2017
Kartläggning av de ungdomar som Fältgruppen City möter i sitt uppsökande
arbete
Bakgrund
Fältgruppen City består av sex socialsekreterare som arbetar uppsökande med ungdomar i
åldern 13-21 år. Arbetet sker dagtid, kvällar och helger. Målet med arbetet är att få kunskap
om och etablera kontakt med de ungdomar som frekvent uppehåller sig i citymiljöer och har
eller är i riskzonen för sociala problem och utsatthet. Fältgruppen arbetar utifrån
vistelsebegreppet, vilket innebär att vi arbetar med ungdomar från alla stadsdelar och
kranskommuner, så tillvida att dessa stadigvarande uppehåller sig i Göteborgs citymiljöer.
Fältgruppen arbetar för att dessa ungdomar ska få det stöd som behövs utifrån varje
ungdoms individuella behov.
Merparten av det uppsökande arbetet sker i Nordstan. Arbetet bedrivs också vid
Centralstationen, Nils Ericssonterminalen, kanaltorget samt området kring Västra Nordstan.
Under en vanlig arbetskväll ser Fältgruppen City mellan 70-120 ungdomar och har
samtalskontakt med cirka 40-60 personer varje kväll.
Det senaste halvåret har det mediala intresset för Nordstan ökat. Nordstan har, genom att
vara en central mötesplats tillgänglig för allmänheten, alltmer kommit att diskuteras utifrån
bristande trygghet samt porträtterats som en vålds – och brottsfrämjande miljö.
Kartläggningen kan ge en kompletterande bild till den massmediala bilden av Nordstan.
Nordstan
Nordstan är ett av Europas största inomhuscentra. Affärerna i Nordstan har öppet till
klockan 20.00 på vardagar och till klockan 18.00 på lördagar och söndagar. Efter att affärerna
stängt hålls Nordstan öppet till 24.00 för förbipasserande, då stängs Nordstan för
förbipasserande och öppnar igen klockan 05:30. Miljön i och omkring Nordstan förändras
betydligt när butikerna har stängt. Då konsumenterna försvinner blir vuxennärvaron
avsevärt mindre. Antalet ungdomar som vistas i Nordstan efter att butikerna har stängt
varierar, men majoriteten har lämnat köpcentrat en till två timmar efter stängning på
vardagar och något senare på helger. Det är fältgruppens erfarenhet att de ungdomar som
stannar kvar efter affärernas stängning många gånger inte har någon annanstans att ta
vägen, ungdomar som inte kan eller vill åka hem, hemlösa och personer med
1
2017
missbruksproblematik. I Nordstan förekommer kriminalitet, liksom i alla stora
shoppingcentra och publika miljöer.
Syfte och mål
Kartläggningen ska ge underlag om situationen för ungdomar som uppehåller sig i Nordstan
och görs på uppdrag av social resursnämnd. Syftet är att ta reda på varför ungdomar
uppehåller sig i Nordstan, hur deras livssituation och mående ser ut samt i vilken
utsträckning ungdomar får sina behov tillgodosedda. Resultatet ska ligga till grund för
bedömning av behov och ge underlag för fortsatt planering av stöttande åtgärder för
ungdomar.
Metod och genomförande
Kartläggningen genomfördes under vecka 10 och 11 år 2017. Vi vistades i Nordstan cirka 23
timmar fördelat på fem vardagskvällar mellan klockan 17-21:30 då vår erfarenhet är att det
är under denna period flest ungdomar vistas där. Fältgruppen avsatte två personal till
kartläggningen och för att samtidigt kunna genomföra ordinarie uppsökande arbete använde
vi oss av timvikarier. Kartläggningen genomfördes genom uppsökande arbete i syfte att få
kontakt och information från så många ungdomar som möjligt. Ett fåtal intervjuer utfördes
via telefon med ungdomar som fältgruppen vanligtvis träffar i det uppsökande arbetet.
Fältgruppen har varit öppen med att man ställt frågor i syfte att ta reda på
ungdomsgruppens situation och att kartlägga i vilken utsträckning ungdomar får sina behov
tillgodosedda. Vi har berättat för de intervjuade att kartläggningen genomförs anonymt men
att vi också enligt lag har en professionell skyldighet att anmäla till socialtjänsten om det
uppkommer information som gör att vi känner oss oroliga för en ungdom. Vi vill påpeka att
kartläggningen speglar hur det har sett ut i Göteborgs citymiljöer under vecka 10 och 11 år
2017 och ger en antydan om situationen och vilka behov som finns bland den ungdomsgrupp
som Fältgruppen City möter.
För att komplettera och bredda den bild ungdomarna själva ger genom intervjuerna, har
Fältgruppen City valt att lyfta in egna reflektioner från det uppsökande arbetet. För att hålla
isär ungdomarnas svar och fältgruppens intryck av Nordstan och målgruppen, har vi valt att
tydligt skriva ut vad som är fältgruppens reflektioner i den löpande texten.
2
2017
Svårigheter
Fältgruppen City vet sedan tidigare att ett fåtal av de ungdomar i målgruppen som
fältgruppen möter i sitt arbete upplever misstro och misstänksamhet gentemot
myndighetspersoner. Vi är som fältgrupp medvetna om att det finns enskilda individer som
vi har svårt att etablera kontakt med mot bakgrund av detta. Majoriteten av de tillfrågade
har valt att svara på våra frågor och det är ett fåtal ungdomar som tackat nej till att delta i
kartläggningen. Bristande intresse, tidsbrist eller misstänksamhet har varit orsaker till att
ungdomar valt att inte ställa upp på att bli intervjuade.
Förutsättningar
Fältgruppen City har i sitt ordinarie fältarbete en god kännedom om ungdomsgruppen som
vistas i citymiljöer. De flesta ungdomar som uppehåller sig i Nordstan har också god
kännedom om Fältgruppen City och vet att man kan få stöd och hjälp via oss. Fältgruppen
blir ofta uppsökta av ungdomar som behöver råd och stöd. Dessa förutsättningar har
möjliggjort de genomförda intervjuerna och därmed själva kartläggningen.
RESULTAT
Ungdomarnas bakgrund
Fältgruppen City intervjuade under kartläggningsperioden totalt 69 ungdomar, av dessa identifierade
34 personer sig som tjejer och 35 personer sig som killar. Den yngsta ungdomen var 13 år och den
äldsta var 23 år. Medelåldern var 17 år.
Ålder
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Antal
2
3
7
11
19
12
6
6
2
0
3
2017
23
Totalt
1
69
Cirka hälften av de ungdomar Fältgruppen City möter är födda i Sverige och cirka hälften är
utlandsfödda. Det finns en stor spridning på födelseland bland de ungdomar fältgruppen
möter som är utlandsfödda, men vi möter en något större grupp av ungdomar födda i Syrien,
Afghanistan och Irak.
Födelseland
Afghanistan
Bolivia
Etiopien
Filippinerna
Irak
Iran
Libanon
Marocko
Norge
Somalia
Sudan
Sverige
Syrien
Thailand
Turkiet
USA
Västsahara
Totalt
Antal
7
1
1
1
7
1
2
2
1
2
1
27
12
1
1
1
1
69
Av de 42 ungdomar som är födda i ett annat land än Sverige svarade 38 individer på frågan
om hur länge de varit i Sverige. Den ungdom som varit i Sverige kortast tid uppskattade att
den varit här i ett år och den som varit i Sverige längst i 14 år. Fältgruppen City definierar
ungdomar som nyligen anlänt till Sverige eller varit i Sverige i upp till fem år, och som
befinner sig i asylprocessen eller nyligen avslutat denna, som nyanlända. Av de utlandsfödda
ungdomar som deltagit i kartläggningen kan 26 personer utifrån denna definition uppfattas
vara nyanlända.
4
2017
Vistelsetid i Sverige
1-1,5 år
1,5-2 år
2-3 år
4 år
5 år
6 år
7 år
8 år
9 år
10 år
Över 10 år
Totalt
Antal
5
12
5
1
3
1
2
2
1
1
5
38
Juridisk status
I kartläggningen tillfrågades ungdomarna om juridisk status och eventuell kontakt med
Migrationsverket. Av de 38 personer som svarade på frågan om hur länge de varit i Sverige,
svarade 25 personer på frågan om juridisk status. Åtta personer uppger att de har en
pågående ansökan om asyl hos Migrationsverket, och fem av dessa att de väntar på sin
första intervju hos Migrationsverket. Endast tre personer uppger att de har tillfälligt
uppehållstillstånd (TUT), medan 13 personer har fått ett permanent uppehållstillstånd (PUT).
En person har fått avslag på sin asylansökan.
Anledningar till att målgruppen vistas i Nordstan
Majoriteten av de som deltagit i kartläggningen uppger att de kommer till Nordstan för att
de upplever att det saknas andra platser inomhus att träffas på under de kallare delarna av
året. Många är också i Nordstan för att handla eller äta och passerar Nordstan på väg till och
från skola och fritidsaktiviteter. Man passar då på att träffa vänner som också passerar och
som bor i andra områden av Göteborg eller i kranskommuner. Majoriteten vistas inte i
Nordstan efter att affärerna har stängt. Några ungdomar uppger att de i Nordstan har
möjlighet att träffa vänner från olika länder och att de också lär sig det svenska språket
genom att träffa andra svenskar. Flera ungdomar säger att de inte skulle hänga i Nordstan
om de hade mer pengar över för sociala aktiviteter.
5
2017
”Är lättast att mötas här, alla bor på olika ställen så det blir i mitten för alla.”
”Det är många ungdomar som inte orkar vara hemma, om man vill träffa flera
kompisar samtidigt så kan man inte vara hemma hos någon. Då är man i
Nordstan.”
”Jag har inga pengar för att till exempel gå och fika. Hade jag haft det hade jag
hellre gjort det.”
Fältgruppens erfarenhet är att Nordstan traditionellt sett är en plats där unga från hela
Göteborg samlats. Femmanbarnen och emotrappan är olika namn som refereras till när den
sociala problematiken som kvällstid varit kopplad till Nordstan omtalas. Subkulturerna
förändras med jämna mellanrum men den gemensamma nämnaren har alltid varit att
ungdomarna ofta upplever utanförskap i sin hemmiljö samt att hemmiljön ibland upplevs
värre än den miljö de vistas i på Nordstan. Ungdomar söker sig ofta till Nordstan för att möta
andra med liknande erfarenhet av social problematik och psykisk ohälsa.
Målgruppens känsla av trygghet och otrygghet
I kartläggningen tillfrågade vi ungdomarna huruvida de upplever känslor av trygghet eller
otrygghet under sin vistelse samt om det finns faktorer som spelar in att ungdomarna
känner trygghet respektive otrygghet. 35 personer anger att de känner sig trygga, åtta
personer att de känner sig otrygga och 22 personer att de upplever både trygghet och
otrygghet beroende av de yttre faktorer som spelar. Fyra personer valde att inte svara på
frågan.
Känsla av trygghet
Antal
Känner sig trygg
35
Känner sig otrygg
8
Upplever både trygghet och otrygghet
22
Saknar uppgift
4
Antal
69
Den främsta anledningen till att ungdomarna känner sig trygga i Nordstan är att de vistas
med vänner som skapar känslor av trygghet eller att de känner till en stor del av de
människor som ofta brukar uppehålla sig i Nordstan. Andra anledningar till att man känner
sig trygg är flödet av människor som passerar samt närvaron av polis, vakter och Fältgruppen
City.
6
2017
”På dagarna när det är mycket folk och man går i affärer och på caféer så känns
det tryggt men på kvällarna då nästan alla går hem känns det otryggt. Då kan
man möta respektlösa människor som är påverkade.”
”Polisen har sagt till mig att gå innan du blir rånad, men varför ska jag bli rånad?”
”Jag är ju inte mer trygg i Olskroken än här, det är till och med bättre i Nordstan.
Polisen kan komma snabbt om något händer.”
”Bråk händer överallt, inte bara här.”
Bland de ungdomar som känner sig otrygga i Nordstan var det främsta skälet att man känner
rädsla för slagsmål och bråk. En del ungdomar känner sig otrygga när de vistas själva på stan,
utan någon kompis eller vuxen. Framförallt upplevs Nordstan mer otryggt under sen
kvällstid, då det är färre människor i rörelse på stan. Fem av de tillfrågade ungdomarna
känner en otrygghet i förhållande till att de upplever sig misstänkliggjorda av poliser och
vakter.
Fältgruppen City erfar att många tjejer upplever otrygghet i förhållande till de män som
vistas i Nordstan, i synnerlighet de som är äldre och inte tillhör målgruppen. Otryggheten
grundar sig då ofta i erfarenheter av, eller rädsla för, sexuella trakasserier och sexuellt våld.
”När det är bråk, vissa personer har bråkat med mig, och jag känner oro för att
de ska vara i stan. Det är tryggare med fältare och vakter i närheten.”
”Ganska trygg, men jag kände mig tryggare tidigare när jag hängde mer i
Nordstan för då kände jag fler. Nu är det fler som tittar på en, försöker tafsa och
säger kommentarer, det skapar otrygghet.”
”Känner mig mest trygg hela dagen innan klockan 22. Då är det mycket folk där,
men efter klockan 22 är det mindre folk och då kommer äldre män som försöker
få kontakt. Det är obehagligt.”
”Känner mig otrygg när man hör om bombhot och sådant mot Nordstan, men de
människor som är här skrämmer mig inte.”
”Det finns skumma människor här. Fast också mina kompisar.”
Tillhörighet
7
2017
Kartläggningen bestod av frågan om vilken kommun och stadsdel ungdomarna är
hemmahörande i. Frågan ställdes med syftet att utröna om det finns en geografisk spridning
av de ungdomar vi möter eller om det finns en överrepresentation på ungdomar från en viss
stadsdel.
Tillhörighet
Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum
Lundby
Majorna-Linné
Norra Hisingen
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Östra Göteborg
Kranskommun
Övriga Sverige
Ingen uppgift
Totalt
Antal
5
3
3
6
1
4
2
11
7
3
18
2
4
69
Majoriteten av de vi pratat med har sin hemvist i Göteborg, men fältgruppen möter också en
stor andel ungdomar som har sin hemvist i en annan närliggande kommun. Ungdomarna
som är hemmahörande i Göteborgs kommun kommer från stadens alla stadsdelar med en
viss betoning på Västra Hisingen, Örgryte-Härlanda, Lundby och Angered. De ungdomarna
som är hemmahörande i kranskommuner har sin hemvist i Ale, Borås, Härryda, Kungsbacka,
Kungälv, Lerum, Mölndal samt Partille. Två personer har sin bosättningskommun utanför
Västra Götaland och uppehåller sig i Göteborg för att de önskar bo i kommunen. Fyra
personer har valt att inte uppge sin hemvist. Att det finns en stor spridning av de stadsdelar
och kranskommuner som ungdomarna tillhör speglar den bild fältgruppen historiskt sett
erfar. Vilka stadsdelar och kranskommuner som flest ungdomar tillhör har varierat över tid
och kommer sannolikt fortsätta att skifta.
Boendesituation
Frågan kring ungdomarnas boendesituation ställdes med fokus på hemlöshetsproblematik
samt att försöka ta reda på om de ungdomar vi möter upplever trångboddhet. Vi tillfrågade
8
2017
ungdomarna om hur deras nuvarande boendesituation ser ut. Detta kan ha medfört att en
ungdom som flyttar runt och egentligen saknar ett stadigt boende svarat utifrån att den för
tillfället sover hos en kompis eller släkting och därför själv inte anser att den saknar boende.
Typ av boende
Eget boende
Familj
Släkting/vän
Saknar boende
Familjehem
SiS
HVB/Asylboende
Totalt
Antal
10
33
9
6
3
1
7
69
En majoritet av ungdomarna som fältgruppen möter bor tillsammans med delar av eller hela
sin familj. Av dessa 33 tillfrågade ungdomar så uppger 13 personer att de bor med en
ensamstående mamma, tre personer att de bor växelvis hos båda sina föräldrar och en
person att den bor heltid hos sin pappa. Av de tio personer som har ett eget boende uppger
fyra personer att de bor i boende som är en del av en insats från socialtjänsten. Bland de
ungdomar som bor hos en släkting eller vän så är boendet många gånger en temporär
lösning i väntan på en mer stabil form av boende.
Endast två personer uppger att de upplever trångboddhet, dessa uttrycker följande:
”Vi är sju personer som delar ett rum. I två månader sov jag ute. Det är för att
boendet är så dåligt.”
”Vi bor sex personer i samma rum, vilket gör att jag somnar sent.”
Fältgruppens erfarenhet är dock att betydligt fler ungdomar bor trångbott. Det kan till
exempel handla om stora familjer eller många vänner som delar på mindre utrymmen.
Fältgruppen upplever också att det finns ett utbrett mönster bland nyanlända kring att
vänner och bekanta inte ska stå utan boende, vilket gör att många människor tränger ihop
sig på små utrymmen. Detta gör det i sin tur svårt att bjuda hem vänner, vilket gör att
ungdomar väljer att träffas och umgås i offentliga miljöer såsom Nordstan.
Sex av de tillfrågade ungdomarna saknar, när kartläggningen genomförs, något boende.
Dessa uppger själva att de växelvis sover utomhus samt hos vänner när det ges möjlighet. En
person har avvikit från sitt boende då hen anser att tillgången till droger varit viktigare.
9
2017
Fältgruppen City uppskattar mot bakgrund av sitt ordinarie uppsökande arbete att en större
andel ungdomar lever utan en stadig boendesituation än vad som framkommer av
intervjuerna. Många av de ungdomar som fältgruppen möter och som är över 18 år flyttar i
hög utsträckning runt mellan olika tillfälliga boendeformer, och det inte är ovanligt att
ungdomen sover utomhus någon eller några nätter emellanåt. Fältgruppen upplever
dessutom boendesituationen för unga nyanlända personer över 18 år och som lever i
hemlöshet som extra svår. Det är fältgruppens erfarenhet att personer över 18 år som
nyligen fått uppehållstillstånd har svårt att få hjälp med boende via socialtjänsten samt att
de är för unga för att få tillträde till de tillfälliga boendelösningar som är kopplade till
boendeverksamheten som arbetar med vuxna hemlösa.
Sysselsättning
Sysselsättning
Skola
Arbetar
Saknar sysselsättning
Totalt
Antal
56
6
7
69
Av de ungdomar som går i skolan uppskattar 33 av dessa att de har en hög eller mycket hög
närvaro på lektionerna. 13 personer uppger att de har en hög frånvaro och resterande elva
personer anser att deras närvaro är bra men att den kunde vara bättre. Återkommande
anledningar som anges för hög frånvaro är bristande ork, sömnsvårigheter, dåligt psykiskt
mående samt att den unge vantrivs med klasskompisar och/eller lärare. Två personer uppger
att de alltför ofta har möten med andra myndigheter såsom socialtjänst eller godman under
skoltid vilket i sin tur gör att de missar lektioner.
Bland de som saknar sysselsättning uppger fyra personer att de är arbetssökande samt tre
personer att de väntar på att få börja skolan. Nästintill alla dessa personer kan definieras
som nyanlända och upplever att sysslolösheten tär på den psykiska hälsan.
”Gick lite i skolan, cirka fyra månader. Blev svårt med skolan då jag flyttade runt och
jag har väntat på papper till olika adresser. Nu är skolan full, så det finns ingen plats.”
Social problematik
10
2017
Kring området social problematik ställdes ett antal frågor om fysisk samt psykisk ohälsa,
däribland användandet av droger/alkohol, förekomsten av sömnproblematik, huvudvärk och
magsmärtor samt upplevelse av ångest och stress.
Hälsa
Brukar droger
Brukar alkohol
Har testat droger
Har testat alkohol
Sömnproblem
Huvudvärk
Magsmärtor
Ångest
Stress
Mår bra
Antal
12
27
12
10
36
13
14
28
35
7
En ungdom kan förekomma på fler än ett svar i tabellen ovan.
Endast sju ungdomar uppger att de har ett bra psykiskt och fysiskt mående, vilket betyder
att en klar majoritet av de tillfrågade ungdomarnas hälsa är undermålig. Av de som uppger
att de använder droger har alla någon form av stor psykisk ohälsa. Man uppger att man
använder droger för att döva ångest eller stävja stress, annat självskadebeteende och
självmordstankar. Av de sex personer som är hemlösa så uppger alla att de har problem med
psykisk ohälsa, fem av dessa uppger även att de har problem med droger. Det är
fältgruppens erfarenhet att ett större antal ungdomar, än det som framkommer av
kartläggningen, har brukat eller brukar droger. Att fältgruppen, i egenskap av
socialsekreterare, har skyldighet att anmäla misstankar om att barn och ungdomar far illa till
socialtjänsten kan ha bidragit till vissa ungdomar valt att inte berätta om de brukat droger.
I analysen av materialet framkommer det att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa
och de ungdomar som befinner sig i asylprocessen. Ovissheten kring framtiden och de långa
väntetiderna hos Migrationsverket skapar stor psykisk stress hos dessa individer, liksom
saknaden och oron kring familjemedlemmar som är kvar i hemlandet. Fältgruppen erfar från
det ordinarie uppsökande arbetet att de ungdomar som befinner sig i asylprocessen i högre
mån uppvisar grövre självskadebeteende och i högre utsträckning ger uttryck för
självmordstankar.
11
2017
Majoriteten av de intervjuade ungdomarna uppger att de lider av någon form av psykisk
ohälsa som innefattar sömnproblem, magsmärtor, ångest och stress. Antingen någon av
dessa symptom eller en kombination av flera. Anledningar vi kan se i intervjuerna till den
psykiska ohälsan är, utöver de redan nämnda, stress över skola och boendesituation, tidigare
traumatiska upplevelser samt känslan av att få dålig, alternativt ingen hjälp, av
socialtjänsten.
Fältgruppen erfar utifrån ordinarie arbete att det finns ett utbrett självskadebeteende hos
stora delar av målgruppen i form av att göra illa sin kropp på något sätt eller att utsätta sig
för skadliga och riskfyllda situationer, vilket vittnar om en stor psykisk ohälsa bland dessa
ungdomar.
”Fysiskt mår jag bra. Men jag sover dåligt, är ledsen och känner ångest varje dag
för att jag tänker på familjen som är kvar i Syrien”
”Sover sådär då jag tänker mycket. Har ångest och är skakig i kroppen. Orkar
snart inte mer.”
”Sover dåligt och har mycket oro för boendet. Måste flytta vid 21 års ålder.
Känner oro och ångest för att min familj inte finns i Sverige.”
”Röker hasch och tar tabletter. Inte lika mycket nu när jag bor i lägenhet som då
när jag inte hade någonstans att ta vägen utan sov ute.”
Stödinsatser
Vi har frågat ungdomarna vilken typ av stöd de för närvarande har. En ungdom kan
förekomma på fler än ett svar i tabellen nedan.
Stödinsatser
Socialtjänst
BUP/Psykiatri
God man
Annan samtalskontakt
Kontaktperson
Ingen insats
Antal
40
15
7
17
3
19
12
2017
En majoritet av de ungdomar vi möter har en etablerad kontakt med socialtjänsten. 15
personer har kontakt med BUP eller vuxenpsykiatrin och 17 personer har någon form av
samtalskontakt som inte kan kvalificeras in i de övriga kategorierna, till exempel kontakt
med skolkurator eller fältarbetare.
Av de 19 personer som helt saknar insatser har sju individer haft en insats tidigare men, som
när kartläggningen görs, avslutats. Majoriteten av dessa har på eget initiativ avslutat
kontakten då personen ansett att man inte fått adekvat hjälp. Av de 19 personer som helt
saknar insatser ser fältgruppen att tio av dessa personer skulle vara i behov av stöd och hjälp
då de har problem med hemlöshet, psykisk ohälsa och missbruk. Fem av dessa personer har
hunnit fylla 18 år och saknar stadigt boende. De återstående fem personerna är under 18 år.
Fältgruppen tycker sig, utifrån det ordinarie uppsökande arbetet, också kunna se finns
samband mellan psykisk ohälsa och de personer som hunnit fylla 18 år under en pågående
asylprocess. Dessa personer har då haft stödinsatser från socialtjänsten, som de under
asylprocessens gång förlorat i och med att de fyllt 18 år.
Kontakt med polis
Ungdomarna i kartläggningen tillfrågades om de haft kontakt med polisen genom att de varit
utsatta för brott och/eller misstänkta för något brott. Brotten behöver inte ha någon
koppling till ungdomarnas vistelse i Nordstan.
Haft kontakt med polis
Utsatt för brott
Misstänkt för brott
Annan anledning
Antal
20
28
5
Bland de ungdomar som varit utsatta för brott är det mest förekommande att man blivit
utsatt för misshandel eller våldtäkt. Bland de som berättar att de varit misstänkta för brott
berör brotten narkotikainnehav, snatteri och misshandel. Tio personer har både varit utsatta
för samt misstänkta för brott. Av de ungdomar som varit i kontakt med polis av annan
anledning uppger samtliga att de varit vittnen vid ett misstänkt brott.
13
2017
Bättre mående
Vi valde i kartläggningen att tillfråga de intervjuade ungdomarna vad de själva anser att de
skulle behöva för att kunna uppnå ett bättre fysiskt och psykiskt mående. Detta gjordes med
syftet att låta målgruppen komma till tals i frågan.
En majoritet av de tillfrågades svar kan kopplas till deras nuvarande boendesituation. Dessa
ungdomar anser att en stabilare boendeform skulle kunna göra att de uppnår ett ökat
psykiskt välmående:
”Ett boende som är permanent. Missar skolan då jag är tvungen att flytta runt
mycket vilket också gör att jag mår psykiskt dåligt.”
En stor andel önskar också mer resurser till skolan, fler jobb för yngre personer och bättre
hjälp för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden:
”Hjälp att fixa jobb, vilket skulle göra att jag inte hängde i stan.”
Bland de individer som befinner sig i en pågående asylprocess önskas permanent
uppehållstillstånd (PUT) men också snabbare handläggningstider hos Migrationsverket samt
en reell möjlighet att få återförenas med sin familj i Sverige:
”Första intervju på migrationsverket. Har väntat i över två år nu.”
Ett flertal ungdomar anser också att mer umgänge med vänner, ett tryggt nätverk av vuxna,
minskade regler på ungdomsboenden och bättre tillgång till psykiatrin skulle kunna medföra
ett bättre mående:
”BUP och socialtjänst måste bli bättre i sitt bemötande. Unga ska känna sig
välkomna, och kontaken måste bli bättre gentemot ungdomarna.”
Ungdomars situation idag
Vi tillfrågade även ungdomarna i kartläggningen om det fanns någonting de ville skicka med
till politiker och andra bestämmande aktörer om ungdomars situation idag. Även denna
fråga ställdes med syftet att synliggöra målgruppens röster kring deras egen och
omgivningens nuvarande situation.
En stor andel av de tillfrågade ungdomarna tycker att samhället borde ta ett större och
bättre ansvar för de ungdomar som flytt till Sverige och sökt asyl här. Den psykiska ohälsan
14
2017
bland dessa ungdomar skulle kunna minskas av snabbare asylprocess, anser många av de
tillfrågade. Dessa menar också att det är viktigt att unga människor i en asylprocess får
sysselsättning genom skola eller arbete och att politikerna arbetar för ett jämlikt samhälle
för alla:
”Hörde på nyheterna att killar som blir uppskrivna i ålder får gå kvar i skolan, det
tycker jag är bra.”
”Politikerna måste tänka på att man inte kan samla alla flyktingar på ett ställe,
alla kan inte bo i samma område. Hur ska man då komma in i det svenska
samhället och träffa svenskar?”
”Prioritera ensamkommande så de får hjälp.”
”Det är viktigt att unga människor, även dem i asylprocessen, får sysselsättning.
Har man jobb eller skola kommer man inte hänga i Nordstan. Många unga
flyktingar har inget mål med livet. Man bara är i en konstant väntan och kan inte
göra något när man väntar på svar (från migrationsverket). Sen får många avslag
eller tror att de kommer få avslag och tappar tron på att kämpa. Man vet inte
vad man ska göra med sitt liv. Dom som skickar barn till Afghanistan borde åka
dit själva och se hur det är. Alla från Afghanistan borde få stanna.”
Många av de ungdomar vi intervjuat väljer också att prata om Nordstan som en social arena
för ungdomar som inte har möjlighet att umgås med sina vänner på andra platser, såsom i
deras boendemiljö. Många ungdomar upplever polisens och vakternas bemötande av unga i
Nordstan som problematiskt. Många ställer sig också kritiska till den bild som ofta ges av
Nordstan:
”Jag träffar alla mina vänner i Nordstan då jag inte har någon familj här och vi
inte kan ses hemma hos någon.”
”De (politikerna) behöver få en annan syn av Nordstan. De borde veta vilka
personer det är som gör det farligt, det hjälper inte att ha en massa poliser här.
Till exempel sa en polis till en ungdom som rökte cigg att det kommer sluta med
rökheroin. Polisen borde fokusera på att ta dem som är kriminella, inte säga till
ungdomar att inte röka cigg.”
”Jag tycker inte det är dåligt i Nordstan, bråk sker överallt. De (politikerna)
behöver bli av med sina fördomar.”
15
2017
Ett större antal ungdomar efterfrågar fler centralt belägna ungdomsgårdar för äldre
ungdomar över 16 år, där det finns ett brett utbud av aktiviteter men där man också ska
kunna vistas utan krav på aktivitet:
”Om det finns en fritidsgård så skulle vi inte vara här. Alltså för folk som är äldre
(över 16 år). Det kan vara biljard, pingis och fotboll.”
”Behövs fritidsgårdar för äldre personer som är över 16 år, det finns typ inte nu.
Är man äldre får man inte komma in. Fast det är oftast tråkigt ändå, det behövs
roligare fritidsgårdar.”
Många av de intervjuade ungdomarna ställer sig frågande till politikers bild av ungdomar
idag, och anser inte att deras berättelser och erfarenheter tas i beaktande av dessa. Dessa
ungdomar känner sig osynliggjorda och ignorerade:
”Blir man hörd ens?”
”De som bestämmer borde gå ut och vara där ungdomarna är. Det är inte
ungdomarna som är problemet utan samhället.”
”Ni (politikerna) vet inte vad ni gör. Jag blir arg för att ni inte tar hand om unga.”
SLUTSATSER
Kartläggningen visar att Fältgruppen City möter ungdomar från alla Göteborgs stadsdelar
och många kranskommuner. Många av ungdomarna vi möter är svenskfödda och de
ungdomar som är utlandsfödda kommer från många olika länder. Medelåldern på den
genomsnittliga ungdomen är 17 år.
Endast ett fåtal ungdomar uppger att de mår bra och en majoritet av ungdomarna uppger
att de lever med psykisk ohälsa i någon form. Inte sällan rör det sig om en kombination av
sömnproblem, huvudvärk, magsmärtor, ångest och stress. Ungdomarna uppger att de ibland
använder droger och alkohol som ångestdämpare. Ungdomar i asylprocess mår generellt
sett sämre än den övriga ungdomar i kartläggningen. Självrapporterade anledningar till den
omfattande psykiska ohälsan bland ungdomar är stress över boende och skola, långa
handläggningstider hos Migrationsverket, dålig alternativt ingen hjälp av socialtjänst samt
saknad och oro kring familjemedlemmar som är kvar i ungdomens ursprungsland. Utifrån
fältgruppens analys finns det tydliga samband mellan psykisk ohälsa och de nyanlända
ungdomar som är över 18 år och som saknar sysselsättning i form av skola eller arbete. I
16
2017
synnerhet de som är i en pågående asylprocess och därför inte har rätt till skolgång. De
ungdomar som är under 18 år och som går i skolan men har en hög frånvaro är ungdomar
som lider av stor psykisk ohälsa.
En majoritet av ungdomarna vi möter har kontakt med socialtjänsten och/eller i kombination
med andra stödinsatser. Vi ser att det finns ett behov av stödinsatser hos flera av de
ungdomar vi möter som har problem med hemlöshet, missbruk och psykisk ohälsa, och som
idag står helt utan insatser. Hälften av dessa är över 18 år och flera har blivit av med sina
stödinsatser till följd av att de befunnit sig i en pågående asylprocess då de fyllt 18 år eller
blivit uppskrivna i ålder. Många ungdomar efterfrågar uttryckligen bättre och lättare tillgång
till psykiatrin, vilket överensstämmer med det behov fältgruppen tycker sig se i det
uppsökande arbetet.
Kartläggningen visar inte någon utbredd trångboddhet bland de ungdomar Fältgruppen City
möter, men att en del av ungdomarna lever i hemlöshet eller utan stadigvarande boende.
Fältgruppen erfar dock, utifrån sitt ordinarie uppsökande arbete, att trångboddheten är mer
utbredd och ett större problem än vad kartläggningen visar, särskilt bland nyanlända.
Svårigheten med långa väntetider i de kommunala bostadsköerna och den allmänna
bostadsbristen påverkar i hög utsträckning de ungdomar som är över 18 år och som
Fältgruppen City möter. Samma sak gäller de ungdomar som är nyanlända, under 18 år och
som kommit till Sverige tillsammans med en eller flera familjemedlemmar.
En majoritet av ungdomarna känner trygghet när de vistas i Nordstan. Trygghetsskapande
faktorer är ett stort flöde av människor dagtid, att umgås i grupp med andra samt att känna
till en stor del av ungdomsgruppen som vistas i Nordstan. Faktorer som skapar otrygghet är
sen kvällstid, droghandel, slagsmål, färre människor i rörelse samt att som ungdom vistas
själv på stan. Samtidigt påpekar en stor del av ungdomarna att bråk, misshandel,
drogförsäljning och sexuella ofredanden sker på många andra platser i Göteborg, men att
det som händer i Nordstan i högre grad uppmärksammas medialt. Närvaron av polis och
vakter i Nordstan upplevs som ambivalent för målgruppen. För många ungdomar är
närvaron av dessa trygghetsskapande, men bland vissa ungdomar anses deras närvaro bidra
till en större känsla av otrygghet. För att uppnå ett tryggare Nordstan på kvällstid vill
ungdomarna se fler vuxna som vistas på platsen. Centralt belägna fritidsgårdar skulle enligt
många ungdomar bidra till att de inte vistades lika mycket i Nordstan. Fältgruppen City anser
att verksamheter som lockar vuxna att besöka Nordstan på kvällstid skulle ha en
trygghetskapande effekt både för ungdomar och alla andra som vistas i Nordstan.
2017-04-11
Fältgruppen City
Social resursförvaltning
Göteborg Stad
17
