar som little, lovely, shiny, tiny ...
8
