Skapelsen vittnar om den levande Guden

1 5 O K TOB E R 201 3
yz123
STUDIEARTIKLAR
2–8 DECEMBER
9–15 DECEMBER
16–22 DECEMBER
23–29 DECEMBER
¨
˚
Lardomar
fr
an
en
¨ ¨
¨
val forberedd bon
Lev i harmoni
med
¨
Jesus bon
Skapelsen vittnar
om den levande
Guden
SIDAN 7
˙
˚
S ANGER: 110, 15
¨
¨
˚
”Gor slavtjanst at
Jehova”
SIDAN 12
˙
˚
S ANGER: 62, 84
SIDAN 21
˙
˚
S ANGER: 68, 6
SIDAN 26
˙
˚
S ANGER: 57, 56
STUDIEARTIKLAR
ˇ Skapelsen vittnar om den levande Guden
GUATEMALA
¨
FRAMSIDAN: En forkunnare vittnar
´
i Panajachel, en liten stad vid Atitlan¨
sjon. Jehovas vittnen i Guatemala
˚
predikar de goda nyheterna pa 11
˚
¨
inhemska sprak, forutom spanska.
BEFOLKNING:
15 169 000
¨
˚
En osynlig Gud skapade vart synliga universum. Ar du helt
¨
¨
¨
overtygad om det? Alla ar inte det. Hur kan vi hjalpa andra
¨
˚
att forsta sanningen om Skaparen och samtidigt bygga upp
˚
˚
˚
¨
var egen tro pa honom? Det ska vi ta reda pa i den har
artikeln.
¨
¨
˚
ˇ ”Gor slavtjanst at Jehova”
¨
¨
˚
Som kristna uppmanas vi att gora slavtjanst at Jehova.
¨
˚
¨
I den har artikeln far vi veta vilken mojlighet slavar i det
¨
forntida Israel hade, hur vi kan se till att inte bli forslavade
¨
¨
av Satan och lockelserna i hans varld samt vilken beloning
¨
¨
¨
˚
som vantar dem som troget gor slavtjanst at Gud.
¨
FORKUNNARE:
¨
˚
¨ ¨
¨
ˇ Lardomar fran en val forberedd bon
¨
ˇ Lev i harmoni med Jesus bon
34 693
˚
¨
Om vi dagligen begrundar Guds ord kommer vara boner att
¨ ¨
¨
¨
forbattras. Den forsta artikeln belyser det med hjalp av en
¨
bon som leviterna bad. Den andra artikeln visar hur vi kan
¨
¨
˚
leva i harmoni med en karleksfull bon som Jesus bad. Bada
¨
¨
¨
bonerna visar hur vi kan satta Jehovas intressen framfor
¨
˚
personliga onskemal.
BIBELSTUDIER:
47606
BIBELSTUDIER
¨
FORKUNNARE
30 000
¨
OVRIGA ARTIKLAR
20 000
10 000
0
¨
3 De ville gora mer – i Filippinerna
˚
¨
17 Vi har litat pa Jehova och blivit valsignade
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
¨
¨
31 Kan du gora mer for att varna andra?
yz1236
˚
¨
¨
Den har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en
¨
del av ett varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som
¨
understods genom frivilliga bidrag (plusgiro 17 07-9).
¨
¨
˚
Om inget annat anges ar bibelcitaten hamtade fran
¨
¨
¨
Nya varldens oversattning av Den heliga skrift – studie˚
¨
utgava med fotnoter och parallellhanvisningar.
October 15, 2013
Vol. 134, No. 20 Semimonthly SWEDISH
Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und TraktatGesellschaft der Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus.
Verantwortliche Redaktion: Ramon Templeton, Selters/
˚
Taunus. Vakttornet (ISSN 0346-4040) utges pa svenska
av Jehovas vittnen, Stenhusvej 28, DK-4300 Holbæk,
Danmark. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Eriksson.
The Watchtower (ISSN 0043-1087). Periodicals Postage Paid at Brooklyn, NY, and at additional mailing
offices. POSTMASTER: Send address changes to Watchtower, 1000 Red Mills Road, Wallkill, NY 12589-3299.
5 2013 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Printed in Germany.
DE¨ VILLE
G ORA MER
i Filippinerna
¨
Gregorio och Marilou ar ett gift par i 40˚ ˚
¨
¨
˚
arsaldern. For ungefar 10 ar sedan var
¨
de pionjarer i Manila samtidigt som de
arbetade heltid. Det var jobbigt, men de klarade
˚
¨
det. Sedan blev Marilou befordrad pa banken dar
¨
˚
¨
hon jobbade. Hon sager: ”Vara valbetalda jobb
¨
gjorde att vi kunde leva ett bekvamt liv.” De
˚
¨
¨
fick sa bra ekonomi att de bestamde sig for att
¨
˚
¨
˚
bygga sitt dromhus i ett fint omrade ungefar tva
¨
mil oster om Manila. De skrev kontrakt med en
¨
byggfirma och band sig vid att gora avbetalningar
˚
˚
manadsvis i tio ar.
¨
”DET K ANDES
SOM OM JAG
˚
STAL FR AN JEHOVA”
¨
˚
Marilou berattar: ”Mitt nya jobb tog sa mycket tid
¨
och kraft att jag tappade lusten for andlig verk¨
˚
samhet. Det kandes som om jag stal fran Jeho¨
¨
va.” Hon forklarar: ”Jehova fick inte langre den tid
som jag hade lovat att ge honom.” Gregorio och
¨
˚
Marilou var inte nojda med situationen, sa de sat¨
te sig ner for att prata igenom vart deras liv var
˚ ¨
¨
¨
¨ ¨
pa vag. Gregorio sager: ”Vi ville gora en forand˚
ring men visste inte riktigt hur. Vi ville fa mer tid
¨
˚
till andliga aktiviteter, sarskilt med tanke pa att vi
¨
˚
¨
”Det finns inget som gor en sa glad som nar nya kommer
˚
¨
¨
¨
˚
med i sanningen. Vart liv ar battre an nagonsin.”
– Gregorio och Marilou
3
¨
¨
HUR FORSORJER DE SIG?
¨
˚
¨
Omkring 70 broder och systrar fran olika lander har
¨
¨
¨
flyttat till Filippinerna for att hjalpa till i tjansten. De
¨
˚
flesta ar mellan 18 och 50 ar. Robert och Mirjam, ett
˚ ˚
˚
¨
¨
gift par i 40-arsaldern fran Tyskland, berattar att de tankte
¨
˚
¨
˚
tjana utomlands ett ar. De ar fortfarande kvar pa Filippinerna,
˚
¨ ¨
¨
fjorton ar senare! Hur forsorjer de sig? Robert sager: ”Efter¨
˚
˚
¨ ˚
som det ar svart att fa jobb har, aker vi tillbaka till Tyskland
˚
˚
¨
˚
˚
en gang om aret for att jobba i tre manader. Pa de pengarna
¨
klarar vi oss och kan vara pionjarer i Filippinerna resten av
˚
aret.” Det finns naturligtvis utmaningar med att bo i ett annat
¨
¨
¨
land. Men Mirjam sager: ”Det kanns att Jehova stoder oss,
˚
¨
¨
och det ger inre frid.” Robert haller med och sager: ”Tjansten
¨
¨
˚
har har starkt var tro.”
˚
¨
inte hade nagra barn. Vi bad om Jehovas hjalp
¨
och vagledning.”
¨
¨
Under den har perioden horde de flera tal om att
¨
¨
¨
¨
¨
tjana dar behovet av forkunnare ar storre. ”De
¨
¨
˚ ˚
¨
har talen kandes som Jehovas svar pa vara bo¨
¨
ner”, sager Gregorio. De bad om mera tro for
˚
¨
att fa mod att kunna fatta ratt beslut. Ett stort
˚ ˚
hinder var det pagaende husbygget. De hade re˚
dan amorterat av motsvarande tre ar. Vad skulle
¨
¨
¨
de gora? Marilou berattar: ”Om vi brot kontraktet
¨
skulle vi forlora det vi redan hade betalat, en gan¨
˚
¨
ska stor summa. Men vi forstod att vi maste val¨
¨
ja mellan att satta Jehovas vilja framst eller ge ef¨
˚
¨
¨
˚
ter for vara egna materiella begar.” De tankte pa
¨
aposteln Paulus ord att vara beredd att ta en forlust. De drog sig ur projektet, sa upp sina jobb,
˚
¨
salde det mesta av sina agodelar och flyttade till
˚ ¨
¨
¨
en liten by pa on Palawan, ungefar 50 mil soder
om Manila. (Fil. 3:8)
¨
DE L ARDE SIG ”HEMLIGHETEN”
¨ ¨
Innan Gregorio och Marilou flyttade forsokte de
¨
¨
forbereda sig for att leva ett enklare liv. De in˚
¨ ¨
sag inte hur primitivt livet skulle bli forran de kom
¨
till sitt nya distrikt. ”Det var en stor chock”, sa-
4
¨
ger Marilou. ”Ingen elektricitet, inga bekvamlig¨
¨
˚
heter. I stallet for att bara trycka pa knappen
till riskokaren var vi tvungna att hugga ved och
¨
¨
˚
laga mat over oppen eld. Jag saknade att ga och
¨
¨
¨
shoppa, ata ute och gora andra saker som hor
˚
till storstadslivet.” Men de fortsatte paminna var¨
andra varfor de hade flyttat, och snart hade de
¨
vant sig. Hon sager: ”Nu njuter jag av den vackra
¨
¨
naturen och stjarnhimlen om kvallen. Men det
¨
¨
˚
¨
¨
basta ar att fa se manniskors glada leenden nar
¨
¨
¨
vi berattar om sanningen. Genom att tjana har
¨
¨ ¨
har vi lart oss hemligheten att vara fornojsamma.” (Fil. 4:12)
¨
¨
Gregorio berattar: ”Nar vi kom hit, fanns det bara
¨
¨
¨
˚
¨
fyra vittnen har. Nar jag borjade halla foredrag
˚
˚
varje vecka och spela gitarr till sangerna pa Ri¨
˚
˚
kets sal blev de valdigt glada.” Pa ett ar fick de
¨
se hur den lilla gruppen blev en blomstrande for˚
¨
¨
samling pa 24 forkunnare. Gregorio fortsatter: ”Vi
¨
¨
¨
¨
kanner oss verkligen rorda av all karlek forsam˚
¨
lingen visar oss.” Nu kan de se tillbaka pa mer an
˚
¨
˚
¨
sex ar i det har isolerade omradet. De sager: ”Det
¨
˚
¨
finns inget som gor en sa glad som nar nya kom˚
¨
¨
¨
˚
mer med i sanningen. Vart liv ar battre an nagonsin.”
VAKTTORNET
˚
JAG HAR FATT ”SMAKA OCH SE
¨
ATT JEHOVA AR GOD”
¨
¨
I Filippinerna har nastan 3 000 broder och syst˚
¨
¨
rar flyttat till omraden dar behovet av forkunnare
¨
¨
¨
ar storre. Omkring 500 av dem ar ogifta systrar.
¨
En av dem ar Karen.
¨
˚ ˚
¨
Karen ar i 25-arsaldern och vaxte upp i Baggao
˚ ¨
¨
˚
¨
pa on Luzon. Nar hon var i tonaren tankte hon
˚
¨
¨
¨
ofta pa att gora mer i tjansten. Hon berattar: ”Jag
¨
¨
¨
ville tjana dar det var storre behov, eftersom det
¨
˚
˚
˚
ar sa kort tid kvar och alla maste fa en chans att
¨
¨ ¨
hora sanningen.” En del i hennes familj forsokte
˚
¨
¨
pressa henne att satsa pa utbildning i stallet for
˚
¨
¨
att flytta till nagon avlagsen plats for att predika,
˚
¨
sa Karen bad Jehova om vagledning. Hon prata˚
¨
¨
de ocksa med andra som tjanar i behovsforsam¨
lingar. Nar hon var 18 flyttade hon till en liten ort
˚
drygt sex mil hemifran.
¨
Den lilla forsamlingen som Karen flyttade till har
˚
¨
distrikt i ett bergigt omrade langs Stilla havet.
¨
˚ ˚
Karen berattar: ”Bara att ga fran Baggao till den
¨
¨
nya forsamlingen tog tre dagar. Vi gick uppfor och
¨
¨
nerfor bergen och korsade olika floder mer an 30
˚
¨
¨
ganger.” Hon tillagger: ”For att komma till vissa bi˚
¨
¨
belstudier gar jag sex timmar, sover over dar och
¨
˚
¨
¨
gar sex timmar hem igen nasta dag.” Ar det vart
¨
¨
¨
allt besvar? ”Ibland varker benen”, sager Karen
med ett stort leende, ”men som mest har jag haft
˚
18 bibelstudier. Jag har verkligen fatt smaka och
¨
se att Jehova ar god.” (Ps. 34:8)
¨
¨
¨
˚
”JAG L ARDE MIG ATT F ORTR OSTA PA
JEHOVA”
¨
˚ ˚
˚
Sukhi ar en ogift syster i 40-arsaldern fran
USA. Vad fick henne att flytta till Filippinerna? Hon
˚
˚
var pa en kretssammankomst 2011, och da inter¨
˚
vjuades ett gift par. De berattade hur de salde
¨
¨
det mesta av sina agodelar for att kunna flytta
¨
¨
¨
till Mexiko och hjalpa till i tjansten. Sukhi berat¨
¨
tar: ”Den intervjun blev en tankestallare for mig.
˚
¨
˚
˚
Jag kanske ocksa kunde gora nagot sadant och
¨
¨
gora mer i sanningen.” Sukhi har sina rotter i In¨
dien och talar punjabi. Nar hon fick veta att det
¨
fanns behov i Filippinerna av forkunnare som kun¨
¨
de punjabi, bestamde hon sig for att flytta dit. Gick
˚ ¨
allt som pa rals?
˚
¨
¨
”Det var svarare an jag trodde att bestamma vil¨
ka grejer jag skulle salja och vad jag skulle be˚
¨
˚
halla”, sager Sukhi. ”Och jag hade bott 13 ar i
¨
˚
˚ ¨
egen lagenhet, sa det var inte sa latt att flytta
¨
hem till familjen igen och bo i kappsack. Men det
¨
¨
˚
var ett bra satt att trana pa att leva enkelt.” Vil¨
¨
ka utmaningar motte hon nar hon hade flyttat till
¨
Karen (bilden till vanster).
¨
Sukhi (bilden till hoger).
5
˚
¨
Filippinerna? ”Det svaraste var min hemlangtan
¨
˚
¨
och att jag har fobi for smakryp. Jag larde mig att
¨ ¨
˚
¨
˚
fortrosta pa Jehova mer an nagonsin.” Har det va¨
¨
rit vart det? Sukhi ler och sager: ”Jehova vill att vi
¨
¨
ska prova honom och se att han kommer att ’tom¨
¨
¨
˚
ma ut valsignelse’ over oss. De har orden far en
¨
¨
¨
˚
speciell betydelse for mig nar jag traffar nagon
¨
˚
¨
i tjansten som fragar: ’Nar kommer du tillbaka?
˚
¨
˚
¨
Jag har fler fragor.’ Jag kanner mig sa glad nar jag
˚
¨
¨
far hjalpa manniskor som har ett andligt behov.”
¨
˚
(Mal. 3:10) Hon tillagger: ”Det svaraste var fak¨
¨
¨
tiskt att bestamma sig for att flytta. Men nar jag
¨
hade gjort det, var det haftigt att se hur Jehova
ordnade saker och ting.”
”JAG SLUTADE OROA MIG”
¨
¨
¨
Sime ar en gift broder som ar narmare 40. Han
˚
¨
¨
flyttade fran Filippinerna nar han fick ett hog¨
¨
¨
¨
avlonat arbete i Mellanostern. Dar horde Sime ett
˚
tal av en broder fran styrande kretsen och fick
uppmuntran av en lokal kretstillsyningsman, och
˚
¨
¨
¨
da blev han motiverad att satta tjansten for Jeho¨
˚
¨
va framst i livet. ”Men bara tanken pa att saga
¨
¨
upp mig gjorde att jag fick mardrommar”, sager
Sime. Trots allt gjorde han det och flyttade tillbaka till Filippinerna. Sime och hans fru, Haidee,
¨
¨
tjanar nu i Davao del Sur i sodra delen av landet
¨
Sime och Haidee (bilden till vanster).
¨
Juliet och Ramilo (bilden till hoger).
¨
¨
˚
¨
˚
dar det behovs manga forkunnare pa de stora
¨
¨
distrikten. Han konstaterar: ”Nar jag tanker till¨
˚
¨
baka ar jag sa glad for att jag slutade oroa mig
¨
over jobbet och prioriterade sanningen. Det finns
¨
˚
inget som kanns sa meningsfullt som att ge av
¨
sitt basta till Jehova.”
˚
¨
”LIVET FAR ST ORRE MENING”
¨
¨
˚
Ramilo och Juliet ar ett pionjarpar i 30-ars˚
¨
˚
aldern. De fick veta att en forsamling tre mil fran
¨
¨
deras hem hade behov, och de bestamde sig for
¨
¨
˚
att pendla dit for att understodja den. Sa var¨
je vecka oavsett vader tar Ramilo och Juliet sin
¨
˚
¨
¨
motorcykel for att vara med pa motena och i tjan¨
¨
¨
˚ ¨
sten. Aven om resan over hangbroar och pa ojam¨
¨
na vagar har sina utmaningar, ar de glada att
¨
¨
¨
de valde att gora mer i tjansten. Ramilo berat¨
tar: ”Min fru och jag har 11 bibelstudier. Nar man
¨
¨
¨
˚
tjanar dar behovet ar stort maste man vara be¨
˚
¨
redd att gora uppoffringar, men livet far storre
mening.” (1 Kor. 15:58)
¨
¨
Skulle du vilja veta mer om att tjana dar beho¨
¨
vet ar storre, antingen i ditt eget land eller utom˚
lands? Prata i sa fall med kretstillsyningsman¨
¨
nen, och las artikeln ”Kan du ’ta steget over till
¨
¨
¨
Makedonien’?” i Tjansten for Guds kungarike for
augusti 2011.
Skapelsen
vittnar om den
levande Guden
˚
”Du, Jehova, ja var
¨
¨
˚
Gud, ar vardig att fa
¨
¨
harligheten och aran
¨ ¨
..., darfor att du har
skapat allt.” (UPP. 4:11)
VAD SKULLE DU SVARA?
˚
¨
¨
Vad maste vi gora for att kunna
¨
motbevisa falska laror?
Hur vittnar skapelsen om Guds
kraft och vishet?
¨ ¨
¨
Hur kan foraldrar hjalpa sina
barn att bygga upp en stark tro
˚
pa Jehova?
˚
¨
˚
MANGA sager att de tror bara pa det de kan se.
¨
˚
Hur kan vi hjalpa sadana personer att bygga upp tro
˚
¨
¨
pa Jehova? Bibeln sager ju trots allt: ”Ingen man˚
niska har nagonsin sett Gud.” (Joh. 1:18) Och vad
¨
¨
˚
˚
˚
kan vi gora for att halla var egen tro pa den osynli¨
˚
ge Guden, Jehova, stark? (Kol. 1:15) Forst maste vi
¨
¨
identifiera de laror som doljer sanningen om Jeho˚
¨
¨
va. Sedan maste vi skickligt anvanda Bibeln for att
¨
¨
motbevisa alla laror som ”haver sig upp mot kunskapen om Gud”. (2 Kor. 10:4, 5)
¨
¨
¨
2 En vanlig falsk lara
som gor manniskor blinda
¨
¨
¨
for sanningen om Gud ar evolutionsteorin. Den har
¨
¨
˚
¨
laran motsager Bibeln och tar ifran manniskor allt
˚
˚
hopp. Evolutionsteorin gar i huvudsak ut pa att li˚
vet uppstod spontant, nagot som skulle betyda att
˚
˚
vart liv inte har nagon mening.
¨
3 Bokstavstroende kristna a˚ andra sidan lar
att
˚
universum, inklusive jorden och allt liv pa den,
¨
˚
˚
˚
¨
bara ar nagra fa tusen ar gammalt. Den laran kal¨
˚
las kreationismen, och de som foresprakar den kan
¨
˚ ˚
ha djup respekt for Bibeln, men de pastar att Gud
˚
¨
skapade hela universum pa sex 24-timmarsdygn for
˚
˚
¨
¨
bara nagra tusen ar sedan. De forkastar trovardi˚
ga vetenskapliga bevis som gar emot deras upp¨
fattning. Det har kastat en skugga over Bibeln och
˚
¨
fatt den att verka ologisk och felaktig. De som for
˚
˚ ¨
fram sadana uppfattningar liknar pa satt och vis
¨
¨
˚
de manniskor under det forsta arhundradet som
¨
¨
hade ”nitalskan for Gud, men inte enligt exakt kun¨
¨
skap”. (Rom. 10:2) Hur kan vi anvanda Guds ord for
˚
¨
¨
˚
¨
˚ ¨
¨
¨
¨
2, 3. Namn tva laror som gor manniskor blinda for sanningen om Gud.
1. Vad maste vi gora for att var tro inte ska brytas ner?
7
¨
¨
¨ ¨
att hjalpa manniskor som ar overtygade evolutionister eller kreationister?1 Vi
˚
¨
¨
¨
maste anstranga oss och sjalva satta oss
¨
in i vad Bibeln egentligen lar.
˚
TRON BYGGER PA
¨
BEVIS OCH LOGISKT TANKANDE
¨
¨
Bibeln uppmanar oss att satta var˚
de pa kunskap. (Ords. 10:14) Jehova vill
˚
˚
˚
att var tro pa honom ska bygga pa bevis
¨
˚
¨
och logiskt tankande, inte pa mansklig
¨
¨
filosofi och religiosa dogmer. (Las He´
¨
breerna 11:1.) For att vi ska kunna byg˚
˚
ga upp en stark tro pa Jehova maste
¨
¨
vi till att borja med vara overtygade om
¨
´
att han existerar. (Las Hebreerna 11:6.)
˚ ¨
Och da racker det inte med att bara vil˚
ja tro, vi maste granska fakta och an¨
˚
¨
vanda vart fornuft.
¨
5 Aposteln Paulus ger ett skal
till att
¨
vi kan vara overtygade om Guds exi˚
stens, trots att vi inte kan se honom. Sa
¨
har skrev han om Jehova: ”Hans osynli¨
ga egenskaper ses namligen tydligt allt˚
¨
ifran varldens skapelse, ja, hans eviga makt och gudomlighet, eftersom de
¨
uppfattas genom de ting som ar gjor¨
da.” (Rom. 1:20) Hur kan man hjalpa
˚
˚
nagon som tvivlar pa Gud att inse
sanningen i det Paulus skrev? Man
˚
¨
kan granska nagra av foljande exempel
˚
fran skaparverket som vittnar om Skaparens kraft och vishet.
4
SKAPELSEN VITTNAR OM GUDS KRAFT
¨
˚
Jehovas kraft ar uppenbar i tva
¨
skoldar som skyddar oss – jordens at6
¨
¨
1 Anvandbar information nar man resonerar med
˚
kreationister finns pa sidan 24–28 i broschyren Hur
har livet kommit till?
¨
˚
˚
4. Vad bor var tro bygga pa?
¨
¨
¨
5. Vad ar ett skal till att vi kan vara overtygade
om Guds existens?
˚
¨
6, 7. Hur kan vi se Jehovas kraft i tva skoldar
som skyddar oss?
8
¨
¨
¨
¨
mosfar och magnetfalt. Atmosfaren forser oss inte bara med den luft vi an˚ ˚
das. Den skyddar oss ocksa fran de flesta objekt som far fram genom rymden.
Stora stenblock som skulle kunna orsaka enorm skada brinner oftast upp
¨
¨
nar de kommer in i jordens atmosfar,
˚
˚
och da skapas vackra ljusstreck pa natthimlen.
¨
¨
˚
7 Jordens magnetfalt
ar ocksa ett
¨
¨
skydd. Den har skolden har sitt ursprung i jordens inre. Jordens yttre
¨
¨
˚
karna, som till storsta delen bestar av
¨
flytande jarn, genererar ett kraftfullt
¨
¨
magnetfalt som omger oss och strac˚
¨
¨
ker sig langt ut i rymden. Det har fal˚
˚
tet skyddar oss fran stralning som avges vid soleruptioner och andra utbrott
˚
¨
¨
pa solytan. Jordens magnetfalt bojer av
˚
˚
˚
stralningen sa att den inte nar jord˚
¨
ytan och utplanar allt liv. I atmosfarens
¨
ovre skikt kolliderar laddade solpartiklar med atomer och molekyler. Det ger
˚ ¨
upphov till norrsken (sydsken pa sodra
¨
halvklotet). Dessa vackra, fargrika ljus¨
fenomen som dansar over natthimlen
¨
ar en synlig effekt av den magnetiska
¨
¨
skolden som vittnar om Jehovas ”valdi¨
ga kraft”. (Las Jesaja 40:26.)
SKAPELSEN VITTNAR OM GUDS VISHET
8 Jehovas vishet kan ses i de krets¨
¨ ¨
¨
¨
˚
lopp som ar nodvandiga for livet har pa
¨
jorden. En enkel illustration: Tank dig
¨
att du bor i en tattbefolkad stad som
¨
omges av en mur. Det finns inga moj¨
ligheter att fora in rent vatten eller
¨
˚
att fora ut avfall. En sadan stad skul¨
le snabbt bli fororenad och obeboelig.
˚ ¨
Pa satt och vis kan vi likna jorden vid
˚
¨
en sadan muromgardad stad. Det finns
¨
¨
bara en begransad mangd rent vatten,
8, 9. Hur kan vi se Jehovas vishet i de kretslopp
¨
¨
¨
¨
som ar nodvandiga for liv?
VAKTTORNET
¨
¨
¨
¨
trollslandan Jehovas overlagsna vishet?
10, 11. Hur uppenbarar monarkfjarilen och
15 OKTOBER 2013
¨
Forstoring: Boris Krylov, www.macro-photo.org.
˚
och vi kan ju inte transportera vara avfallsprodukter ut i rymden. Men jorden
˚
¨
˚
uppehaller anda allt levande i genera¨
¨
tion efter generation. Hur ar det moj˚
ligt? Det beror pa jordens fantastiska
¨
˚
˚
¨
˚
formaga att ateranvanda och atervinna
¨
¨
allt som behovs for liv.
9 Ta bara syrets kretslopp. Miljarder
¨
manniskor och djur andas in syre och
¨
˚
avger koldioxid. Men anda tar syret ald¨
rig slut, och atmosfaren blir aldrig full
¨ ¨
av restprodukten, koldioxid. Varfor ar
˚
¨
det sa? Svaret ligger i den forunderliga
¨
process som kallas fotosyntesen. Grona
¨
¨
vaxter anvander koldioxid, vatten, sol¨
¨
¨
ljus och naringsamnen for att produce¨
ra kolhydrater och syre. Nar vi andas
in syre sluts kretsloppet. Bokstavligt ta¨
¨
lat anvander Jehova vaxterna som han
¨
¨
˚
skapat for att ge ”liv och andedrakt” at
alla. (Apg. 17:25) Vilken imponerande
vishet!
¨
¨
10 Jehovas overl
agsna vishet kan ock˚
˚
¨
˚
sa ses i mangfalden av livsformer har pa
¨
jorden. Berakningar av antalet arter varierar mellan 2 miljoner och 100 miljo¨
¨
ner. (Las Psalm 104:24.) Vi ska underso¨
¨
ka ett par av dem och lagga marke till
visheten i deras formgivning.
¨
¨
11 Monarkfjarilen,
som har en hjarna
˚
stor som spetsen pa en kulspetspenna,
¨
˚
flyttar nastan 300 mil fran Kanada till
˚
ett visst skogsomrade i Mexiko och na˚
¨
vigerar da med hjalp av solen. Men hur
¨
¨
¨
klarar den av det nar solen ror sig over
¨
himlen? Jehova har skapat monarkfjari¨
¨
˚
lens minimala hjarna med formagan att
¨
¨
¨
kompensera for solens rorelser. Tank
˚ ˚
¨
¨
ocksa pa trollslandans ogon. En troll¨
˚
¨
¨
slanda har tva fasettogon. Varje oga be˚
star av omkring 30 000 individuella lin-
Vi kan se Jehovas vishet i hur han har formgett
¨
¨
¨ ¨
˚
trollslandans oga, som ar forstorat pa bilden.
(Se paragraf 11.)
¨
¨
ser. Men trollslandans lilla hjarna kan
˚
tolka signalerna fran alla dessa linser
¨
¨
och upptacka minsta rorelse i omgivningen.
¨
¨
12 Annu mer imponerande ar
hur Jehova har formgett de celler som alla
¨
˚
levande varelser ar uppbyggda av. Var
˚
¨
kropp bestar av ungefar 100 000 miljarder celler. Inuti varje cell finns en liten
repliknande struktur som kallas DNA
˚
(deoxiribonukleinsyra). Den innehaller
¨
storre delen av de bygginstruktioner
¨
˚
som behovs till var kropp.
˚
13 Hur mycket information innehal¨
¨
ler DNA? Jamfor lagringskapaciteten
˚
hos ett gram DNA med en cd-skiva. Pa
en cd-skiva kan man lagra all information som finns i ett uppslagsverk, och
¨
det ar imponerande eftersom det i stort
12, 13. Vad tycker du om hur Jehova har form-
˚
gett de celler som vi bestar av?
9
¨
sett bara ar en tunn plastskiva. Men ett
enda gram DNA kan lagra lika mycket
information som tusen miljarder cd˚
¨
skivor! Eller uttryckt pa ett annat satt:
En tesked torkat DNA skulle rymma
¨
˚
bygginstruktioner for 350 ganger fler
¨
¨
manniskor an jordens nuvarande befolkning!
14 Kung David sa att det var som att
¨
Jehova hade en bok dar han hade skri¨
vit ner bygginstruktionerna till en man˚ ¨
niskokropp. Sa har sa han om Jehova
¨
˚
˚
Gud: ”Dina ogon sag mig da jag var ett
embryo, i din bok var alla dess delar
˚
uppskrivna, med avseende pa de da˚
¨
gar da de formades och det annu inte
fanns en enda av dem.” (Ps. 139:16)
¨
¨
Det ar inte konstigt att David kande att
¨
¨
han ville lovprisa Jehova nar han tank˚
¨
te pa hur manniskokroppen var form¨
¨
given. De upptackter vetenskapsman
˚
˚
¨
˚
har gjort pa senare ar har okat var upp¨
skattning for hur Jehova har skapat oss.
¨
¨
Dessa upptackter ger oss annu starkare
¨
˚
skal att halla med psalmisten, som riktade sig till Jehova med orden: ”Jag vill
¨
˚
prisa dig, ty jag ar danad sa underbart
¨
att det inger fruktan. Underbara ar dina
¨
˚ ¨
verk,
min sjal vet det sa val.” (Ps. 139:14)
¨
Arligt talat, hur kan man inte se att skaparverket vittnar om Guds existens?
¨
HJALP ANDRA ATT
¨
ARA DEN LEVANDE GUDEN
˚
Tidskriften Vakna! har i aratal
¨
¨
¨
hjalpt miljoner manniskor att uppt
˚ acka
¨
vad skapelsen lar oss om Gud. Ar 2006
hade septembernumret temat ”Finns
15
¨
¨
¨
¨
˚
¨
¨
vad vetenskapsman har upptackt?
˚
¨
15, 16. a) Hur har vara publikationer okat
¨
¨
˚
uppskattningen for Jehovas skaparformaga?
˚
b) Har nagon av artiklarna i serien ”Slump el¨
¨
ler formgivning?” betytt sarskilt mycket for
dig?
14. Hur kanner du for Jehova nar du tanker pa
10
det en Skapare?” Tanken med hela det
¨
numret var att hjalpa dem som tror
˚
pa evolutionsteorin och kreationismen.
˚ ¨
Sa har skrev en syster till avdelningskontoret i USA: ”Kampanjen med specialnumret gick ovanligt bra. En kvinna
bad om 20 exemplar. Hon var biologi¨
larare och ville att alla hennes elever
˚
skulle fa var sitt exemplar.” En broder
¨
¨
˚
skrev: ”Jag ar nastan 75 ar gammal och
˚
¨
har gatt i tjansten sedan slutet av 40˚
talet, men jag har aldrig haft sa trevligt
¨
¨
˚
i tjansten som den har manaden med
specialnumret.”
˚
16 Pa˚ senare ar
har de flesta num˚
mer av Vakna! innehallit artikelserien
¨
”Slump eller formgivning?” De har kor¨
ta artiklarna har riktat uppmarksam˚
heten pa fantastisk formgivning i ska¨
pelsen och visat hur manniskan har
¨ ¨
¨
¨
¨
forsokt harma Masterkonstruktoren.
Och 2010 fick vi sedan broschyren Hur
har livet kommit till? De vackra bilderna och pedagogiska illustrationerna
¨
¨
˚
har tagits fram for att oka var uppskattning av hur fantastiskt Jehova har ska˚
pat allt. Fragorna i slutet av varje avsnitt
¨
¨
hjalper lasaren att dra slutsatser av det
¨
¨
han just last. Har du tyckt om att anvan¨
¨
da den har broschyren i tjansten eller
¨
nar du vittnar informellt?
¨
¨ ¨
˚
17 Har ni som ar
foraldrar gatt ige¨
nom den har broschyren med era barn
under familjestudiet? Det kan bygga
˚
upp deras tro pa Guds existens. Du
˚
˚
kanske har barn i tonaren som gar
˚ ¨
pa hogstadiet eller gymnasiet. De som
¨
˚
¨ ¨
foresprakar evolutionsteorin forsoker
¨
overtyga dem om att det inte finns
˚
¨
nagon Skapare. Vetenskapsman och
¨ ¨
¨
¨
¨
att forsvara sin tro? b) Hur har ni anvant broschyrerna om skapelsen under familjestudiet?
17, 18. a) Hur kan foraldrar hjalpa sina barn
VAKTTORNET
Hur har livet kommit till?
¨ ¨
¨
Foraldrar, hjalp era
˚
barn sa att de kan
¨
forsvara sin tro.
(Se paragraf 17.)
¨
¨
larare for fram evolutionen som ett fak˚
¨
¨
tum, och sa framstalls den aven i tv¨
dokumentarer och filmer. Du kan
¨
˚
hjalpa dina barn att motbevisa sadan
¨
propaganda med hjalp av en annan bro˚
schyr, Livets uppkomst – fem fragor som
¨
˚
kraver svar, som ocksa den gavs ut 2010.
Precis som Hur har livet kommit till?
uppmuntrar den ungdomar att utveckla
¨
˚
sin tankeformaga. (Ords. 2:10, 11) Den
¨
¨
¨
hjalper dem att tanka sjalva och se om
˚ ¨
¨
det de far lara sig i skolan ar logiskt.
18 Broschyren Livets uppkomst – fem
˚
¨
¨
fragor som kraver svar har utarbetats for
¨
¨
¨
att hjalpa ungdomar att bedoma trovar¨
digheten i uppseendevackande rappor˚
¨
ter om sa kallade felande lankar. Den
¨
¨
uppmuntrar dem att sjalva avgora om
˚
sadana rapporter verkligen bevisar att
15 OKTOBER 2013
˚
¨
˚
vi har utvecklats fran lagre staende va¨
˚
¨
relser. Den lar dem ocksa att bemota
˚ ˚
¨
pastaenden om att forskare har utfort
laboratorieexperiment som bevisar att
˚
¨ ¨
liv kan uppsta spontant. Om ni forald¨
¨
rar anvander de har broschyrerna, kan
˚
¨
¨
¨
barnen fa det sjalvfortroende de beho¨
¨
˚
ver for att kunna forsvara sin tro pa en
¨
Skapare. (Las 1 Petrus 3:15.)
¨
19 Det val underbyggda material vi
˚
˚
¨
far fran Jehovas organisation hjalper
oss att urskilja hans fantastiska egen¨
skaper i varlden omkring oss. Det ger
¨
oss goda skal att entusiastiskt lovprisa
¨
honom. (Ps. 19:1, 2) Det ar verkligen en
¨
˚
˚
forman att fa ge Jehova, som har skapat
¨
¨
¨
allt, den ara och harlighet som han for¨
tjanar! (1 Tim. 1:17)
¨
˚
19. Vilken forman har vi?
11
¨
¨
”G
or
slavtj
anst
˚
at Jehova”
”Var inte lata i era
¨
˚
¨
goromal. ... Gor
¨
˚
slavtjanst at Jehova.”
(ROM. 12:11)
VAD SKULLE DU SVARA?
¨
¨
Vad innebar den slavtjanst som
det talas om i Romarna 12:11?
Hur kan vi se till att vi inte
blir slavar under Satan och
¨
hans varld?
¨
Vilka beloningar ger Jehova
sina slavar?
¨
˚
¨
˚
SLAVERI ar ett ord som far de flesta att tanka pa
¨
¨
grym behandling, fortryck och orattvisor. Men att
¨
¨
¨
gora slavtjanst som kristen ar en helt annan sak. I Bi¨
beln talas det om att man frivilligt kan valja att vara
˚
¨
¨
slav at en karleksfull herre. Nar aposteln Paulus upp¨
˚
manade de kristna under det forsta arhundradet att
¨
¨
˚
gora ”slavtjanst at Jehova”, var tanken faktiskt att de
¨
¨
¨
skulle tjana Gud av karlek. (Rom. 12:11) Vad innebar
˚
ett sadant slaveri? Hur kan vi se till att vi inte blir sla¨
¨
var under Satan och hans varld? Och vilka fordelar
˚
¨
finns det med att vara slav at Jehova och troget tjana
honom?
¨
”JAG ALSKAR VERKLIGEN MIN HERRE”
¨
2 Den lag som Gud gav israeliterna hjalper
oss att
¨
˚
¨
¨
¨
forsta vad slavtjanst for Jehova innebar. En hebre¨
isk slav kunde rakna med att bli frigiven det sjun˚
¨
de aret. (2 Mos. 21:2) Jehovas lag gjorde det moj¨
¨
ligt for en slav som verkligen alskade sin herre att
˚
¨
˚
fa stanna kvar i hans tjanst. Slavens herre skulle da
¨
¨
¨
fora honom till dorren eller dorrposten och genom¨
¨
borra hans ora med en syl. (2 Mos. 21:5, 6) Det ar
¨
¨
¨
¨
inte for inte som orat namns i det har sammanhang¨
et. Det hebreiska ordet for lydnad har grundbetydel¨
˚
sen hora eller lyssna. Slaven visade alltsa att han vil¨
¨
le fortsatta att lyda sin herre och troget tjana honom.
¨
¨
¨
˚
˚ ¨
¨
Det har hjalper oss att forsta vad vart overlamnande
˚
¨
¨
at Jehova innebar – att vi ar villiga att lyda honom
¨ ¨
¨
darfor att vi alskar honom.
¨
¨
¨
3 Innan vi blev dopta
hade vi redan bestamt oss for
¨
¨
¨
slavtjanst som det talas om i Romarna 12:11?
˚
¨
2. a) Vad kunde fa en hebreisk slav att fortsatta sin slav¨
˚
¨
tjanst? b) Vad visade slaven genom att fa sitt ora genomborrat?
¨ ¨
¨
˚
3. Varfor overlamnar vi oss at Gud?
1. Vad ar det for skillnad mellan bokstavligt slaveri och den
12
VAKTTORNET
¨
att tjana Jehova, att bli hans slavar. Vi
¨
¨
˚
¨ ¨
hade overlamnat oss at honom darfor att
¨
vi ville lyda honom och gora hans vilja. Det var¨ ingen som tvingade oss att
¨
¨
gora det. Aven ungdomar som blir dop¨
¨
¨
ta gor det for att de sjalva vill det,
¨
¨
¨ ¨
inte bara for att gora sina foraldrar gla˚
da. Vi maste alla fatta ett personligt be¨
¨
˚
˚
slut, och vi overlamnar oss at var him¨ ¨
¨
melske Herre, Jehova, darfor att vi alskar
¨
¨
honom. ”Detta ar vad karleken till Gud
¨
innebar”, skrev aposteln Johannes, ”att
˚
vi haller hans bud.” (1 Joh. 5:3)
¨
˚
FRIA MEN ANDA SLAVAR
Vi uppskattar verkligen att Jehova
¨
¨
har gjort det mojligt for oss att bli hans
˚
˚
¨
slavar! Tack vare var tro pa Kristus losen¨
¨
offer behover vi inte langre vara slavar
¨
¨
˚
under synden. Vi ar forstas fortfarande
ofullkomliga, men vi har valt att lyda Jehova och Jesus och underordna oss deras
¨
myndighet. Paulus forklarade det tydligt
¨
¨
¨
i ett av sina brev: ”Rakna er sjalva for
¨
˚
att vara doda med avseende pa synden
˚
men levande med avseende pa Gud genom Kristus Jesus.” Sedan fortsatte han:
¨
”Vet ni inte att om ni fortsatter med att
¨
¨
˚
˚
stalla er till forfogande som slavar at na¨
˚ ¨
gon for att lyda honom, da ar ni hans
¨ ¨
slavar darfor att ni lyder honom, anting¨
¨
en syndens med dod till foljd eller lyd¨ ¨
¨
nadens med rattfardighet till foljd? Men
Gud vare tack: ni har varit syndens sla¨
var men har av hjartat blivit lydiga den
¨
¨
¨
˚
˚
laroform som ni overlamnades at. Ja, da
˚
ni nu har gjorts fria fran synden, har ni
˚ ¨ ¨
blivit slavar at rattfardigheten.” (Rom. 6:
¨
¨
11, 16–18) Lagg marke till att Paulus talar
¨
¨
om att vi ”av hjartat blivit lydiga”. Nar
¨
¨
˚
˚
vi overlamnar oss at Jehova blir vi alltsa
˚ ¨ ¨
”slavar at rattfardigheten”.
4
˚
¨
¨
˚ ¨ ¨
4. Vad maste vi gora for att bli ”slavar at rattfardigheten”?
15 OKTOBER 2013
˚
Men det finns sadant som kan hind˚
˚ ¨
¨
ra oss fran att leva upp till vart overlam¨
˚
˚
nande. Vi utkampar ett krig pa tva fron¨
ter. Forst har vi den konflikt som Paulus
upplevde. Han skrev: ”Jag har verkligen
¨
min lust i Guds lag efter den manniska
¨
¨
jag ar invartes, men i mina lemmar ser
¨
jag en annan lag, som for krig mot mitt
¨
˚
sinnes lag och gor mig till fange under
syndens lag, som finns i mina lemmar.”
¨
(Rom. 7:22, 23) Vi har arvt samma ofull¨ ¨
˚
¨
komlighet, och darfor maste vi fortsat¨
˚
¨
¨
ta kampa mot vara kottsliga begar. Apos˚
teln Petrus uppmanade oss: ”Var sasom
¨
fria, men bruka inte er frihet som tack¨
¨
mantel for det som ar ont, utan som
Guds slavar.” (1 Petr. 2:16)
˚
¨
6 Det andra kriget vi maste
utkampa
¨
¨
¨
˚
ar mot den har varlden, som star under
¨
demonernas inflytande. Satan, den har
¨
¨
¨
varldens harskare, anvander hela sin
¨
˚
vapenarsenal for att fa oss att vara illoja¨
la mot Jehova och Jesus. Han vill forslava
oss genom att fresta oss att bli en del av
¨
¨
¨
hans varld. (Las Efesierna 6:11, 12.) Dar¨ ¨ ¨
˚ ¨
for forsoker han fa varlden att verka attraktiv och lockande. Aposteln Johannes
˚
¨
¨
varnade oss: ”Om nagon alskar varlden,
¨
finns karleken till Fadern inte i honom,
¨
¨
¨
ty allt som finns i varlden, kottets begar
¨
¨
¨ ¨
och ogonens begar och det hogfardiga
skrytet med ens resurser i livet, det kom˚
˚
¨
mer inte fran Fadern utan fran varlden.”
(1 Joh. 2:15, 16)
¨
¨
7 Manniskor
i alla delar av varlden vill
˚
ha det bra materiellt sett. Satan vill fa¨ oss
¨
att tro att pengar gor oss lyckliga. Over¨
allt finns det stora kopcentra. Reklamen
¨
¨
¨
presenterar en livsstil dar nojen och ago¨
¨
delar ar i fokus. Researrangorerna loc˚
kar med exotiska resmal, och ofta reser
5
¨
¨ ¨
˚
¨
¨
6, 7. Hur forsoker Satan fa den har varlden att
verka attraktiv?
5. Vilken inre kamp har vi alla, och varfor det?
13
¨
Vem vill du gora
¨
˚
slavtjanst at?
¨
man tillsammans med manniskor som
¨
¨
¨
¨
har varldens satt att tanka. Ja, overallt
¨
¨
¨
mots vi av budskapet att vi ar varda att
˚
˚ ¨
unna oss nagot extra – men alltid pa varldens villkor.
¨
8 Petrus varnade de forsta
kristna och
˚
¨
skrev att det fanns sadana i forsamlingen som hade lagt sig till med ett
¨
¨
¨
varldsligt tankesatt: ”De betraktar lyxliv
¨
om dagen som en njutning. De ar
¨
¨
smutsflackar och skamflackar, de som
¨
¨
frossar i sina bedragliga laror medan de
¨
¨
festar tillsammans med er. De gor namligen svulstiga uttalanden som inte kan
˚
˚
¨
ge nagon behallning, och genom kot¨
¨
¨
tets begar och genom tygellosa garningar
¨
lockar de dem som just har borjat kom˚
˚
ma bort fran sadana som vandrar i vill¨
farelse. Medan de lovar dem frihet ar de
¨
¨ ¨
sjalva fordarvets slavar. Ty den som man
¨
¨
blir overvunnen av ar man slav under.”
(2 Petr. 2:13, 18, 19)
¨ ¨
¨
9 Om vi skulle fors
oka tillfredsstal¨
¨
la ”ogonens begar” och skaffa oss allt vi
¨
˚
vill ha, skulle vi anda inte vara fria. Vi
¨
¨
skulle i stallet vara slavar under den har
¨
¨
varldens osynlige herre, Satan Djavulen.
(1 Joh. 5:19) Risken att bli slav under ma˚
¨
¨
8, 9. Vilken pataglig risk finns, och varfor ar
˚
det sa farligt?
14
¨
˚
terialismen ar mycket pataglig. Och om
¨
˚ ¨
vi skulle bli det, ar det inte sa latt att bli
fri.
ETT MENINGSFULLT LIV
Precis som i Eden angriper Satan
¨
˚
¨
aven i var tid de oerfarna. Han tycker sar˚
skilt mycket om att rikta in sig pa ungdo¨
¨
mar. Han blir inte glad nar en ung man¨
¨
¨
˚
niska valjer att overlamna sig at Jehova
¨
¨
˚
och gora slavtjanst at honom. Han vill att
˚
alla, bade unga och gamla, ska glida bort
˚
fran Jehova och svika honom.
¨
˚
11 Tank
igen pa slaven som fick sitt
¨
˚
ora genomborrat. Det maste ha gjort ont,
¨
men det gick over fort. Kvar blev ett per¨
manent marke som visade att han hade
¨
valt att stanna hos sin herre. For en ung
¨
˚
manniska i dag kan det vara svart, rent¨
¨
av gora lite ont, att valja ett annat lev¨ ¨
nadssatt an andra ungdomar. Satan vill
˚
˚
fa oss att tro att vi ska satsa pa att bli
˚
¨
nagot i hans varld om vi vill ha ett meningsfullt liv. Men som kristna inser vi
¨
att ett meningsfullt liv hor ihop med att
¨
fylla det andliga behovet. ”Lyckliga ar de
¨
som ar medvetna om sitt andliga behov”,
¨
¨
sa Jesus. (Matt. 5:3) Som overlamnade
10
¨
˚
¨
¨
˚
¨
hur kan varldslig utbildning gora det svart for
dem?
10, 11. Vilka riktar Satan sarskilt in sig pa, och
VAKTTORNET
¨
¨
¨
tjanare lever vi for att gora Guds vilja,
¨
inte Satans. Vi laser Bibeln och medite¨
¨
rar over den ”dag och natt”. (Las Psalm
˚
1:1–3.) Men manga akademiska utbild¨
˚
¨
ningar i dag ar sa kravande att det inte
¨
¨
¨
blir mycket tid over for att tjana Jehova
¨
och meditera over hans ord.
12 Pa˚ Paulus tid kunde en icke-troende
¨
¨
˚
¨
slavagare gora livet svart for en kristen.
¨
˚
I sitt forsta brev till korinthierna fragade
Paulus: ”Blev du kallad som slav?” Sedan
˚
˚
gav han radet: ”Lat inte det oroa dig; men
˚
om du verkligen kan bli fri, sa grip hellre
¨
¨
˚
tillfallet.” (1 Kor. 7:21) Det basta var alltsa
¨
¨
om en slav kunde bli fri. Nu for tiden ar
˚
¨
skolan i manga lander obligatorisk upp
˚
till en viss alder. Efter det har man ett
¨
¨
val. Om man valjer att fortsatta sin ut¨
˚
¨
bildning for att satsa pa en karriar i den
¨
¨
¨
har varlden, kan det begransa friheten
¨
˚
˚
och gora det svarare att satsa pa heltids¨
¨
tjansten. (Las 1 Korinthierna 7:23.)
¨
HOGRE UTBILDNING ELLER
¨
DEN HOGSTA?
13 Paulus varnade de kristna i Kolos˚
sai: ”Se upp: kanske skall det finnas na¨
¨
¨
¨
¨
13. Vad ar den basta utbildningen for dem som
¨
tjanar Jehova?
12. Vilket val stalls ungdomar infor i dag?
15 OKTOBER 2013
¨
gon som vill fora bort er som sitt byte
genom den filosofi och det tomma be¨
¨
¨
¨
drageri som ar i overensstammelse med
¨
¨
¨
manniskors tradition, i overensstammel¨
¨
se med varldens elementara ting och inte
¨
¨
i overensstammelse med Kristus.” (Kol.
2:8) ”Den filosofi och det tomma be¨
¨
¨
¨
drageri som ar i overensstammelse med
¨
¨
¨
¨
manniskors tradition” praglar tankesat˚
tet hos manga intellektuella i dag. Akademisk utbildning ger inte alltid stu¨
¨
denterna den kunskap de behover for att
¨
klara av vardagens realiteter. De som tja¨
¨
nar Jehova valjer i stallet utbildning som
¨
¨ ¨
gor att de kan forsorja sig och leva ett en¨
¨
kelt liv i tjansten for Gud. De tar till sig
˚
av det rad Paulus gav Timoteus: ”Ja, visst
¨
ar den ett medel till stor vinning, denna
¨
¨
¨
˚
gudhangivenhet jamte formaga att klara sig med vad man har. Har vi mat och
¨
¨
klader och tak over huvudet, skall vi vara
¨
˚
¨
nojda med det.” (1 Tim. 6:6, 8) Sa i stallet
¨
for att skaffa sig en prestigefylld akademisk examen inriktar sig sanna kristna
˚
pa ett annat slags ”rekommendations¨
¨
brev” – manniskor som de har hjalpt att
¨
˚
bli Jesus larjungar. Sadana brev skaffar
˚
de sig genom att engagera sig sa myc¨
¨
˚ ¨
¨
ket som mojligt i tjansten pa faltet. (Las
2 Korinthierna 3:1–3.)
15
˚
Kom ihag hur det var i aposteln
Paulus fall. Han blev undervisad av den
¨
judiske laglararen Gamaliel. Den utbildning han fick skulle motsvara en univer˚
sitetsutbildning i dag. Men vad ansag
¨
¨
¨
Paulus om den nar han jamforde den
¨
˚
˚
˚
med formanen att fa vara slav at Gud
¨
och Kristus? Han skrev: ”Jag [raknar] ...
¨
˚
¨
allt som forlust pa grund av det oand¨
¨
ligt storre vardet i kunskapen om Kristus Jesus, min Herre.” Sedan tillade han:
˚
¨
”Pa grund av honom har jag lidit forlus¨
ten av allt, och jag raknar det som en
¨
¨
hop avskrade, for att jag skall vinna Kris¨
tus.” (Fil. 3:8) Den bedomningen kan
¨
¨ ¨
¨
hjalpa ungdomar och deras foraldrar nar
¨
de ska fatta beslut som galler utbildning.
(Se bilderna.)
˚
¨
SATSA PA DEN HOGSTA UTBILDNINGEN
¨
¨
˚
15 Hur ar
atmosfaren vid manga av
¨
¨
varldens institutioner for akademisk ut¨
bildning? Visst ar det vanligt att man lever omoraliskt och festar vilt? Och visst
¨
¨
ar det evolutionsteorin som ensidigt lars
˚
¨
¨
¨
ut? I manga lander ar den miljon dess¨
utom en grogrund for politiska och sociala oroligheter. (Ef. 2:2) Jehovas or¨
¨
ganisation daremot erbjuder den hogsta
formen av utbildning i en fridfull at¨
¨
mosfar i forsamlingen. Varje vecka har
¨
¨
vi mojlighet att lara oss mycket vid
˚
teokratiska skolan. Och sa finns det
¨
¨
¨
¨
sarskilda kurser for ogifta pionjarbroder
¨
¨
¨
(Bibelskolan for ogifta broder) och for
¨
¨
pionjarpar (Bibelskolan for gifta par). De
¨
¨
¨
har skolorna hjalper oss att gora Jehovas
vilja.
˚
16 Vi kan hitta manga
dyrbara andliga
skatter i Watchtower Library och i Index
till Vakttornets publikationer. Huvudsyftet
14
˚
˚
14. Vad tyckte Paulus om att fa vara slav at
Gud och Kristus enligt Filipperna 3:8?
˚
15, 16. Vilken utbildning far vi inom Jehovas
¨
organisation, och vad ar huvudsyftet med den?
16
˚
¨
med var utbildning ar att vi ska tillbe Je¨
¨
hova. Den lar oss hur vi kan hjalpa and¨
ra att bli Guds vanner. (2 Kor. 5:20) Sedan kan de i sin tur undervisa ytterligare
andra. (2 Tim. 2:2)
¨
SLAVENS BELONING
I Jesus liknelse om talenterna fick
˚
¨
de tva trogna slavarna berom. De blev
glada, och slavarnas herre visade sin
uppskattning genom att ge dem mer ar¨
˚
bete. (Las Matteus 25:21, 23.) Om vi i var
¨
¨
˚
tid valjer den hogsta utbildningen far vi
˚
¨
¨
¨
manga gladjeamnen och beloningar. Vi
kan ta Michael som exempel. Det gick
˚
¨
¨
sa bra for honom i skolan att hans larare
¨
¨
¨
kallade till ett sarskilt mote for att disku¨
˚
tera hans mojligheter att komma in pa
¨ ˚
ett universitet. Till deras forvaning valde
¨
Michael i stallet ett kort yrkesprogram,
˚
¨
¨ ¨
sa att han ratt snart kunde forsorja sig
¨
¨
och bli pionjar. Kanner han att han har
˚
¨
missat nagot? Han sager att den utbild˚
˚
ning han har fatt fran Bibeln och som
¨
¨
˚
¨
¨
aldste i forsamlingen inte gar att jamfo˚
¨
ra med nagot annat. Han berattar: ”De
¨
¨
gladjeamnen och privilegier jag har nu
¨
¨
betyder mycket mer for mig an de peng¨
¨
ar jag skulle ha kunnat tjana. Jag ar verk˚ ¨
ligen glad att jag inte satsade pa hogre
utbildning.”
¨
¨
18 Den hogsta
utbildningen lar oss vad
¨
¨
som ar Jehovas vilja och hjalper oss att
¨
¨
¨
gora slavtjanst for honom. Den ger oss
¨
hoppet om att vi i framtiden ska goras
˚
¨ ¨
fria ”fran slaveriet under forgangelsen”
˚
˚
˚
och sa smaningom ”uppna Guds barns
¨
harliga frihet”. (Rom. 8:21) Och viktigast
¨
¨
˚ ¨
¨
av allt ar att vi lar oss hur vi pa basta satt
¨
˚
kan visa att vi verkligen alskar var himmelske Herre, Jehova. (2 Mos. 21:5)
17
¨
¨
17. Vilka fordelar har den hogsta utbildningen?
¨
¨
18. Vad motiverar dig att valja den hogsta ut-
bildningen?
VAKTTORNET
LEVNADSSKILDRING
¨ ¨
¨
˚
MINA FORALDRAR traffades 1919 pa bibelforskarnas sammankomst i Cedar Point i Ohio.
˚
¨
De gifte sig senare samma ar. Jag foddes
¨
˚ ˚
1922, och min bror Paul foddes tva ar senare.
¨
˚
¨ ¨
Min fru Grace foddes 1930. Bade hennes foraldrar, Roy och Ruth Howell, och hennes far- och
¨ ¨
¨
morforaldrar var bibelforskare, och de kande
Charles Taze Russell.
¨
Grace och jag traffades 1947, och vi gifte oss
¨
¨
den 16 juli 1949. Innan brollopet hade vi ett op¨
˚
¨
penhjartigt samtal om var framtid. Vi bestam¨
˚
¨
de oss for att satsa pa heltidstjansten och inte
˚
¨
skaffa nagra barn. ˚ Den 1 oktober 1950 borjade
¨
˚
vi som pionjarer. Ar 1952 blev vi tillfragade att
¨
¨
borja i kretstjansten.
¨
RESETJANST OCH GILEAD
˚
Vi har litat pa
Jehova och
¨
blivit valsignade
¨
BERATTAT AV
MALCOLM ALLEN
¨
¨
Livet kan vara oforutsagbart och
¨
¨
˚
kannas osakert och tufft emellanat.
¨
Men Jehova valsignar dem som litar
˚
˚
¨
pa honom och inte pa sig sjalva.
˚
Det har jag och min fru fatt uppleva
˚
˚
under vart langa och givande liv. Vi
¨
˚
ska beratta lite vad vi har fatt vara
med om.
15 OKTOBER 2013
¨
˚
¨
¨
¨
Vi kande bada att vi behovde hjalp for att kla˚
¨
ra av vart nya uppdrag. Eftersom jag fick traning av en erfaren broder, ville jag att Grace
˚
˚
˚
ocksa skulle fa samarbeta med nagon. Marvin
¨
Holien var en god van till familjen och hade
¨
¨
˚
varit i resetjansten lange. Jag fragade honom:
¨ ˚
¨
”Grace ar sa pass ung och har inte varit pionjar
˚ ¨
˚
¨
sa lange. Vet du nagon som kan ge henne ov¨
ning i tjansten?” Han svarade: ”Ja, Edna Winkle
¨
˚
˚
¨
har varit pionjar i manga ar och kan nog hjalpa
henne.” Grace har senare sagt om Edna: ”Hon
¨
¨
hjalpte mig att slappna av vid dorrarna. Hon
¨
¨
kunde besvara invandningar, och hon larde mig
˚
¨
˚
att lyssna ordentligt pa den besokte sa jag viss¨
te hur jag skulle fortsatta. Hon var precis vad
¨
jag behovde!”
˚
Grace och jag reste i tva kretsar i Iowa som
˚
¨
ocksa strackte sig in i Minnesota och South Da¨
kota. Sedan blev vi forflyttade till krets 1 i New
¨
York, och dar ingick Brooklyn och Queens. Jag
¨
˚
¨
glommer aldrig hur svart det uppdraget kandes.
˚
¨
¨
Jag skulle halla mitt forsta tjanstetal i Brooklyn
¨
¨
Heights-forsamlingen. De hade sina moten i Ri˚
˚
kets sal pa Betel, och manga erfarna beteliter
17
”Om du inte ger oss
några råd får vi
ingen hjälp, och då
är du inte användbar
för organisationen.
Vi uppskattar ert
fina arbete.”
Från vänster: Nathan Knorr,
Malcolm Allen, Fred Rusk, Lyle
Reusch, Andrew Wagner.
satt bland åhörarna. Efter mitt tal kom broder
Nathan Knorr fram och sa ungefär så här: ”Malcolm, du gav oss bra råd, och det gjorde du rätt i.
Om du inte ger oss några råd får vi ingen hjälp,
och då är du inte användbar för organisationen.
Vi uppskattar ert fina arbete.” Efter mötet berättade jag för Grace om det här samtalet, och vi
gick upp till vårt gästrum på Betel. Där började vi
gråta efter all anspänning.
Några månader senare fick vi en inbjudan
till Gileadskolans 24:e klass, och den avslutades i februari 1955. Innan skolan började fick vi
veta att utbildningen inte nödvändigtvis skulle resultera i missionärstjänst. Vi skulle snarare
få mer träning för resetjänsten. Skolan var en
fantastisk upplevelse som lärde oss att bli mer
ödmjuka.
Efter kursen blev vi förordnade till områdestjänsten. Vi skulle få resa i Indiana, Michigan
och Ohio. Men i december 1955 blev vi överraskade när det kom ett brev från broder Knorr,
där det stod: ”Var helt uppriktiga och säg precis
som det är. Kan ni tänka er att komma till Betel
och stanna här ... eller skulle ni kunna tänka er
att tjäna utomlands efter ett tag på Betel? Om ni
hellre vill vara kvar i resetjänsten så vill jag gärna veta det.” Vi svarade att vi var villiga att ställa upp på vilket förordnande som helst. Vi blev
inbjudna att komma till Betel i princip omgående.
UTVECKLANDE ÅR PÅ BETEL
Under de spännande åren på Betel fick jag
bland annat hålla tal i församlingar och på sammankomster över hela USA. Jag fick hjälpa till
att ge många unga bröder övning så att de längre fram kunde få större ansvar i organisationen.
Så småningom blev jag broder Knorrs sekreterare och hjälpte honom på avdelningen som
organiserade det världsvida predikoarbetet.
Åren på tjänsteavdelningen var särskilt utvecklande. Där fick jag samarbeta med T. J.
(Bud) Sullivan. Han hade varit tillsyningsman
för den avdelningen i många år. Men det fanns
flera andra som jag lärde mig mycket av. En
av dem var Fred Rusk som hade fått i uppgift
att lära upp mig. Jag minns att jag frågade honom vänligt: ”Fred, varför ändrar du så mycket
i mina brev?” Han skrattade och sa något tänk-
18VAKTTORNET
värt: ”Malcolm, när man pratar med någon kan
man förklara det man säger. Men när man skriver något, och särskilt när det kommer från Betel, måste det vara så balanserat och exakt som
möjligt.” Sedan sa han vänligt: ”Oroa dig inte.
Du gör det bra, och med tiden blir det ännu
bättre.”
Grace fick många olika uppgifter under våra
år på Betel, bland annat städade hon bostadsrum. Hon trivdes bra. Fortfarande kan det komma fram bröder som arbetade på Betel när de
var unga och säga till Grace: ”Du lärde mig hur
en säng ska bäddas, och du ska veta hur tacksam mamma var för det!” Grace har arbetat på
flera andra avdelningar, bland annat med tidskrifter, post och kassettduplicering. Hon har
uppskattat alla uppgifter hon har haft, och hon
tycker fortfarande att vad man än får göra eller
var man än tjänar i Jehovas organisation så är
det en förmån och välsignelse.
verkligen välsignat mig för att jag aldrig har arbetat på möteskvällar.
Vi satt vid min mammas sida när hon dog
på ett vårdhem i juli 1987. Den ansvariga sköterskan kom och sa till Grace: ”Åk hem och vila
dig lite. Vi vet att du har gjort allt för din svärmor. Ta hand om dig och känn inget dåligt samvete.”
Vi saknade Betel, och i december 1987 ansökte vi om att få komma dit igen. Men bara
några dagar senare fick vi beskedet att Grace
hade tjocktarmscancer. Hon opererades och
FÖRÄNDRINGAR VI HAR GJORT
I mitten av 70-talet insåg vi att våra föräldrar behövde mer och mer hjälp. Till sist var vi
tvungna att fatta ett svårt beslut. Vi ville verkligen inte lämna Betel och våra vänner som vi
älskade så mycket. Men jag kände att det var
mitt ansvar att ta hand om våra föräldrar. Så vi
slutade på Betel men hoppades kunna komma
tillbaka en dag.
Jag fick ett arbete som säljare på ett försäkringsbolag. I början sa en chef något som jag
sent skulle glömma: ”Det här arbetet bygger på
att man besöker människor på kvällen. Det
är då man träffar dem hemma. Det finns inget viktigare än att utnyttja alla kvällar till
hembesök.” Jag svarade: ”Jag förstår att du säger det av erfarenhet, och det respekterar jag.
Men jag har andra skyldigheter, som handlar
om min familjs andlighet. Den biten har jag aldrig försummat, och jag tänker inte börja nu. Jag
kan göra kvällsbesök ibland, men på tisdagar
och torsdagar har jag viktiga möten.” Jehova har
15 OKTOBER 2013
Överst: Fern och George Couch bredvid mig och Grace
på Gilead 1954.
Nederst: När jag arbetade på tjänsteavdelningen 1956.
19
˚
¨
¨
aterhamtade sig bra. Hon blev friskforklarad.
˚
¨
Men vi fick ett brev fran Betel dar de rekom¨
¨
˚
¨
menderade oss att fortsatta tjana i var hemfor¨
˚
¨
˚
samling. Vi var helt installda pa att gora vart
¨
¨
basta i tjansten.
¨
Efter en tid fick jag ett arbete i Texas. Vi tank¨
¨
te att det varmare klimatet skulle gora gott for
˚
¨
˚
¨
¨
var halsa, och vi har matt mycket battre har. Nu
˚
¨
¨
˚
˚
har vi bott i Texas i 25 ar. Har glads vi at manga
¨
¨
omtanksamma broder och systrar som har bli˚
¨
¨
vit vara kara vanner.
¨
VAD VI HAR L ART OSS
˚
¨
˚
Grace har fatt kampa med cancer i bade
¨
¨
tjocktarmen och skoldkorteln, och nyligen fick
˚
¨
”Lita alltid pa Jehova, aven om
¨
˚
¨
˚
du inte forstar varfor han tillater
vissa saker.”
20
¨
¨
hon aven brostcancer. Men hon har aldrig kla¨
gat over sin lott i livet. Hon har varit lojal och
¨
¨
underlattat for mig att ta ledningen i familjen.
˚
˚
¨
Hon har ofta fatt fragan: ”Vad ar hemligheten,
˚
hur kan ni vara sa glada och lyckliga tillsam¨
mans?” Hon brukar ge fyra anledningar: ”Vi ar
¨
¨
¨
basta vanner. Vi har en oppen kommunikation.
Vi tycker om att vara tillsammans varje dag.
˚ ˚
˚
Och om vi har en fnurra pa traden gar vi aldrig
¨
¨
och lagger oss innan vi har rett ut den.” Det ar
˚
klart att vi kan bli irriterade pa varandra, men
¨
˚
¨
vi glommer och gar vidare. Det ar en metod som
verkligen fungerar.
˚
˚
Vi har gatt igenom mycket, men vi har ocksa
¨
lart oss mycket.
˚
¨
¨
1) Lita alltid pa Jehova, aven om du inte for˚
¨
˚
star varfor han tillater vissa saker. Lita ald˚
¨
˚
rig pa ditt eget forstand. (Ords. 3:5, 6; Jer.
17:7)
¨
¨
˚
¨
2) Vand dig till Bibeln for att fa vagled¨
¨
ning, oavsett vad saken galler. Att folja Je¨
¨
hovas lagar och principer ar helt avgorande. Det finns inget mitt emellan, antingen
¨
ar man lydig mot honom eller inte. (Rom.
6:16; Hebr. 4:12)
¨
3) Det viktigaste i livet ar att skapa sig ett gott
¨
¨
namn infor Jehova. Satt Jehovas intressen
¨
framst, inte det materiella. (Ords. 28:20;
Pred. 7:1; Matt. 6:33, 34)
¨
¨
˚
˚
4) Ha som boneamne att fa vara sa aktiv och
¨
¨
produktiv i Jehovas tjanst som mojligt. Fo˚
¨
˚
kusera pa det du kan gora, inte pa det du
inte kan. (Matt. 22:37; 2 Tim. 4:2)
¨
˚
˚
5) Tank pa att det inte finns nagon annan or¨
¨
ganisation som Jehova valsignar och hjalper. (Joh. 6:68)
¨
¨
˚
Grace och jag har tjanat Jehova i mer an 75 ar,
˚
och 65 av de aren har varit som gifta. Det har
˚ ¨
verkligen varit underbart att fa tjana Jehova tillsammans i flera decennier. Vi hoppas och ber
˚
¨
˚
˚
att alla vara broder och systrar ocksa ska fa upp¨
˚
¨
˚
leva vilket harligt liv man far nar man litar pa
Jehova.
VAKTTORNET
¨
˚
Lardomar fran en
¨ ¨
¨
val forberedd bon
˚
¨
”Ma man valsigna
¨
ditt harliga namn.”
(NEH. 9:5)
KAN DU SVARA?
Vilka bra saker gjorde
¨
israeliterna nar leviterna
¨
forsamlade dem?
Vilket historiskt exempel
visar att Jehova lever upp
¨
till inneborden i sitt namn?
¨
Vad lar vi oss av leviternas
¨
bon?
¨
¨
˚
”RES ER, valsigna Jehova, er Gud, han som ar fran
¨
˚
¨
˚
ooverskadlig tid till ooverskadlig tid.” Med de or¨
den uppmanades Guds forntida folk att forena sig
¨
¨
i en av de langsta boner som finns nedtecknade
¨
i Bibeln. (Neh. 9:4, 5) Den har sammankomsten
¨
¨
agde rum i Jerusalem den tjugofjarde dagen i den
˚
˚
¨
sjunde judiska manaden, tishri, ar 455 f.v.t. Nar vi
˚
¨
nu gar igenom de handelser som ledde fram till
¨
¨
˚
den har sarskilda dagen kan vi fraga oss: Vilken
god vana som leviterna hade bidrog till att det blev
¨
¨
¨
ett minnesvart tillfalle? Vad kan vi lara oss av deras
¨ ¨
¨
val forberedda bon? (Ps. 141:2)
¨
˚
EN SARSKILD MANAD
˚
En manad tidigare hade judarna avslutat arbe˚
tet med att ateruppbygga Jerusalems murar. (Neh.
˚
6:15) De klarade av det pa bara 52 dagar, och se˚
dan kunde de koncentrera sig pa sitt andliga be˚ ˚ ¨
˚
hov. Sa pa forsta dagen i den nya manaden, tishri,
˚
¨
¨
samlades de pa torget for att lyssna nar Esra och
¨
¨
andra leviter laste och forklarade Guds lag. (Bild 1)
¨
Hela familjer – man, kvinnor och barn – stod och
˚
¨
lyssnade ”fran dagbrackningen till middagstiden”.
¨
˚
¨
Vilket fint exempel for oss som har vara moten
¨
¨
¨
˚
i bekvama Rikets salar! Men hander det anda att
¨
¨
¨
dina tankar borjar vandra i vag och att du tanker
˚
¨
˚
pa mindre viktiga saker under motena? I sa fall kan
˚
du paminna dig dessa forntida israeliter. De inte
˚
bara lyssnade, utan de tog ocksa till sig av det de
¨
¨
˚ ¨
horde och borjade rentav grata over hur de som na¨
tion hade misslyckats med att folja Guds lag. (Neh.
8:1–9)
2
¨
˚
˚
˚
vilka fragor uppstar?
¨ ¨
¨
˚
2. Varfor ar israeliterna ett bra exempel for oss i var tid?
1. Vilken forntida sammankomst ska vi se narmare pa, och
21
2
1
3
¨
EN DAG ATT BEKANNA SYNDER
¨
¨
¨
Men det har var inte ratt tillfalle att
¨
¨
bekanna sina synder. Det var en hogtidsdag, och Jehova ville att de skulle
˚
vara glada. (Bild 2) (4 Mos. 29:1) Sa Ne˚
¨
¨
hemja sa till folket: ”Ga och at feta rat¨
¨
˚
ter och drick sota drycker, och sand nagot av maten till dem som det inte har
˚
˚
¨
tillretts nagot at; ty denna dag ar helig
¨
˚
¨
for var Herre, och var inte bedrovade,
¨
¨
¨
ty Jehovas gladje ar ert faste.” Folket
¨
foljde den uppmaningen, och det blev
¨ ¨
¨
darfor en dag av ”stor gladje”. (Neh. 8:
10–12)
¨
4 Redan nasta dag samlades alla fa¨
¨
miljeoverhuvuden for att studera lagen
¨
˚
och se hur nationen kunde bli battre pa
¨
att folja den. (Bild 3) Under sitt studium
˚
¨
insag de att folket borde fira lovhyddo¨
¨
hogtiden och den avslutande hogtids˚
sammankomsten fran den 15 till den
¨ ¨
¨
22 tishri. Och darfor borjade man ge¨
¨
¨
nast gora forberedelser for det. (Bild 4)
˚
¨
¨
En sadan lovhyddohogtid hade inte fi¨
rats sedan Josuas dagar, och ”gladjen
var mycket stor”. Ett viktigt inslag un¨
¨
¨
der den har hogtiden var att man laste
¨
˚
hogt ur Guds lag ”dag efter dag, fran
¨
den forsta dagen till den sista dagen”.
(Neh. 8:13–18)
˚
¨
Tva dagar senare var tiden inne for
¨
folket att offentligt bekanna sina syn¨
¨
¨
der. Det har var ingen gladjefylld hog¨
¨
tidsdag. I stallet fastade de och kladde
¨
¨
¨
¨
sig i sackvav for att visa sin sorg. An
˚
¨
¨
en gang laste leviterna Guds lag for fol˚ ¨
ket i omkring tre timmar pa formidda˚
gen. Pa eftermiddagen ”avlade de be¨
¨
¨
kannelse och bojde sig ner for Jehova,
sin Gud”. (Bild 5) Sedan representera¨ ¨
de leviterna folket i sin val forberedda
¨
bon. (Bild 6) (Neh. 9:1–4)
¨
6 Leviterna laste flitigt Guds lag, och
¨
¨
det hjalpte dem utan tvivel att forbe¨
reda sin meningsfulla bon. De tio
¨
¨
forsta verserna betonar Jehovas gar¨
ningar och egenskaper. I resten av bo˚
˚
˚ ˚
nen framhaller leviterna gang pa gang
¨
Guds ”stora barmhartighet” samtidigt
¨
som de erkanner att israeliterna inte
¨ ¨
˚
fortjanade att behandlas med sadan
godhet. (Neh. 9:19, 27, 28, 31) Om vi,
¨
likt de har leviterna, dagligen begrun˚
dar Guds ord och later honom tala till
˚
¨
˚
oss, kommer vara boner ocksa att bli
˚
mer meningsfulla, och vi far mer att
tala med honom om. (Ps. 1:1, 2)
¨
5. Vad gjorde Guds folk strax innan leviterna
3
3. Vilken uppmaning foljde israeliterna?
¨
4. Vad gjorde de israelitiska familjeoverhuvu¨
¨
dena, och vad upptackte de att de borde gora
¨ ¨
¨
under den har lovhyddohogtiden?
22
5
¨
representerade dem i bon till Jehova?
¨
¨
6. Vad hjalpte leviterna att frambara en me¨
¨
ningsfull bon, och vad kan vi lara oss av det?
VAKTTORNET
4
6
5
¨
˚
Bonen innehaller bara en blygsam
¨
begaran. Vi finner den i senare de˚
len av vers 32: ”Nu, var Gud, den Gud
¨
¨
som ar stor, valdig och inger fruktan,
˚
¨
som haller fast vid forbundet och den
¨
˚
karleksfulla omtanken, lat inte all den
¨
˚
vedermoda som har drabbat oss, vara
˚
˚
¨
kungar, vara furstar och vara praster
˚
˚
¨ ¨
och vara profeter och vara forfader och
˚
hela ditt folk fran Assyriens kungars
¨
˚
dagar anda till denna dag, vara nagot
¨
¨
obetydligt infor dig.” Leviterna ar fina
¨
¨
¨
¨
˚
foredomen for oss i dag. Vi bor ocksa
tacka och lovprisa Jehova innan vi ber
˚
¨
honom om nagot for egen del.
7
DE LOVPRISADE
¨
GUDS HARLIGA NAMN
¨
¨
Aven om leviterna frambar en val
¨
¨
¨
forberedd bon var de odmjuka och
¨
¨
kande att de saknade ord for att ut¨
trycka den lovprisning Jehova med rat¨ ¨
¨ ¨
¨
ta fortjanar. Darfor inleds bonen med
¨
denna uppmaning som gallde Guds
˚
¨
¨
folk: ”Ma man valsigna ditt harliga
¨
¨ ¨
¨
namn, som ar upphojt over all valsignelse och lovprisning.” (Neh. 9:5)
¨
¨
¨
9 Bonen fortsatter: ”Du ar Jehova, du
ensam; du har gjort himlen, ja himlar8
7. Vad bad leviterna Jehova om, och hur kan vi
efterlikna dem?
¨
8, 9. a) Hur inledde leviterna sin bon? b) Vil˚
¨
¨
ka tva himmelska harar namner leviterna?
15 OKTOBER 2013
¨
nas himmel, och hela dess har, jorden
¨
˚
och allt som ar pa den, haven och allt
¨
˚
som ar i dem, och du haller dem alla
¨
¨
vid liv; och himlens har bojer sig ner
¨
for dig.” (Neh. 9:6) Jehova har skapat
˚
¨
hela universum, som bestar av orakne¨
liga galaxer fulla av stjarnor. Han skapade jorden lika fantastisk och gav allt
¨
˚
¨
levande formagan att fora livet vidare
¨
˚
till nasta generation. Nagra som bevittnade skapelsen av allt detta var Guds
¨
˚
heliga anglar, som ocksa beskrivs som
¨
”himlens hela
har”. (1 Kung. 22:19; Job
¨
¨ ¨
38:4, 7) Anglarna gor odmjukt Guds
¨
¨
¨
vilja nar de betjanar ofullkomliga man¨
¨
niskor ”som skall arva raddning”.
¨
˚
(Hebr. 1:14) Vi tjanar ocksa Jehova enat
¨
¨
¨
som en valorganiserad har, och vi bor
¨
¨
efterlikna anglarna genom att vara od˚
¨
mjuka i var tjanst. (1 Kor. 14:33, 40)
¨
10 Darefter riktade leviterna in sig
˚
¨
¨
pa vad Jehova gjorde for Abram. Nar
˚
¨
han var 99 ar gammal andrade Jehova hans namn till Abraham, som be¨
tyder ”far till en mangd”, trots att han
¨
˚
annu inte hade nagra barn med Saraj.
(1 Mos. 17:1–6, 15, 16) Gud lovade ock˚
sa Abraham att hans avkomlingar skul¨
¨
¨
le arva Kanaans land. Manniskor glommer ofta bort vad de lovat, men det
¨
¨
10. Vad kan vi lara oss av vad Jehova gjorde for
Abraham?
23
¨
¨
¨
gor inte Jehova. Leviternas bon fortsat¨
ter: ”Du ar Jehova, den sanne Guden,
¨
som utvalde Abram och forde honom
˚
´
¨
ut fran kaldeernas Ur och bestamde att
hans namn skulle vara Abraham. Och
¨
¨
du fann att hans hjarta var trofast infor
˚ ¨
¨
dig; sa slots forbundet med honom om
´
¨
att ge honom kanaaneernas ... land, for
˚
att ge det at hans avkomma; och du
¨
¨
¨ ¨
fullgjorde dina ord, for du ar rattfardig.” (Neh. 9:7, 8) Vi vill efterlikna Je˚
˚
hova genom att alltid sta vid vart ord.
(Matt. 5:37)
˚
DE PAMINDE SIG VAD
¨
JEHOVA GJORT FOR SITT FOLK
¨
Namnet Jehova betyder ”han for˚
˚
orsakar att nagon (nagot) blir”, vilket
¨
visar att han aktivt, steg for steg, ser
¨
till att hans loften uppfylls. Ett fint ex˚
¨
empel pa det ar hur han befriade Abra¨
hams avkomlingar nar de var slavar i
Egypten. Det verkade otroligt att hela
¨
folket skulle kunna bli fritt och bosatta
sig i det utlovade landet. Men Jehova
¨
¨
¨
gjorde steg for steg det som kravdes for
¨
att hans lofte skulle kunna infrias och
¨
¨
¨
visade att han ar vardig att bara sitt uni¨
ka och arorika namn.
¨
12 I bonen som Nehemja nedteckna¨
˚
˚
de sags det om Jehova: ”Du [sag] vara
¨ ¨
forfaders betryck i Egypten, och du
¨
¨
¨
horde deras hoga rop vid Roda havet. Sedan gjorde du tecken och un¨
der mot farao och alla hans tjanare och
¨
allt folket i hans land, for du visste att
¨
¨
de handlade formatet mot dem; och du
¨
gjorde dig ett namn som ar detsamma
¨
¨
¨
an i dag. Och havet klov du framfor
˚
¨
dem, sa att de gick over mitt igenom
11
11, 12. Vad betyder Jehovas namn, och hur
¨
blev det tydligt genom det han gjorde for Abrahams avkomlingar?
24
˚
¨ ¨
havet pa torr mark; och deras forfoljare slungade du i djupet som en sten
¨
¨
¨
i maktiga vatten.” Bonen fortsatter att
¨
¨
beratta vad Jehova hade gjort for sitt
˚
folk: ”Du kuvade landets invanare, ka´
¨
naaneerna, infor dem ... Och vidare in¨
¨
¨
tog de befasta stader och en bordig jord
och tog i besittning hus fulla med allt
˚
gott, uthuggna vattencisterner, vingar¨
¨
dar och olivlundar och trad till foda i
¨
˚
¨
mangd, och de at och blev matta och
¨
blev feta och njot av din stora godhet.”
(Neh. 9:9–11, 24, 25)
¨
13 Jehova gjorde aven mycket annat
¨
¨
for att infria sina loften. Kort efter det
¨
att israeliterna hade lamnat Egypten
¨
uppmarksammade Jehova deras andli¨
˚
ga behov. I sin bon paminner leviterna
˚
om att Jehova ”steg ner pa berget Si˚
nai och talade med dem fran himlen
¨ ˚
¨
och gav dem rattradiga rattsliga beslut
¨
och sanna lagar, goda forordningar och
bud”. (Neh. 9:13) Jehova hade utvalt israeliterna som sitt folk och skulle ge
¨ ¨
dem det utlovade landet. Darfor under˚
visade han dem sa att de skulle kun¨
˚
¨
¨
na bara hans namn pa ett vardigt satt,
¨
¨
men de overgav snart hans bud. (Las
Nehemja 9:16–18.)
¨
¨
DE BEHOVDE TILLRATTAVISNING
¨
˚
Leviternas bon tar upp tva specifika felsteg som folket begick strax ef˚
ter det att de hade lovat att halla Guds
¨ ¨
¨
lag vid berget Sinai. De fortjanade dar¨
¨
¨
for att do i vildmarken. Men i bonen
lovprisas Jehova med orden: ”I din sto¨
¨
ra barmhartighet overgav du dem lik14
13. Hur fyllde Jehova israeliternas andliga behov, men vad gjorde folket?
¨
14, 15. a) Hur visade Jehova barmhartighet
¨
mot sitt folk? b) Vad kan vi lara oss av hur Jehova handlade med israeliterna?
VAKTTORNET
¨
˚
val inte i vildmarken. ... I fyrtio ar
¨ ˚
forsag du dem med mat ... De sakna¨
de ingenting. Deras klader slets inte ut,
¨
och deras fotter svullnade inte.” (Neh.
˚
9:19, 21) Jehova ger ocksa oss allt vi be¨
¨
¨
hover for att kunna tjana honom troget.
¨
˚
˚
Vi vill aldrig forlora var tro pa Jehova
och vara illojala mot honom som de tusentals israeliter som dog i vildmarken.
¨
Det har skrevs faktiskt ”ner till varning
¨
¨
˚
for oss, over vilka slutet pa tingens ordningar har kommit”. (1 Kor. 10:1–11)
¨
15 Tragiskt nog borjade de israeliter
som fick komma in i det utlovade landet tillbe de kanaaneiska gudarna, vilket innebar ett omoraliskt liv och till
˚
¨
och med barnoffer. Sa Jehova tillat
¨
att omkringliggande nationer fortryck¨
˚
te hans utvalda folk. Nar de angrade sig
¨
¨ ¨
var Jehova barmhartig och forlat dem,
¨
˚
och han raddade dem fran deras fien¨
˚
˚ ˚
¨
der. Detta hande ”gang pa gang”. (Las
Nehemja 9:26–28, 31.) Leviterna sa:
¨
˚
”Du var overseende mot dem i manga
˚
ar och varnade dem med din ande
genom dina profeter, men de lyssnade
¨
inte. Slutligen gav du dem i handerna
˚ ¨
pa landernas folk.” (Neh. 9:30)
¨
˚
¨
16 Nar israeliterna hade atervant
˚
¨
fran Babylon foll de tillbaka till sitt
¨
¨
gamla monster och overgav Jehovas
¨
lag. Vad ledde det till? Leviterna forkla¨
¨
rade i sin bon: ”Se! Vi ar i dag slavar;
˚
¨ ¨
och i det land som du gav vara forfader
¨
¨
for att de skulle ata dess frukt och dess
¨ ¨
goda, se, dar ar vi slavar, och dess rika
avkastning tillfaller de kungar som du
¨
¨
˚
har satt over oss for vara synders skull,
¨
¨
och ... vi ar i stor nod.” (Neh. 9:36, 37)
¨
˚
¨
aterigen overgav Jehovas lag? b) Vad sa israeli¨
terna om Jehova, och vad lovade de att gora?
16, 17. a) Vad ledde det till nar israeliterna
15 OKTOBER 2013
Menade leviterna att Jehova var
¨
orattvis mot sitt folk? Verkligen inte!
¨
¨ ¨
De sa: ”Du ar rattfardig i allt som
¨
har kommit over oss, ty du har handlat trofast, men vi har handlat ondskefullt.” (Neh. 9:33) Sedan avslutas den
¨
¨
¨
¨
har osjalviska bonen med ett hogtid¨
¨
ligt lofte att nationen i fortsattningen
¨
¨
ska folja Guds lag. (Las Nehemja 9:38;
¨
10:29) De skrev ner sitt lofte i ett dokument som 84 judiska ledare satte sitt si˚
gill pa. (Neh. 10:1–27)
¨
˚
¨
18 For att kunna bli sadana manni¨
skor som Jehova vill ha i sin nya varld
¨
¨
behover vi bli tillrattavisade av honom.
¨
¨
”Vad ar det for en son som en far
˚
inte tuktar?” fragade aposteln Paulus.
(Hebr. 12:7) Vi visar att vi tar emot Je¨
hovas vagledning genom att vi troget
˚
¨
¨
˚
haller ut i tjansten for honom och later
hans ande forma oss. Och om vi skulle
˚
¨
bega en allvarlig synd kan vi vara sakra
˚
¨ ˚
pa att Jehova kommer att forlata oss om
˚
¨
vi verkligen angrar oss och odmjukt tar
¨
emot hans tillrattavisning.
¨
19 Snart kommer Jehova att gora sig
¨
¨
¨
¨
ett annu storre namn an nar han befriade israeliterna ur Egypten. (Hes. 38:23)
¨
Och lika sakert som att hans forntida
folk fick komma in i det utlovade landet kommer alla som bevarar sig trogna
˚
˚
¨ ¨
i var tid att fa komma in i Guds rattfar¨
diga nya varld. (2 Petr. 3:13) Med tanke
˚
pa den fantastiska framtidsutsikten vill
¨
vi verkligen fortsatta be om att Jehovas
¨
¨
harliga namn ska bli helgat. Nasta arti¨
kel behandlar en annan bon som visar
˚
¨
¨
˚
¨
vad vi maste gora for att fa Guds valsig¨
nelse nu och for evigt.
17
¨
¨
˚
¨
¨
nya varld? b) Vad ska vi fortsatta att be om,
¨
och varfor det?
18, 19. a) Vad behover vi for att fa leva i Guds
25
Lev i harmoni
¨
med Jesus bon
¨ ¨
”Fader, ... forharliga
˚
din son, sa att Sonen
¨ ¨
kan forharliga dig.”
(JOH. 17:1)
˚
REPETITIONSFRAGOR
Vad betyder det att verkligen
¨
”kanna” Gud?
¨
Hur besvarades Jesus bon
¨
˚
under det forsta arhundradet?
Hur kan vi leva i harmoni
¨
med Jesus bon?
¨
˚
¨
˚
DET ar sent pa kvallen den 14 nisan ar 33 v.t. Jesus
¨
¨
˚
och hans narmaste vanner har just firat pasken,
˚
¨
som paminner dem om hur Gud befriade deras for¨
˚
¨
fader fran slaveriet i Egypten. Men hans trogna lar˚
˚
¨
jungar ska fa uppleva en langt storre, ”evig befriel¨
¨
se”. Redan nasta dag kommer Jesus att dodas av
¨
sina fiender. Men den avskyvarda handlingen kom¨
¨
mer att vandas till en valsignelse. Tack vare hans
¨
˚
utgjutna blod kan manniskor befrias fran synd och
¨
dod. (Hebr. 9:12–14)
¨
¨
¨
2 For att vi inte skulle glomma Jehovas karleksful˚
˚
la gava instiftade Jesus ett nytt arligt firande som er˚
satte pasken. Det gjorde han genom att bryta ett
¨
osyrat brod i bitar och ge till var och en av sina 11
trogna apostlar. Han sa: ”Detta betyder min kropp
¨
˚
¨
¨
¨
som skall ges ut till forman for er. Fortsatt att gora
˚
¨
detta till minne av mig.” Sedan tog han ocksa en ba¨
¨
gare med rott vin och sa: ”Denna bagare betyder det
¨
nya forbundet i kraft av mitt blod, som skall utgju¨
˚
¨
tas till forman for er.” (Luk. 22:19, 20)
¨
3 Det gamla lagforbundet mellan Jehova och Isra¨
¨
els nation skulle snart upphora. Det skulle ersattas
¨
av ett nytt forbund mellan Jehova och Jesus smor¨
da efterfoljare. Jesus var mycket intresserad av att
˚
¨
¨
det skulle ga bra for den har nya andliga nationen.
¨
Den bokstavliga nationen Israel var hopplost splitt¨
¨
rad religiost och socialt, och det drog stor vanara
¨
over Guds heliga namn. (Joh. 7:45–49; Apg. 23:6–9)
¨
I kontrast till det ville Jesus att hans efterfoljare
¨
skulle vara forenade och samarbeta harmoniskt och
¨
¨
˚
˚
firat pasken ar 33.
¨ ¨
¨
¨
3. a) Vilken stor forandring intraffade efter Jesus dod?
˚
¨
˚ ¨
˚
b) Vilka fragor ska vi se narmare pa nar vi gar igenom Jesus
¨
bon?
1, 2. Beratta vad Jesus gjorde nar han och hans apostlar hade
26
VAKTTORNET
˚ ˚ ¨
¨
˚
pa sa satt ara Guds namn. Sa vad
¨
¨
gor han? Han ber den vackraste bon
¨
˚
¨
˚
en manniska nagonsin kan ha forma˚ ¨
nen att fa lasa. (Joh. 17:1–26; se bilden
˚
i inledningen.) Vi i var tid kan se till˚
baka och fraga: ”Har Gud besvarat Jesus
¨
¨
˚
¨
bon?” Vi bor ocksa granska oss sjalva
˚
och fraga: ”Lever jag i harmoni med den
¨
bonen?”
JESUS PRIORITERINGAR
¨
4 Jesus undervisar sina larjungar till
˚
˚
langt in pa natten och ger dem dyr˚
bar kunskap fran Gud. Sedan lyfter
han blicken mot himlen och ber: ”Fader,
¨ ¨
stunden har kommit; forharliga din son,
˚
¨ ¨
sa att Sonen kan forharliga dig, liksom
¨
du har gett honom myndighet over allt
¨
¨
kott, for att han skall ge dem – hela det
antal som du har gett honom – evigt liv.
¨ ¨
˚
... Jag har forharligat dig pa jorden genom att jag har fullbordat det verk som
¨
du har gett mig att utfora. Och nu, Fa¨ ¨
¨
der, forharliga du mig hos dig sjalv med
¨
den harlighet som jag hade hos dig in¨
nan varlden var till.” (Joh. 17:1–5)
¨
¨
5 Lagg marke till vad som var vikti¨
˚
gast i Jesus bon. Det som lag honom
¨
¨ ¨
varmast om hjartat var att forharliga sin
¨
himmelske Fars namn, och det stammer
¨
¨
med det forsta Jesus ber om i monster¨
˚
bonen: ”Fader, lat ditt namn bli helgat.”
¨
˚
(Luk. 11:2) Sedan tanker Jesus pa sina
¨
larjungar och ber att Jehova ska ge dem
¨
¨
”evigt liv”. Forst darefter ber Jesus om
˚
¨
¨ ¨
nagot for egen del: ”Fader, forharliga du
¨
¨
mig hos dig sjalv med den harlighet som
¨
jag hade hos dig innan varlden var till.”
¨
Jehova besvarar hans bon och ger ho¨
nom till och med mer an han ber om.
¨
4, 5. a) Vad lar vi oss av hur Jesus inleder sin
¨
¨
bon? b) Hur besvarade Jehova den begaran Je¨
¨
sus framstallde for egen del?
15 OKTOBER 2013
¨
¨
Han ger honom ”ett namn som ar for¨
¨
¨
namligare an” anglarnas namn. (Hebr.
1:4)
¨
¨
LAR KANNA DEN ENDE SANNE GUDEN
¨
˚
I sin bon tar Jesus ocksa upp vad
¨
˚
vi som ofullkomliga manniskor maste
¨
¨
˚
¨ ¨
˚
gora for att fa den ofortjanta gavan
¨
¨
evigt liv. (Las Johannes 17:3.) Han sa¨
¨
¨
¨
¨
ger att det ar nodvandigt att vi ”lar kan¨
na” Gud och Kristus. Hur kan vi gora
¨
˚
¨
¨
det? Forst maste vi gora allt vi kan for att
¨
lara oss mer om Jehova och hans son.
˚
¨
¨
Sedan maste vi anvanda det vi lar oss i
˚
vart dagliga liv. Apostlarna hade tagit de
¨
¨
¨
¨
har stegen, for Jesus fortsatter sin bon:
”De uttalanden som du gav mig har jag
˚
gett at dem, och de har tagit emot dem.”
¨
˚
¨
(Joh. 17:8) Men for att fa evigt liv behov¨
de de fortsatta begrunda Guds ord och
¨
tillampa det. Klarade de trogna apostlar¨
na av att gora det under resten av sitt
jordiska liv? Ja, det gjorde de. Vi vet det
¨ ¨
¨
˚
darfor att deras namn ar outplanligt in˚
skrivna pa de tolv grundstenarna till det
himmelska nya Jerusalem. (Upp. 21:14)
¨
7 Enligt kannare av biblisk grekis˚
¨
ka har det verb som kan aterges ”lara
¨
¨
¨
kanna” eller ”fortsatta att inhamta kun˚
¨
skap” ocksa betydelsen ”kanna”, som
en alternativ lydelse i fotnoten till Jo˚
hannes 17:3 i studieutgavan anger (”att
¨
¨
de kanner dig”). Dessa betydelser ar alla
viktiga och kompletterar varandra. Att
¨
¨
¨
man ”lar kanna” Gud, eller ”fortsatter
¨
att inhamta kunskap” om honom, syftar
˚ ˚
˚
alltsa pa en fortgaende process som le¨
der fram till att man ”kanner” honom.
¨
¨
Men att kanna den hogste personen i
6
¨
¨
¨
˚
6. Vad behovde apostlarna gora for att fa evigt
liv, och hur vet vi att de lyckades?
¨
¨
¨
7. Vad innebar det att ”kanna” Gud, och varfor
¨
˚
ar det sa viktigt?
27
¨
De forsta kristna samarbetade
med helig ande och kunde
¨ ¨
darfor bevara enheten.
(Se paragraf 13.)
universum inbegriper naturligtvis myc¨
¨
ket mer an att rent intellektuellt kanna
till hans egenskaper och avsikter. Om
¨
¨
vi ska kunna saga att vi kanner Jehova
˚
¨
¨
¨ ˚
maste vi ha ett nara, karleksfullt forhal˚
lande till honom och till vara medtroen¨
¨
de. I Bibeln sags det: ”Den som inte al¨
¨
skar har inte lart kanna Gud.” (1 Joh.
¨
¨
˚
4:8) Att kanna Gud innebar alltsa att
¨
¨
gora hans vilja. (Las 1 Johannes 2:3–5.)
¨
¨
˚
Det ar verkligen en fantastisk forman
˚ ¨
¨
att fa raknas till dem som kanner Je¨
hova! Men man kan forlora det dyrbara
¨ ˚
forhallandet, som Judas Iskariot gjorde.
˚
˚
¨
Vi maste arbeta hart for att bevara det.
˚
¨
Da kommer Jehova att ge oss den ofor¨
˚
tjanta gavan evigt liv. (Matt. 24:13)
¨
”FOR DITT EGET NAMNS SKULL”
¨
¨
¨
Nar man laser Jesus bon i Johannes
sjuttonde kapitel ser man tydligt att han
¨
hade djup karlek till sina apostlar och
8
¨
¨
¨
¨
hans jordiska tjanst, och vilken religios sedvan˚
ja maste han ha avskytt?
8, 9. Vad var det viktigaste for Jesus under
28
¨
¨
aven till sina framtida efterfoljare. (Joh.
˚
17:20) Men samtidigt maste vi komma
˚
˚ ¨
ihag att var raddning inte var det vikti¨
˚
¨
gaste for Jesus. Fran forsta till sista da¨
gen av sin jordiska tjanst gick Jesus in
¨
¨ ¨
¨
for att forharliga och ara sin Fars namn.
¨
¨
Nar han till exempel tillkannagav vad
¨
som var hans uppdrag laste han ur en
skriftrulle med Jesajas profetia: ”Jeho¨ ¨
vas ande ar over mig, eftersom han har
¨
smort mig till att forkunna goda nyheter
¨
¨
for de fattiga.” Vi kan vara overtygade
om att Jesus uttalade Guds namn tyd¨
¨
¨
ligt nar han laste de har orden. (Luk. 4:
16–21)
9 Enligt judisk tradition hade de ju˚
¨
˚
diska ledarna avratt manniskor fran
¨
˚
att anvanda Guds namn langt innan
Jesus kom till jorden. Jesus avskyd¨
¨
¨
de sakert den har obibliska sedvanjan.
˚
Han sa till sina motstandare: ”Jag har
kommit i min Faders namn, men ni tar
˚
inte emot mig; om nagon annan skul˚
le komma i sitt eget namn, da skulle ni
˚
ta emot honom.” (Joh. 5:43) Bara nagra
VAKTTORNET
¨
¨
˚
dagar fore sin dod visade Jesus aterigen
vad som var det viktigaste i hans liv.
¨ ¨
Han bad: ”Fader, forharliga ditt namn.”
¨
˚
(Joh. 12:28) Det ar alltsa inte konstigt att
¨
˚
˚
Jesus i den bon vi nu gar igenom gang
˚ ˚
pa gang visar att Guds namn betyder
¨
mycket for honom.
10 Jesus ber: ”Jag har gjort ditt namn
¨
¨
uppenbart for de manniskor som du har
¨
gett mig ur varlden. De var dina, och du
˚
˚
gav dem at mig, och de har hallit ditt
¨
¨
¨
¨
ord. Dartill ar jag inte langre i varlden,
¨
¨
˚
men de ar i varlden och jag gar nu till
¨
¨
dig. Helige Fader, vaka over dem for ditt
eget namns skull, som du har gett mig,
¨
for att de skall vara ett alldeles som vi
¨
ar.” (Joh. 17:6, 11)
11 Men att Jesus gjorde sin Fars namn
¨
¨
¨
¨
kant for sina larjungar innebar mer an
¨
¨
att han bara anvande det. Jesus hjalp˚
¨
˚
te dem ocksa att forsta vad Guds namn
representerade, dvs. Guds underbara
¨
¨
egenskaper och det karleksfulla satt
˚
han behandlar oss pa. (2 Mos. 34:
˚
¨
¨
5–7) Fran sin upphojda stallning i him¨
¨
¨
len fortsatter Jesus att hjalpa sina lar¨
¨
¨
jungar att gora Jehovas namn kant over
¨
¨
hela varlden. Vad ar syftet med det? Att
¨
¨
samla in fler larjungar innan slutet for
¨
¨
den har onda varldsordningen kommer.
¨
¨
Och tank vad upphojt Jehovas namn
¨
kommer att bli nar han griper in och
¨
raddar sina lojala vittnen! (Hes. 36:23)
¨
¨
”FOR ATT VARLDEN SKALL TRO”
¨
˚
Medan Jesus var har pa jorden an¨
¨
¨
¨
strangde han sig for att hjalpa larjungar¨
na att overvinna sina svagheter. Det var
¨
viktigt for att de skulle kunna fullbor12
10, 11. a) Vad innebar det att Jesus gjorde
¨
¨
¨
¨
Guds namn kant? b) Varfor gor Jesus larjung¨
ar Jehovas namn kant?
¨
¨
˚ ¨
˚
12. Vad behover vi tanka pa for att lyckas i vart
¨
livraddande arbete?
15 OKTOBER 2013
˚ ¨
da det arbete som Jesus hade paborjat.
¨
Jesus ber: ”Alldeles som du har sant ut
¨
˚
¨
mig i varlden, har ocksa jag sant ut dem
¨
i varlden.” Jesus betonar tre saker som
¨
var viktiga for att de skulle lyckas i det
¨
¨
¨
¨
har livraddande arbetet. For det forsta
¨
˚
ber han att larjungarna inte ska vara na¨
¨
gon del av Satans varld. For det and˚
ra ber han att de ska helgas, eller hallas
¨
heliga, genom att tillampa sanningen i
˚
¨
¨
Guds ord pa sig sjalva. For det tredje
˚
¨
ber Jesus upprepade ganger att hans lar¨
jungar ska vara forenade med samma
¨
band av karlek som finns mellan ho¨
¨
nom och hans Far. Detta kraver sjalv¨
˚
rannsakan. Vi bor alla fraga oss: ”Lever
jag i harmoni med det Jesus bad om?”
¨
˚
¨
Jesus var saker pa att om hans efterfol˚
˚
¨
jare gjorde det sa skulle manga satta tro
¨
till honom och ta emot budskapet. (Las
Johannes 17:15–21.)
¨
13 Vi kan se att Jesus bon blev besva¨
rad genom att studera Apostlagarningarna, den bibelbok som kommer efter
¨
˚
de fyra evangelieskildringarna. Tank pa
¨
allt som hade kunnat splittra den fors¨
ta kristna forsamlingen, som bestod av
judar och icke-judar, fattiga och rika,
¨
¨
˚
slavar och slavagare. Men anda blev
˚
de sa sammansvetsade att de kunde lik¨
nas vid de olika delarna i en mannisko¨
kropp dar Jesus var huvudet. (Ef. 4:
˚
15, 16) Ingen dalig bedrift mitt i Satans
¨
¨
¨
˚
splittrade varld! All ara for detta maste
˚
¨
ga till Jehova, som gjorde det mojligt ge¨
nom sin maktiga heliga ande. (1 Kor. 3:
5–7)
¨
¨
14 Tyvarr bevarades inte den har
fantastiska enheten efter apostlarnas
¨
¨
¨
dod. Som det var forutsagt borjade i
¨
stallet ett stort avfall som resulterade i
¨
¨
˚
arhundradet?
¨
˚
14. Hur har Jesus bon besvarats i var tid?
13. Hur besvarades Jesus bon under det forsta
29
¨
¨
¨ ¨
Jehovas folk varlden over ar forenade.
(Se paragraf 14.)
˚
kristenhetens manga sekter. (Apg. 20:
˚
29, 30) Men ar 1919 befriade Jesus sina
¨
˚
˚
smorda efterfoljare fran fangenskapen
¨
under falsk religion och forenade dem
¨
i ”ett fullkomligt foreningsband”. (Kol.
˚
3:14) Hur har deras predikoarbete pa¨
¨
verkat resten av varlden? Mer an sju
˚
˚
miljoner ”andra far” fran ”alla nationer
˚
och stammar och folk och sprak” har
¨
slutit sig till de smorda och tjanar Gud
tillsammans med dem som en enda
hjord. (Joh. 10:16; Upp. 7:9) Vilket ena˚
˚
¨
staende svar pa Jesus bon till Jehova:
˚
¨
¨
”Sa att varlden kan veta att du har sant
¨
ut mig och att du har alskat dem allde¨
les som du har alskat mig.” (Joh. 17:23)
EN INNERLIG AVSLUTNING
¨
Tidigare under kvallen den 14 ni¨
san gav Jesus sina apostlar ”harlighet”
¨
– han visade dem ara genom att sluta ett
¨
˚
forbund med dem om att de skulle fa re15
¨
¨
15. Vad bad Jesus om for sina smorda lar-
jungar?
30
gera med honom i hans rike. (Luk. 22:
¨
28–30; Joh. 17:22) Nu ber Jesus for
alla dem som skulle komma att bli hans
¨
smorda efterfoljare: ”Fader, vad det be¨
traffar, som du har gett mig, vill jag att
¨
¨
˚
˚
¨
dar jag ar ocksa de ma vara med mig, for
¨
att betrakta min harlighet som du har
¨ ¨
¨
¨
gett mig, darfor att du alskade mig fore
¨
¨
varldens grundlaggning.” (Joh. 17:24)
˚
¨
¨
¨
De andra faren kanner gladje over det¨
ta, inte avundsjuka, och det ar ytterli˚
gare ett bevis pa den enhet som finns
˚
bland de sanna kristna pa jorden i dag.
˚
¨
16 De flesta i var tid valjer att bort˚
¨
se fran de tydliga bevisen for att Jeho¨
va har ett enat folk som verkligen kan˚
˚
˚
ner honom. Manga ganger beror det pa
˚
¨
att de paverkats av sina religiosa ledare.
¨
Situationen var likadan under det fors˚
¨ ¨
ta arhundradet. Darfor avslutar Jesus
¨
¨ ¨
med de har innerliga orden: ”Rattfardi¨
ge Fader, varlden har sannerligen inte
¨
¨
¨
¨
lart kanna dig; men jag har lart kanna
¨
¨
dig, och dessa har lart kanna att du har
¨
sant ut mig. Och jag har gjort ditt namn
¨
¨
¨
¨
kant for dem och skall gora det kant,
¨
¨
¨
for att den karlek som du har alskat mig
med skall vara i dem och jag i gemenskap med dem.” (Joh. 17:25, 26)
¨
17 Vem kan forneka att Jesus har levt
¨
¨
i harmoni med sin bon? Som forsam¨
¨
lingens huvud fortsatter han att hjalpa
¨
oss att gora hans Fars namn och avsik¨
¨
ter kanda. Vi vill garna underordna oss
¨
hans ledning genom att med iver fol¨
ja hans befallning att predika och gora
¨
larjungar. (Matt. 28:19, 20; Apg. 10:42)
¨
˚
¨
Dessutom anstranger vi oss hart for att
˚
˚
bevara var dyrbara enhet. Da lever vi i
¨
¨
¨
harmoni med Jesus bon, till ara for Jeho˚
vas namn och till var eviga lycka.
16, 17. a) Vilken beslutsamhet visade Jesus i
¨
¨
avslutningen av sin bon? b) Vad bor vi vara be¨
slutna att gora?
VAKTTORNET
¨
¨
Kan du gora mer for att varna andra?
En charmig svartvit film med titeln A Trip
˚
Down Market Street fangar tittarna med sin vardagsrealism. Utan ljud dokumenterar den livet i
¨
San Francisco precis i borjan av 1900-talet. Filmmakarna hade monterat en vevkamera framtill
˚
˚
¨
˚
˚
pa en sparvagn som rorde sig framat pa den trafi¨
¨
kerade huvudvagen. Man ser hastdroskor och bi˚
lar av de tidigaste modellerna, damer pa shop¨
pingtur och springpojkar som skyndar forbi.
˚
¨
¨
Nagot som gor filmen mycket gripande ar vet¨
skapen att den formodligen spelades in strax in¨
˚
nan den stora jordbavningen och eldsvadan den
˚
¨
18 april 1906, da tusentals manniskor dog. Den
¨
¨
del av San Francisco som drabbades varst lam˚
nades i ruiner. Flera av dem som fangades av
˚
kameralinsen hade kanske bara nagra dagar kvar
¨
att leva. Scott Miles, attling till en av filmens upp¨
¨
¨
hovsman, sager: ”Jag ser bara manniskorna och
¨
tanker att de inte har en aning om vad som kom¨
mer att drabba dem. Och man kan inte annat an
¨
¨
kanna for dem.”
¨
¨
¨
¨
Man kan gora en traffande jamforelse. Vi kan
¨
˚
¨
¨
˚
inte heller lata bli att kanna for vara medman¨
niskor. De fortsatter med sitt dagliga liv full¨
¨
standigt omedvetna om den katastrof som van¨
¨
¨
Helt utan forvarning forstordes
en stor del av San Francisco
¨
i en jordbavning 1906.
U.S. National Archives photo.
¨
¨
tar runt hornet och som kommer att satta punkt
¨
¨
¨
for deras vardagssysslor och hela den har varlds˚
¨
¨
ordningen. Men till skillnad fran en oforutsagbar
¨
˚
¨
jordbavning sa finns det en mojlighet att varna
¨
¨
¨ ¨
¨
manniskor for Jehovas dag. Du forsoker sakert
˚
˚
¨
˚
vara ute nagon gang i veckan i tjansten fran hus
¨
¨
till hus, men kan du gora mer for att varna andra?
JESUS VAR ALLTID BEREDD ATT VITTNA
¨
Jesus var ett fint exempel for oss, eftersom han
¨
¨
alltid var beredd att vittna. Han berattade garna
¨
¨
˚
om sanningen for alla han motte, vare sig han ra¨
¨
kade traffa en tullindrivare utmed vagen eller en
¨
kvinna vid en brunn nar han tog en paus. (Luk.
¨
19:1–5; Joh. 4:5–10, 21–24) Till och med nar han
¨
¨
hade bestamt sig for att koppla av tvekade han
¨
¨
inte att andra sina planer for att ta chansen att
¨
vittna. Hans medkansla motiverade honom att
¨
¨
¨
inte bara gora minsta mojliga i tjansten. (Mark. 6:
¨
30–34) Har vi samma starka onskan som Jesus
¨
˚ ˚
¨
att radda sa manga som mojligt?
˚
¨
DE TAR VARA PA ALLA TILLFALLEN
˚
Melika bor i en fastighet med flera kodlas.
˚
¨
¨
Manga av hennes grannar ar utlandska stu˚
denter. De har bara mobiler och star inte med i
˚
telefonregistret eller pa namnlistan i porten. Hon
¨
¨
˚
ser det som en sarskild mojlighet att fa samtala
¨
¨
¨
med dem om andliga amnen nar de mots i trapp˚
¨
uppgangen eller i hissen. Hon sager: ”Jag ser det
lite grann som mitt personliga distrikt.” Melika
˚
˚
¨
har med sig litteratur pa flera sprak och lamnar
˚
˚
manga vikblad och tidskrifter. Hon brukar ocksa
¨
˚
beratta om hemsidan, jw.org. Hon har fatt flera
˚
¨
bibelstudier pa det sattet.
¨ ¨
˚
˚
Sonia forsoker ocksa vittna sa fort hon
˚
˚
¨
far chansen. Hon jobbar pa en lakarmottagning
˚
˚
¨
och har som mal att fa vittna for alla sina arbets¨
¨ ¨
¨
¨
kamrater. Hon borjade med att forsoka lara kan˚
¨
¨
na var och en sa att hon forstod vad de hade for
intressen och funderingar. Sedan utnyttjade hon
˚
lunchen till att fa prata med dem en och en om
˚
sanningen. Hon har startat tva bibelstudier. Hon
˚
¨
˚ ¨
¨
tanker ocksa satta sig i vantrummet pa lunchen
¨
˚ ¨
˚
for att fa mojlighet att prata med nagon patient.
˚
¨
TA VARA PA DINA M OJLIGHETER
¨
¨
En som overlevde jordbavningen i San Fran¨
cisco 1906 beskrev den som ”den varsta kata˚
strofen som nagonsin har drabbat en stad”. Men
¨
¨
¨
alla katastrofer kommer att forblekna i jamforel˚ ¨
¨
se med den dag da hamnd kommer over ”dem
¨
¨
som inte kanner Gud”. (2 Thess. 1:8) Jehova on¨
¨
¨
skar av hela sitt hjarta att manniskor ska and¨
ra sig, gora hans vilja och lyssna till varningen
¨
som Jehovas vittnen formedlar. (2 Petr. 3:9; Upp.
14:6, 7)
¨
¨
¨
˚
Vi kan hjalpa manniskor att forsta vilken tid vi
¨
¨
lever i och motivera dem att lara kanna Jehova
¨
¨
¨
¨
˚
och soka honom, i stallet for att bara tanka pa sig
¨
˚
¨
sjalva. (Sef. 2:2, 3) Tar vi vara pa varje mojlighet
¨
˚
att vittna for vara arbetskamrater, grannar och
¨
˚
¨
¨
andra vi moter i var vardag? Kan du gora mer for
att varna andra?
s
n
o
¨
Den har tidskriften och
andra publikationer kan
laddas ner utan kostnad
˚
˚
fran var hemsida jw.org.
p
¨
¨
Du kan aven lasa Nya
¨
¨
¨
varldens oversattning
av Bibeln online.
˚
˚
Ga in pa
www.jw.org eller
skanna koden.
w13 10/15-Z
130807
˚
Tar du vara pa alla
¨
mojligheter att vittna
¨
¨
¨
nar du traffar manniskor
i vardagen?