Statsvetenskap 1: Politiska system i jämförande politik Schema för seminarierna Tider enligt nedan Grupp 15 november 22 november 29 november Seminarieledare Sal: IKP3 Sal: A36 Sal: A36 1 10‐12 13‐15 (OBS) 10‐12 LN 2 13‐15 10‐12 13‐15 GJ 3 15‐17 15‐17 15‐17 GJ Seminarium 1: 15 november (Lindvert & Schierenbeck) Vilka för‐ och nackdelar finns det med federala politiska system respektive enhetsstater? Vilka styrkor och svagheter har de tre jämförande metoderna? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan de olika typerna av demokratier (etablerade, nya, icke‐demokratier)? Har antalet partier betydelse för demokratins överlevnad? Vad talar för respektive mot den så kallade moderniseringsteorin om demokratins uppkomst? Vilken roll spelar det civila samhället i icke‐demokratier som länderna i Mellanöstern? Hur skiljer sig de två huvudteorierna om EU:s framväxt? Hur kan politiken påverka mängden socialt kapital i ett samhälle? Tyskland och Storbritannien har problem med att genomföra olika delar av EU:s miljöpolitik; hur kan man förklara det? Varför förändrades Sveriges flyktingpolitik under 1990‐talet? Varför är det svårt att se ett tydligt samband mellan pensionsnivå och fattigdom? Seminarium 2: 22 november (Santesson‐Wilson & Erlingsson) Boken nämner Paretokriteriet och Kaldor‐Hickskriteriet. Vilka andra normer kan man använda för att utvärdera politik? Vad kan vi lära av de olika fallen i boken? ‐ Sverige har gjort mer reformer än många andra länder; hur var pensionsreformen möjlig? ‐Vilka strategier använde regeringarna i Nya Zeeland för att genomföra reformer? ‐Hur kunde reformer göras av pensionssystemet i Frankrike? ‐Hur gjorde den danska regeringen för att undvika kritik efter 2001? ‐Hur har partisystemet påverkat reformerna i Nederländerna? Vilka slutsatser kan vi dra om betydelsen av faktorer? ‐kontexten (de politiska spelreglerna, vetopunkter, ekonomiska kriser, graden av konflikt mm) ‐politiska strategier ‐intressegruppernas agerande Vad innebär det att institutioner fungerar som spår i politiken? Seminarium 3: 29 november (Bomberg & Stubb) Vem har makten i respektive pelare? (kap 1 och 7) Varför tog EU‐samarbetet ny fart på 1980‐talet? På vilka sätt koordineras politiken inom kommissionen och inom rådet? Råder det en vinna‐vinna situation mellan EU och intressegrupperna? Vad betyder positiv och negativ integration? På vilket sätt kan det förklara vad EU gör? Är EU demokratiskt? På vilka sätt kan säga att EU är legitimt resp. brister i legitimitet? Vilka drivkrafter ligger bakom expansionen av EU:s utrikespolitik? Skulle det vara bra om EU blev mer överstatligt? Varför då?
