EXAMENSARBETE

EXAMENSARBETE
Miljöekonomiska analyser av smog och
luftföroreningsproblemen i Kina
shengnan chen
2014
Ekonomie kandidatexamen
Nationalekonomi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Sammanfattning
Kinas snabba ekonomiska utveckling och urbanisering har lett till en förbättrad levnadsstandard för
det kinesiska folket. Samtidigt har en rad miljöproblem också dykt upp och smog har i synnerhet
fått det kinesiska folket att inse hur allvarlig situationen är. Smog har allvarligt påverkat de normala
ekonomiska aktiviteterna och människors liv. Ekonomiska förluster, ökad dödlighet och sjukdom är
några effekter av Kinas smog. Hur man ska hantera smog har därför blivit en särskilt viktig
miljöfråga. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera bakomliggande orsaker till två
föroreningar, partiklar och svaveldioxid, samt vad som driver individer och företag att fortsätta med
beteenden som skadar miljön. De existerande styrmedlen och möjliga framtida styrmedelsalternativ
diskuteras också. De två föroreningarna kommer att förklaras och analyseras genom fallstudier, två
fallstudier om utsläppen av partiklarna i Beijing och en fallstudie om svaveldioxidutsläppen i
Shanghai. De två aktörerna har i dagsläget inte tillräckligt starka incitament att minska sina utsläpp,
dels för att det inte finns kraftiga regleringar eller lagar som har en stark påverkan på deras
beteenden, dels för att regeringen inte vill att företagen drabbas hårt av dessa åtgärder.
Nyckelord:
smog,
luftföroreningar,
miljöekonomiska teorier.
PM10,
PM2.5,
SO2-utsläpp,
aktörernas
beteenden,
Abstract
Rapid economic development and urbanization has led to an improved standard of living for the
Chinese people. Meanwhile, a series of environmental problems have also appeared and smog, in
particular, has caused the Chinese people to realize how serious the situation is. Smog has seriously
affected normal economic activities and people's everyday lives, resulting in financial losses,
increased mortality and disease. How to handle the smog becomes particularly important. The
purpose of this study is to describe and discuss the underlying causes of two sources of pollution,
particulate matter and sulfur dioxide, as well as what drives individuals' and firms' environmentally
destructive behavior. Existing instruments and possible future instruments are also analyzed. These
contaminants will be explained and analyzed through three case studies, two case studies of
particulate emissions in Beijing and a case study of sulfur dioxide emissions in Shanghai. In the
current situation, these two agents do not have sufficiently strong incentives to reduce their
emissions, partly because there are no powerful regulations or laws that have a strong influence on
their behaviors, and partly because the government does not want firms to be badly affected by
these measures.
Keywords: smog, air pollution, PM10, PM2.5, SO2 emissions, actors' behavior, environmental
economic theories.
Innehållsförteckning
KAPITEL 1 INTRODUKTION ........................................................................................................... 1
1.1 Inledning.................................................................................................................................... 1
1.2 Problemdiskussion .................................................................................................................... 1
1.3 Syfte .......................................................................................................................................... 2
1.4 Metod och avgränsningar .......................................................................................................... 2
1.5 Tidigare forskning ..................................................................................................................... 3
1.6 Disposition ................................................................................................................................ 6
KAPITEL 2 BAKGRUND OCH INTRODUKTION TILL FALLSTUDIER..................................... 7
2.1 Den ekonomiska utvecklingen och energiförbrukning ............................................................. 7
2.2 De viktigaste föroreningarna ..................................................................................................... 8
2.2.1 Partiklar........................................................................................................................... 10
2.2.2 Svaveldioxid ..................................................................................................................... 11
2.3 Skador av föroreningarna ........................................................................................................ 13
2.3.1 Skador som orsakas av partiklarna ................................................................................. 13
2.3.2 Skador som orsakas av svaveldioxiden ........................................................................... 14
2.4 Aktörer som släpper ut partiklar och svaveldioxid.................................................................. 15
2.4.1 Enskilda individer ............................................................................................................ 15
2.4.2 Företag ............................................................................................................................ 16
2.5 Fallstudier ................................................................................................................................ 17
2.5.1 Fordonsutsläpp i Beijing ................................................................................................. 18
2.5.2 Värmepannor i Beijing .................................................................................................... 20
2.5.3 Industripannor i Shanghai ............................................................................................... 23
KAPITEL 3 MILJÖEKNOMISK TEORI: MILJÖPROBLEMENS UPPKOMST OCH EFFEKTIVA
STYRMEDEL.................................................................................................................................... 26
3.1 De två välfärdsteoremen.......................................................................................................... 26
3.2 Effektivitet ............................................................................................................................... 27
3.2.1 Effektivitet i produktionen................................................................................................ 27
3.2.2 Effektivitet i konsumtionen............................................................................................... 27
3.3 Marknadsmisslyckande ........................................................................................................... 27
3.4 Externa effekter ....................................................................................................................... 28
3.5 Kollektiva nyttigheter .............................................................................................................. 29
3.6 Informationsbrister .................................................................................................................. 30
3.7 Att styra emot miljöproblem ................................................................................................... 30
3.8 En effektiv miljöpolitik ........................................................................................................... 30
3.8.1 Produktionsnivå som företaget väljer .............................................................................. 31
3.8.2 Samhällets val av produktions- och utsläppsnivå ............................................................ 32
3.8.3 Kostnadseffektiv miljöpolitik ........................................................................................... 33
3.9 Ekonomiska styrmedel ............................................................................................................ 33
3.9.1 Kvantitativa och administrativa styrmedel ...................................................................... 34
3.9.2 Miljöskatter ...................................................................................................................... 36
3.9.3 Subventioner .................................................................................................................... 38
3.9.4 överlåtbara utsläppsrättigheter ....................................................................................... 38
KAPITEL 4 RESULTAT FRÅN FALLSTUDIERNA OCH STYRMEDEL..................................... 39
4.1 Aktörer och deras incitament................................................................................................... 39
4.2 Styrmedel ................................................................................................................................ 44
4.2.1 Existerande styrmedel...................................................................................................... 44
4.2.2 Möjliga styrmedelsalternativ ........................................................................................... 49
KAPITEL 5 SLUTSATSER OCH DISKUSSION ............................................................................ 52
KAPITEL 6 REFERENSER .............................................................................................................. 54
KAPITEL 1
INTRODUKTION
1.1 Inledning
Under de senaste åren har smog1 blivit ett väldigt stort problem i Kina och den påverkar många
skilda delar av samhället. Den här studien beskriver och diskuterar olika faktorer som påverkar
luftföroreningarna och som driver individers och företags beteenden. Smog påverkar inte bara
människornas vardag, utan också sociala och ekonomiska verksamheter. En del av de förorenade
städerna har haft trafikkaos, inställda flygningar och vissa skolor har även blivit stängda på grund
av den giftiga luften. Luftföroreningen påverkar både den ekonomiska utvecklingen och
befolkningens hälsa (Wang & Ni, 2013).
Zhang & Crooks (2012) visar att färre än 1% av de 500 största städerna i Kina uppfyller de
luftkvalitetsnormer som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, och 7 av dessa städer rankas
bland de 10 mest förorenade städerna i världen. I början av 2013 drabbades Beijing av den värsta
smog som någonsin uppmätts. Luftföroreningarna var då 40 gånger högre än vad Världshälsoorganisationen, WHO, betraktar som skadligt. En nyhet från Sveriges Radio visar att utav 365
internationella företag som deltog i undersökningen svarade hela 48 procent att det blivit svårare att
få höga chefer att flytta till Kina på grund av just smogen (David, 2014). Luftföroreningsproblemet
ger andra länder en negativ bild av Kina, och leder till att många kvalificerade arbetare inte vill
flytta till Kina.
1.2 Problemdiskussion
Det finns alltid motiv bakom både individernas och företagens beteende som driver dem att fatta
olika köp- och produktionsbeslut. Individen vill handla något på grund av att han ser nyttan med att
köpa något och företaget vill öka sin produktion på grund av att företaget ser vinsten i ökad
produktion. Individen vill alltid maximera sin nytta och företaget försöker alltid maximera sin vinst.
1
Enligt NE förklaras smog: I storstäder förekommer en blandning av dimma och luftföroreningar mest och uppkommer
i kombination med dålig vertikal omblandning av luften vid stora luftföroreningsutsläpp. Det senare kan bero på
inversion (vid markytan är temperatur lägre än högre upp), ogynnsam lufttrycksfördelning eller topografiska hinder.
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/smog.
1
Anledningarna till att luftföroreningar uppstår är komplexa och även om det finns önskemål om
förbättring finns det starka ekonomiska intressen som försvårar förändringsprocessen. Samtidigt har
de samhällsekonomiska kostnaderna ökat mycket för både staten och enskilda individer på grund av
luftföroreningen. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör människornas hälsa och livskvalitet gå
före ett tillväxtmål. Därför är det viktigt att bygga ett hållbart samhälle, där harmoni mellan
människor och natur finns. Det är inte försvarbart att offra befolkningens hälsa och livsmiljö för att
uppnå det ekonomiska tillväxtmålet.
Miljöproblemen uppkommer i Kina dels på grund av att det kinesiska miljörättssystemet inte är
moget och relevanta rättsnormer saknas, och dels på grund av att de tillsynsansvariga
myndigheterna inte tar sitt ansvar (Wang & Shang, 2014). Även om det finns befintliga
miljölagstiftningar, kommer miljölagstiftningarna ändras med uppkomsten av nya miljöproblem,
som smog, och fortsätta att utvecklas och förbättras. De utvecklade länderna har mer erfarenheter
och bättre teknologi för att lösa luftföroreningsproblemen än Kina. Därför behöver Kina dra lärdom
av miljöhändelser i utvecklade länder.
Ett hinder för effektiv miljöpolitik är Kinas fokus på att behålla en viss tillväxtnivå genom att nå
ekonomiska målsättningar. För att utforma en effektiv politik krävs det ett bättre samarbete och en
djupare kommunikation mellan olika förvaltningar, myndigheter och regeringar samt att vara lyhörd
vad gäller enskilda individers åsikter. Problemet med att utforma en effektiv miljöpolitik kan vara
att politikerna fäster större vikt vid ekonomi än miljön. Frågan är ju då hur vi kan utforma
utsläppsregleringar och skatter för att lösa luftföroreningsproblemen.
1.3 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att analysera olika bakomliggande orsaker till varför
luftföroreningarna har uppstått i Kina, inklusive vilka drivkrafter som ligger bakom individers och
företagens beteende, samt att diskutera vilka styrmedel som skulle kunna bidra till att problemen
med luftföroreningar reduceras.
2
1.4 Metod och avgränsningar
Eftersom den är en detaljerad undersökning av ett särskilt fenomen är en fallstudie lämplig för
denna studie (Bryman & Bell, 2005), vilket är nödvändigt när orsakerna till luftföroreningar är
specifika i vissa områden. Fallstudier kan också hjälpa oss att fördjupa oss i ett visst område, vilket
i det här fallet kan skapa en bättre ekonomisk förståelse av luftföroreningsproblem i Kina. Två
fallstudier kommer att genomföras och där jag kommer att analysera utsläppen av partiklarna från
fordonsutsläpp och värmepannor i Beijing och en fallstudie om svaveldioxidutsläppen (SO2utsläppen) från industri-pannor i Shanghai. Andra luftföroreningskällor i de här två städerna och
luftföroreningsproblemen i andra delar av Kina kommer inte att beskrivas i denna studie.
För att studera förändringar i utsläpp används sekundärdata från Kinas statistiska årsbok. I den går
det att följa förändring av partikelutsläpp och utsläpp av SO2. Det går även att se hur strukturen av
energiförbrukningen, samt hur antalet fordon har ökat i Kina under de senaste åren. Men det finns
också en del data, som används för att se dessa förändringar, kommer från ¨Raport on the state of
the Environment in China¨ (2011), där jag läser av data i diagrammen och tabellerna. Alla dessa
data används sedan för att göra egna diagram och tabeller, då jag beskriver förändringar i
luftkvaliteten under senare år och analyserar vad som ger upphov till förändringar av luftkvaliteten.
Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av luftföroreningsproblem i Kina och
därmed använder jag både kvalitativ och kvantitativ forskning, då jag beskriver förändring av
luftkvaliteten under de senaste åren och analyserar vad som leder till dessa förändringar. De tidigare
teorierna som marknadsmisslyckande, effektivitet, externa effekter, kollektiva nyttigheter och
informationsbrister ger svar på varför luftföroreningsproblemen uppstår. Dessa teorier ligger till
grund för att förklara hur olika aktörer väljer mellan olika handlingsalternativ och hur deras
beteende leder till miljöproblem. I denna studie kommer de relevanta aktörernas incitament
analyseras och detta kommer att kopplas till existerande styrmedel.
Kina är ett stort land och luftföroreningsproblemet är komplext och omfattande, inte bara för att
luftföroreningsproblemet uppstår på grund av både naturliga och konstgjorda orsaker(konstgjorda
skäl orsakas av individer och företag), utan också för att luftföroreningsproblemet påverkas av olika
3
industrier och skilda delar av samhället. Samtidigt skiljer sig orsaker bakom luftföroreningsproblem
mellan olika regioner och städer.
1.5 Tidigare forskning
Chan & Yao (2008) beskriver i sin studie att Beijing, Shanghai, och Pearl River Delta region,
inklusive Guangzhou, Shenzhen och Hong Kong, och deras omedelbara närhet är de mest
ekonomiska levande regionerna i Kina. De stod för cirka 20% av den totala BNP i Kina år 2005.
Syfte med deras studie är att visa det aktuella läget för förståelse för luftföroreningsproblemen i
Kinas megastäder och att identifiera de omedelbara utmaningarna för förståelse och kontroll av
luftföroreningarna i dessa tätbefolkade områden. Resultatet visar att partikelföroreningarna är
fortfarande allvarliga, och det är det huvudsakliga luftföroreningsproblemet i stora städer. SO2utsläppen kontrolleras successivt i Beijing, men inte i Shanghai.
År 2013 undersökte Kanada et al. skillnaderna i SO2-utsläppen, potentiella minskningen och
kostnadseffektiviteten genom användning av INTÄKTER-Kina-modell i fem megastäder i Kina,
nämligen Beijing, Shanghai, Tianjin, Chongqing, och Hong Kong. Scenarioanalysmetoden används,
med fokus på två tekniker som heter rökgasavsvavlingssystem och kalkstensinsprutning. resultatet
visade att en stor SO2 reduktionspotential finns, som en stor skillnad bland de fem megastäder.
Chongqing hade den största reduktionspotentialen med lägst enhetskostnad, medan Beijing och
Hongkong uppvisade den lägsta minskningspotential med högre enhetskostnad. I Beijing och
Shanghai, hade rökgasavsvavlingssystemet och kalkstensinsprutningen inom energisektorn större
minskningspotential med högsta kostnadseffektivitet. Lämpliga SO2-kontrollstrategier och policy
föreslås med hänsyn till de lokala förhållandena.
År 2006 använde Deng Beijing som en fallstudie för att utvärdera storleken av luftföroreningar
angående motorfordon. En monetär uppskattning av luftföroreningar i fråga om motorfordon
presenteras på grundval av datan för Beijing år 2000. Två metoder används för att analysera de
höga och låga punkterna av uppskattningarna-villighet att betala och humankapital-metoden. Hans
resultat visar att i Beijing 2000 motsvarade de totala kostnaderna för luftföroreningar som orsakas
av vägtransporter 3,26% av BNP i enlighet med viljan-att-betala strategi respektive 0,7% av BNP
enligt det humankapital strategi.
4
Pui, Chen & Zuo (2014) går igenom olika aspekter av PM2.5, inklusive dess mätning, källfördelning,
synlighet och hälsoeffekter, och lindring. De fokuserar på PM2.5 studier i Kina och jämför dem med
de som erhölls i USA baserat på exakt PM2.5 provtagning, kemisk analys, och källfördelningsmodeller. De stora källor av PM2.5 i Kina har identifierats som kolförbränning,
motorfordonsutsläpp, och industriella källor. Det har funnits en korrelation mellan atmosfärisk sikt
och PM2.5 koncentration. Kortvarig exponering för PM2.5 är starkt förknippad med ökad risk för
sjuklighet och dödlighet i hjärt- och luftvägssjukdomar i Kina.
De tycker att genom samarbeten mellan akademi, myndigheter och industri, kan en integrerad
strategi påskynda lösningen på problemet av PM2.5 i Kina, t.ex. källor → effekter → förordning →
kontroll. Den akademiska världen kan mest effektivt ta itu med källorna (koleldning och
fordonsutsläpp) och deras effekter (synlighet och hälsa). Regeringen kan successivt fastställa
strängare regler för standard av PM2.5 och fordonsavgaser. Industrin kan reagera genom att utveckla
nya styrtekniker och den akademiska världen kan också hjälpa regeringen att fastställa regleringar
och hjälpa industrin att utveckla nya teknologier (Pui, Chen & Zuo, 2014).
Yang, Yuesi, & Changchun (2009) redovisar höjd-löst koncentration av SO2 och partiklar med en
diameter upp till 10 mikrometer i atmosfärens gränsskikt av större städer under extrema
föroreningsepisoder. Koncentrationen av SO2 observerades kontinuerligt från den 24 november
2004 till den 4 december 2004 i Beijing under uppvärmningsperioden. Fluorescens SO2
analysatorer användes för att mäta atmosfäriska koncentrationer av SO2. Resultatet visar att en
maximal SO2-koncentration av 172,3 ppb (parts per billion = miljarddelar) uppmättes under denna
föroreningsepisod, och SO2-koncentration ökade med höjden och nådde sitt maximala värde vid ~
50 meter. I denna studie analyserade författarna också den meteorologiska situationen före, under,
och efter föroreningsepisoden.
År 2014 visar Chen et al. i sin studie att den genomsnittliga årliga tillväxten av CO2-utsläpp från
urbana centralvärme är på 10,3%, vilket motsvarar 4,4% av Kinas totala CO2-utsläpp. Den
nuvarande politiken för att förbättra städernas centralvärme fokuserar på att ersätta kol med
naturgasen. I denna uppsats analyserar författarna den nuvarande situationen och de problemen som
hänför sig till fjärrvärme, och utvärderar möjligheterna att minska energiförbrukningen och CO25
utsläpp genom att använda värmepump för uppvärmning. resultatet visar att den nuvarande
politiken, som används för att ersätta kol med naturgas för urban centralvärme, minskar
energiförbrukningen med 16,6%. Att ersätta kolbaserad centralvärme med värmepump för
uppvärmning kan minska energiförbrukningen med 57,6%. Byte av både urban centralvärme och
decentraliserad uppvärmning med värmepump för uppvärmning kan leda till 67,7% minskning av
energiförbrukningen.
De tidigare studierna har tydligt förklarat orsaker, skador och konsekvenser samt styrmedel till
luftföroreningarna, men de har inte använt nationalekonomisk teori för att förklara varför problemet
uppstår. Denna studie analyserar luftföroreningsproblemet utifrån ett samhällsekonomiskt
perspektiv och försöker ge läsaren en introduktion till nationalekonomisk teori. På så sätt kommer
läsaren ha en bättre förståelse om luftföroreningsproblemet genom de grundläggande nationalekonomiska teorierna. Dessa teorier ger också förslag på hur luftföroreningsproblemet kan lösas. I
dagens samhälle som vi lever i uppstår det luftföroreningsproblem och därför är det viktigt att förstå
vilken påverkan detta har på samhället. Genom att göra miljöekonomiska analyser utifrån ett
samhällsekonomiskt perspektiv kommer läsaren förstå varför luftföroreningsproblemet är skadligt
och kostsamt för samhället samt vilka aspekter av samhället luftföroreningen har påverkat.
1.6 Disposition
Det första avsnittet av detta examensarbete inleds med en introduktion där effekter och diskussion
av luftföroreningsproblemet, samt utgångspunkter och användbara metoder presenteras för att ge
läsaren en inblick av meningen av att skriva denna uppsats. I avsnitt 2 börjar det med en bakgrund
där den ekonomiska utvecklingen och energianvändningen i Kina beskrivs och sedan förklaras de
två viktiga föroreningarna och deras konsekvenser, samt ansvariga aktörer som förknippas med
dessa föroreningar. Tre fallstudier följer efter detta. De miljöekonomiska teorier och effektiva
styrmedel presenteras i avsnitt 3. I avsnitt 4 kopplar jag aktörernas beteende till existerande teorier
och förklarar vad de har för incitament att reducera utsläpp och slutligen beskriver jag slutsatsen i
avsnitt 5 och har lite diskussion omkring min studie.
6
KAPITEL 2
BAKGRUND OCH INTRODUKTION TILL FALLSTUDIER
2.1 Den ekonomiska utvecklingen och energiförbrukning
Efter 30 år av reformer och öppnande, har Kinas ekonomi under de senaste 10 åren haft en tillväxt
på över 9% (Zhang & Crooks, 2012). Den snabba ekonomiska utvecklingen har fått världens
uppmärksamhet, men hög resursförbrukning, höga mängder avfall, höga föroreningsnivåer och den
låga effektiviteten bidrar till att denna ekonomiska utveckling sker på bekostnad av miljön.
Kostnaden för denna ekonomiska framgång ökar allt mer. Detta påverkar inte bara nuvarande
generation, utan påverkar också överlevnaden för de följande generationernas miljö.
Den snabba ekonomiska tillväxten under de senaste 30 åren har förbättrat kinesernas
levnadsstandard och inkomstnivåer. Samtidigt har denna tillväxt också försämrat människornas
livsmiljö. Den Kinesiska vetenskapsakademien gjorde i 2009 en utvärdering som inbegrep luft- och
vattenföroreningar,
och
analyser
av
resursförbrukningar
och
ekologiska
degraderingar.
Utvärderingen visade att den totala kostnaden 2005 för resurser och miljöförstöringar i Kina nådde
13,5 procent av BNP, samt att nivån var mycket högre än de i USA, Storbritannien, Tyskland, Japan
och andra utvecklade ekonomier (Zhang & Crooks, 2012).
År 2007 stod Kina för 6% av världens BNP, men hade förbrukat 15 procent av världens energi, 54%
av världens cement och 30% av världens järnmalm. Kinas totala utsläpp av växthusgaser som
generades genom användning av fossila bränslen översteg USA för första gången, vilket gjorde att
Kina blev världens största emitter av växthusgaser. Kinas BNP steg till $ 4,909,000,000,000 (enligt
den officiella växelkursen) 2009, vilket innebar att Kina hade blivit världens tredje största ekonomi.
Vid slutet av det första kvartalet 2010, hade Kina blivit världens näst största ekonomi (Zhang &
Crooks, 2012).
Många kinesiska medborgare är nöjda med den snabba ekonomiska utvecklingen under de senaste
åren. Samtidigt bekymrar sig också de kinesiska medborgarna över konsekvenserna som denna
utveckling har medfört. Den snabba ekonomiska tillväxten har visserligen drivit och främjat
världens ekonomiska tillväxt, men har även begränsat en hållbar utveckling i Kina. År 2008 låg de
totala investeringarna i behandling av miljöföroreningarna på 493,7 miljarder yuan och
7
investeringen steg till 825,35 miljarder yuan under 2012, vilket motsvarade 1,59% av Kinas GDP
(China Statistical Yearbook, 2013). Oavsett om vi beaktar utifrån ett ekonomiskt perspektiv eller
med tanke på människornas hälsa, är de ekonomiska förlusterna som orsakas av miljöföroreningarna enorma.
2.2 De viktigaste föroreningarna
Huvudkällor av PM2.5 i Kina har identifierats som kolförbränning, utsläpp från motorfordon, och
industriella källor. Det har också visat sig att atmosfärisk synlighet korrelerar med PM2.5
koncentration. Ammonium, nitrat, sulfat som bärs av PM2.5 hittas vanligen i koleldning och utsläpp
från fordon, och är de dominerande bidragsgivarna till regional smog i Kina.
Luftkvaliteten mäts regelbundet i 560 städer runt om i landet, inklusive 113 städer som
identifierades i den 11: e femårsplanen för miljöskydd som prioriterade städer (fokus på kontroll av
utsläpp av svaveldioxid (SO2) och allmän luftvård). Det finns tre stora föroreningar som övervakas
rutinmässigt: inandade partiklar (PM10), svaveldioxid (SO2), och kvävedioxid (NO2) (Zhang &
Crooks, 2012).
Diagram 1 visar att under 2011 uppgick den årliga koncentrationen av SO2, NO2 och PM10 i större
städer under miljöskydd till 0,041mg/m³, 0,035 mg/m³ och respektive 0,085 mg/m³. Den årliga
koncentrationen av SO2 och PM10 gick ner med 2,4% respektive 3,4% jämfört med det föregående
året. Den årliga koncentrationen av NO2 blev densamma som det föregående året (Report on the
State of the Environment in China, 2011).
8
0,10
koncentration(mg/m³)
0,08
0,06
2010
2011
0,04
0,02
0,00
SO₂
NO₂
PM₁₀
Diagram 1: den årliga förändringen av luftföroreningskoncentrationer av större städer under
miljöskydd.
Källa: Report on the State of the Environment in China (2011).
Tabell 2 visar utsläppen av huvudsakliga föroreningar i rökgaserna under 2011. Under 2011 var de
totala nationella utsläppen av SO2 22,179,000 ton, en nedgång med 2,21% jämfört med föregående
år. De totala utsläppen av kvävedioxid var 24,043,000 ton, en ökning med 5,73% jämfört med
föregående år (Report on the State of the Environment in China, 2011).
Tabell 2: utsläpp av huvudsakliga föroreningar i rökgasen under 2011.
Utsläpp av huvudsakliga föroreningar i rökgasen under 2011 (ton)
SO2
NOX
Total
belopp
Industriell Inhemska
Kollektiv
källa
källa
Total
belopp
Industriell Inhemska
källa
källa
Fordon
Kollektiv
2217,9
2016,5
2404,3
1729,5
637,5
0,3
201,1
0,3
37,0
Källa: Report on the State of the Environment in China (2011).
Tabell 3 visar luftkvaliteten i tio stora städer 2012 och vi kan se att luftkvaliteten av de flesta
dagarna i dessa städer uppfyllde eller var överlägsen den nationella luftkvalitetsstandarden klass 2.
Den årliga genomsnittliga koncentrationen av PM10 i dessa städer var mellan 0,071 ~ 0,145 mg/m³,
huvudsakligen mellan 0,100 mg/m³ till 0,120 mg/m³, vilket uppfyllde den nationella standarden
9
klass 2. Den årliga genomsnittliga koncentrationen av SO2 i dessa städer var mellan 0,023 ~ 0,058
mg/m³, främst mellan 0,040 mg/m³ till 0,058 mg/m³, vilken hamnade också i klass 2. Den årliga
genomsnittliga koncentrationen av kvävedioxid var mellan 0,039 ~ 0,068 mg/m³.
Tabell 3: huvudsakliga föroreningar och luftkvalitet i 10 storstäder 2012.
Stad
Beijing
Tianjin
Shanghai
Xining
Zhengzhou
Jinan
Urumqi
Chengdu
Xian
Lanzhou
PM10
0,109
0,105
0,071
0,105
0,105
0,104
0,145
0,119
0,118
0,136
Luftkvalitet i storstäderna 2012
(mg/m³)
Andelen av
Dagar av
luftkvaliteten dagar av luftlika med eller kvaliteten
SO2
NO2
lika med eller
högre än
högre än
klass Ⅱ
0,029
0,048
0,023
0,035
0,051
0,055
0,058
0,033
0,040
0,041
0,052
0,042
0,046
0,026
0,046
0,041
0,068
0,051
0,042
0,039
klass Ⅱ (%)
281
76,8
305
83,3
343
93,7
315
86,1
319
87,2
324
88,5
292
79,8
293
80,1
306
83,6
270
73,8
Källa: China Statistical Yearbook (2013).
2.2.1 Partiklar
I luften finns det saker som vi inte kan se som flyter runt. Det är en typ av luftföroreningarna som
kallas partiklar eller partikelformigt material. De här partiklarna kan nästan komma i vilken form
eller storlek som helst, och kan vara fasta partiklar eller vätskedroppar. Partiklarna kan delas upp i
två stora grupper, PM10 och PM2.5, och de två partiklarna skiljer sig åt på många olika sätt. De stora
partiklarna som är mellan 2,5 och 10 mikrometer (från cirka 25 till 100 gånger tunnare än ett hårstrå)
kallas för PM10 och dessa partiklar orsakar mindre allvarliga hälsoeffekter. De små partiklarna som
är mindre än 2,5 mikrometer (100 gånger tunnare än ett mänskligt hårstrå) kallas för PM2.5, vilket
orsakar allvarliga hälsoeffekter (About air info now, u.å).
10
Tabell 4 visar de viktiga källorna av PM10 och PM2.5 och hur de uppstår. De huvudsakliga källorna
omfattar kol-olje-bensin-diesel-trä förbränning, fordonsutsläpp, hög temperatur industriella
processer från smältverk och stålverk, samt förbränning av biomassa. De kan vara i luften under
flera dagar och veckor och kan transporteras över tusentals kilometers avstånd på grund av deras
små partikelstorlekar. En signifikant fraktion av partiklarna i PM2.5 har partikeldiameter som är nära
ljusets våglängd, och minskar sikten (David et al., 2013).
Tabell 4: källor av PM10 och PM2.5 och anledningar till uppkommande.
PM10
PM2.5
▪ rök, smuts och damm från fabriker, ▪ toxiska organiska föreningar
Vad de är
jordbruk och vägar
▪ tungmetaller
▪ mögel, sporer och pollen
▪ bilkörning
▪ krossning och slipning av bergarter och jord
▪ brinnande växter
Uppkommer av
(buskbränder och skogsbränder
eller trädgårdsavfall)
▪ blåses av vinden
▪ smältning (rening) och
metallbearbetning
Källa: About air info now (u.å).
I Kina är svävande partiklar den mest synliga luftföroreningen och över en tredjedel av de
övervakade städerna rapporterade att koncentrationen av PM10 är högre än standard klass 2, vilket
är betydligt högre än andelen av de städerna med SO2 och NO2 koncentration som överskrider de
relevanta normerna. PM2.5 har lätt att komma in i lungorna och blodomloppet och hotar människors
hälsa. Sedan den 21 januari 2012 har Beijing Environmental Monitoring Center börjat övervaka och
rapportera PM2.5 data. År 2002 började USA rapportera PM2.5 data och EU började under 2008
(Zhang & Crooks, 2012).
11
2.2.2 Svaveldioxid
SO2-utsläppen har ökat mycket de senaste tre decennierna och är den främsta orsaken till
luftföroreningen. Därför blir SO2-utsläppen en viktig miljöfråga i Kina. Kina lider av SO2
föroreningar på grund av både den snabba utvecklingen och strukturen på energiförbrukningen (Ma,
Wen & Chen, 2012). Kol har varit en dominerande energikällan i Kina. På grund av denna
energiförbrukningsstruktur kommer 90% av de nationella SO2-utsläppen från koleldning (Zhang,
2007).
Diagram 5 visar de huvudsakliga föroreningarna i rökgasen 2012. Under 2012 var de totala
nationella SO2-utsläppen 21,176,000 ton, en nedgång med 4,52% jämfört med föregående år
22,179,000 ton. För att minska SO2-utsläppen har den kinesiska regeringen tagit fram en nationell
energisparande och minskade utsläppsinitiativ (Geng & Sarkis, 2012). Den kinesiska regeringen har
genomfört en rad utsläppsbegränsande strategier, som "National Air Pollution Prevention and
Control Law (APPCL)" och ¨femårsplanering¨2 (Kanada et al., 2013).
total utsläpp (10 000 ton)
2500,00
2000,00
1500,00
1000,00
500,00
0,00
Svaveldioxid
Kväveoxider
Rök och damm
huvudsakliga föroreningar
Diagram 5: huvudsakliga föroreningar i rökgasen 2012.
Källa: China Statistical Yearbook (2013).
2
Femårsplanen innefattar en rad mål om Kinas ekonomiska, tekniska och politiska framsteg för de kommande fem åren
och fastställs en gång vart fem år (Kanada et al., 2013).
12
Diagram 6 visar SO2-utsläpp i rökgasen från 10 regioner 2012. En dominerande källa till SO2 i Kina
är den termiska kraftindustrin, som står för cirka 60% av de totala utsläppen (Zhang & Crooks,
2012). Shandong-provinsen är en typisk representant och därför har denna provins de största SO2utsläppen. Inre Mongoliet och Hebei är bland de tre främsta provinserna som har störst SO2-utsläpp.
Regioner
Svaveldioxidutsläpp i rökgasen från 10 regioner (2012)
Jiangsu
Henan
Guizhou
Shandong
Liaoning
Inre Mongoliet
Shanxi
Hebei
Shanghai
Beijing
0,00
20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00 140,00 160,00 180,00 200,00
Svaveldioxidutsläpp (10 000 ton)
Diagram 6: SO2-utsläpp i rökgasen från 10 regioner 2012.
Källa: China Statistical Yearbook (2013).
2.3 Skador av föroreningarna
Skador av två föroreningar analyseras här som är partiklarna och SO2. Skador av partiklarna är dålig
sikt och hälsoproblemen och skada av SO2 är främst surt regn. De negativa hälsokonsekvenserna
som orsakas av partiklarna är hjärt- och luftvägssjukdomar. Surt regn skadar djurliv och hotar den
biologiska mångfalden.
2.3.1 Skador som orsakas av partiklarna
Partiklarna orsakar inte bara dålig sikt, utan också hälsoproblem. De förhöjda nivåerna av PM2.5
kommer tillsammans med den snabba ekonomiska tillväxten och ökat antal fordon i Kina, vilket
leder till stora problem med sikten i storstäder som Beijing. I januari 2013 uppmättes PM2.5 till så
högt som 500-800µg/m³ i Peking, vilket resulterade i en väldigt dålig sikt på mindre än 100 meter
(David et al., 2013).
13
PM är orsaken till ökade sjukdomskostnader och är ansvarig för ett brett utbud av negativa hälsokonsekvenser, särskilt hjärt- och luftvägssjukdomar (Pope & Dockery, 2006). Hälsoeffekterna av
PM beror huvudsakligen på mängden av inandade partiklar, partikelstorlek och exponeringstiden
(Jahn et al., 2011). PM2.5 har sämre hälsoeffekter än de större PM10 eftersom de kan gå in djupt i
lungorna och blodomloppet och orsakar de allvarligaste hälsoproblemen (Zhang & Crooks, 2012).
2.3.2 Skador som orsakas av svaveldioxiden
I Kina, är den ökade frekvensen och intensiteten av surt regn en direkt följd av de höga utsläppen av
SO2 (Zhang & Crooks, 2012). Nederbörden med pH-värden lägre än 5,60 har definierats som surt
regn, vilket påverkar naturen och mänskligt liv på olika sätt (Charlson & Rodhe, 1982).
Diagram 7 visar den årliga procentuella förändringen av städer med olika frekvenser på surt regn.
Under 2011 hade 227 städer (kommuner), bland de 468 städer (kommuner) under övervakning, surt
regn, som står för 48,5%. Ett hundra fyrtio städer där frekvensen av surt regn är över 25%, står för
29,9% och fyrtiofyra städer hade en frekvens över 75%, står för 9,4% (Report on the State of the
Environment in China, 2011).
40%
32,4%
Procent (%)
30%
29,9%
20,9%
20%
2010
17,5%
2011
11,0%
10%
9,4%
0%
Frekvens>25%
Frekvens>50%
Frekvens>75%
Diagram 7: den årliga procentuella förändringen av städer med olika frekvenser av surt regn.
Källa: Report on the State of the Environment in China (2011).
14
2.4 Aktörer som släpper ut partiklar och svaveldioxid
Aktörer som är ansvariga för utsläppen av partiklarna och SO2 är de enskilda individer och företag
inom industri- och energisektorerna. Med enskilda individer menar i detta fall endast de som tar
kollektivtrafik eller äger en bil. Eftersom de största SO2-utsläppen släpps från industri- och
energisektorer kommer fokus att ligga på de företagen inom dessa sektorer.
2.4.1 Enskilda individer
Enskilda individer är en källa till luftföreningen, och är ansvariga till utsläpp av partiklarna när de
väljer att ta kollektivtrafik eller att köra sin egen bil. Med den kontinuerliga förbättringen av
levnadsstandard, kräver människorna allt högre livskvalitet. Bil som ett transportmedel, är inte bara
en symbol av hög livsstandard utan också en statussymbol.
Att äga en bil är inte svårt för medelinkomstfamiljerna. Människor som bor långt borta från sin
arbetsplats behöver inte oroa sig eftersom det är enkelt att köra till jobbet. Avståndet blir inte ett
stort problem länge. För familjer med barn är detta ännu mer bekvämt eftersom man enkelt kan
lämna barnet till skolan, hämta barnet, handla mat och resa med barnet. Olika skäl leder till att bil,
som ett bekvämt transportmedel och ett nödvändigt objekt, kommer in i hushållet, och blir en del av
vardagen. Kina är ett av världens mest folkrika länder. Antalet fordon kommer att öka på grund av
de sociala behoven och den snabba ekonomiska utvecklingen.
Luftföroreningarna orsakas av fordonsavgaserna och människornas beteende och livsvanor påverkar
utsläpp av fordonsavgaserna. Luftföroreningsproblemen har visat oss att det är enskilda individer
som leder till att utsläpp av fordonsavgaserna överskrids.
2.4.2 Företag
Luftföroreningarna orsakas i hög grad av industri- och energisektorerna. ¨Över 70% av SO2utsläppen och utsläpp av partiklarna kommer från industriella punktkällor (inklusive utsläpp från
värmekraftverk). De viktigaste källorna till SO2-utsläppen är elkraftsindustrin, icke-metalliska
mineralvaruindustrin,
järn-smältverksindustrin,
den
kemiska
industrin,
och
icke-järn-
smältverksindustrin. Dessa industrier bidrar mer än 85% av det totala industriella utsläppet av SO2
och deras bidrag är oproportionerligt större än deras bidrag till den ekonomiska produktionen i
15
industrisektorn. Bland dessa föroreningskällor, är det den elektriska kraftindustrin som utgör det
största bidraget, som står för cirka 60% av de totala industriella SO2-utsläppen (Zhang & Crooks,
2012).
Diagram 8 visar energikonsumtion av olika sektorer 2011 och vi kan se att den totala
kolkonsumtionen var 3,429,502,400 ton, vilket låg nära den totala konsumtionen av alla energier,
som stod för 3,480,016,600 ton. Detta innebär att Kina använder mest kol som energikälla och
därför är det totala SO2-utsläppet så stort. Kolkonsumtionen i industrin var 3,262,299,700 ton, och
kolkonsumtionen av elproduktionen och värmeproduktionen var 1,707,441,500 ton. De här två
sektorerna var bland de sektorerna som hade den största kolkonsumtionen. Företag inom dessa
sektorer är ansvariga för luftföroreningarna eftersom de har förbrukat mest kol för elproduktionen,
värmeproduktionen och så vidare. Detta ger upphov till stort utsläpp av SO2 och leder vidare till
allvarliga luftföroreningsproblem.
Energikonsumtion i två sektorer (2011)
Total energikonsumtion (10 000 ton av
standard kol)
Kol konsumtion (10 000 ton)
400000,00
350000,00
300000,00
250000,00
200000,00
150000,00
100000,00
50000,00
0,00
Total konsumtion
Industrin
Elkraft och Värmekraft
Diagram 8: den totala energikonsumtionen från alla branscher och energianvändning i industrin, och
elkraft och värmekraft under 2011.
Källa: China Statistical Yearbook (2013).
16
2.5 Fallstudier
I fallstudierna fokuseras på att analysera två föroreningskällor som bidrar mest till utsläpp av
partiklarna i Beijing och en föroreningskälla som bidrar till SO2-utsläpp i Shanghai. De två städerna
är särskilt intressanta eftersom Beijing är Kinas huvudstad och Kinas hjärta när det gäller ekonomin,
kulturen och politiken och Shanghai är den största staden i Kina och det finansiella centrum i östra
Kina. Dessutom känner nästan alla till Beijing och Shanghai och de får alltid störst uppmärksamhet
i världen.
Fordonsutsläpp och utsläpp från uppvärmning är två viktiga källor till luftföroreningarna i Beijing.
Båda två har väldigt stora utsläpp av partiklarna och de två utsläppskällorna har talats mycket om
både i media och i tidningar. Luftföroreningsproblemen i Beijing och Shanghai har olika karaktärer
och de skiljer sig från varandra på vissa sätt. Det kan bero på klimatet, terrängen, den ekonomiska
politiken, industristrukturen och så vidare. Orsaker till luftföroreningarna är komplexa och speciella
i dessa två städer. Med den ekonomiska utvecklingen och den snabba befolkningstillväxten är
miljöfrågorna framträdande i Beijing och Shanghai. Därför blir det viktigt att analysera
bakomliggande orsaker till luftföroreningarna i de två städerna.
2.5.1 Fordonsutsläpp i Beijing
Med den snabba utvecklingen av bilindustrin, har bilproduktionen och bilägandet ökat otroligt
mycket under de senaste decennierna. Nu är Kina den fjärde största fordonsproducenten och
världens tredje största konsument (Deng, 2006). Det kan bero på att människors levnadsstandard
har förbättrat mycket under de senaste åren.
Diagram 9 visar att de två linjen har en flackare lutning under de senaste 10 åren, vilken innebär att
antalet civila fordon och privatfordon har en snabbare tillväxttakt under de senaste tio åren än
tidigare. Den blå linjen betyder civila fordon och den röda linjen betyder privatfordon. Antalet civila
fordon ökar snabbare än privatfordon. Denna ökning reflekterar den ekonomiska utvecklingen och
ökad levnadsstandard. Vi kan se en tendens att antalet fordon kommer att öka ännu mer.
17
 Civila fordon
 Privatfordon
12000,00
(10 000 enheter)
10000,00
8000,00
6000,00
4000,00
2000,00
1978
1980
1985
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0,00
År
Diagram 9: ökning av antalet civila fordon och privatfordon mellan 1980-2011.
Källa: China Statistical Yearbook (2013).
Med den snabba tillväxten anses fordon vara en av de viktigaste bidragsgivarna till luftföroreningar,
särskilt i de stora städerna såsom Beijing (Hao et al., 2000). Denna ökning av fordon ändrar
föroreningsmönstret från kolbaserade luftföroreningar till en blandning av kol- och fordonsbaserade
luftföroreningar (Zhang, 2013). Beijing har nyligen fokuserat på kontroll av fordonsutsläpp och
försöker minska utsläppen av fordonsavgaserna för att förbättra luftkvaliteten.
Antalet civila fordon (dvs. icke-militära, regering, och privatägda bilar) som används på vägarna i
Kina har en årlig ökning på 15% under de senaste tre decennierna. Antalet privatägda fordon har
ökat ännu snabbare, och årlig tillväxt uppnår 26 %. Under 2007 var antalet civila fordon i Kina
3200 % högre än antalet civila fordon under 1978. Antalet fordon i Beijing ökar mer markant,
särskilt bilarna. Ökning av fordon leder till stort utsläpp av partiklar som kan inandas. Under 2008
var utsläpp av partiklar som kan inandas 0,57 miljoner ton och står för 6,4 % av de totala utsläppen
av partiklar som kan inandas (Zhang & Crooks, 2012).
18
Beijing är Kinas huvudstad och Kinas hjärta när det gäller ekonomin, kulturen och politiken. I slutet
av 2012 hade Beijing 20,69 miljoner invånare (China Statistical Yearbook, 2013). Hela staden
omfattar en yta av 16 800 km2 (Reseguide om Kina, 2013). Den breda ytan och enorma
befolkningen bidrar till att luftföroreningsproblemen i en sådan tätort är allvarligare än i mindre
städer, särskilt utsläpp av fordonsavgaserna. Antalet fordon i Beijing är större än andra städer på
grund av att den ekonomiska utvecklingen i Beijing är bättre än andra städer och invånarna i Beijing
har råd att köpa egna bilar, jämfört med invånarna som bor på landsbygden. Dessutom är
väginfrastrukturen i Beijing mycket bättre utvecklad (Deng, 2006). Under 2012 uppskattade Beijing
Environmental Protection Bureau att vägfordon var den största lokala utsläppskällan och bidrog
med 22,2% av PM2.5 koncentration (inklusive primär och sekundär PM2.5, men med undantag av
fordon-inducerad vägdamm) i Beijing (Beijing Environmental Protection Bureau, 2012).
Beijing är en hög befolkningstätort med många fordon, höga byggnader, och fabriker och därför är
miljöns förmåga att ¨rena¨ sig själv mycket svagare än mindre storstäder. En ond cirkel kan skapas
av samspelet mellan olika externa faktorer. Till exempel kan bilolycka orsaka trafikträngseln och
trafikträngseln leder till låg körhastighet och den låga körhastigheten resulterar i högre nivåer av
luftföroreningarna (Deng, 2006). Enligt test som utförs i Kina visar det att utsläppsnivån av
kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) vid hastigheter på 24 km/t är 60,5% och 73,8% högre än vid
en hastighet på 45 km/t (Fu et al., 2001).
Låg kvalitet på bensin och dieselbränslen är orsakerna till smog i Beijing men oljebolagen spelar
också en viktig roll när det gäller oljetransporter, raffinering, transport av raffinerade oljeprodukter
samt fordonsutsläpp. Forskare Wu Dui som jobbar på Guangzhou Institute of Tropical and Marine
Meteorology sa att de huvudsakliga föroreningarna av fordonsavgaserna fortfarande är kväveoxider
och kolväten och majoriteten av kolväten var volatile organic compounds (VOC). Den största
nackdelen av VOC är att det ökar oxidationsaktivitet av atmosfären. Med andra ord: när det redan
finns ett överskott av SO2, kvävedioxider, ammoniak och andra föroreningar kommer VOC och de
halvflyktiga organiska föreningarna, som bildas av VOC i atmosfären, att vara en viktig faktor för
uppkomsten av PM2.5 och att vidare leda till extrem luftförorening i Beijing (Tan, 2013). Lang et al.
(2012) visar i sin studie att på grund av den stora befolkningen i Beijing, var personbilarna den
dominerande källan för VOC-utsläpp, och har ett bidrag över 45%.
19
Utsläppsbidrag av personbilarna till PM10 har ökat mycket i Beijing under de senaste åren. Bussar
var den dominerande källan till PM10-utsläpp av fordon (Lang et al., 2012). År 1995 uppskattades
en studie att den totala avgasen, PM10 och PM2.5 från motorfordon i Beijing, var 2445 ton och 1890
ton respektive. År 1998 hade dessa nivåer ökat till 3359 ton och 2694 ton. Under tre år hade PM10
en tillväxt på 37,4% och hade PM2.5 en tillväxt på 42,5% (Wu et al., 2002).
WHOs studie visade att cirka 60% av befolkningen utsätts för en nivå som är lika med, eller högre
än den genomsnittliga nivån av PM10 och siffran kan vara högre. Med tanke på betydligt högre nivå
av PM10, som en försiktig uppskattning, antar Deng (2006) att 60% av befolkningen i Beijing
utsattes för en miljö av PM10 koncentrationsnivå på 162 μg/m³ år 2000. Många studier har visat att
många av de stadsborna som dog av lungcancer drabbades av partiklar och dessa partiklar kommer
främst från fordonsutsläppen. På grund av den försämrade luftkvaliteten har Beijings kommunstyrelse genomfört många aggressiva strategier för att förbättra luftkvalitet sedan mitten av 1990talet och utsläpp från fordon var en av de viktigaste frågorna (Beijing Environment Protection
Bureau, 2012). Åtgärder som Beijing har vidtagit omfattar modifikation och skrotning av fordon,
utfasning av blyad bensin, installation av vakuumventiler med tidsfördröjning och regelbundna
inspektioner av fordon (Deng, 2006).
2.5.2 Värmepannor i Beijing
En av de viktigaste luftföroreningskällorna är förbränning av bränslen, och det värsta är förbränning
av kol. Stadsföroreningsnivåerna i norra Kina är mycket högre än de i södra Kina, vilket beror på att
de nordliga städerna har ett behov av uppvärmning på vintern och att kol framför allt används som
bränsle för uppvärmning.
Diagram 10 visar kolkonsumtion för uppvärmning i Kina från 1990 till 2011. Den totala
kolkonsumtionen för uppvärmning år 2011 var 168,341,700 ton, vilket var fem gånger högre än den
totala kolkonsumtionen år 1995, som stod för 29,955,000 ton. Ökad kolkonsumtion kan bero på den
snabba befolkningstillväxten, de nya höga byggnaderna och det ändrade klimatet. Ökning av
befolkningen har stimulerat utveckling av fastigheter och accelererad urbanisering (Chan & Yao,
2008).
20
Kolkonsumtino (10 000 ton)
Kolkonsumtion för uppvärmning
18000,0
16000,0
14000,0
12000,0
10000,0
8000,0
6000,0
4000,0
2000,0
0,0
1990
1995
2000
2005
2010
2011
År
Diagram 10: kolkonsumtion för uppvärmning mellan 1990-2011.
Källa: China Statistical Yearbook (2013).
Beijing ligger på 39° 56'N och 116° 20'E och har ett typiskt tempererat kontinentalt monsunklimat
med fyra årstider. Under 2012 var den lägsta månatliga medeltemperaturen -4,2 °C i december och
den högsta månatliga medeltemperaturen var 27,4 °C i juli (China Statistical Yearbook, 2013). I
mitten av november börjar uppvärmning av bostäder i Beijing vanligtvis och slutar i mars därpå
(Wu, 2007). Beijing använder både koleldade pannor och naturgaseldade pannor för centraluppvärmning. Fördelarna med koleldade pannor för uppvärmning är kort byggtid, låga kostnader
och låga investeringar, men eftersom effektiviteten i energiomvandling är låg, bidrar den kraftigt till
luftföroreningarna (Zhang, 2005). Användning av koleldade pannor i Beijing leder till att utsläppen
av SO2 och PM10 överskrider standarden, vilket påverkar naturen och är ett stort hot mot folkhälsan,
främst surt regn och lungsjukdomar. Den höga koncentrationen av SO2 på vintern beror främst på
husuppvärmningen (Duan et al., 2006).
Användningen av ett stort antal koleldade pannor gör att den genomsnittliga koncentrationen av
PM10 i luften överskrider standarden. PM10 består av gasformiga föroreningar som direkt frigörs i
atmosfären och sekundära partiklar bildas vid kemisk omvandling av dessa föroreningar. De
primära partiklarna består i huvudsak av dammpartiklar och kimrökpartiklar som produceras av
21
förbränningen av växt och fossila bränslen i Beijing, medan de sekundära partiklarna består i
huvudsak av en aerosol som bildas av svavelsyra, salpetersyra, och ammonium. Dessa två typer av
partiklar är vattenlösliga kemiska föreningar som produceras av SO2, NOx och NH3 i atmosfären,
som sedan bildar PM10 när den relativa luftfuktigheten är hög (Yang et al., 2009).
Generalsekreterare för National Federation of Environmental Chamber Luo Jianhua sade att smog
blev värre under den senaste tiden på grund av koleldad värme i kombination med lite vind, och
relativa luftfuktigheten nära marken som inte bidrar till föroreningsspridning. Att starta
uppvärmning kommer att öka mängden av kolförbränningen, vilket leder till en gradvis ökning av
frekvensen av luftföroreningar, men ökar också svårigheten att kontrollera föroreningar. Den dåliga
luftkvaliteten på vintersäsongen orsakas främst av koleldade föroreningar. Frekvensen av smog var
betydligt högre under vinterhalvåret än under sommarhalvåret 1981-2010 och antalet smogdagar på
vintern under vinterhalvåret stod för 42,3 % av de totala årliga smogdagarna.
Det hade visat sig att vinter i Beijing var mest förorenad. På grund av uppvärmning blev antalet
kolförbränning dubbelt så stor som den vanliga kolförbränningen. Koncentrationen av SO2 var två
till tre gånger högre än de under sommaren och kolmonoxid var fyra gånger högre. För helåret är
koleldad värme inte en stor källa till luftföroreningar, men på vintern leder den kraftiga ökningen av
utsläpp som orsaks av uppvärmning till försämrad luftkvalitet (Wu, 2007).
General Manager Yalan Li som jobbar på Gas Group sa att utsläpp från naturgaspannorna är mycket
lägre än koleldade pannor. 93 koleldade pannor i Beijing behöver omvandlas till naturgaseldade
pannor i tre satser. Efter byte till naturgas kan utsläppen av kväveoxider från värmepannorna
minskas med 60%, PM10-utsläpp minskas med 92,5 procent, utsläppen av SO2 minskas med 99,5%.
För närvarande ligger den termiska verkningsgraden hos koleldade pannor i intervallet 60%-85%,
men den termiska verkningsgraden hos gaspannor är över 90%. En del av gamla koleldade pannor i
staden har omvandlats till gaspannor och värmeeffektivitet ökar över 30%. (Sui, 2013)
Aktuell energieffektivitet av kolbaserad central uppvärmning är låg i Kina. För att minska
luftföroreningar som orsakas av kolförbränningen krävs utveckling av mycket effektiv energi och
22
uppvärmningsmetoder med mindre föroreningsutsläpp. Samtidigt ska det kunna anpassa sig till de
praktiska behoven av kinesiska konsumenter. Att ersätta kol med naturgas för central uppvärmning
kan vara en effektiv strategi för att minska PM10-utsläpp och att ha kontroll av föroreningar i en viss
utsträckning. Detta kan skapa en bättre stadsmiljö.
2.5.3 Industripannor i Shanghai
Med den snabba utvecklingen av Kinas ekonomi, urbanisering, och en kontinuerlig ökning av
befolkningen, har den årliga konsumtionen av kol också en betydande ökning. Den totala energiförbrukningen av standardkol under 2012 var 3,617,320,000 ton, motsvarade 66,6% av den totala
energiförbrukningen, olja, och andra energier som naturgas, vattenkraft, kärnkraft, och vindkraft
stod för 33,4% av den totala, vilket indikerar att Kinas struktur av energiförbrukning fortfarande
domineras av kol (China Statistical Yearbook, 2013). På grund av den särskilda karaktären på Kinas
struktur av energiförbrukning, är Kinas industripannor också kolbaserade. Denna struktur på
energiförbrukning resulterar i allvarliga luftföroreningar, och SO2 är ett av de allvarligaste. Därför
blir Kina ett av världens mest förorenade länder. SO2 är en stor förorening som medför betydande
risker och orsakar hälsoproblem och betydande försämrat ekosystem.
Industripannor är en viktig utrustning av värmekraftverk och spelar en viktig roll i landets
ekonomiska utveckling och invånares liv. Samtidigt blir föroreningarna som orsaks av förbrukning
av industripannor allt allvarligare. Enligt statistiken i slutet av 2009, var antalet pannor under
användningen 595,200 enheter, varav industripannor 584,800 enheter, vilket motsvarar 98,25 % av
de totala pannorna (Jie, 2012).
Kina har blivit den största producenten och den mest användaren av industripannor i världen. På
grund av den stora förbrukningen av kol och den låga effektiviteten hos den existerande
utrustningen av dammupptagningen, blir de koleldade industripannorna en av de viktigaste källorna
till PM10- utsläpp, och är föremål för framtida fokuskontroller. I början av 1990 fanns det en
uppskattning som visade att en halv miljon enheter av industripannor användes utanför kraftindustrin i Kina. Mer än hälften av de totala industripannorna var mellan 1 och 4 t/ h/enhet, och den
genomsnittliga storleken av industripannorna var endast 2,3 t/h/enhet. Dessa skiljde sig från
industripannor i andra stora industriländer, där koleldade pannor utanför energisektorn hade i hög
grad avvecklats. Nästan 90% industripannor i Kina bränner kol och mindre 10% industripannor
23
bränner olja på grund av de kostnadsfördelar av kol gentemot olja och avsaknaden av storskaliga
gasleveranser i Kina (Yang & Dixon, 2012).
Shanghai är den största staden i Kina och är också det finansiella centrum i östra Kina. Shanghai
ligger vid 31° 14'N och 121° 29'E, och ligger i centrum av Kinas kust från norr till söder. Shanghai
ligger i utkanten av den breda platta alluviala slätten av Yangtze River Delta med några berg i
sydväst, och i väster är Shanghai kopplad till Jiangsu och Zhejiang provinserna, och Östkinesiska
havet ligger i öster, samt Hangzhou Bay ligger i söder. Shanghai har en yta på 6340 km2 som
omfattar 18 distrikt och ett län (Chan & Yao, 2008). I slutet av 2012 hade Shanghai 23,8 miljoner
invånare (China Statistical Yearbook, 2013). Den stora befolkningen och den snabba ekonomiska
tillväxten orsakar en rad miljöproblem i Shanghai. Luftföroreningarna i Shanghai är koleldade och
oljebaserade föroreningar. Pannan är en av de viktigaste källorna till luftföroreningar och har en
direkt inverkan på luftkvalitet i Shanghai. På grund av den nuvarande energistrukturen är Shanghai
fortfarande en kolbaserad stad.
Under 2009 var kolet i andelen primärenergi 49,5%. Även om energistrukturen har förbättrats sedan
tidigare är kolet fortfarande en viktig faktor som påverkar luftkvaliteten i Shanghai. I slutet av juli
2010 var antalet pannor i Shanghai cirka 2600 enheter och fördelningen av pannorna var spridd,
vilket karaktäriseras av ett stort antal pannor och brett fördelningsområde. Pannor som ligger i
centrala Shanghai står för 8% av den totala och nästan 90% pannor ligger i Shanghais förorter
(Changhong et al., 2011).
Tabell 11 visar tre vanliga föroreningsutsläpp från pannorna i Shanghai under 2009. De totala SO2utsläppen var 31,600 ton, kväveoxidutsläppen var 21,500 ton och PM10 hade 5900 ton utsläpp under
2009. SO2-utsläppen var de största utsläppen i Shanghai jämfört med utsläppsnivåer av de andra
föroreningarna. Eftersom kolet används som huvudbränsle i pannorna i Shanghai orsakas
luftföroreningarna främst av SO2-utsläppen. De totala bidragen till de tre utsläppen är inte särskilt
stora på grund av att Shanghai har genomfört industriomstrukturering och energi-omstrukturering.
24
Tabell 11: tre vanliga föroreningsutsläpp från pannorna i Shanghai under 2009.
Pannor
Svaveldioxid
31,600 ton
Kväveoxid
21,500 ton
PM10
5,900 ton
Källa: Changhong (2011).
I Chaks (2007) studie har han visat att under 1996-2005 varierade de totala utsläppen av SO2 från
4,0 × 105 ton till 5,4×105 ton i Shanghai. Dessutom stod industriella SO2-utsläpp för mer än 70% av
de totala utsläppen. Det fanns ingen tydlig minskning av utsläppen av SO2 under det senaste
decenniet, men sedan 2000 har icke-industriella SO2-utsläpp en ökning på 40% (Chan & Yao,
2008 ).
Flera projekt och åtgärder har genomförts för att förbättra luftkvaliteten i Shanghai sedan 1990-talet.
Dessa innefattar Trans-Century Green Project, kontroll av de totala utsläppen av SO2, och etablering
av icke-koleldade områden (Changhong, 2011). Att bli av med mer än 2500 förorenande koleldade
pannor 2015 har blivit ett led i Shanghais ansträngningar för att förbättra stadens luftkvalitet.
Regeringen erbjuder subventioner för ersättning av koleldade pannor och planerar att ordna tekniskt
stöd från energiföretag. Kolförbränningen är en ledande orsak till smog, surt regn och luftförorening.
Ett alternativ är att bygga om pannorna så att de kan eldas med naturgaserna (Shanghai Municipal
Government, 2013).
25
KAPITEL 3
MILJÖEKNOMISK TEORI: MILJÖPROBLEMENS UPPKOMST OCH EFFEKTIVA
STYRMEDEL
Uppkomsten av luftföroreningsproblemen kan förklaras av en del av de miljöekonomiska teorierna.
I detta kapitel beskriver jag alla teorier som förknippar med luftföroreningsproblemen och effektiva
styrmedel som kan användas för att lösa luftföroreningsproblemen.
De befintliga miljöekonomiska teorierna förklarar väl varför miljöproblemen uppstår, vad som styr
olika aktörers beteende och vad vi kan göra åt miljöproblemen. Dessa teorier ligger till grund för att
förklara miljöproblemen och att förbättra miljön.
3.1 De två välfärdsteoremen
Under ett antal stränga förutsättningar uppstår ett Pareto-optimalt resursutnyttjande på grund av den
perfekta marknadsekonomin. En situation där ¨ingen kan få det bättre, utan att någon annan får det
sämre¨ beskrivs av det Pareto-optimalt. Pareto-optimalt är ett mer precist uttryck för att marknadsekonomin är effektiv (Brännlund & Kriström, 2012).
Det finns två viktiga egenskaper hos en perfekt marknadsekonomi i de första och andra
välfärdsteoremen. ¨Det första välfärdsteoremet säger att varje marknadsjämvikt är Pareto-optimal,
dvs. inga byten existerar där någon kan få det bättre utan att någon annan kan få det sämre. Det
andra välfärdsteoremet är i viss mening en omvändning av det första. Man kan uttrycka det så att
varje Pareto-optimal situation kan stödjas av en marknadsjämvikt. Med andra ord: om vi föredrar en
viss Pareto-optimal situation framför någon annan, kan vi i princip uppnå denna(i det här fallet med
inkomstomfördelningar) (Brännlund & Kriström, 2012).
26
Dessa två välfärdsteorem är viktiga grundläggande byggstenar i resursfördelningsteorin och i en
samhällsekonomisk analys av miljöproblem och miljöpolitik. De ger teoretiska skäl till varför en
marknadsekonomi är effektiv. Samtidigt ger de oss också möjligheter att studera hur avvikelser från
idealantaganden påverkar resursfördelning och effektivitet i en marknadsekonomi. Med dessa
teoretiska resultat kan vi säga mycket om marknadsekonomins för- och nackdelar, vilka kan tolkas
som att vi kan separera fördelning och effektivitet. Om vi har en ekonomi med externaliteter bygger
separationen mellan fördelning och effektivitet på än starkare antaganden (Brännlund & Kriström,
2012).
3.2 Effektivitet
I en normativ analys avses effektiviteten hur väl ett samhälles knappa resurser används för att
tillfredsställa olika mänskliga behov och önskemål. Det finns två ansatser som kan mäta och
analysera effektiviteten, dvs. den starka och den svaga. Den starka ansatsen innebär att med hjälp av
någon form av vikter kan de enskilda individernas nytta mätas och sedan fogas samman. För att
väga samman utfallet för enskilda individer använder man vad som kallas en samhällelig
välfärdsfunktion. Den svaga ansatsen avstår från sådana jämförelser mellan personer och istället
definieras effektivitet med hjälp av den rådande fördelningen av välfärd. Pareto-kriteriet används
för att definiera och bedöma effektivitet. Alla förändringar som innebär en förbättring för
åtminstone någon individ utan att någon annan får det sämre sägs vara effektiva (Hultkrantz &
Nilsson, 2008).
3.2.1 Effektivitet i produktionen
En situation med effektivitet i produktionen har uppnåtts när det inte finns något utrymme för
företag att på frivillig grund byta produktionsfaktorer med varandra. När produktionseffektiviteten
uppnås har ingen part då intresse av att fortsätta utbytet med någon annan (Hultkrantz & Nilsson,
2008).
3.2.2 Effektivitet i konsumtionen
Vi antar att det finns två personer som äger så mycket av vardera varan att båda skulle tjäna på att
byta med varandra, vilket innebär att ett ömsesidigt fördelaktigt byte till slut resulterar i en effektiv
resursfördelning. En situation med effektivitet i konsumtion har uppnåtts när det inte finns något
utrymme för människor att på frivillig grund byta varor och tjänster.
27
Man säger ibland att produktionseffektivitet betyder att göra saker sätt och allokeringseffektivitet
handlar om att göra rätt saker, dvs. att man gör de saker konsumenterna efterfrågar (Hultkrantz &
Nilsson, 2008).
3.3 Marknadsmisslyckande
En perfekt marknadsekonomi löser samhällets grundläggande resursfördelningsproblem på ett
effektivt sätt, vilket innebär att vid inkomstfördelning utnyttjas samhällets resurser på bästa möjliga
sätt och producenterna tillverkar det konsumenterna efterfrågar till lägsta möjliga kostnad.
En marknadsekonomi som uppfyller följande villkor kallas för perfekt marknadsekonomi 1)
fullständig information, 2) homogen vara, 3) många köpare och säljare med små marknadsandelar,
4) ingen samverkan mellan köparna och ingen samverkan mellan säljarna, 5) inga externa effekter
och kollektiva varor. Om någon av dessa karaktärer inte är uppfylld betyder det att vi inte har en
perfekt marknadsekonomi, vilket innebär att samhällets grundläggande resursfördelningsproblem
inte löses på ett effektivt sätt (Brännlund & Kriström, 2012).
Det är rimligt att tro att bilindustrin producerar alltför mycket stora bilar på individens bekostnad.
Bilföretaget har incitament att producera mer stora bilar, så länge som marginalnyttan är större än
noll och detta visar på en svaghet med marknadsekonomin, då den ur samhällets synvinkel misslyckas med att allokera resurserna på bästa möjliga sätt, dvs. ett marknadsmisslyckande föreligger
(Brännlund & Kriström, 2012).
3.4 Externa effekter
En extern effekt avses en effekt av någons agerande (förövaren) som påverkar andra individers
(offrens) välfärd (alternativt andra företags vinst) utan att förövaren behöver betala någon ersättning
(eller offren får kompensation) för detta. Externa effekter uppstår på grund av att det inte finns en
komplett uppsättning marknader för alla tänkbara tjänster (eller otjänster), till exempel: bilisten
köper inte gatuutrymme och företaget köper inte utsläppsrätter (Hultkrantz & Nilsson, 2008).
28
Att inte finnas så kallad externa effekter är en viktig förutsättning för Pareto-optimalitet. Varken
produktion eller konsumtion får ge upphov till effekter som inte avspeglas i marknadspriserna.
Externa effekter kan vara positiva som negativa, till exempel: uppvärmningen kan generera såväl
positiv externa effekter (¨enskilda individer¨) som negativa (¨enskilda individer¨) eftersom den ger
värme i lägenheten och samtidigt släpper den ut föroreningarna (Brännlund & Kriström, 2012). En
bilköpare som väljer mellan många sorters bilar, som ger upphov till olika utsläpp, kommer att
påverka klimatet för kommande generationer. Detta är en negativ extern effekt och den negativa
externa effekten blir inte kompenserad därför att det finns en komplett uppsättning marknader för
alla tänkbara tjänster (eller otjänster). Med denna anledning saknar de ekonomiska aktörerna
incitament att ta hänsyn till dessa effekter och att väga in sådana effekter vid sitt beslut. Eftersom
de externa effekterna inte kostar beslutsfattaren något tar konsumenterna inte hänsyn till den
verkliga miljökostnaden i produktionen vid sitt val mellan olika varor och företaget avstår från att
rena utsläppet. Många externa effekter är ömsesidiga eller reciproka, vilket innebär att samma
personer är både förövare och offer (Hultkrantz & Nilsson, 2008). Exempel på detta är bilägare.
Bilägaren köper bilen och andas in förorenad luft som orsakas av bilutsläppen.
Man kan räkna ut den ska som offren utsätts för i en samhällsekonomisk analys och ställa detta mot
de kostnader som förövarna skulle drabbas av om man tvangs att genomföra lämpliga åtgärder, t.ex.
rening av utsläpp. Fördelningseffekterna av ett åtgärdsprogram kan bli komplicerade eftersom inte
bara offren utan även förövarna kan vara många. När regler ändras för att underlätta ett effektivt
utnyttjande finns det både vinnare och förlorare i de flesta fall, t.ex. starka industriintressen kunde
länge fördröja ändamålsenliga miljöregler. En extern effekt upphör när den internaliseras, dvs. när
förövaren väljer att fullt ut tar hänsyn till den ekonomiska skada (eller nytta) som uppkommer till
följd av ett visst handlande (Hultkrantz & Nilsson, 2008).
3.5 Kollektiva nyttigheter
Kollektiva varor är ett annat exempel på ett marknadsmisslyckande och de karakteriseras av att
äganderätterna inte längre är väldefinierade, dvs. ¨en persons konsumtion av varan påverkar inte
konsumtion av en annan person¨. Ett exempel till detta är luftkvalitet, där äganderätten är svår att
definiera. En ren kollektiv vara avses vara icke-exkluderbar och icke-rivalitet. Med ickeexkluderbar innebär det att ingen kan utestängas från att konsumera den. Med andra ord: ytterligare
en individ kan konsumera varan utan att kostnaderna för att producera varan ökar. Med ickerivalitet betyder det att en persons konsumtion av varan inte påverkas av att ytterligare en person
29
konsumerar den. Luftkvaliteten karakteriseras av icke-exkluderbar och icke-rivalitet. Eftersom alla
konsumerar lika mycket är fördelningen av konsumtionen inte ett problem. Frågan är hur mycket
som skall produceras. Pareto-optimala produktionen av en ren kollektiv vara kommer att bero på
summan av de marginella betalningsviljorna och marginalkostnaden för produktion av varan
eftersom en ytterligare enhet tillfaller alla (Brännlund & Kriström, 2012).
Landsvägen är också en kollektiv vara och kan karakteriseras av icke-rivalitet. Den kan inte fungera
utan trafikregler. En färdigbyggd väg har kapacitet att ta emot många fordon och det är alltså inte
möjligt att begränsa vare sig nyttjandet per person eller brukargruppens storlek. I städer är gatuutrymme något som är svårt att ransonera. De enskilda individerna har inga incitament att avstå från
att använda bilen i städer fast det är trångt och det finns inga hinder för nya bilister att ta bilen till
städer (utom vetskapen om att man kan komma att hamna i köer). Konsekvenserna av att kunna
köra gratis blir bilköer och trög trafik. Det är möjligt att använda prismekanismen för exklusion av
vägutnyttjande (Hultkrantz & Nilsson, 2008).
3.6 Informationsbrister
Ett tydligt incitament för ett företag att släppa ut mer än vad som tillåts i koncessionsbeslut är
inbesparade reningskostnader eftersom företaget själv får stå för hela reningskostnaden, utan att det
nödvändigtvis får några mätbara intäkter av att minska miljöbelastningen. Vi kan anta att företaget
gör en bedömning av risken för upptäckt. Det finns ett tydligt incitament för företaget att släpp ut
mer än vad tillstånden medger om risken för upptäckt är liten eller obefintlig.
Det är dyrare att framställa vissa produkter som används råvaran från någonstans där miljön måste
tas hänsyn till. Om konsumenterna är villiga att betala extrakostnaden för dem skulle företaget vilja
erbjuda sådana produkter. Man kan säga att konsumenterna kan avgöra produktens ¨ekokvalitet¨.
Om konsumenterna inte kan se skillnaden mellan olika produkter vill de inte betala mer (Brännlund
& Kriström, 2012).
3.7 Att styra emot miljöproblem
Företaget kan egentligen inte lösa miljöproblem själva så länge de kan tjäna pengar på detta. Den
enskilde konsumenten kan välja att köpa den billigare varan som inte är miljövänlig med
30
argumentet att hans bidrag till utsläppen trots allt är litet. Miljöpolitik bör bedrivas så länge som det
inte ¨kostar mer än det smakar¨ utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. De samhällsekonomiska
kostnaderna och intäkterna ska stämma överens på marginalen genom att välja nivån på miljöpolitiken. För att minska de samhällsekonomiska kostnaderna för minskad negativ miljöpåverkan
eller minskade utsläpp kräver satsningar på resurserna, t.ex. när det gäller svavelutsläpp kan dessa
bestå av kostnader för installation av speciell reningsutrustning, eller den merkostnad som uppstår
vid produktion av lågsvavlig olja. Kostnaden för en åtgärd mot en sorts utsläpp är värdet av
produktionsminskningen. De samhällsekonomiska intäkterna av att minska utsläpp kan t.ex. bestå
av minskade sjukdomsfall och mindre påverkan på byggnaden (Runar & Bengt, 2012).
3.8 En effektiv miljöpolitik
Naturen belastas kanske alltför hårt på vissa områden medan på det på andra områden kan vara så
naturen inte används i den utsträckning den borde användas. Med andra ord leder marknadsmisslyckande till att samhällets samlade resurser inte på effektivast möjliga sätt används, vilket
betyder i sin tur att det kan finnas utrymme för ingripanden i syfte att styra resursfördelningen i
samhället i en effektivitetshöjande riktning (Brännlund & Kriström, 2012).
De miljöovänliga produkterna produceras alltför mycket med anledning av att producenten är
egoistisk, dvs. i sin privatekonomiska kalkyl tar producenten inte hänsyn till att han åsamkar
kostnader för den enskilde individen. Egoistiskt beteende närmast en garanti för en effektiv resursfördelning i en ekonomi utan externa effekter, medan det tydligt är så att kombinationen egoism och
externa effekter snedvrider resursallokeringen (Brännlund & Kriström, 2012).
För att miljöpolitiken ska vara effektiv måste vissa kriterier vara uppfyllda: 1) Marginalnyttan av
miljöförbättringen ska vara lika med marginalkostnaden för miljöförbättringen, dvs. MB=MC. Den
effektiva utsläppsnivån kan erhållas när marginalkostnaden för utsläppsreduktioner är lika med
värdet av den marginella skadekostnaden. 2) Den miljökvalitet som väljs ska uppnås till minsta
möjliga kostnad, dvs. oavsett vilken utsläppsnivå eller reningsnivå som väljs ska det sätt som väljas
som ger den minsta reduktionskostnaden (Brännlund & Kriström, 2012).
31
Med det första kriteriet innebär det att utsläpp ska renas så länge det inte kostar mer än det smakar.
Information om de skador, som är förknippade med olika typer av utsläpp och de kostnader som är
förknippade med olika reduktionsnivåer, saknas i praktiken. För att exempelvis bestämma en
effektiv nivå på SO2-utsläppen krävs, förutom kunskap om reduktionskostnader, kunskap om värdet
av de skador utsläpp av SO2 åstadkommer. Utsläpp av alltför mycket SO2 ökar koncentrationen av
svavel i atmosfären och vidare kan det leda till surt regn som är ett hot för det ekosystemet.
Utformning av en effektiv miljöpolitik kan försvåras av aspekterna som exemplet har belyst. Det
första är osäkerheten i skadeeffekten och stor osäkerhet råder både vad gäller effekterna på klimatet
och gäller vilka effekter en klimatförändring får. Det andra gäller hur man ska värdera de möjliga
effekterna. Klimatförändringarna kan ha förödande effekter för människor och natur. Endast i
undantagsfall är det första kriteriet för en effektiv miljöpolitik uppfyllt (Brännlund & Kriström,
2012).
3.8.1 Produktionsnivå som företaget väljer
Om vi antar att företaget försöker uppnå så stor vinst som möjligt skulle företaget välja en
produktionsnivå så att vinsten blir så stor som möjligt, dvs. en produktionsnivå där skillnaden
mellan totala intäkter och totala kostnader är som störst. Likheten mellan marginalintäkt och
marginalkostnad ger största möjliga vinst, dvs. MR= P =MC (Brännlund & Kriström, 2012).
3.8.2 Samhällets val av produktions- och utsläppsnivå
Vi antar att sambandet mellan utsläpp och produktion kan skrivas som: z=k·Q, där k är en given
konstant, t.ex. utsläpp av partiklarna vid bilkörning är ett konstant samband mellan bensinförbrukning och utsläpp av partiklarna. Vidare antar vi att sambandet mellan utsläppen och den
skada de förorsakar kan skrivas som: D=D(z)=D(k·Q). Skadorna av ytterligare utsläpp, den
marginella skadan (MD), är konstant, dvs. den första enheten som släpps ut är lika skadlig som den
sista. I verkligheten ger en liten ökning av utsläpp av miljöfarliga ämnen ofta relativt små skador
vid låga utsläppsnivåer, men när utsläppen väl har passerat en viss nivå kan en liten utsläppsökning
åstadkomma stora skador. Exempel med detta kan vara att skadorna från SO2-utsläppen är små så
länge utsläppsnivån är relativt låg, därför att naturen orkar med att sköta utsläppen. Men vid hög
utsläppsnivå töms naturens buffringsförmåga ut, och en liten utsläppsökning kan leda till stora
luftföroreningsskador (Brännlund & Kriström, 2012).
32
De skadorna utsläppen ger upphov till måste vägas in i beslutet om utsläppsnivå för samhället som
helhet. Den samhällsekonomiskt effektiva utsläppsnivån är att marginalnyttan av utsläppen ska vara
lika med värdet av marginalskadan, dvs. MB=MD. Ökad rening innebär mindre skada och därmed
större intäkter för samhället och därför bör man rena ut så länge det inte ¨kostar mer än det smakar¨
från samhällets sida. Låg reningskostnad i kombination med höga skadekostnader leder till hög
reningsnivå och hög reningskostnad i kombination med låga skadekostnader leder till låg
reningsnivå. Eftersom vi har antagit att k är konstant innebär det att det finns ett givet förhållande
mellan produktion och utsläpp, dvs. reningskostnaden blir lika med värdet av produktionsbortfallet.
Exempel på detta kan vara förbränning av fossila bränslen och utsläpp av SO2. För att minska
utsläppen av SO2 från fossila bränslen måste användning av fossila bränslen minska. I detta fall blir
reningskostnaden lika med det nyttobortfall som uppkommer till följd av minskad användning av
fossila bränslen. Men rening kan ske på olika sätt, dvs. k är inte alltid konstant. Exempelvis kan
utsläpp av SO2 minskas genom att producera mindre el och värme och man kan också använda
dyrare bränslen med lägre svavelhalt. Det tredje alternativet är att investera i ny förbränningsteknik
eller ny reningsutrustning. I dessa fall består reningskostnaden av en kombination av produktionsbortfall, dyrare bränslen och investeringskostnader (Brännlund & Kriström, 2012).
3.8.3 Kostnadseffektiv miljöpolitik
Egoistiskt beteende i kombination med externa effekter leder till ett ineffektivt resursutnyttjande. En
perfekt marknadsekonomi i kombination med egoistiskt beteende garanterar effektivitet i resursallokeringen. Det måste föreligga någon form av marknadsmisslyckande eftersom vi har antagit att
aktörerna är egoistiska (maximering av privata vinster). Externa effekter existerar på grund av att
miljövaror av olika slag saknar direkt ägare i många fall. Avsaknaden av äganderätt innebär att byte
av ägare är omöjligt. Exempelvis kan den enskilde individen inte kräva ersättning för den negativa
miljöpåverkan företaget orsakar eftersom den enskilde individen inte äger resursen i fråga. Om
äganderätten ges till den enskilde individen blir det möjligt för individen att kräva ersättning för
företagets nyttjande av resursen. Därför kommer företaget att ha miljökostnaderna i sin kalkyl,
vilket i sin tur påverkar företagets val av produktionsnivå, utsläppsnivå och produktionsteknologi.
Summan av de båda aktörernas vinst, blir större om de agerar gemensamt än om var och en av
aktörerna agerar egoistiskt (Brännlund & Kriström, 2012).
33
Avsaknaden av äganderätt är ett hinder för en effektiv resursallokering. I praktiken kan det finnas
fler parter som är involverade, t.ex. tredje, fjärde och så vidare och de påverkas även av hur
resursen utnyttjas. Detta gör att det blir mer komplext för olika parter att komma överens. Dessa
gemensamma överenskommelser är förknippade med transaktionskostnader och dessa ökar när
antalet parter ökar. I detta sammanhang är transaktionskostnader de olika hinder som ligger i vägen
för en överenskommelse och dessa transaktionskostnader kan vara kostnader för att identifiera
effekterna av de olika aktörernas handlande. I normala fall finns det många förorenare och många
offer och därför skulle en förhandlingslösning bli omöjligt trots att fördelning av rättigheterna
kunde bestämmas (Brännlund & Kriström, 2012).
3.9 Ekonomiska styrmedel
Samhället har i grunden två olika redskap att ta till för att förbättra resursallokeringen om
marknaden inte sänder de rätta signalerna. Det första redskapet är administrativa eller teknologiska
styrmedel, t.ex. krav på en viss typ av reningsutrustning eller viss produktionsteknologi. Det andra
styrmedlet benämns incitamentsbaserade eller ekonomiska. Utgångspunkt i ekonomiska styrmedel
är att marknadens aktörer är egoistiska. Man försöker internalisera de externa kostnaderna så att
denna internalisering kan ge incitament till det beteende som önskas från samhällets sida.
Internaliseringen kan ske på många olika sätt. Ett sätt är att använda miljöskatter och avgifter och
det andra är olika typer av pantsystem, medan det tredje är överlåtbara utsläppsrättigheter
(Brännlund & Kriström, 2012).
De administrativa styrmedlen är metodbaserade och säger hur målet ska nås, medan de ekonomiska
styrmedlen är resultatbaserade och säger att målet ska nås, men inte hur. Exempelvis kan samhället
bestämma att SO2-utsläppen ska minska med 10 procent till ett givet år och ett administrativt
styrmedel skulle kunna vara krav på en viss maximal bensinförbrukning per mil för att uppnå detta
mål samt ett ekonomiskt styrmedel är i detta fall en skatt på bensin. En skatt på bensin gör att
bensinen blir dyrare, vilket i sin tur leder till minskad bensinförbrukning och den minskade
bensinförbrukningen kan ske på många olika sätt, t.ex. byter till en mindre och bensinsnålare bil,
eller behåller sin bil men kör kortare sträckor, eller behåller bilen och kör lika mycket som tidigare
men ändrar sitt beteende mot mer bensinsnålt körsätt. Kravet på maximal bensinförbrukning kan
endast uppfyllas genom att byta bil (Brännlund & Kriström, 2012).
34
3.9.1 Kvantitativa och administrativa styrmedel
Med kvantitativa och administrativa styrmedel menas att myndigheterna anger gränsvärden som
inte får överskridas. Det kan också vara att förbjuda användning av vissa typer av utsläpp, eller att
begränsa användning av olika typer av insatsfaktorer. Andra sorters regleringar kan vara mer av
administrativ karaktär, t.ex. krav på katalysatorer i nyare bilar (Brännlund & Kriström, 2012).
Vi antar att det endast är ett företag eller en individ som är identiska utsläppskällor som ger upphov
till miljöproblemet. Figur 14 visar effekterna av en kvantitativ reglering under ideala förhållanden.
Det ideala förhållandet innebär att myndigheten eller regleraren känner till den enda nedsmutsarens
produktionsteknologi och därmed dennes renings- eller reduktionskostnad. Om det inte finns några
ingripanden kommer företaget att välja en teknologi eller produktionsnivå som leder till utsläppsnivån Z⃰, eller reningsnivån R⃰. Skadekostnaden på marginalen, MD, överstiger samhällets marginalnytta, MB, med a kronor vid utsläppsnivån Z⃰. Under dessa omständigheter är en samhällsekonomiskt effektiv kvantitativ reglering liktydigt med ett utsläppstillstånd lika med Z⃰ ⃰ (Brännlund
& Kriström, 2012).
Vid det maximala utsläppet av Z⃰ ⃰ innebär det att regleringen minimerar summan av reduktionskostnader och skadekostnader. Figur 12 visar oss att marginalkostnaden för utsläppsreduktioner är
lika med λ ⃰ ⃰ vid den effektiva regleringen. Om företaget tvingas reducera utsläppen med ytterligare
en enhet blir kostnaden för samhället lika med λ ⃰ ⃰ kronor och därmed betraktas λ ⃰ ⃰ som det ¨pris¨ vi
får betala för att förbättra miljö vid en effektiv miljöpolitik. Värdet av miljöförbättringen av en
marginell utsläppsreduktion är lika med λ ⃰ ⃰ vid regleringen Z⃰ ⃰. Priset som vi är villiga att betala för
miljöförbättringen är lika med λ ⃰ ⃰ (Brännlund & Kriström, 2012).
35
Figur 12: effekterna av en kvantitativ reglering under ideala förhållanden.
Källa: Brännlund & Kriström (2012).
Nu antar vi att det finns många utsläppskällor som inte är identiska. En kostnads effektiva reglering
kräver att marginalkostnaden för rening är lika för de olika utsläppskällorna, vilket betyder att vi
bör ge varje utsläppskälla en individuell utsläppskvot. Utsläppskällor med relativt höga reningskostnader ges en stor utsläppskvot jämfört med utsläppskällor med låga kostnader. Exempel med
detta kan vara att utsläppen av SO2 från biltrafiken ska minska med 20 procent, vilket betyder att
bensinförbrukningen måste minskas med 20 procent. Ett alternativ till denna reglering är att ge
varje bilägare ett ransoneringskort på bensin som motsvarar 80 procent av den ursprungliga
förbrukningen. De som måste ha bilen drabbas hårdare än andra. Med andra ord: det är förenat med
stora kostnader att köra mindre. Det är inte kostnadseffektivt när vi har ett regleringssystem med
lika stor reduktion för alla. Detta regleringssystem kommer att ge stor skillnader i marginalkostnad.
De effektiva utsläppskvoterna hittas genom att ta reda på varje bilists kostnad för att reducera
bensinförbrukning, samt sätta kvoterna så att marginalkostnaden är lika för alla bilister, samtidigt
som miljömålet uppfylls. Den goda egenskapen hos en kvantitativ reglering är att miljömålet alltid
uppnås med säkerhet (givet att vi har bra kontrollsystem och kraftiga sanktioner mot dem som
bryter mot reglerna) (Brännlund & Kriström, 2012).
36
3.9.2 Miljöskatter
Vi antar att vi har ett företag som producerar varan Q och därmed kan företagets vinst skrivas som:
πf=P·Q-C(Q). P är priset på produkten och C(Q) är de privata kostnaderna för att producera varan.
Om företaget får välja vilken produktionsnivå som helst kommer man att välja den produktionsnivå
där P=MC, dvs. intäkten från den sista producerade enheten är lika med kostnaden för densamma.
Produktionen av varan orsakar utsläpp, z=k·Q, som är skadliga. Därmed kan samhällets vinst av att
producera varan skrivas som: πs=P·Q-C(Q)-D(z). För enkelhets skull antar vi att: D(z)=a·z=a·k·Q.
Denna innebär att samhällets skadekostnad ökar med a för varje ytterligare enhet som släpps ut. Vi
antar nu att vi har en skatt, t, per enhet utsläpp som är lika med a. Företagets vinst blir då: πs=P·QC(Q)-t·k·Q. Produktionskostnaderna ökar med t per enhet man släpper ut ur företagets perspektiv,
dvs. företagets och samhällets kostnader sammanfaller eftersom t=a, vilket är lika med den skada
ytterligare utsläpp åstadkommer. Figur 13 visar internalisering av externa kostnader med en miljöskatt. Marginalkostnadskurvan skiftar uppåt från MCf till MCs på grund av att produktionskostnaden ökar med a·k per producerad enhet. Därmed blir den totala reduktionen av utsläppen
k·(Qf-Qs) (Brännlund & Kriström, 2012).
Figur 13: en illustration av internalisering av en skattesats som är lika med den marginella skadan.
Källa: Brännlund & Kriström (2012).
37
Figur 16 visar effekten av miljöskatten i termer av rening. Innebörden av en utsläppsskatt som är
lika med t är att företaget väljer att reducera utsläppen så länge marginalkostnaden för att minska
utsläppen är mindre än t. Vi ser att man minskar utsläppen till Rs i figur, där MC=t. Om vi antar att
företaget väljer att reducera utsläppen med ytterligare en enhet överstiger reduktionskostnaden på
marginalen skattebetalningen på marginalen, dvs. att betala skatten är bättre (Brännlund & Kriström,
2012).
Den samhällsekonomiskt riktiga reningsnivån nås genom skattesatsen t. Faktum bakom detta är att
man renar tills kostnaden för ytterligare rening är lika med värdet av minskade skador, a=t. Vi ser
skillnaden mellan en miljöskatt och en reglering i figur 14. Med en reglering blir företagets kostnad
lika med den streckade ytan, dvs. reningskostnaden. Om vi använder oss av en skatt kommer
företaget att ha en kostnad för de utsläpp som företaget inte renas, dvs. den rutmönstrade ytan. Med
miljöskatt kommer förorenaren att reducera utsläppen så länge marginalkostnaden för utsläppsreduktionen är mindre än skattesatsen oavsett skattnivå. Skatten är lika för alla och därmed kommer
de enskilda individerna att anpassa beteende efter sina egna preferenser och miljömålet uppnås till
minsta kostnad (Brännlund & Kriström, 2012).
Figur 14: effekten av miljöskatten i termer av rening.
Källa: Brännlund & Kriström (2012).
38
3.9.3 Subventioner
En miljösubvention är någon form av finansiell hjälp som ges från myndigheterna. Syftet med
denna är att ge incitament till ett miljömedvetet beteende. Miljösubventionen kan exempelvis i form
av speciellt miljövänlig produktion, investeringsbidrag till reningsutrustning, speciellt förmånliga
lån eller omställningsbidrag. På kortsikt har subventionen en negativ effekt hos befintliga företag
på ¨produktion av utsläpp¨, men på långsikt har subventionen en positiv effekt eftersom
genomsnittskostnaden faller. Därmed blir den långsiktiga nettoeffekten på utsläppen mycket osäker
med en subvention (Brännlund & Kriström, 2012).
3.9.4 överlåtbara utsläppsrättigheter
Överlåtbara utsläppsrättigheter innebär att man sätter ett tak, exempelvis för de totala utsläppen
inom en viss region och delar ut individuella tillstånd som precis täcker den givna ramen.
Tillstånden kan överlåtas från en utsläppskälla till en annan. Fördelen med överlåtbara utsläppsrättigheter kan vara att marknadsmekanismen utnyttjas till att driva fram kostnadseffektiva
lösningar. Nackdelen är att administrationskostnaderna i många fall är höga, samt att det inte finns
någon garanti för att handeln med rättigheter fungerar bra (Brännlund & Kriström, 2012).
39
KAPITEL 4
RESULTAT FRÅN FALLSTUDIERNA OCH STYRMEDEL
Detta kapitel består av två huvuddelar. Den första delen handlar om aktörerna (de som förorenar). I
denna del introducerar jag kort vilka aktörerna är, samt diskuterar vad vi kan anta att dessa har
för ”målfunktion” och därmed deras incitament att reducera utsläppen. I den andra delen för jag en
diskussion om existerande styrmedel samt incitamenten som låg till grund för att de befintliga
styrmedlen skapades. Efter detta föreslår jag nya eller reviderade möjliga styrmedel som skulle
kunna införas för att förbättra situationen.
4.1 Aktörer och deras incitament
De enskilda individerna och företagen inom industri- och energisektorerna är de viktigaste
aktörerna som huvudsakligen bär ansvaret för utsläppen av partiklarna och SO2. Med enskilda
individer menar jag de som nyttjar kollektivtrafik eller äger en bil. I den första fallstudien har jag
analyserat fordonsavgasen som orsakas av de enskilda individerna. Teori som behandlar
konsumentbeteende i mikroekonomin utgår från att individen maximerar sin nytta inom ramen för
den knappa budgeten man förfogar över (Hultkrantz & Nilsson, 2008). I min fallstudie har jag visat
att antalet fordon ökar med tiden. De enskilda individerna kommer att fortsätta att förorena så länge
individens nytta av att äga en bil är större än den kostnad som drabbar individen då han eller hon
förorenar (Jordbruksverket, 2010).
Myndigheterna i Beijing har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i Beijing och
dessa åtgärder skapar starka incitament för de enskilda individerna att ändra sina resvanor och sitt
körbeteende. Myndigheterna utvecklade kollektivtrafiken och förbättrade miljöstandarder för
oljekvaliteten och standarder för fordonsutsläppen. I början av 2008 införde Beijing mycket stränga
utsläppskrav. En av de viktigaste åtgärderna är den udda-jämna gränslinjen. Varje dag förhindrar
denna åtgärd mer än 100 miljoner fordon från att använda vägarna. Detta kan därmed leda till att
fordonsutsläppen reduceras kraftigt. Ökad kontrollfrekvens av miljöfarliga bilar, ökad kostnad för
bilbesiktningen eller ökad kostnad för olika luftföroreningsutsläpp kan tvinga de enskilda
individerna att skrota sina gamla bilar. Genom dessa åtgärder kommer de enskilda individerna ha
incitament att minska sina utsläpp (Wang, 2008).
40
Den 10 september 2013 sa Beijings kommunala miljövårdsmyndighet att det för närvarande finns
5,350,000 fordon som färdas på dammiga stadsvägar, vilket gör att den årliga utsläppen av
föroreningarna når cirka 900,000 ton. För att övervaka fordonsutsläppen på ett bättre sätt kommer
Beijing att etablera ett nätverk för distanskontroll och övervakning i slutet av 2013. År 2016
kommer 150 miljösonder att installeras för att distansövervaka utsläppen från fordon. Om utsläppen
från fordon överskrider utsläppsstandarden kommer sanktionsavgiften fördubblas eller vara större
än en fördubbling (Sheng, 2013). Strängare övervakning och en ökad sanktionsavgift kan främja att
individer byter ut sitt fordon till ett miljövänligare fordon, vilket kan bidra till att minska utsläppen.
Den 1 mars 2008 började försäljningen av lätta fordon i Beijing följa den nationella
utsläppsstandarden IV som motsvarar Euro IV standard. De lätta fordonen som inte uppfyller den
nya standarden kommer att sluta säljas och registreras. Användning av olja som uppfyller den
nationella utsläppsstandarden IV kan minska fordonsutsläppen. Den nya utsläppsstandarden
påverkar individers köpbeslut, då konsumenter helst väljer ett fordon som uppfyller den nationella
utsläppsstandarden IV och har en lägre energiförbrukning (Zhang & Yue, 2008). Det finns olika
faktorer som påverkar individers köpbeslut, t.ex. inkomst och preferens. Målet med denna utsläppsstandard är att påverka individers köpbeslut. Den nationella utsläppsstandarden tvingar individerna
att välja bensinsnåla fordon, vilket resulterar i att det totala utsläppet kommer att minska.
Beijings arbetsmarknad lockar många ambitiösa människor från hela landet att flytta till
huvudstaden. Lägenheter i centrala Beijing är dock väldigt dyra. En person som bara tjänar en
månadslön har inte råd att köpa en lägenhet i centrala Beijing. I Kina vill de flesta äga sin lägenhet
och därför bor många utanför Beijing. Om de inte har råd att köpa en lägenhet som ligger nära
centrum brukar de köpa en lägenhet som ligger utanför Beijing. Varje arbetsdag kommer många
människor från olika delar av Beijing för att jobba i centrala Beijing. När avståndet mellan bostaden
och arbetsplatsen är så långt har de incitament att köpa egna bilar.
I Sverige ligger en hel del shoppingcenter utanför staden, vilket kan minska antalet fordon i centrum.
Detta kan också minska trängsel i staden på helgen om man vill shoppa eller besöka shoppingcenters restauranger, vilket leder till mindre utsläpp i staden. I Kina ligger däremot shoppingcenter i
centrala Beijing och på helgen kör många bilar till staden för att shoppa. För den enskilda familjen
41
som har ett köpbehov finns inget incitament till minskat bilresande till staden. Denna stadsplanering
kan öka fordonsutsläpp i centrum och ge upphov till allvarlig trängsel.
Jämfört med Sverige är priset på bensin mycket billigare i Beijing, vilket beror på många olika
faktorer, t.ex. lönenivå. Lönenivån i Beijing är betydligt lägre än i Sverige. Om svenskarna kör bil i
Beijing tycker de kanske att det är mycket billigt medan kineserna tycker att det är för dyrt att köra
bil i Sverige. Lite ökning eller minskning på bensinpriset spelar kanske inte så stor roll när man inte
kan använda allmänna kommunikationsmedel. Individer som köper bil har kanske redan tänkt på
kostnader för bensinen och därför har de inte stort incitament att inte köra bil även om priset på
bensin höjs.
I den andra fallstudien har jag förklarat luftföroreningsproblemen som orsakas av värmepannorna i
Beijing. Uppvärmningen är nödvändig på vintern, vilket tillfredsställer människors värmebehov. De
två största uppvärmningsföretagen i Beijing är Beijing Energy Investment Holdning Co, Ltd och
Beijing District Heating Group. Beijing District Heating Group är ett helägt dotterbolag till Beijing
Energy Investment Holdning Co, Ltd och båda två är statligt ägda bolag som finansieras av staten
(Beijing District Heating Group, u.å). De statligt ägda bolagen kontrolleras av staten, följer de
nationella planerna, kan inte sätta vilket pris som helst, har särskilda skyldigheter och prioriterar de
nationella och sociala behoven. De är inte vinstmaximerade företag då människors livsstandard tas
mer hänsyn till, men de är kostnadsminimerande företag. Uppvärmningsföretagen är kostnadsminimerande företag på grund av att regeringen fastställer priset för uppvärmning. Denna nationella
politik leder till att en del uppvärmningsföretag går med förlust när produktionskostnaden är hög.
För att minska kostnader använder en del uppvärmningsföretag kol med hög svavelhalt eftersom
priset på högt svavelhaltig kol är mycket billigare än priset på kol med låg svavelhalt (Gu, 2002).
Dessutom föredrar en del uppvärmningsföretag kol framför naturgas. Användning av kol för
uppvärmning är mycket billigare än att använda naturgasen då priset på kol är mindre än 100 yuan
per ton (Cheng, 2014), men priset på naturgas kostar minst 3800 yuan per ton (Admin, 2014). Detta
beror på att Kina är rik på kol men har lite naturgas. Den stora prisskillnaden mellan kol och
naturgas kan leda till att uppvärmningsföretagen har stort incitament att använda kol istället för
naturgas.
42
Efter att uppvärmningssystemet hade reformerats, föreslog regeringen att värme ska klassas som en
produkt och därmed låter de uppvärmningsföretagen själva följa marknadsreglerna. Däremot kan
uppvärmningsföretagen inte helt följa marknadsreglerna eftersom kolet, vattnet, och elen som
används för att producera värme har ett marknadspris och priset förändras med tiden (Liu, 2008).
Priset för uppvärmning fastställs av regeringen på grund av att regeringen tar hänsyn till människors
försörjningsvillkor. Detta leder till att värmepriset inte kan följa prisförändringen på råvarorna. Det
vanligaste betalningssystemet för uppvärmningen i Kina är att anställda av de underordnade
enheterna betalar avgifter till uppvärmningsföretagen, som ansvarar för leverans av värme. Ett
problem är dock att vissa kunder inte betalar avgiften för uppvärmningen. De aktuella avgifterna för
uppvärmningen i Kina är inte bara låga, utan också i en nedåtgående trend. Dessutom debiteras
kostnaderna för uppvärmningen enligt uppvärmningsområdet, vilket kan försvåra ökad medvetenhet
kring vikten av energibesparande åtgärder (Zhang, 2005).
För att uppfylla värmebehovet hos människorna på vintern har regeringen fastställt olika åtgärder
för att stödja de uppvärmningsföretagen som gör en förlust genom exempelvis ett statligt bidrag.
Regeringen minskar också en del avgifter för uppvärmningsföretagen för att säkerställa att alla
kunder kan få värme. Det är kanske omöjligt att minska uppvärmning när det är kallt på vintern och
därmed behöver uppvärmningsföretagen vidta åtgärder som både kan tillfredsställa människors
värmebehov och minska luftföroreningsutsläppen. Förutsättningen för att minska utsläppen är att
säkerställa att människorna får värme. På vintern är luftföroreningsproblemen allvarligare än det på
sommaren. Då brukar myndigheterna ta till strängare åtgärder för att minska luftföroreningar, vilket
leder till att en del företag som släpper ut mycket föroreningar stänger vintertid.
För att minska utsläppen måste uppvärmningsföretagen effektivisera sin produktion genom att
förbättra energieffektiviteten eller ersätta kol med naturgas eller andra nya miljövänligare energier,
t.ex. bioenergi. Dessutom kan uppvärmningsföretagen ersätta de gamla värmepannorna, som har en
låg effektivitet och förbrukar mycket energi, med nya effektiva och utvecklade värmepannor.
I den tredje studien har jag beskrivit industripannor som luftföroreningskällan i Shanghai.
Industripannorna används i många olika branscher men här analyserar jag bara industripannor som
används i elkraftsbolaget. Shanghai Electric Power Company Limited är ett av China Power
43
Investment Corporations största börsbolag och samtidigt är det också ett av de viktigaste
elkraftsbolagen i Shanghai (Shanghai Electric Power Company Limited, u.å). Det är ett börsbolag,
vilket innebär att det är vinstmaximerande företag. Ett vinstmaximerande företag försöker öka sin
produktion och strävar efter så stor vinst som möjligt. Om vi inkluderar de externa kostnaderna i
elkraftsbolagets kalkyl leder detta till att kostnaderna för att producera en given kvantitet ökar. Då
behöver elkraftsbolaget minska sin produktion för att förbättra resultatet, vilket vidare leder till
mindre utsläpp. Genom inkluderandet av de externa kostnaderna i elkraftsbolagets kalkyl kommer
elkraftsbolaget att ha incitament att minska sitt utsläpp.
Ett vinstmaximerande elkraftsbolag har alltid starkt incitament att öka sin produktion och vinst. Om
installation av reningsutrustning eller användning av nya energier kan öka produktivitet och minska
utgifter, kommer elkraftsbolaget att använda dem. Dessa kan vidare leda till att utsläppen från
elkraftsbolaget minskar. Elkraftsbolag som Shanghai Electric Power Company Limited bryr sig om
sin image eftersom en bra verksamhetsimage kan skapa lojala kunder. Om ett elkraftsbolag har ett
stort utsläpp och hotar människors hälsa, kommer konsumenterna att sluta köpa el från det elkraftsbolaget. Konsumenterna vill inte att ett miljöovänligt elkraftsbolag ska finnas på marknaden. För att
vinna fler kunder vill ett vinstmaximerande elkraftsbolag visa människor att de bär socialt ansvar
och att de försöker bidra till att minska utsläppen av föroreningarna. Genom ökning av antalet
kunder kan vinsten öka, vilket kan leda till att elkraftsbolaget försöker minska sina utsläpp för att
skapa en bättre image.
En del enheter som använder gamla industripannor saknar kanske kunskap om de nya
utrustningarna eller de senaste reningsteknikerna och då behöver regeringen i Shanghai skicka
utbildad personal till dessa elkraftsbolag och lära dem hur man kan dra nytta av att använda ny
teknik och utrustning. Om det är ekonomiskt gynnsamt för elkraftsbolagen att köpa de nya
utrustningarna och att tillämpa de senaste reningsteknikerna kommer de att göra det. Detta kan
vidare leda till minskat utsläpp.
Det har visat sig vara billigare att använda elpannor än koleldade pannor, vilket kan driva
elkraftsbolag att ersätta koleldade pannor med elpannor. Elkraftsbolag i Shanghai har aktivt deltagit
i arbetet med att ersätta kol med ren energi och har inrättat ledningsgrupper för detta arbete.
44
Elkraftsbolagen har också organiserat ett professionellt team för att hjälpa enheter som håller på att
ersätta koleldade pannor med elpannor, med design, konstruktion, drift och underhåll. Samtidigt
påskyndar regeringen användning av ren energi genom "tidig reform, fler subventioner" och "sen
reform, lite subventioner". Detta ger elkraftsbolag incitament att ersätta koleldade pannor med elpannor så fort som möjligt. Ledarna i Shanghai uppmanar elkraftsbolag att öka ansträngningar för
att slutföra byte av koleldade pannor till 2015. Dessutom ger regeringen statliga subventioner från
200,000 till 300,000 yuan per ton för elkraftsbolag som ersätter koleldade pannor (Shen, 2013).
Statliga subventioner, tekniskt stöd och lägre kostnad vid användning av elpannor ger elkraftsbolag
incitament att ersätta koleldade pannor, vilket vidare kan leda till minskat utsläpp och förbättrad
luftkvalitet.
4.2 Styrmedel
I den här delen kommer jag diskutera existerande styrmedel som riktas mot partiklarna och SO2utsläppen, samt incitament för att skapa dessa styrmedel. Efter detta presenteras tre antaganden som
berör trängselavgift, svavelskatt och en kvantitativ reglering av utsläppen. Dessutom kommer fördelar och nackdelar med respektive styrmedelsalternativ att diskuteras.
4.2.1 Existerande styrmedel
I februari 2012 fastställdes nya luftkvalitetsnormer (GB 3095-2012) av Ministeriet för miljöskydd i
Folkrepubliken Kina och den Statliga administrationen för kvalitetsövervakning, inspektioner och
karantän. Enligt de nya lagarna och förordningarna ska standarderna följas. Denna standard ska
genomföras i hela landet den 1 januari 2016. Innan denna standard genomförs i hela nationen kan
vissa områden påskynda genomförandet av standarderna. De provinsiella folkens regeringar kan
också genomföra denna standard i förväg enligt de lokala behoven av miljöskydd och den faktiska
situationen. De viktigaste delarna av denna reviderade standarden är att tillägga koncentrationsgränserna av PM2.5 och att justera koncentrationsgränserna av PM10 (Ministry of environmental
protection of the People's Republic of China, 2012).
Hittills har den kinesiska regeringen ännu inte utformat några effektiva åtgärder och lösningar mot
PM10 och PM2.5, eftersom smog är en ny miljöfråga för Kina och har uppstått under de senaste åren.
Regeringen håller nu på att samla in synpunkter och förslag för att ta itu med problem som kopplas
till PM10 och PM2.5. Effektiva styrmedel kommer att finnas på plats i framtiden. Smog är inte
45
främmande för de utvecklade länderna som Storbritannien och USA eftersom de också har upplevt
smog och har fastställt effektiva lagar för att lösa detta problem. Kina kan lära av erfarenheter och
lärdomar från Storbritannien och USA och kombinera dem med den faktiska situationen i Kina för
att utveckla effektiva styrmedel för att lösa problemen med smog.
Även om det inte finns effektiva styrmedel som riktas mot utsläppen av PM10 och PM2.5 har vissa
regioner redan vidtagit en rad aktiva åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. I min fallstudie har jag
visat att fordonsavgasen är en av de största bidragsgivarna till utsläppen av PM10 och PM2.5. Beijing
som huvudstad i Kina behöver vidta en rad strängare och hårdare åtgärder för att minska utsläppen
av PM10 och PM2.5. Wu et al. (2010) har i sin studie visat att regeringen i Beijing har genomfört
många strategier och policys för fordonskontroll under de senaste 20 åren. Dessa strategier och
policys för fordonskontroll kan delas upp i sju kategorier. De första sex är vanliga kontrollprogram
och den sjunde är tidsmässiga kontroller, dvs. särskilda trafikkontrollåtgärder som genomfördes
under och efter Olympiska spelen i Beijing.
De första sex är: (1) kontroller av nya fordon: de första utsläppsnormerna för vägfordon i Kina gavs
ut 1992. Standarderna gäller utsläppen för både lätta och tunga fordon (Fu et al., 2001). För lätta
fordon motsvarar gränserna Ekonomiska Kommissionen för Europa R15-03-standarden. Beijing
lanserade ett program som kallas "Strategier och genomförandeplan för kontroll av motorfordonsutsläppen i Beijing" under 1997 och målet med detta var att upprätta en steg-för-steg plan för
genomförandet av Euro utsläppsnormer för Beijing. Beijings miljöskyddskontor skärpte utsläppsstandaren för fordon den 1 januari 1999, dvs. Euro 1 för de lätta fordonen, och krävde att de nya
bensinbilarna ska ha elektronisk bränsleinsprutning och trevägskatalysatorer. I början av 2000 var
genomförandet av Euro 1/2 det mest kostnadseffektiva sättet att minska fordonsutsläppen i Beijing
jämfört med andra kontrollåtgärder för fordon, t.ex. skrotningsprogram. Under 2011 började Beijing
främja regleringar för nya utsläppsstandarder, som Euro 5 under 2012 och Euro 6 år 2016 (Wu et al.,
2010).
(2) kontroller på fordon i bruk: fordon med stora utsläpp tillåts inte att köra i det centrala området i
Beijing (Wu et al., 2010).
46
(3) förbättrade bränslekvaliteter: i Beijing var den första framgången i bränsleförbättringen
utfasningen av bly i bensin, vilket är en viktig förutsättning för Euro 1 standarder för att förhindra
förgiftning av katalysatorn i trevägskatalysatorer. Kina har försökt sänka blyhalten i bensin sedan
mitten av 1990-talet (Wu et al., 2010).
(4) alternativa bränslen och avancerade fordon: de dedikerade komprimerade naturgasbussarna
infördes i Beijings bussflotta under 1999 och antal komprimerade naturgasbussar nådde 4200 under
2008. Det har visat sig att de komprimerade naturgasbussarna har betydligt lägre partikelutsläpp än
dieselbussar (Wu et al., 2010).
(5) den ekonomiska politiken som inkluderar skatteincitament och skatter/avgifter för fordonsutsläppen: en studie om skatter/avgifter för fordonsutsläppen genomfördes i Beijing 2009 men dessa
åtgärder har inte kommit på plats eftersom det finns svårigheter i lagstiftningsprocessen och socialt
tryck (Wu et al., 2010).
(6) kollektivtrafik: mer tunnelbana och spårväg är under uppbyggnad i Beijing för att öka
användningen av kollektivtrafik (Wu et al., 2010).
(7) tidsmässiga kontroller: särskilda trafikkontrollåtgärder som genomfördes under och efter
Olympiska spelen i Beijing (Wu et al., 2010).
Det är inte bara fordonsavgasen som ger upphov till luftföroreningarna i Beijing, utan också
uppvärmningen på vintern. Uppvärmningen är en av de viktigaste bidragsgivarna till smog i Beijing.
Även om uppvärmningen i Beijing orsakar allvarliga luftföroreningar på vintern har regeringen inte
fastställt några strängare åtgärder för att minska utsläppen. Det är svårt att minska produktion av
värme när det är nödvändigt på vintern. För att kunna minska utsläppen krävs det effektivare
produktion av värme, utveckling av effektivare energi och uppvärmningsmetoder med lägre energiförbrukning och mindre föroreningsutsläpp. Den nuvarande politiken för att förbättra central- SO2utsläpp uppvärmning fokuserar på att ersätta kol med naturgas, som är effektivt för att minska
utsläpp av föroreningarna. Alternativt kan användning av värmepumpar för uppvärmning vara bra,
eftersom det är mycket effektivt för att minska utsläppen av föroreningar (Chen et al., 2014).
47
Miljöförvaltningen i Beijing har en rad krav för etablering av nya värmepannor och de viktigaste
kraven är att öka investeringar för miljöskydd och att uppfylla utsläppsnormer och gränsvärde för
maximala utsläpp. Det kräver både tid och satsningar för att byta ut ineffektiva värmepannor mot
nya, högeffektiva värmepannor. Enligt "Beijing Ren Luft Handlingsplan" och ett annat arbetsprogram som går ut på att minska kolförbränningen, samt andra åtgärder, kommer de centrala
områdena i Beijing i stort sett inte ha några koleldade värmepannor vid utgången av 2015. Yttre
förorter med utbudsförhållanden av naturgas och andra rena energier kommer gradvis att ersätta kol
med rena energier för uppvärmningen (Beijing Clean Air Action Plan, 2011-2015). Under de
senaste åren har regeringen i Beijing försökt minska användning av kol och ersatt kol med rena
energier men det kräver mer åtgärder, t.ex. strängare kontroll av de ineffektiva värmepannorna.
Det finns incitament att lägga till koncentrationsgränserna av PM2.5 och att justera
koncentrationsgränserna av PM10 i Luftkvalitetsnormer, dels på grund av att det har visat sig att
PM10 och PM2.5 orsakar allvarlig skada på människors hälsa och dels på grund av att den
ekonomiska utvecklingen drabbas hårt av luftföroreningsproblemen som PM10 och PM2.5 ger
upphov till. Regeringen har också fått påtryckningar från samhället att ta itu med smog.
Fram till nu har jag beskrivit styrmedel för PM10- och PM2.5 -utsläpp med fokus på två
utsläppskällor i Beijing, fordonsutsläpp och värmepannor. Nu ska jag beskriva de relevanta
styrmedlen för SO2-utsläpp med avseende på industripannor som föroreningskälla till SO2-utsläpp i
Shanghai. På grund av den kraftiga ökningen av SO2-utsläpp och tillhörande påverkan på miljön
och människors hälsa, har den kinesiska regeringen genomfört en rad utsläppsbegränsande
strategier för att lösa dessa miljöproblem (Kanada et al., 2013).
Luftföroreningskontroller som Air Pollution Prevention och Control Law var på plats i Kina sedan
1987. Dessa regleringar riktades främst mot SO2 för att ta itu med tilltagande surt regn, men täckte
inte kraftverksutsläppen. När regleringarna ändrades 1995 började kraftverksutsläppen ingå i
kontrollen. I den 9:e femårsplanen (1996-2000), infördes kontroll av SO2-utsläpp och utsläppsminskningsmål fastställdes för de viktiga sektorerna och regionerna. Ministeriet för miljöskydd i
Kina och de lokala miljöskyddsbyråerna fastställde dessa utsläppsminskningsmål. Metoden för
luftföroreningskontrollen karakteriseras av ett top-down-förfarande för att reglera utsläppsmängden.
48
Staten fastställde gränsen för den totala utsläppsmängden, vilket delades upp mellan de olika
provinser och vidare delade länsstyrelserna upp dessa regionala mängder mellan sina städer. I den
10: e femårsplanen (2001-2005), fastställde Ministeriet för miljöskydd ett mål för SO2-utsläppen
med 10% minskning år 2005 som baseras på 2000 års nivå. I den 11: e femårsplanen (2006-2010)
fastställde Ministeriet för miljöskydd ett mål för SO2-utsläppen med 10% minskning år 2010 som
baseras på 2005 års nivå (Kanada et al., 2013).
Den senaste regleringen som trädde i kraft under den tolfte femårsplanen är en förlängning av
kontroll av SO2-utsläppen. Den nya regleringen gäller från och med den 1 januari 2012, vilken
kräver en ytterligare minskning av SO2-utsläppen med 8% från 2010 års nivåer (Kanada et al.,
2013). Under dessa kontrollmål, är elkraftsproducenter, som Shanghai Electric Power Company
Limited skyldiga att använda nya reningstekniker eller att stänga av de mest ineffektiva
anläggningarna, t.ex. gamla industripannor. Den nya regleringen kräver att SO2-utsläppen från den
inhemska elkraftssektorn ska minska 6,2 miljoner ton 2015 (Li, 2011).
Nästa steg efter kontroll av utsläppsmängden är genomförandet av tekniska uppgraderingar och
stödjande politik. De särskilda kontrollåtgärderna kan omfatta:
(1) utsläppsnormer och tekniskt uppdrag, till exempel en implementering av rökgasrening och
avsvavling av koleldade kraftverk och nedläggningar av ineffektiva och förorenande kraftverk. År
2003 började Kina tillämpa ett prispålägg på el som producerades av kraftverk med rökgasrening
och avsvavlingsteknik, vilket är ett effektivt sätt att subventionera kostnaderna för minskning av
föroreningar. Med detta incitamentsprogram, erbjöd regeringen en 0,015 RMB/kW h (0,0023
USD/kW h) premie för el som producerades av kraftverk med installerade rökgasrenings- och
avsvavlingsteknik, och denna premie motsvarade den genomsnittliga beräknade kostnaden för att
använda tekniken. Målet med att genomföra detta program var att främja installationen och
användningen av rökgasrenings- och avsvavlingsteknik vid de stora koleldade kraftverken. Men den
ursprungliga effektiviteten begränsades av oklarheter om behörigheter för detta prispålägg. Under
2007 ändrade Miljöskyddsbyrån och Nationella utvecklings- och reformkommissionen prispålägget
för att ta itu med prestationen av rökgasreningen och avsvavlingen. Den reviderade incitamentspolitiken fastställde ett prispålägg på 0,015 RMB/kW h (0,0023 USD/kW h) för kraftverk som
använde rökgasrening och avsvavling för 90% eller mer av den totala elproduktionen, och en
straffavgift på 0,015 RMB/kW h (0,0023 USD/kW h) för kraftverk som använde rökgasrening och
49
avsvavling mellan 80% och 90% av den totala produktionen, och en straffavgift på 0,75 RMB/kW h
(0,0117 USD/ kW h) för kraftverk som använde rökgasrening och avsvavling som var mindre än 80%
av tiden (Schreifels et al., 2012).
Statens ekonomi och handelskommission införde teknikuppdrag med vägledning för att börja
avveckla små pannor år 1999, men det gick långsamt på grund av brist på incitament för
anläggningsägare, hög efterfrågan på el och betydande lokalt motstånd. Detta resulterade i elbrist
mellan 2002 och 2005 (Price et al., 2011). Under 2007 fastställde Ministeriet för miljöskydd och
Nationella utvecklings- och reformkommissionen ett schema för nedläggningar av de små pannorna
(Schreifels et al., 2012).
(2) Marknadsbaserade styrmedel: t.ex avgift mot föroreningar. Avgift mot föroreningar är bland de
tidigaste politiska instrumenten som antagits för att ta itu med SO2-utsläppen från industrikällorna,
dvs. en avgift på varje ton av de totala föroreningsutsläppen från relevanta industrier. Under 1979
antogs " Trial Environmental Law" som inkluderade en bestämmelse (artikel 18) att lägga en avgift
på utsläpp som överskrider de nationella standarderna. "Interim Procedure on Pollution Charges"
utfärdades av den centrala regeringen år 1982 och detta formaliserade politiken och beskrev
insamlingsmetoder, priser, principer, mål och användning av medel (Wang & Wheeler, 2005). Men
på grund av avsaknaden av övervakningar och tillsynsfunktioner försenades tillämpningen av
avgiften ett decennium (Finamore & Szymanski, 2002). År 1998 ändrade statsrådet avgiften på
SO2-utsläppen för att ta itu med brister i övervakningarna och tillsynsfunktionerna (Schreifels et al.,
2012).
På grund av problem vid tillämpningen av avgift på SO2-utsläppen har företagen inte stort
incitament att minska sina utsläpp. Innan förändringar under 2007, var cirka 80 % av de avgifterna
som återfördes till de lokala företagen för utsläppsminskningsprojekt och resten av avgifterna
reserverades för att finansiera verksamheten av Miljöskyddsbyrån. Avsikten med de återvunna
pengarna var att kompensera företagen för föroreningskostnaderna (Wang & Wheeler, 2005). Fram
till år 2007 var avgiftsnivån betydligt lägre än den genomsnittliga utsläppskostnaden. Detta
resulterade i att det var billigare att betala avgiften (Gao et al., 2009). Avgiftssystemet fungerade
inte riktigt, dels på grund av det ineffektiva genomförandet och dels på grund av bristen på rättsliga
50
påföljder. Dessutom hade lokala Miljöskyddsbyrån för lite makt att genomföra avgiftsbetalningarna
och därför var de förhandlade avgiftsbeloppen mycket lägre än vad som angavs av de nationella
bestämmelserna. De lokala myndigheterna krävde av Miljöskyddsbyrån att sänka avgifterna för att
skydda lokala företag, vilket förvärrade problemet (Zhang et al., 2010). För att ta itu med dessa
brister genomfördes en rad förändringar under 2007 (Schreifels et al., 2012).
Incitament till att fastställa marknadsbaserade styrmedel, utsläppsnormer och tekniska uppdrag är
att minska skada av SO2-utsläppen och samhällets ökade kostnader, samt att öka effektiviteten av
elproduktionen, vilket leder till mindre användning av energi och mindre föroreningsutsläpp. Dessa
åtgärder kan också omvandla den ekonomiska utvecklingen och påskynda den ekonomiska
utvecklingens läge.
4.2.2 Möjliga styrmedelsalternativ
I den här delen förs en diskussion om vilka nya eller reviderade styrmedel som skulle kunna införas
för att förbättra luftkvaliteten i Kina, med fokus på tre styrmedel: avgift, kvantitativ reglering och
skatt på utsläppen. Dessa styrmedel kopplar också till de fallstudierna som beskrevs i kapitel 2.
Ett antagande är att trängselavgiften kan förbättra luftkvaliteten i Beijing. En trängselavgift kan
införas för personbilar som körs in i och ut ur Beijings gamla stad måndag till fredag mellan 7.30
och 8.30. Avgift tas inte ut helgdag eller andra tidsperioder. Under de tider som trängselavgift tas ut
registreras personbilarna automatiskt vid så kallade betalstationer. Varje passage in till eller ut från
Beijings gamla stad under 7.30-8.30 kostar 12 yuan per gång.
Denna trängselavgift kommer att leda till att en del bilister finner en annan väg för att undvika
avgifterna, vilket kan minska antalet personbilar som ska färdas genom Beijings gamla stad. En del
bilister kommer att välja att resa andra tider eller att välja andra transportmedel, t.ex. att åka
kollektivt eller cykla. Det är också möjligt att många av dem kombinerar de olika sätten att resa
eller att fler personer samåker för att minska avgifterna. Bilisterna antas planera sina ärenden till
gamla staden på ett bättre sätt och gör flera ärenden åt gången för att undvika allt för stora avgifter.
51
En trängselavgift antas leda till att antalet personbilar som behöver köras in i Beijings gamla stad
minskar. Bilisterna antas nyttja kollektivtrafiken istället för att resa med personbilar, vilket leder till
att trafiksituationen förbättras. En trängselavgift ger billisterna incitament att ändra sina vägval och
resvanor. Många bilister antas minska användning av sina personbilar för att undvika trängselavgiften. Fördelen med en trängselavgift är att den ger statsfinansiella intäkter, vilket kan vidare
bidra till förbättring eller utveckling av kollektivtrafiken. Trängselavgiften främjar användningen av
mer hållbara transportmedel. Dessa kommer att leda till att fordonsutsläppen minskar och luftkvaliteten förbättras i Beijing. Det är viktigt att inte införa en för hög trängselavgift eftersom det
skulle kunna skapa negativa bieffekter (Liu, 2009).
För att ta itu med utsläppen av partiklarna från värmepannor kan användning av en kvantitativ
reglering vara möjlig. En kvantitativ reglering är bra när vi har att göra med mycket skadliga ämnen.
Dessutom ger en kvantitativ reglering stor precision eftersom miljömålet anges direkt i regleringen.
Anta att ett uppvärmningsbolag får maximalt släppa ut Z ton partiklar och marginalkostnaden för
utsläppsreduktioner är lika med 500 kr vid den effektiva kvantitativa regleringen. Om
uppvärmningsbolaget tvingas reducera utsläppen med ytterligare en enhet blir kostnaden för
samhället lika med 500 kronor och därmed betraktas 500 kr som det ¨pris¨ vi får betala för att
förbättra miljön. Värdet av miljöförbättringen av en marginell utsläppsreduktion är lika med 500 kr
vid regleringen Z. Priset som vi är villiga att betala för miljöförbättringen är lika med 500 kr
(Brännlund & Kriström, 2012).
Med en kvantitativ reglering kommer uppvärmningsbolaget att försöka uppgradera sina
produktionstekniker och därmed spara energi. För att minska utsläppen av partiklarna kommer
uppvärmningsbolaget att ersätta kol med andra energier, t.ex. naturgas. De gamla ineffektiva
värmepannorna kommer att skrotas och därmed köper uppvärmningsbolaget nya värmepannor för
att effektivisera sin produktion. Strukturen på energiförbrukningen kommer att förbättras och det
totala
utsläppet
av
partiklarna
kommer
att
minska.
En
kvantitativ
reglering
ger
uppvärmningsföretaget incitament att ändra sitt produktionssätt och minska sina utsläpp. Med denna
kvantitativa reglering kommer luftkvaliteten i Beijing att förbättras och uppvärmningsbolaget antas
utvecklas på ett hållbart sätt.
52
I kapitel 3 har jag visat att miljöskatter är kostnadseffektiva, vilket betyder att en miljöskatt leder till
en för samhället kostnadsminimerande fördelning av utsläppen och detta gäller oavsett vilken nivå
på skatten man väljer. Från samhällets synpunkt kan en miljöskatt vara välfärdssänkande om den
tenderar att förstärka inkomstskillnaderna och motverka utjämningen (Brännlund & Kriström,
2012). I den tredje fallstudien har jag visat att industripannor i Shanghai är kolbaserade och denna
struktur på energiförbrukningen resulterar i allvarliga luftföroreningar, och SO2 är ett av de
allvarligaste. För att minska SO2-utsläppen blir det intressant att se hur elkraftsbolagen påverkas av
en svavelskatt. En svavelskatt kommer kanske att påverka elkraftsbolagen på ett positivt sätt, t.ex.
omvandla den ekonomiska utvecklingen och energiförbrukningen. Kostnader för att minska SO2utsläppen kommer kanske att öka.
En svavelskatt kommer att ändra strukturen på energiförbrukningen hos elkraftsbolagen och främja
användningen av förnybar energi. Elkraftsbolagen kommer att effektivisera sin produktion och
använda kol med låg svavelhalt istället för kol med hög svavelhalt vid den låga nivån av svavelskatten. Om svavelskatten höjs kommer elkraftsbolagen använda andra energier, t.ex. naturgas,
istället för kol med låg svavelhalt. Med en hög svavelskatt kommer minskningen av den totala
energiförbrukningen kanske att öka (Shi-guo, 2008). Svavelskatten kan inte vara för hög eftersom
elkraftsbolag som inte har så stort utsläpp kommer att drabbas hårt av den (Brännlund & Kriström,
2012).
Fördelen med en svavelskatt är att den ger elkraftsbolagen incitament att omvandla strukturen på
energiförbrukningen och använda förnybar energi. En annan fördel med en svavelskatt är att den ger
statsfinansiella intäkter. Dessutom kommer svavelskatten leda till att det totala SO2-utsläppet
minskar. Nackdelen med svavelskatten är att alla elkraftsbolag kommer att drabbas av den oavsett
vilken utsläppsnivå elkraftsbolagen har. Därmed blir det svårt att lägga en rättvis svavelskatt.
53
KAPITEL 5
SLUTSATSER OCH DISKUSSION
Genom ovanstående analyser av Kinas luftföroreningsproblem som orsakas av utsläppen av
partiklar och SO2, och analyser av individernas och företagens beteende som ger upphov till
luftföroreningsproblem, har vi nu en bättre och djupare förståelse av de bakomliggande orsakerna
till luftföroreningar. Med den snabba befolkningstillväxten och förbättringen av människors
levnadsstandard, kommer antalet fordon i Kina fortsätta att växa. Med utvecklingen och
förbättringen av kollektivtrafiken, och den nya generationen av miljövänliga transportmedel,
kommer människors livsstil och resevanor att förändras. Om regeringen kan vidta kraftigare
åtgärder och fastställa nya lagstiftningar som riktas mot utsläppen från fordon, t.ex. högre
bensinskatt eller trängselskatt, kommer fordonsutsläppen att minska.
En annan viktig orsak till luftföroreningar i Beijing är uppvärmningen, vilket kräver mer
ekonomiskt och tekniskt stöd från regeringen. Alla uppvärmningsföretag i Beijing måste följa de
nationella planerna, vilket resulterar i att värmepriserna inte kan ändras. Detta resulterar också i att
uppvärmningsföretagen måste försöka minska sina uppvärmningskostnader för att bemöta värmebehoven. Därmed har uppvärmningsföretagen inte tillräckligt med pengar för att uppgradera sina
värmeanläggningar och för att använda nya miljövänliga energier, eftersom kostnaderna för att köpa
dessa produktionsfaktorer är för höga. Dessutom har uppvärmningsföretagen svårt att få betalt från
en del människor. Dessa anledningar leder till att uppvärmningsföretagen antingen går med en liten
vinst eller en förlust. Därför måste regeringen hjälpa uppvärmningsföretagen att lösa dessa problem
för att kunna minska miljöpåverkan som medförs av uppvärmningen.
Genom fallstudierna förstår vi att luftföroreningsproblemen har olika karaktärer i olika städer i Kina.
Eftersom uppvärmning inte behövs i Shanghai vintertid, bidrar den inte till luftföroreningar.
Luftföroreningsproblemen i Shanghai beror främst på industripannorna, som används i en mängd
olika branscher. En del företag, som använder industripannor för att producera, saknar de senaste
produktionsteknikerna och utrustningarna, vilket leder till brist på energieffektivitet, låg
54
produktivitet, och därmed stora utsläpp. För att kunna lösa dessa problem måste regeringen
påskynda uppgraderingen av industripannorna, användning av gröna energier, och stänga de mest
förorenande företagen. Samtidigt behöver regeringen fastställa en rad kraftigare strategier och
åtgärder som kan stimulera företagen att ändra sitt produktionssätt och att minska sina utsläpp på
eget initiativ. För att kunna genomföra dessa åtgärder och strategier på bästa sätt krävs det strängare
övervaknings- och tillsynsfunktioner. Den lokala miljöskyddsbyrån bör strikt tillämpa nationella
mål för utsläppsminskningen, och främja ett effektivt genomförande av rena miljöåtgärder.
Att påskynda den ekonomiska utvecklingen har alltid varit den kinesiska statens mål, men
uppkomsten av smog gör att regeringen blir medveten om hur luftföroreningarna påverkar den
ekonomiska utvecklingen på ett negativt sätt. Av den anledningen vill regeringen påskynda
omvandlingen av produktionssätten och strukturen på energiförbrukningen. Under de senaste åren
har den kinesiska staten ökat sina investeringar i miljöskyddsindustrin och miljöforskning, vilket
spelar en viktig roll för att ta itu med framtida miljöfrågor. Om varje kines försöker bidra till att
förbättra miljön kan miljöproblemen kanske lösas i framtiden.
55
KAPITEL 6
REFERENSER
About air info now. (u.å). What is Particulate Matter? PIMA COUNTY, Department of environmental quality & EPA, Environmental monitoring for public access and community tracking. Hämtad från http://www.airinfonow.org/html/ed_particulate.html 2014-04-22.
Admin. (2014). Today's nature gas price (2014/01/01) reference price. Hämtad från
http://www.chinagas.org.cn/tongji/ranqi/2014-01-02/12876.php 2014-05-22.
Beijing Clean Air Action Plan. (2011-2015). Beijing Public Net for Environmental Protection.
Beijing. Hämtad från http://www.bjee.org.cn/s_125jihua_2011/jihua.htm 2014-05-18.
Beijing District Heating Group. (u.å). Corporate Profile. Beijing. Hämtad från
http://www.bdhg.com.cn/NewsPage.aspx?NewsID=23 2014-05-07.
Beijing Environmental Protection Bureau. (2012). Beijing will conduct a new round of large-scale
vehicle emission inspection. Hämtad från
http://www.bjepb.gov.cn/bjepb/323474/331443/331937/331945/449229/index.html 2014-04-22.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber ekonomi.
Brännlund, R. & Kriström, B. (2012). Miljöekonomi. (2., utök., uppdaterade och bearb. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Chan, C. K., & Yao, X. (2008). Air pollution in mega cities in China. Atmospheric environment,
42(1), 1-42.
56
Changhong, Z. G. C., Haiying, L. L. H. C. H., & Yiran, C. M. W. H. C. (2011). An Analysis of Atmospheric Pollution from Boilers and Industrial Kilns/Furnaces in Shanghai. Shanghai Environmental Sciences, 4, 011.
Charlson, R. J., & Rodhe, H. (1982). Factors controlling the acidity of natural rainwater. Nature,
295(5851), 683-685.
Chen, X., Wang, L., Tong, L., Sun, S., Yue, X., Yin, S., & Zheng, L. (2014). Mode selection of china's urban heating and its potential for reducing energy consumption and CO2 emission. Energy
Policy, 67, 756-764. Retrieved from www.scopus.com
Cheng. C. (2014). Weekly coal price index review of China. Hämtad från
http://www.coalchina.org.cn/detail/14/04/22/00000012/content.html 2014-05-17.
David. C. (2014). Smogen i Kina skrämmer utlänningar. Hämtad från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5831053 2014-04-08.
Deng, X. (2006). Economic costs of motor vehicle emissions in China: a case study. Transportation
Research Part D: Transport and Environment, 11(3), 216-226.
Duan, F. K., He, K. B., Ma, Y. L., Yang, F. M., Yu, X. C., Cadle, S. H., ... & Mulawa, P. A. (2006).
Concentration and chemical characteristics of PM< sub> 2.5</sub> in Beijing, China: 2001–2002.
Science of the Total Environment,355(1), 264-275.
Fang, Y., Zeng, Y., & Li, S. (2008). Technological influences and abatement strategies for industrial sulphur dioxide in China. The International Journal of Sustainable Development and World
Ecology, 15(2), 122-131.
Finamore, B. A., & Szymanski, T. M. (2002). Taming the Dragon Heads: Controlling Air Emissions From Power Plants in China-An Analysis of China's Air Pollution Policy and Regulatory
Framework. Environmental Law Rerporter News And Analysis, 32(12), 11439-11458.
Fu, L., Hao, J., He, D., He, K., & Li, P. (2001). Assessment of vehicular pollution in China. Journal
of the Air & Waste Management Association, 51(5), 658-668.
57
Geng, Y., & Sarkis, J. (2011). Achieving National Emission Reduction Target
ChiNew
na’s
Challenge and Opportunity. Environmental science & technology,46(1), 107-108.
Gu. X. (2002). The firms got 100.000 yuan to pay because the emissions of heating boiler did not
meet the standard in Beijing. Hämtad från http://news.sohu.com/06/15/news204841506.shtml 201405-17.
Hao, J., He, D., Wu, Y., Fu, L., & He, K. (2000). A study of the emission and concentration
distribution of vehicular pollutants in the urban area of Beijing.Atmospheric environment, 34(3),
453-465.
Hultkrantz, L. & Nilsson, J. (2008). Samhällsekonomisk analys: [en introduktion till
mikroekonomin]. (2. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Inomata, Y., Iwasaka, Y., Osada, K., Hayashi, M., Mori, I., Kido, M., ... & Sakai, T. (2006). Vertical
distributions of particles and sulfur gases (volatile sulfur compounds and SO< sub> 2</sub>) over
East Asia: Comparison with two aircraft-borne measurements under the Asian continental outflow
in spring and winter. Atmospheric Environment, 40(3), 430-444.
Jahn, H. J., Schneider, A., Breitner, S., Eißner, R., Wendisch, M., & Krämer, A. (2011). Particulate
matter pollution in the megacities of the Pearl River Delta, China–A systematic literature review
and health risk assessment. International journal of hygiene and environmental health, 214(4), 281295.
Jie, Y. U. (2012). 2 (1. Beijing Research Institute of Coal Chemistry, China Coal Research Institute,
Beijing 100013, China; 2. State Key Laboratory of High Efficient Mining and Clean Utilization of
Coal Resources (China Coal Research Institute), Beijing 100013, China); Status and transformation
measures of industrial coal-fired boiler in China [J]. Clean Coal Technology, 3.
Jiming, H., Litao, W., Lin, L., Jingnan, H. U., & Xuechun, Y. U. (2005). Air pollutants contribution
48(z2).
and control strategies of energy-use related sources in Beijing. 中国科学 D ,辑
Jordbruksverket (2010). Styrmedel för minskade utsläpp. Jönköping: Jordbruksverket. Hämtad från
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra10_10_bilaga_1.pdf.
58
Kanada, M., Dong, L., Fujita, T., Fujii, M., Inoue, T., Hirano, Y., ... & Geng, Y. (2013). Regional
disparity and cost-effective SO< sub> 2</sub> pollution control in China: A case study in 5 megacities. Energy Policy, 61, 1322-1331.
Kerminen, V. M., Pirjola, L., Boy, M., Eskola, A., Teinilä, K., Laakso, L., ... & Kulmala, M. (2000).
Interaction between SO< sub> 2</sub> and submicron atmospheric particles. Atmospheric Research, 54(1), 41-57.
Lang, J., Cheng, S., Wei, W., Zhou, Y., Wei, X., & Chen, D. (2012). A study on the trends of
vehicular emissions in the Beijing–Tianjin–Hebei (BTH) region, China. Atmospheric Environment,
62, 605-614.
Li, L., Tan, Z., Wang, J., Xu, J., Cai, C., & Hou, Y. (2011). Energy conservation and emission reduction policies for the electric power industry in China. Energy Policy, 39(6), 3669-3679.
Liu. L. (2008). 30 years of reform and change, the heating has changed from social welfare to
market-oriented economy. Hämtad från
http://www.chinagb.net/news/waynews/20081231/43647.shtml 2014-05-07.
Liu, Z., Li, C., & Li, C. (2009). Traffic impact analysis of congestion charge in mega cities. Journal
of Transportation Systems Engineering and Information Technology, 9(6), 57-62.
Ma, S., Wen, Z., & Chen, J. (2012). Scenario analysis of sulfur dioxide emissions reduction potential in China's iron and steel industry. Journal of Industrial Ecology, 16(4), 506-517.
Matus, K., Nam, K. M., Selin, N. E., Lamsal, L. N., Reilly, J. M., & Paltsev, S. (2012). Health
damages from air pollution in China. Global environmental change, 22(1), 55-66.
Ministry of environmental protection of the People's Republic of China, (2012).
Luftkvalitetsnormer (GB 3095-2012). Hämtad från
http://www.zhb.gov.cn/gkml/hbb/bwj/201203/t20120302_224147.htm 2014-05-22.
National Bureau of Statistics of China. (2013). The People’s Republic of China Statistical Yearbook.
Beijing. Hämtad från http://www.stats.gov.cn/tjsj/ndsj/2013/indexeh.htm 2014-05-20.
59
Pope III, C. A., & Dockery, D. W. (2006). Health effects of fine particulate air pollution: lines that
connect. Journal of the Air & Waste Management Association, 56(6), 709-742.
Price, L., Levine, M. D., Zhou, N., Fridley, D., Aden, N., Lu, H., ... & Yowargana, P. (2011). Assessment of China's energy-saving and emission-reduction accomplishments and opportunities during the 11th Five Year Plan. Energy Policy, 39(4), 2165-2178.
Pui, D. Y., Chen, S. C., & Zuo, Z. (2013). PM< sub> 2.5</sub> in China: Measurements, sources,
visibility and health effects, and mitigation. Particuology.
Report on the State of the Environment in China. (2011). Ministry of Environmental Protection. The
people's republic of China. Beijing. Hämtad från
http://english.mep.gov.cn/standards_reports/soe/soe2011/201307/t20130712_255427.htm. 2014-0519.
Reseguide om Kina. (2013). Phoenix Travel. Göteborg. Hämtad från
http://www.phoenixtravel.se/reseguide/Kina/Beijing/ 2014-05-18.
Schreifels, J. J., Fu, Y., & Wilson, E. J. (2012). Sulfur dioxide control in China: policy evolution
during the 10th and 11th Five-year Plans and lessons for the future. Energy Policy, 48, 779-789.
Shanghai Electric Power Company Limited. (u.å). Corporate Profile. Shanghai. Hämtad från
http://www.shanghaipower.com/power/au/cp/ 2014-05-18.
Shanghai Municipal Government. (2013). City will put a lid on coal-fired boilers. Shanghai.
Hämtad från http://www.shanghai.gov.cn/shanghai/node27118/node27818/u22ai72360.html 201405-20.
Shen. Z. (2013). Shanghai: adress the pollution which is caused by using coal. Hämtad från
http://paper.ce.cn/jjrb/html/2013-06/25/content_160911.htm. 2014-05-19.
Sheng. Y. (2013). Beijing takes much more measures and has more stringent standards to adress
environmental pollution. Hämtad från http://www.chinanews.com/gn/2013/10-28/5431117.shtml
2014-05-17.
60
Shi-guo, M. A. (2008). Effects of Sulfur Tax on Chinese Sulfur Dioxide Emission and Energy Consumption. China Industrial Economics, 2, 005.
Smog (2014). Nationalencyklopedin [NE]. http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/smog. Hämtad
2014-05-19.
Steinfeld, E. S., Lester, R. K., & Cunningham, E. A. (2009). Greener plants, grayer skies? A report
from the front lines of China's energy sector. Energy Policy, 37(5), 1809-1824.
Su, S., Li, B., Cui, S., & Tao, S. (2011). Sulfur dioxide emissions from combustion in China: from
1990 to 2007. Environmental science & technology,45(19), 8403-8410.
Sui. Y. (2013). Beijing will not use coal for heating in all six circles in 2015. Hämtad från
http://www.022net.com/2013/3-28/534227382426832.html 2014-05-20.
Sun, Y., Zhuang, G., Tang, A., Wang, Y., & An, Z. (2006). Chemical characteristics of PM2. 5 and
PM10 in haze-fog episodes in Beijing. Environmental science & technology, 40(10), 3148-3155.
Verheggen, B., & Mozurkewich, M. (2002). Determination of nucleation and growth rates from
observation of a SO2 induced atmospheric nucleation event.Journal of Geophysical Research:
Atmospheres (1984–2012), 107(D11), AAC-5.
Wang, H., & Wheeler, D. (2005). Financial incentives and endogenous enforcement in China's
pollution levy system. Journal of Environmental Economics and Management, 49(1), 174-196.
Wang, J., Lei, Y., Yang, J., & Yan, G. (2012). China’s air pollution control calls for sustainable
strategy for the use of coal. Environmental science & technology, 46(8), 4263-4264.
Wang. K. (2013). Beijing take active measures to control the vehicle emissions. Hämtad från
http://gb.cri.cn/17844/2008/07/21/3105s2154714.htm 2014-05-20.
Wang. S. Shang. X. (2014). Draft amendments to the Environmental Protection Law: People can
get
arrested
if
they
pollute
the
environment
severely.
http://www.chinacourt.org/article/detail/2014/04/id/1280547.shtml 2014-05-20.
61
Hämtad
från
Wang. S. Ni. Z. (2013). Harbin is affected by the smog and nine international flight has get cancelled. Hämtad från http://www.chinanews.com/df/2013/10-21/5405813.shtml 2014-05-20.
Wang, T., Cheung, T. F., Li, Y. S., Yu, X. M., & Blake, D. R. (2002). Emission characteristics of
CO, NOx, SO2 and indications of biomass burning observed at a rural site in eastern China. Journal
of Geophysical Research: Atmospheres (1984–2012), 107(D12), ACH-9.
Wu, Y., Hao, J., Li, W., & Fu, L. (2002). [Calculating emissions of exhaust particulate matter from
motor vehicles with PART5 model]. Huan jing ke xue= Huanjing kexue/[bian ji, Zhongguo ke xue
yuan huan jing ke xue wei yuan hui" Huan jing ke xue" bian ji wei yuan hui.], 23(1), 6-10.
Wu, Y., Wang, R., Zhou, Y., Lin, B., Fu, L., He, K., & Hao, J. (2010). On-Road Vehicle Emission
Control in Beijing: Past, Present, and Future†. Environmental Science & Technology, 45(1), 147153.
Wu. Q. (2007). Beijing initiates weather forecast tailored for winter heating system. Hämtad från
http://news.xinhuanet.com/english/2007-10/31/content_6983720.htm 2014-05-20.
Yang, M., & Dixon, R. K. (2012). Investing in efficient industrial boiler systems in China and
Vietnam. Energy Policy, 40, 432-437.
Yang, S., Yuesi, W., & Changchun, Z. (2009). Measurement of the vertical profile of atmospheric
SO< sub> 2</sub> during the heating period in Beijing on days of high air pollution. Atmospheric
Environment, 43(2), 468-472.
Ye, Z. (2010). How the time (15/11-15/3) is determined for heating. Hämtad från
http://www.china.com.cn/info/2010-11/10/content_21316179.htm 2014-05-20.
Zhang. J. (2005). Heat-supply scheme and energy structure in city. Shanxi Archit. 31. Sid 124-125.
Zhang. K & Yu. D. (2013). The Present situation of industrial boiler industry in China and
discussions
about
development
of
industrial
boiler
industry.
http://wenku.baidu.com/view/e4eb212c0066f5335a812132.html 2014-05-20.
62
Hämtad
från
Zhang. M. Yue. R. (2008). Beijing starts to implement national
not
be
allowed
to
sell
if
they
do
not
meat
-standard today and the cars will
Ⅳ
the
criteria.
Hämtad
från
http://info.xcar.com.cn/200803/news_27018_1.html 2014-05-17.
Zhang, Q. Crooks R. (2012). Towards an Environmentally Sustainable Future. Mandaluyong City,
Philippines: Asian Development Bank.
Zhang, S., Wu, Y., Liu, H., Wu, X., Zhou, Y., Yao, Z., ... & Hao, J. (2013). Historical evaluation of
vehicle emission control in Guangzhou based on a multi-year emission inventory. Atmospheric Environment, 76, 32-42.
Zhang, X., Ortolano, L., & Lü, Z. (2010). Agency empowerment through the administrative
litigation law: court enforcement of pollution levies in Hubei Province. The China Quarterly, 202,
307-326.
Zhang, Z. X. (2007). China is moving away the pattern of “develop first and then treat the pollution”. Energy Policy, 35(7), 3547-3549.
63