Små barns matematik,
språk och tänkande
går hand i hand
Görel Sterner
Eskilstuna 2008
Rollek
- Nalle ska gå på utflykt.
- Nu är hon ledsen, hon vill inte ha
den tröjan.
- Nalle ska ha kalas, då ska hon
dansa.
- Nu har hon en fin klänning på sig.
- Nu är hon glad igen.
- Titta, nu ska Nalle bada!
E ser former och mönster.
Hon kan ta olika perspektiv.
Hon kan ”leka med världen”.
Matematikord – jämförelseord
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Storlek: stor, större, störst
liten, mindre, minst
Antal: många, fler, flest
få, färre, ?
Kvantitet: mycket, mer, mest litet, mindre, minst
Massa: tung, tyngre, tyngst
lätt, lättare, lättast
Längd: lång, längre, längst
kort, kortare, kortast
Höjd: hög, högre, högst
låg, lägre, lägst
Bredd: bred, bredare, bredast smal, smalare, smalast
Tjocklek: tjock, tjockare, tjockast tunn, tunnare, tunnast
Ålder: gammal, äldre, äldst
ung, yngre, yngst
(Malmer, 1999).
Uttrycksformer
Handling
Barnet/eleven kan visa sitt kunnande i matematik tex genom att
sortera klossar efter vissa kriterier, eller att ordna dessa i någon
form av mönster.
Bilder
Såväl yngre som äldre barn/elever kan rita bilder för att förklara
sina tankar och idéer.
Ord – talade och skrivna
Barnet/eleven kan med ord, muntligt
och skriftligt, kommunicera sina tankar.
Symboler – informella och formella
Informella symboler kan tex vara streck som barnet
ritar för att ange antalet i en mängd. Formella symboler
är tex siffror och likhetstecknet..
Dokumentation ur barns perspektiv
Dokumentation kan hjälpa barn att:
- synliggöra sina föreställningar då de lär sig
- minnas och skapa inre föreställningar
- reflektera kring ett innehåll
- låta sig utmanas i sina föreställningar tillsammans med kamrater och lärare
- följa en process eller ett händelseförlopp
- bli medveten om sitt eget och andras
tänkande
- bli medveten om den variation som finns i
deras sätt att tänka och i kamraternas sätt
att tänka
Max, 3:4 år visar hur många
äppelbitar han vill ha genom att
rita ett sicksackmönster.
Två månader senare uttrycker Max antal med
hjälp av handens fingrar
Max 4,2 år visar hur många
bitar han vill ha sin banan
delad i.
Kardinalprincipen
Max 4,8 månader vill ha sitt äpple
delat i 10 bitar. Han ritar 10 ringar
och räknar 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10.
Uppskatta, räkna antal, jämföra, gruppera hela frukter.
Uppskatta, räkna och jämföra hur många delar som finns i olika frukter.
Undersöka delar av helhet som halv, hälften, tredjedel, fjärdedel osv.
Hur ska jag dela halvor för att det ska bli fjärdedelar? Åttondelar?
Vilka delar är störst? Halvor eller fjärdedelar?
Gör stapeldiagram över vilka frukter som är populärast. Vilka är
Oftast förekommande under två veckor?
Att duka och att äta
Antal – hur många?
Parbildning
Räkneord
Räkneramsan
Storlek
Form
Uppskatta
Delar av helhet (hel, halv, fjärdedel)
Dela antal
Tidsuppfattning (före maten, efter maten)
Rumsuppfattning
•
Kan förstå och beskriva var i rummet ett föremål befinner sig i
förhållande till omgivningen med hjälp av begrepp som uttrycker
avstånd, riktning och läge
•
Kan beskriva var i rummet det själv befinner sig
•
Kan se, jämföra och uppfatta avstånd
•
Kan känna igen och beskriva egenskaperna hos vanliga geometriska
objekt
•
Har förmåga att kunna avbilda föremål och orientera sig i ett tänkt
rum, har en inre rumsuppfattning, kan förstå att ett föremål ser olika ut
om det avbildas från olika håll
Lägesord
på
över
under
först
sist
före
efter
upp
ner
framför
ovanpå
överst
underst
i början
i slutet
i mitten
mitt på
uppåt
nedåt
Gudrun Malmer, (1999).
bakom
under
bredvid
mellan
högst upp
längst ner
nära
närmast
framåt
bakåt
utanför
innanför
ovanför
nedanför
till vänster
till höger
Rum i rummet
För att så småningom förstå begreppet ”modell” måste barn
redan tidigt få rika möjligheter att uppleva och utforska rummet
Barn skapar många gånger med hjälp av t ex stora plastkuddar,
madrasser och filtar små rum då de gömmer sig, leker rollekar,
bygger kojor osv. De gestaltar också omvärlden i leken med
hjälp av t ex byggklossar då de bygger rum till sina djur, dockor
och bilar.
Att observera
- På vilka sätt barn skapar egna rum i rummet.
- Hur skapar barn i byggleken ett rum för sina dockor, bilar
och djur mm?
- Hur kan du som lärare ta vara på och utmana barnen i dessa
situationer?
- Reflektera över hur du som lärare kan vidga barnens förståelse
av rummet genom att använda lägesord i samtalen.
Julia och Felicia bygger hagar
åt sina djur
Klassificerar, sorterar
Antalsgrupperar
Bedömer form, avstånd och läge
Kommunicerar ord och begrepp
kopplat till tal- och rumsuppfattning
Samarbetar och löser problem med
hjälp av matematik
Inre föreställningar
Utdrag ur Karins loggbok september 2003
G I samlingen idag tog jag fram våra plastbjörnar.
Jag läste en fingerramsa som handlade om fem
björnar. Barnen fick använda fingrarna men jag
bad också några barn att komma fram och ta en
björn ur burken för varje antal jag lade till i ramsan.
Barnen fick räkna sina fingrar och vi räknade
björnar och såg att det blev fem.
T Vi använder oss mycket utav rim och ramsor.
Det intresserar alla barnen.
L Det går att använda material till rim och
räkneramsor så att barnen får se det konkret
framför sig och får variation.
U Det jag vill i arbetet är att visa konkret och att
det går att göra saker på olika sätt.
Utdrag ur Karins loggbok februari 2004
G E känner på två mjölkpaket och jämför tyngden
i dem. Hon säger att det ena är tyngst och i det
paketet är det mest mjölk. Då blir det tyngst.
T E visar att hon jämför, uppskattar och (trots
att paketen har exakt samma form och storlek)
förstår att mängden mjölk har en avgörande
betydelse för vilket paket som är tyngst.
Hon använder ord och begrepp kopplat till
”volym” då hon resonerar om förhållandet
mellan innehåll och vikt.
L Matematiken finns i barnens vardag och de
använder matematik för att lösa och förstå
små ”problem”. När jag först reflekterade
över situationen kopplade jag bara matematiken till vikt. Men när jag läste i litteraturen om mätning och rumsuppfattning
insåg jag att det förstås handlar om begreppet volym också.
U Jag skulle vilja utveckla mitt matematikkunnande mer så att jag blir bättre på
att ”fånga matematiken i flykten” och
ställa utmanande frågor och föreslå
utmanande aktiviteter utifrån barnens
föreställningar.
Ju mer man kan om matematiska begrepp och hur de
hänger ihop med varandra, desto lättare är det att skapa
utmaningar kopplat till barnens tänkande. Kanske tycker E
att det skulle vara spännande att undersöka om t.ex. en
väldigt liten sak kan väga mer än en stor sak och tvärtom.
