Ostron Ostrea edulis Odlingen av det inhemska platta ostronet (Ostrea edulis) är numera mycket begränsad i Europa. Arten har minskat kraftigt till följd av överutnyttjande och sjukdomar. Det japanska ostronet (Crassostrea gigas) fördes in i Europa på 1970-talet och har tack vare sin snabba tillväxt och goda anpassningsförmåga blivit den vanligaste ostronarten i odlingar runt om i världen, även i Europa. Nu har denna art drabbats av hög dödlighet i flera medlemsstater. Den har börjat reproducera sig i det vilda i norra delen av EU, där den tidigare inte har gjort det, vilket har lett till föroreningar i vissa kustområden. Ostronen uppnår försäljningsstorlek vid 18-30 månader. Skördemetoderna varierar beroende på odlingsformen: ostron som odlas i påbyggnader skördas genom att kassarna lossas från ställningarna; markodlade ostron samlas in med rakor eller skavfiske om vattendjupet tillåter; ostron som odlas på djupt vatten skördas med skavfiske. Produktion och saluföring Globalt sett står vattenbruk för 97 % av ostronproduktionen. Kina är den största producenten, med 80 % av den totala världsproduktionen, följt av Korea, Japan, USA och EU. EU är självförsörjande på ostron och handelsflödena med tredjeländer är mycket små. Handeln inom EU är också mycket begränsad och är koncentrerad till flöden från Frankrike och Italien. Den franska marknaden är den största marknaden för ostron i EU. Odling Produktionen inleds med insamling av ostronlarver i deras naturliga miljö. För att samla in vilda ostronlarver använder sig ostronodlarna av insamlingselement som placeras ut på strategiska platser. När larverna har vuxit till några millimeters storlek flyttas de från insamlingselementen och kan användas i uppfödningen. I dag framställs ostronlarver också i kläckningsanläggningar. Avelsdjuren hålls då i havsbaserade anläggningar. Gameterna frisläpps på våren när vattentemperaturen är tillräckligt hög. Larverna placeras i tankar med sluten cirkulation och utfodras med odlade alger. När larverna är mogna för att sätta sig fast fångar man upp dem genom att placera ett rent, massivt fästelement i bassängen. © E. Legras Vilken odlingsmetod som används beror på miljö (tidvatten, vattendjup osv.) och traditioner. Längs den franska Atlantkusten odlas ostron främst i påbyggnader där ostronen placeras i havet i kassar som är fastsatta på ställningar i tidvattenområdet. Odling på marken, där ostronen placeras direkt på stranden eller i tidvattenområden, är mindre vanlig i dag. I Spanien används odling på rep, där ostronen föds upp på rep, precis som musslor. Denna metod är anpassad till odling i vatten utan tidvattenväxlingar eller ute till havs. Vid odling i djupt vatten eller uppfödning i behållare placeras ostronen ut på bankar som kan ligga på upp till tio meters djup. I mar s 2 0 1 3 Ostron är hermafroditer och växlar kön; till att börja med är de hanar, därefter mognar de till honor. Reproduktionen är beroende av vattnets temperatur och salthalt. Larverna flyter med strömmarna och kan spridas långt innan de sätter sig fast på sin slutliga växtplats, där de ändrar utseende och utvecklas till juvenila former av de tvåskaliga skaldjur vi ser på bilden ovan. Ostron livnär sig på plankton som de filtrerar ur vattnet. Crassostrea g igas F is k e och v a ttenbru k i E urop a I nr 6 0 Biologi 9 Presentation på marknaden Mer än hälften av alla ostron konsumeras under jul- och nyårshelgerna. De sorteras efter storlek i traditionella spånkorgar (runda eller rektangulära) och de måste öppnas innan man äter dem. Hittills har försöken att utveckla metoder för att sälja färdigöppnade ostron eller lättöppnade ostron misslyckats. Europeiska konsumenter föredrar att äta ostron råa. Försörjning av och handel* med ostron inom EU (2009) (miljoner euro) 450 400 350 300 Näringsvärde per 100 g (japanskt ostron – genomsnitt) 250 200 150 Kalorier: 66 Kcal Protein: 8,6 g Selen: 29 µg Vitamin D: < 0,5 µg EPA: 146 mg DHA: 71 mg 100 50 0 produktion import från länder utanför EU export till länder utanför EU * från fiske och vattenbruk. Källa: Eurostat. Gratinerade os tron EU:s vattenbruksproduktion av ostron (2009) Ingredienser fö r fyra persone •24 ostron på ungefär 70–80 g vardera •30 g smör •1 schalottenl ök •25 g mjöl Gör så här r •10 cl torrt vit t vin •1 citron •1 ägg •Lite grovmalen peppar •5 cl vispgrädd e 1.Öppna ostro nen och skär fö rsiktigt loss dem Ta vara på den från vätska de avge r (ostronspadet). skalen. 2.Värm ostro nen i en kastru ll tillsammans m Ta kastrullen frå ed spad n värmen så sn 3. Fräs den ha art det börjar ko et. ckade löken i s ka. m ör et 4. Tillsätt mjö utan att löken få let under omrö r färg. rning. 5.Tillsätt en del av ostronspa de t til citron och lite gr lsa ovmalen peppar mmans med vitt vin, pressa d 6. Upphetta ige . Inget salt ska tillsättas. n, sila såsen oc h kontrollera at 7. Rör ihop äg t konsistensen gulan och gräd är rätt. den och rör ned 8. Lägg tillba blandningen i s ka ostronen i ska åsen. len och napper 9. Gratinera i u a varje ostron m gn tills såsen få ed sås. tt gyllengul färg . Servera. Receptet komm er från kocken Philippe Votque nne (Euro-Toqu es Belgique) ● ● ● mer än 100 000 ton 1 000-10 000 ton mindre än 1 000 ton Källa: Eurostat. handel inom EU